i 14 i 18. (37.) Tisdamen den-4 September 18770 rebo 11. 6 e. cn. j3rlf A bgrAn: för helt Ar 5 tronor, trtfjerbebett år 4 tr., 4aift år 2: 75, ett fjerbebell Titbningcn uttommer kroarje helgfri TiIbag o år 1: 50 tamt för en manab 60 bre; på po9an(lait tItlägGee manligt po(tarf tvobe. 2benummer 8 bre. ltnnonjer inlemnae pA bgren A 4(teliern i Pa oim fenan n, 6 t. ni., bagen före tibningena utgijtnanbc, oda betalas meb 8 are för 6tnenffa famt 12 bre för utlånbjla per finfliterab; för Pörte jular berdtnaehagte proniflon al n Qou I i itoagl e unber 30 bre. efter act utrymme be uppteg Stc baltår:cj Cabolm 1877. Tr44 §of 13. $ a u l e f o n. Laholms Historia kommer att utförligt i en särskild bok utö fvas 8 å snart -tillräckligt många abon- nenter anmält sig. Boken har re- dan flere prenumeranter och subskri- benter såvlll i denna ort som från andra sti~llen i riket. Priset blir för prenumeranter 5b Öre, för subskribenter 75 öre pr ex- emplar. Prenumerant- och subskribentsam- lare erhålla hvart elfte exemplar gratis då tio exemplar redovisas hos Redaktionen. Kommunikationer. Kongl. Telegrafstationen i Laholm hålles ö pen: söckendagar kl. 8,40-1,40 f. m. och kl. 8,40 --i,40 e. m.; San- och hel g dagar kl. 7,40-9,40 f. m. Kongl. Postkontoret 1 Laholm hålles öppet: 0 . sockendagar kl. 8-12 f. m. och kl, 4-7 e. m.; Sön- och helgdagar kl. 8-10 f. m. tamt 6-7 e. m. Posterna afga: alla dagar kl. 8,5 e. m. till Skåne. Stockholm och öfrige orter i Sverige samt $Z f. m. till Halmstad, Göteborg, Weinge och Kcired. Månd. och Fred. kl. 8 f. m. till Rennes. IM, Voxtorp och Hishult. Posterna ankomma: alla dagar kl. 7,50 e. m. från Halmstad, Göteborg, Weinge och Knäred samt kl. 3,10 f. m. från Skåne, Stockholm och öfriga Svezjge. Tiad. och Lörd. kl. 1 e. m. från Renselot; Wostorp och. Hiehnit. Allt Laholmstid. Hallands Enskilda Banks afdelningskontor i La- holm öppet Måndagar, Onsdagar och Fredagar kl. 10-12 f. m. Låneansökningar emottagaa Fredagar, lån utlemnas Onsdagar. Sparbanken öppen hvarje helgfri Måndag 2-4 e. m. Direktionasammantråde första Måndagen i månaden: Drttselkautmarens ordinarie sammanträde första Tisdagen i månaden: ordförande apothekare F. Hanson, sekreterare rådman Åkerberg. Fattigrårdastyrelsen sammanträder hvarje helgfri Torsdag kl. 11 f. m.; ordförande rådman Åker- berg. Bantag afgå från Engelholm kl. 6,25; 11,45 f. m.; 2,15; 7,10 e. m. och ankomma dit kl. 8,26 • f. m.; 12,56; 8,16 samt 8,55 e. m. hvarje dag. Den 4 September. Dagens krönika. Namn: Nosen (den ur vattnet räddade), Israe- hternea store och en af verldens ädlaste lagaif- ure, född omkring år 1,600 före Christi födelse Ibland det då hårdt förtryckta Hebreiska folket i Egypten. Tre månader efter hans födelse måste hasa fader Åmran och hans moder Jochebed, båda af Levi stam, till följe följe af en konglig förord- manliga af- niag, som bjöd, att a11 komma skulle bringas om lifvet, utsätta barnet i en sjö. Men den Egyptiske konungens dotter, tom lårer betat Thermutia fann det gråtande barnet i en rörkista i Nilen, ttbrbarmsde sig öfver det och lemnade det i sin modern vård, hvilken anmält sig att blifva dess amma. Sålunda .insöp han med modersmjölken• kärlek till sitt plyckli- ga folk och faret som en lärgirig gosse återkom ban i prinsessans bänder, bvilken antog honom som sitt barn och kallade honom .den ur vattnet rtddade-. Som den trongli ga familjen tillhörde den presterliga stammen, så blef han delaktig af all dennas bildning. Vid 40 års ålder företog han, Såsom Egypternas anförare, ett fälttåg till Ethio- pien och erbfrade" staden Saba och samma gång prinsessan Tharbib hjerta, med hvilken han