1. Fi, 'eda<ren den. 24 Augusti. N:o 15,9 (34.) 9877. fibaiagen uttommtr honrit helgfri Ziåbag och $rtbae tl. 6 e. m. $rit d bgrån: far helt ar b fronor, trcfictkbtle dr 4 fr., gaift er 2: 75, ett fjczbtbelf ar 1: bo lamt för en mdnab Gt► are; på yoRanpatt tiåas• ge# tantigt poparftvobe. Paenumner 10 ört. nnonicr tnlemnae På bgren A tlteticten tvib ttemeutarftolan i Oallotat ftna9 U. 4 e. m. bagen (are tibningene utgif vanbe, och betalad meb 8 art tar emcnp<L lamt 12 art far utldnbffa per f<nfiiterab; för Parce Pilar bcråtnae högre yrouifion cflet bet utrymme be upptaga. Jagen annons intagce unbet 30 bre, Pabolm 1877. %t dt bod 3. 3 a u 18 l o a. 9tebattar: 13. ¶3 a u l ejo n. Laholms Historia kommen att utförlig i ei} särskild bok utgifvas så - snart tillritckligt många abon- nenter antnitlt sig. Boken har re- dan flere prenumeranter och subskri- benter såväl i denna ort som från andra ställen i riket. Priset blir för prenumeranter 50 Öre, för subskribenter 75 are pr ex- emplar. Prenumerant- och subskribentsam- lare erhålla heart elfte exemplar gratis dit tio exemplar redovisas hos Redaktionen. Kommunikationer. longl. Telegrafstationen l Laholm hålles ö p pen: söckendagar kl. 8,40-1,40 f. m. och kl. 8,40 —i,40 e. m. ; Sen- och helgdagar kl. 7,40-9,40 f. m. Io.gl. Postkontoret 1 Laholm hålles öppet: adckendagar kl. 8-12 f. m. och kl. 4-7 e. m.; Sön- och helgdagar kl. 8-1Q f. m. samt 5-7 e. m. Posterna afgk: alla dagar kl. 8,5 e. m. till Skåne. Stockholm och öfrige orter i Sverige samt 3.25 f. m. till Halmstad, Göteborg, Weinge och Knäred,` Månd. och Fred. kl. 8 f. m. till Itennes- ldf, Voxtorp och liishult. Posterna ankomma: alla dagar kl. 7,b0 e. m. från Halmstad, Göteborg, \1'einge och Knåred samt kl. 3,10 f. m. från Skåne, Stockholm och öfriga Sverige. Tisd. och Lörd. kl. 2 e. m. från Renneslöf, Woxtorp och Illshult. Allt Laholmstid. Hallanda Enskilda Banka afdelningskontor i La- holm öppet Måndagar, Onsdagar och Fredagar kl. 10-12 f. m. Låneansökningar emottagas Fredagar, lån utlemnas Onsdagar. Sparbanken öppen hvarje helgfri Måndag 2-4 e. m. Direktionssammantråde första Måndagen • i månaden. Driftselkammarens ordinarie sammanträde första Tisdagen i månaden: ordförande apothekare F. lianson, sekreterare rådman Åkerberg. Fatligrirdsatyrelsen sammanträder hvarje helgfri Torsdag kl. 11 f. m.; ordförande rådman Åker- berg. Bantag afgl från Engelholm kl. 6,25; 11,45 f. m.; °.15; 7.10 e. m. och ankomma dit kl. 8,26 f. m.; 12,56; 8,16 samt 8,55. e. m. hvarje dag. Ecklesiastikt. - I Laholms kyrka nåsta Söndag kl. 10 f. m. predikar i högmessan hr pastorsadj. C. M. Mellgren: Den 24 Augusti. För Landtbrukare. Dagens krönika. sadgkiftet. ben erfarenheten rir lika g ammal som landtbruket sjelf, att de olika skardarne af våra kulturplantor stalla högst olika fordringar på den jord de • vaxa i, så att en planta skulle kunna ge en ga nska god afkastning på ett jordst ycke, der en annan skulle mistalt hissly ckas. En annan erfa- renhet, som visserligen icke itr så Stora Armenien, hart innebyggare voro mycket gammal, men derför icke dess min- tillgifna afgudatjensten. Konungen deretädes, Po- liminus, hade en ' dotter, som var vansinnig och dre saker lir, att skördens utfall be- derföre måste hållas fångslad och afakild från ror icke allenast af jordens beskaf- andra menniskor. Dd Barthobmeus fick under- råttelse om detta, lofvade han att göra konungens fenhet, väderleken ln in., utan fven dotter belbrc~gda, om konungen (lå ville öfeergå i v1 sentlig mån på det sädesslag, som till den kristna religionen. På apostelns bön blef dottren befriad från sin sjukdoft, och konungen, förut vuxit på samma falt, d. v. s. emte innevånarne i tolf atåaer, låto döpa sig. på fc skörden. Sålunda vet hvar och l&röfver blefvo afguclapresterna .så uppretade, att de uppmanade Astyages, konungens broder, att en nunot erfaren landtbrukare, att gripa honom, hvilket han också gjorde i Albano- tevete Tyckas bättre efter klöfver eller polis, der han låt afråtta honom. 