on, . , — ——_————- "oa : , O -- mån fä-sina blickar-riktade- utöfver >> lifvets ; alldagliga- foretéclscr, ¿Man „har: lyckligtvis 1 vår tid kommit:der--; . > han att -erktinna--qvinnans-- berätti---- ; "gande ‘att: vinna del ‘af kunskapens : “ ljus; men: det ür’ ej nog med. att:er-"" | É de; man måste” Hel « gingborg;. samt 20) Skånes för quinnor - - kanna detta berättigand n "också erbjuda“henne de härför erfor-: derliga’medlen. Hvad beträffar 'all= i: Landskrona, stiftad 1878. -mogens. döttrar, hvaraf det allra'stör? mark finis 70:0ck i Norrige12 folk=7 - högskolor... Folkhögskolornas förste . ‘stiftare var den store och üdle biskop: sta > flertalet ej :blifver' i tillfalle be-" -. vista" en pension ‘eller elementarláro-- verk; ¡hvilka ock: for de flesta-af dem - ej voré’att-rekommendera, är:en n= -- > damålsenligt organiserad - och under “ ‘god ledning ställd folkhögskola, der: * undervisningen bedrifves i-'den'rikt- ning, som befinnas mest gagnelig för dem ¡uti den samhällsstallning, som blifvit dem: beskärd, på det högsta . önskvärd. Vi vilja hoppas, att man inom provinsen : Halland ej skall allt” för länge dröja, innan man vidtager: åtgärder för inrättande af en dylik - läroanstalt. - Vår" grannprovins i söder, Skåne, Ager. redan tvenne qvinliga folkhög- -skolor, | nämligen en i Helsingborg ' och' en {i Landskrona. ‘Med den er- farenhet - man: under dessa. skolors "korta tillvaro, hunnit göra, har man: de. "bästa förhoppningar om deras: » franitida verksamhet; Talrikt besökta . af lärjungar , inom, Skåne, mottaga: dessa skolor. också elever från andra. provinser... Detta tr: en omständig- het, hvarpá vi särskilt: fasta allmo-” gens. -i; södra delen af Halland upp? märksamhet, enär. det: jemförelsevis ringa; afståndet ej bör lägga" hinder’ ” i vägen for de.föräldrar inom vår ort, som" kunna: vilja låta:sina dött- rar: begagna. Sig “af den undervisning, :: son. meddelas i dylika Inroanstalter, . att:låta dem tillbringa ett eller annat ' läsår ilnågon ‘af dessa. skolor: På'så sätt vader. bristen af en qvinlig folk-" högskola ‘inom- vår cgen provins i nâgon mån: afhjelpt. «6 "Hvad: boträffar ‘de nämda qvinliga skolorna, äro begge: val: vitsordade. och; s&-vidt till vår ktnnedom kom-- mit; ‘ på ‘det "högsta fortjenta 'af-all-' - mogens! förtroende. ‘ Dock -bdra -vi', 6} förtiga, att ‘den :sedan två år till-' - baka’ ‘i|Laudskrona’existerande sko- Jan af val underrättade persorier an- :8e8* i ett- och’ annat hänseende äga företräde framfor deni Helsingborg. Begge förestås'för öfrigt af kunskaps- rika oth för saken nitiska qvinnor, der förra af fröken: Tauström, den - ¿SCNAre af fru: Paijkull —'Måtte all- mogen 1 åtminstone ' i -södra delen af Halland söka att draga fördel af dessa skolor;| sà länge” vi Annu’ sakna:en . halländsk folkhögskola for; vin ¿Folkhogskolor finnås numera i Sve- rige 24, hvaraf 21 for manliga och 3 för .qvinliza: läarjungar.! Af dessa: haf- va ¡vi088: bekanta foljande: 1) Hvi- dans: Skåne, den första i Sverigez- 2). Önnestads, likaledes. 1 Skåney: stiftad Ar: 1869; 3) Nordvestra Skånes, först i-Ramlösa, sedan i: Helsingborg: och nuvirAstorp,: 1870; 4) Bie i Söder- manland : 1872; 5) Påarps. i Halland .- 18783:6): Vrana. i Örebro lan 1873; D Tunpevade «i Östergötland ' 1873; ENTEN Ke: Kristineber. 8 :i'-Blekinge 1873; 9) > Uddersunds i Wermland; 10) Ullervads. > LSkaraborgs:lun 1874; 11 "Göteborgs lan 1875; :18).: Ebbetorps i. “ [odat : delat tillåtelje för danske undersäten ÅA. Chris. i Sko : | Manhems - L-Stockholms lan :1874;. 