gifte sig. Men Moses kunde ej en gång vid hofvets glans glömma sitt folks lidanden; vid de misshandlingar, som en Egyptisk fogde tillfogde en Israelit, mbr- dade han fogden och måste genast fly undan konungens förf öljelse till Arabien. Hår blef lala mottagen af en blidianitisk prest och herde- fur,te, Jetbro, samt erhöll dennes dotter, Zipora, till hustru, hvilken han ock en gång beskyddat mot 6endtliga herdar. Nu vaktade konungadottrens fosterson sina hjordar, och ingen visste hvilka Planer, som föresväfvade hans djerfva och kun- ekaparika själ. Då han sedan uppnått den ålder, som gifter rik erfarenhet, tålamod och köld, vid r 84 Ar kallade honom Gud till det stora vtirf, han skulle utföra. Då han nemligen en gång vaktade som med denna inrättning rätteligen sina hjordar vid Horeb, uppenbarade sig Gud för afses. Det !lr sant, att folkhögsko- honom i en brinnande törnbuske och bbd honom befria sitt folk. Moses gjorde väl i början invänd- lornas antal inom vårt land årligen ningar, bland andra den, att han icke var någon val- tillökas med en eller annan ny sa- talare, men då gaf Gud honom hans broder Aron till medlijelpare och förmådde honom att åtminstone dan, och detta Sr ett vackert bevis göra ett försök. Han gick då till den Egyptiske på att idéen om fördelen af dessa konungen i'harao och bad denne skippa Israeliterna ur deras slafveri; men konungen nekade • för att skolor städse vinner ny terrnng; men tvinga den halstarrige regenten, sände Guå honom dessa undervisningsanstalter hafva 10 landaplågur öfeer Egypten. och vid den sista, då dock i de flesta fall ett jeinförelse- mordengeln dödade alla förstfödda barn i landet, måste l'barao gifva vika för den högre makten, som vis ringa antal för folkupplysningen beskyddade de förtryckta. Israeliterna tågade då intresserade mån att tacka för sin genom röda hafvet, men förföljdes af Pharao och hela hans här, som fördrånktes. Men dalta var tillkomst, och folket i allmänhet har blott början kf Moses stora företag: folket var ej förstått fästa synnerligt afseende vandt att hålls i ordning genom slaf-fogdarnes gissel och til lbadd afgudar — det knotade vid vå- vid de bemödanden, som af enskilta gens besvärlighet, vid bristen på föda och vid för saken utvecklats. Dock hafva sjelfva äfverilödet, gjorda uppror och begick fel, som måste blodigt bestcafaa. Under denna van- skolornas målsmän alltjeml haft hug- dring i öknen var det, tom Gud gaf Moses de naden finna sina belnödanden'krönta bud, hvilka sedermera utgjort och komma att ut- göra grunden för all lagstiftning, såsom de högsta med framgång i så måtto, att lår- och fullkomligaste man kan tanka sig. Tre må- jungar ur folkets leder • till det antal, nader efter utvandringen från Egypten uppsteg Moses på Sinai berg och erhöll der, af Gud sjelf, skolorna lli.mpligen kunnat emottaga, dessa bud, under blixt och dunder. Sedan förde betjenat sig af de erbjudna tillftllena han folket längre omkring i öknen, för att det gamla slagtet skulle utdö och endast ung a oför- att inhämta kunskaper. Och i den derfvade inkomna i Kanaan, det för~ofvade ölån, skolorna rekryteras med n3,a landet. 