i. Y~ 1~ le i t N:o 1,9 (20.) 130 _ Fredagen den 6 Juli. 187741 gilain en ut(ommer 4roarie i)c1f ri 2i0Dng och ,rtDag ((. 6 e. ni. 'kria b byrån: för bett Ar b (tenor, tref Jerbehcte år 4 fr., tolft år Q: 75, ett f itrbtbttc 1t 1; , tamt tar en nibnaD t;U öre; pb po(innjiatt tiUbggee taanligt yoftarjtnobe. 2benummer 10 bre. 4[anonfer inleninae yb byrån b Ytteliern i Pa4o(m lena# W bdöes före nbningcne utgifnanbe, och betalat tneb 8 öre för c3toenjta tamt 16 Bre för ut(bnbffa per jinjiiterab; för pdrre filtar berötnne köset drootfion n. 6 e. bd nt fl mc De upptaga. jagena annons i `tagce unber 30 öre. ~ S2cDn(tbr: Cabotm 1877. Xrgdt be# '3. '$ a n t e f o n. Waldemar Birgereson, hvarför hon blef dömd till ett evigt fän g else på Laholms #lott; iucn fängelset blef dock icke evi g t, t y år 1284 uppgifves hon hafva genom di- den förloseato från åtminstone slottets eviga fingelee. icke skulle störtas. En eldan var lfven slottsherren Muns i Laholm. Af honom lånte drottnin g Margareta 200-lödiga mark, (Forte.) motsvarande 70,000 kronor i vå rt nuvaran- de mynt. Historien omförm&ler, att under Lim andra större städer i Sveri g e ofvannumnda kri g emellan konung Albrekt slott, .Allt förmultnade år skall ramla, jid och drottning Margareta, som regerade n evigt kan ej bli det gamla., ett r sidd n hvare t bye i m t öfver Skandinaviens alla tre riken och dog thea Lol er Sverges störste skald Te sjun g gn ér, och eau att antecknas. ~rq på ett skepp utanför Flensburg år 1412, Enligt en pi kong]. biblioteket i Stock- så skedde med Labolme slott, hvarefter kom hon radande från Skåne till Laholm, bolm gvanarande teckning från 1660-talet endast få lemnin g ar nu finnas; allt li gg er omgifven af endast några få pereonor, och bl.! Laholms Blott med tom («turrie») der nu tomt och öde. «O med hvillten frMnkommen till staden, då vågen gick ap , ;, ,t p4 1200-talet. Detta Blott hade förstörande våg ötversköljer icke tidens genom slottet, befallde hon att slottsportar- flod jordenl« utropar Bexell i sin Hallands as, er medeltiden ett högt torn, borggårda- Historia. Allt tycken tidens tand hafva ne skulle för henne öp p nas; men kommen- likt, och omgifvet af byggnader, omslutna danten Muus tyckte att blargaretavarhonom J en ringmur. SAtt detta Blott var befäst fått gn aga efter beha g . si förbunden att han icke behöfde att ge- Några steg i nordost från staden låg nast l y da; han åt midda g och skitmtande redan i I3.de århundradet intygar den store hlfdatecknaren Hvitfeldt, som skrifver der- slottet på on af Lagan omfluten ö, ut g ö- svarade drottningens bud: «Munnen må- om, att det blef nedbrutet redan år 1284, rande omkring b å 6 tunnelande vidd. På ste hafva matro.« Drottningen tyckte sig under Danske konungen Erik 2:e, «preet- denna ö finnas numera endast nå g ra få indi ett ett steg högre in slottsherren, bstarenM, regering, i det krig, Dom utbröt lemningar eftef det mårkvgrdiga slottet. hvarför hon lika naivt genmitlde: «Icke emellan Norrskar och Danskar. Men att Några murar 'lig g a ännu qvar; men icke lin g re An katten villa men hon visste sig slottet och troligen afven Laholms stad mera an 4. å 6 fot höga. Dessa murar, halva stött på en liktorn och vågade der- af huggna stenar, vis- för icke begagna sin myndighet, utan g af åter uppreste mig från sina ruiner, visas som voro icke deraf, att det fria hertig Christofer af serligen cke ei slipade eller jemnhugg- hålsten e p orrarne och red öfver Lagaln, Söder — Halland år 1318 på nytt eröfra- na som flere nutidens byggnader, viea hvilket lårer skett något veeter om n. v. dee af Erik Menvede krigsbussar. — Ett indå att Afven i ildre tider förstod man broarno, och stallet som ännu utvisas kal- annat alett uppfördes och bestod lika- att bugga eten. För öfrigt finnas på ön las «drottnings-vadet.