1621: valdes Gustaf Vasa i Vadstena till riksföre- baner, fln efter sig sjelf, då allt an- sttsndare. nat, är lika; att korn ger ett brittre 1572: firades det .parisiska bröllopet- (Lfven -Bar- tholomtei-natten- kallad, efter dagens namn), resultat efter rotfrukter An efter hvete derföre att alla i Paris boende protestanter eller råg; det vill med andra ord mördades af katolikerna. Detta år det enda fall historien känner, då en regent med kallt sita, att sndessla g en gifva en betttre blod låter mörda omkring trettio tusental af tl 'kastning efter den ena färskorden sina egna undersåtar • ) . 1632: drabbning på. Gamla berget vid \araberg. än efter den andra. Derfar tir en Under striden tråffades vår store Gustaf II oiavexling af skördarne högst för- Adolf vid högra stortån af ett skott, soat'to*. bort ett stycke af stöfrelaglan. En kanon- claktig, och det år denna vexling kuls bortryekte en af h=d. otm~a vid Jaos . kauar säd kifte. Att såväl jor- sida. ` skördarna ijelfvtt gynnas 1799: Bonaparte lemnar Egypten för att återvända den soul till Frankrike. härutinnan ar ett fuktutn, och orsa- 1814: Engelsmånnen taga Waabinton och förstöra dess offentliga byggnader samt annan egen- kerna dertill skall jag i korthet an- dom till varde af 2,000,000 (två millioner) gifva, såvidt de stödja sig på erfaren- dollar. het och naturvetenskap. •) Detta rysliga blodbad skedde om natten mel- Växterna kunna indelas i tvilnne lan den 23 och 24 under konung Carl IX:s i Frank- hufvudafdclningar, hvilka äro vidt rike regering. hertigen af Gudse och drottningen voro egentlige dråfijedrarne till denna grymhet, skilda från hvarandra både i bota- ehuru konungen sjalf sköt på sina undersåter. Enligt en historisk uppgift mördades denna natt niskt, anatomiskt och fysiologiskt hån- mellan 80 å 100,000 liugenotter. seende. Denna olikhet röjer sig re- Plutarchus uppgifeer, att Pontiske konungen \te- dan vid det första utvecklingsstadiet, tridates lat ålven på ett dygn mörda alla Romare och Italienare som tunnos i Greklands och mindre spirningen, ty den ena afdelningens Asiens stader, till ett antal af 150,(1X0 menniskor det enda motstycke historien känner till -I'a- växter u t)komtna ur jorden med en- risiska brölloppet- eller •13artholoma~i-natten•; men dast ett i,lertblad (och kallas derför skillnaden består deri. att Nfetridates' blodbragd enhjertbladiga) medan den andra ut- icke utöfrades på egna undersåtar. vecklar tulinne (och kallus tvåhjert- bladiga). Till den första afdelningen Namn: Bartholomeus (betyder krigareson), en af Christi 12 apostlar, född i Cana i Gallfeen och hette egentligen Natl►anacl. lian var nåra bekant med aposteln Phili ► pus. Skön år beråttelsen hår- om i Johannis .1 kapit., hurusom I'hilippus kom en dag till 13artholomeus och bad honom föla sig till Jesus, huru Jesus upptog honom till lårdunge och det samtal dem emellan uppstod. Två år derefter tog 'Jesus honom till apostel. Efter Christi himmelsfitrd reste han till Persi- en, Arabien och Ostindien för att redfika kristen- domen. Derifrdn återkom han till dei nordvestra delen af Asien belagna länder, till Lychaonien och höra vitra stråslttlarter, och till den andra alla öfriga landtbruksvaxter. Strås:tdarterna skilja sig derför myc- ket från de andra kulturvaxtcrna, så- val genom sin byggnad, som synner- ligast genom slittet, tevarpa de hemta nitringen ur jorden. De tvithjertbla- diga växternas rot går vanligen lod- Fat ned i jorden under groningen; ifrån denna lodrät nedåtgående del, # som kallas pålrot, utge, mestadels vid spetsen, sidorötter och birötter i ho- rizontul riktning. Milroten går ofta ganska djupt och inskränker sig alltså icke till matjordslar ret ensamt, utan går vanligen ned i alfeen. Det för- stås då alltså af sig sjelf, att dessa vikttet hemta sin nitring icke allena från det öfre jordlaget, utan afven från djupare underliggande lager. De enhjertbladiga derelnot hafva in ge n pålrot, emedan den dör bort redan under första spirningstiden och ersat- tes af sido- och birötter, hvilka äro spridda endast i öfre jordskorpan, följaktligen öro dessa växter hfnvi- sade att söka sin näring hufvudsak- ligen af den s. k. inatjorden. Det år pt1 grund deraf, som stritsltdarterna futt rykte om sir att vara så tärande för jorden, icke derför att de upp- taga den största iiin gden