40 år efter utgången ur Egypten kände Moses sin död nalkas, ty han skulle icke få se det elevuppsattning ar, skall också bety- land, dit han förde sitt folk, för det han en gång delsen af kunskapen vinna ökad ter- fetöst på Guds nåd. Han uppsteg, sedan han tagit ett rörande afsked af sitt olk och utnåmnt Josua r5ng inom folkmedvetandet och på till sin efterträdare på ett berg 1 Penna på hin- samma gång folket lära sia att högre sidan Jordan, och dog der, 1:d0 År gammal. Innan Moaea Jordiska 11f,åttie'år i4 tran - .uppkatta de erbjudna tillfällena till verldens skapelse eller 1508 år före Christi födelse kunskapers inhämtande och sjelf mera var hela lagstiftningen fullbordad och innan han nedlade sitt vigtiga anförarekall ålade han i flera omedelbart rltmja de bemödanden, afskedstal Israellterna att frukta Gud och troget solis i denna riktning af oegennyttiga hålla lagen, hvars föreskrifter de skulle nogo in- målsmän utvecklas. skhrpa hos sina barn. 1187: inträffade en solförmörkelse, den Äldsta, som Vi hafva nu inom flertalet af Sve- omtalas i våra nordiska skrifter. Den måste riges provinser folkhögskolor, der unga hafva varit total, ty det uppgifvea att stjer- norna syntös. mån af allmogeklassen äro i tillfälle 1563: Elfsburgs fästning intogs af Danska konun- gen Fredrik 1I, som hÄrvid gjorde rikt byte. att inhfmta för lifvet nyttiga kun- 1742: kapitulerade Svenska armén vid Helsingfors. skaper och odla sina själsanlag. Ont Det var Lewenhaupts och Buddenbrocks också resultaterna af de jemförelse- vis korta lärokurserna i kunskapsvng ej kunna på det hela taget vara stlr- deles stora, så år dock visst att de unga man, som 'genomgått en dylik kurs i allmänhet lemna skolan med en klarare blick för lifvet och dess företeelser och med ökadt kunskaps- begår, och redan häri ligger en vin- ning, innefattande ett talande bevis för gagnet af folkhögskolan gente- mot dessa dess vedersakare, som af likgiltighet för folkets bästa eller af fördom motarbeta dess syften. Äfven vårt län har som bekant sedan några få år tillbaka förmånen att äga en folkh'ogskola för manliga lärjungar; men ännu sakna vi i lik- het med de flesta provinserna inom landet dylik skola för quinnor. ile- dan den omstfndi;heten, att provin- .Folkhögskolan sen med sin betydliga utsträckning lir hos oss ännu en jomförelsevis ny ej Tiger mer lin en folkhögskola för inrättnin g , och det Sr med denna manliga lärjungar, Sr en brist, som som med nya företag i allrnänhet, borde s q~ rast möjligt afhjelpas; mon den behöfver god, tid på sig för att linnu ledsammare år den fullständiga hos den stora massan af folket, hos bristen på en mot folkhögskolan sva- dem, för hvilkas lyftning den egent- rande undervisningsanstalt, der all- ligen lir afsedd, vinna det förtroende, mogens. döttrar kunde vinna en i de hvarförutan dess verksamhet och flesta fall viilbehöflig tillökning i sitt frukterna af denna ej kunna ernå frän folkskolan henlbragta könskaps- den omfattning och den utbredning, förråd och 1) samma gång i någon oskicklighet; som bragte det derhitn; de fingo ock derför pligta med sina Iii. 1811: upphåfdes Visingsö gymnasium. 1870: slaget vid Sedan, då Napoleon III tilltånga- toga, det blodigaste slag historien känner. Tyskland har till minne af denna dag upp. rest ett segermonument å.Köni splatz till den ansenliga höjden af öfver 200 Sv. fot från marken. Arbetet Å detta imponerande min- nesmärke varade från våren 1871 till don 1 Sept. 1873. Ofver en fyrkant af granit, hvars dunkla ytsidor prydas af stora reliefbilder, höjer sig en rund tempellik byggnad, uppburen af 16 pelare, och först från kupolen af denna reser tig den mäktiga kolonnen. Ofvanpå denna höjerden kolossala Viktoria- statyn på en 1b fot hög och af ett galler- verk om ifven fotatollaing. På hufvudet blir denna ti iktoria en af örnar bekrönt hjelm, uti handen ett standar, hvars spets består af ett med lagrar omviradt kors, och de gyllene vingarne skimra vida omkring i sol- ljuset. Kostnaderna för detta storartade monument eller segertecken uppgå till bortemot 3 millioner kronor.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.