«') Muns var Ifven som det före af ett högt torn, omgifvet några gamla, fula busbrackor, några gröna höfdins öfver Skåne och mån g a hans be- af en mur. år 1383 blef samma slott med vallar eller kullar och någon åker. Öfver dri< g ener omtalar historien. Han afled den storm eröfradt, då konung Albrekt med en stallet, hvarået Laholms slott fordom prun- 14 Sept. 1394 och li g gcr begrafven i Ystad. stor krigsstyrka inbrut i Halland. Men kat i all sin herrli g het, går nu landevsgen Han var gift med Christina Thott. di drottning Margareta& och konung Olufe från Laholm till 1-lalmstad och vidare norr Henning Odrag var höfvitsman då En- armeer anlände retirerade Albrekt tillba- ut öfver tvenne stenitvålfda broar, nemligen golbrekt år 1436 into g Laholms slott. ks in it Småland. - På konung Christian en vid hvardera sidan om slottskullen, vid Arvid Swein blef af Engelbrekt i stallet 4:des befallning nppfbrdee i bör an af 1600- hvilken forsar Lagans ström och eksaker insatt i samma embe'te e. 4. talet ett tredje slott, som bestod af fem ba- resande en hirlig anblick. Hvilka stor- Claus .Uönnou, förrekommer 1452. verk skulle icke vid dessa forsar kunna stioner, byggda med gråsten. Peder Skram till Urup på 1560-talet. I påt veckan år 1436 ryckte Engel- utföra'! Underligt att icke -utlåndningar (Forta.) brekt fram med sin armé samt u p pfordra- tillegnat sig dessa guldgrnfvor, hvilka e- de staden och slottet, hvaraf han Ibre pik garza icke tyckas beakta. If örnAmeta or- kom i besittning. Den fasta borgeu Laga- ss'.:..a till att ingen riktigt brytt sig om holm med tina af eten murade utanverk att till g odo g öra sig dessa ri kedomar måste ansåg den modi g e härföraren Engelbrekt de usle kommunikationerna föranleda. Tetta möte bar blif svit beftåmbt att bå[la$ #Lom nyckeln till denna segervinning. I Mellan be gg e broarne har åtminctone se- eldtet af 14:de och i början af 15:de år- dan år 1752 funnits en ful tingest, som i buf tvubftabcn et bi&rjar ben ben 27 benne8, hundradet innehades slottet i förlslning af kallas «bom,D vid hvilken hvarje icke gå- janit att till beftt~rei cicbnrprter b[if tvit utiebba den beryktade Abraham Broderison, som ende måste stanna tillo bom- menniekan, en letter (C[mb[ab, pa ter trnftröm, fil. bott. var drottning Margaretas allt i allom. Slut- g ammal linkande beskedlig g ubbe, hinner ;n. Qzcftetu, fre];t}. 3cr j ed) bireltZr .riter• ligeo ankla g ades denne etorakålm åfven för komma ur titt bo, för att till honom pun- bor . 13i funna nu ti(l.i a att, utom namn- trolldom och blef till sin beskyddarinna, ga upp med ett och ett halft öre för hvar- ba lcb«ntåter, bc ftt telim utgircö af tqrtobtr-, Margaretas, stora sorg och saknad, hals- je bäste öfvcrfart, enkel tur, huru britt barne 3t'rgmin i stittölilf, $alf i ,f~untla od> hu g gen utanför Sonderbur g år 1410. den resande :.n har och huru val påpel- tinnnreien tt~alfiting, letter 53a(benftriim Det tådata Lagahoims slott var, enligt ead han ar, en gammal skråförfattning, i Oicfle, meb. r:r ni2retlittb i t3etebcr , jatet forntiden, b g nadeeutt, ett hö g t torn, om- hvilken tävla har aom vid Engelholm med tonjul ). telöjen i .,elfin berö och rifdbagå- g i f r et af etenhu eb yggnader. Det sista af flera stulen