bestånds- delars titan derför att allt hvad de upptaga måste ersattas åter genom gödseln. Detta !tr alltså första grun- den, hvarför man bör vexla om med skördarna. , En stor del af de tvithjertbladiga växterna t. ex. balgfrukterna lemna, på grund af sitt utbildade rotsystem, sedan de blifvit skördade, en stor mangel rötter qvar i jorden, hvarutaf humus eller hylla bildas. Af denna anledning har inan kallat balgfruk- terna niirand'c för jorden, ehuru de upptaga fleet beståndsdelar fln de flesta andra vitxter. Hvar och en känner theorien, att 1 —20— varit skilda åt förr och jag trodde ej att vi skulle behöfva det. 0, korn enart tillbajca, kom snart:« Ikon stödde sitt lilla täcka huf- vud mot sina hånder och gråt sak- nadens bittra emårtfulla tårar. Men då hon åter lyfte hufvudct u p p, Syntes hon lu g n. Ilon ösele fritt g råta ut, och det var det hon be- huftle. Hon steg upp och gick mot går- den med en beundranevård kraft, och ett sådant uttryck hvilade p å henne#) anlete, att man ej skulle kunnat tro det torgens och sukna- dens smärtor bodde uti hennes bröst. hon gick som sagt till hemmet och tänkte just gå u )p på Bin lilla kammare, dit hon allt id flydde då hon önskade ensamhetens frid, men mötte under va g en din fader, hvil- ken hade epkt Denne och nu bad henne frlja sig. Isan tryckte sin (lotter i famnen och kysste henne ]Att på pannan. Det var en njutning att se huru denne hårde, hatfulle mans aulete — 21 — klarnade upp vid åsynen af hans kåra dotter. «IIvad du varit långe borta, min lilla Betty, jag har ej sett dig på }fela morgonen, hur kan du nån- une att vara så ifrån enig ?« «flin kåre far, jag to g mig blott en liten morgonpromenad; jag tyck- te himmelen var så klar och ren och sjön låg så vacker att jag ej kunde motstå att gå ned till stran- den och råtta mig litet. För Of- ri g t min söta pappa, fortfor Betty ocit , slog mina armar otit fadrens hala, «har cluu alltid sjelf sagt, att morgonstunde n år den hårliga- ete stunden på dygnct.ii «Ja, det år den också. Ar inte,, luften då klarast och renast kan- nes ej, doften af tråden då triera skön och behaglig an annars; år inte hela naturen då mera ... . men jag börjar bli allt fair poetisk, I du vet, mitt barn, sådant der år i inte min svaga sida. Låt oss nu tala otit något annat. Vet du hvar- för jag e g entligen i dag rökte upp dig så enligt?,- — 24 — — 17— som fick slingra sig om hennes - smarta 'lif. Hennee sköna ansigto utvisade visserligen ej någon synnerlig glad- je, men det såg ej . heller sorgset ut. Det såg ut som det borde vid ett tillfälle som detta, lugnt och beslutsamt. «Nå mitt barn,« sade Kron: «ja g hoppas att du visar din kusin all den väneka p och artighet, som med råtta har tillkomma honom?. «Jag skall visa honom af dessa båda delar så m y cket jak kan,. svarade Betty me(l en eårekild ton- l y ckats å Krona sida: såkerligen ekulls bragt Dahl att mot honom höja tutrdarestafven. Man Krona nfftgt med 1)ahls maka var dock tillråcklig att ffi ta hatets törne omkring Dahls hjerta. Kron. lnndtgods hette «Lugnet«, men föga passade detta namn, t y aldrig var der annat an split och kif, i följd af Krona till ytterlighet trotsiga sinne. Kron var gift och hade sin maka i liket. lian hade ra barn, 'l g ossar och 2 flickor. etty, den Åldata af barnen, var den en g el, som sökte höja fridens fana i detta stridiga hem. Af alla sina barn Iilskado dock Kron Bet- t y ment. Hon var den enda, som, då Krona vrede brusade u pp , åter kunde bringa detsamma till lu gn Efter denna enkla redogörelse tror ja g att vi åter fatta ta g i tri- den till vår berättelse. Eller hur, kåre låsarv-? Axel reste. Någon vidare Rir- klarin g mellan far och eon kom ej i fråga, utan Axel anträdde sin vi g t på ordet kan. Kron uppmärksammade nog det- ta, men lian fåste sig ej vidare dervid, utan bad Betty gå uti kö- ket för att se om mamma, som ha- de fullt u p att stöka med kittlar och kastruller för att kunna bjuda sin kåre, fine slågting en eplendid middag. Betty gick, och Kron gj ordo sina reflexioner öfver q vinnohjertat etc. lian ste g upp frön din skinnsoffa och mutnlade för sig sjelf: 6 f
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.