kunde upphafvae, helot veder- mnittien D. 93. Dlt~ en i Wta,llebult. alf bel• Laholms slott gvaretod till slutet af år 1619, börandee vinet ej måtte vara eirdelee stor, in titll7 ra gi3albenrtrim, Tålt cct lretlinb då dess öfversta del af en stark storm enär ett hus miste underhållas åt tullaren jcmtuål befti)rel;:ii fr bet prebifintmbte, f oin kullkastades och lårgir icke sedan blifvit eller skatt-tagarea. Laholms broar hafva l rinr i t tvctb)olnt bett 1 21uj. S irfcmbtet har ide fr a f ft3t att att be• ltersttlld, i följd hvaraf Svenske konun g en icke alltid haft sitt nuvarande lage, utan fi a . t li Carl ll:te den 24 December 1675 befall- legat något veeter derom, hvarefter finnu fatta fig meb bvgntatiR t eller teetea ger, utan wie entaft behantla prattiIa 'igr• de dåvarande elottaherrcn deratgdes att marken visan i strömmen. Blott i största korthet skola vi n~mna tolaM dor, j 1 em ont 'låta nedrifva återstoden af det stora eten- 114~rfontUetö (het ta3ftabbct) ombitbitin g ; hm•. Men den del af fästningens verk, hvilka vi funnit hafva varit slottsherrar, höf- 2. utftrådt rättighet att begagna cieilåt• tom lågå ön veeter om slottet, bibehölls vitsmtln och kommendanter på Laga- tettfinp; och derpå förlades en afdelning af Halm- holme slott. 3. tennrinntioii . och natttvarbltmånget0 Den förste kåndo bland dom var: rtade garnison. Numera synas inga kri g s- u}ll,båf n'nnbc; ,F.ekild Krak åren 1317-1318. bussar till hvarken på slottsplatsen eller 4.relttilbniti en Börje Ulfatand utan tidsuppgift. i staden, utan får hvar och en menniaka fa erbnre tiit åttning; 5. fgr Jakob Äluus, som tyckes hafva varit försvara Dig ejelf så gpdt bon kan. Bexell 6. prettcre },cnfiencrin~I ekrifver om lamma slott i sin Hallands den mäktigaste af alla. Han kallade sig 7. hiticitteringeiid f i+ränbring i friare ridt- 11 toris, att det «såsom försvarsverk be- ifven Jep, stundom Jseib och var son af ninE1; traktadt, synes hafva ägt ett mindre väl Jon eller Jens Muue. Redan år 1349 om- 8. inf eranbc af biafonatet ecf lctmnnna• 'aldi låge, ty ifrån norra sidan år stallet talas han i gamla handlingar att hafva va- eletnentete f tutre altivåtthning inom tyr' dominerade af hö g a backar, och ifrån den rit en makta rik man, men för att förvårf- fan; egodelar skydde han inga medel. g södra Bidan har det varit lått tillgångli g t, va si emedan Lagaån om sommaren dertfrdn I fordna tider, då konungar icke hade så •) Sagan fbrmuler, att då drottning Margareta stora apenager tom nu, var det icke såll- pi n onlmde reta till Ilallaud kom till ett still. kunnat Gfvervadaa.. Sikert halva icke få mArkvtldigheter in- synt att de lånte större penniugcaumtnor i Skåne, sota kallades •liklegården-, bvilken 1 al- dre tider legat al gut norr um nuvarande Marqrete- iotrsfial inom detta slotts murar; men hi- af enskilda perFoner, bvilka icke alltid på torps gaotglfvaregård och efter beilkea gård ana« etoricn hur ej u ptccku många. ånga. En märk- ett råttmitigt sätt förvårfvat mina rikedo- marken renar på denna tiktegård i Hjernarpa noc- 'lydighet derifr~ån vilja vi furtalja. Dan- mar, utan g enom plundringar tillroffat heu betagen spisade Margareta och henna• svit eka p rineemcan Jutha anklagades för en sig dem. 1' Ör sådana herrar miste i följd middag och efter denna markvårdiga bandelae kål ekelinl,(kl u,ed sin #,väger konung deraf afven regenten böja ryggen om de blef stallet kallada Margreietorp. Laholms Historia. Mot fria f~rfomutet. (IL
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.