12). Betala i. södra Kalmar län: 1875;:14)' Gr fellegium Bar. 1 is fatet: {London -tngått: ad errättelje, atten ‘\wensk * sjôman wid? namn John eller. Janne - :Haubson- frän :Boalt;i Hishults foden den 25 | genom: drunkning omfkommit ‘i Parà uti“ Brasilien, Den aflidnes qwarlås 3. „-tenskap, uppgående till. 91. fkr...76 :ôre, har blifs.i > ¿wit till kenungens Befana e Hals. . tâllas hand:arfe. löfs"å: Kronobergs: lin 1876;-15); Sel-, ángers i Vesternorrlands lar; 16). Vest--- manlands "läns; 17)-Fridhkems:privata.: i Skåne :1873; 18) 'Anderslöfs privata : i Skåne '1874; alla dessa för manliga ‘ elevér; 19) Skånes för qvinnor" i Hel" 1: Landskrönay stiftad 1875. ‘I Dan-* Grundtvig i Köpenhamn. ' Red. -; | Laholm. — — Förslag till ”borgniåftare i Laholm år ' nu äv rättadt och derpä äro uppfördes -1:0 ' « ‘borgmästaren -F. F. Lundeberg; 2:0 r v. häradsh. Dawid Berg från Skäne samt 3:0 hr rådman F. Holm’ i Halmstad. nämnde erhöllo mesta röfter, lära afsagt fig N förmånen att à förflaget uppföras: — Göta. hofrätt 'hat,: med. bewiljande af: tjenstledighat at häradahöfdingen i -lánets fös . dra domjaga D. Fehrman från den 6- denues till’ ârets slut, fila nef .v. ‘hâradsh. 5. H. Ddencranb; att hârad och. v. häradsh. J.. € der tiden för öjvigt- i domsagan förwalta- hs radshöfdingeembetet, - o ‘“— Sifil. Söndags eftermiddag fi> publiken nöjet att i stadens f. fk, Tivoli Höra den blinde. mannen Fredriksson från Wexis -utföra- en enkel, . men ansläende fonfert på panflöjt, uts rán sjón Wetfern. Detta lila besynnerliga instrument, ett slags - munharmonifa, blästes af hr F.; hwilken på samma gång dertill med båda händerna adompagnerade ett ackordium ([förre dragharmonika) amt med högra foten Pin fi 16 fmå pipor af -bamburör hemtade - en bastrumma o est, som han fallar triange hwilten, hade ett skärande, ' pinglande, ljud.) Stonferten,. ehura enkel, war ändä..uppmunts.. ledet" fre fo . för - ungdomen, och hade dit» - ere huma. perjonér fora 'och må, ullna:och. grå... Alla ty>tes wara belåtna med: wad. de fingo höra. . Säkerligen hade ännu ångt flera infunnit fig derwid om ej ett för sädedin ergningen “gynnande wäder- just den. agen inträffat oh hwaraf man fåg flere mens, fl riwillig än -cirka 20 krone. soo cn - _Som. publiken warit intreserad af hr Freds rifssons musik, ämnar han på fleres: begåran. giswa en sista konsert. i morgon à Härmarande. gästgifwaregärd från kl. 5. e. m. och wi ênska publifen godt nöje samt honom god förtjenst. — Om rind och väder, fom tvifelsutan' nilfor. uss dragare begagna - sig medan tons: tjörded. ‘Men emedan AN war . fyller alla tomrum, -tillo<med,. i brist pá an- ‘nat; alltid gifwer! luft för bristande tal-ämne, hafwa wi ‘tills dato, erfarit, att det, endaft. med 12: dagars- afbrott, regnat alla dagar fe dan -Tesofwaredagen . och att det gamla orda öst- oc) bergningssid:: hardt når -derutinnan befannats:" att - det: kall regna 7: wedor efter nämnde- märkelsedag, -derest det regnar på nämnde dag. Dà landtmannen-säâlunda Hits : spräket hârom-sâledes under: innewarande års ‘intills med bekymmer sett frukten ‘af sin od- ling8möda begrâtas af himlens täreflöden, sys nes ändtligen Æolus med - harpan på: arnv lâttfotad som winden -nalkas-wär> nejder. och. med solsken på pannan boda ‘of klara förbopps ningsfulla' dagar: för berqning af-den rikare förd warmes Hertha då lofwande prálat, a y alltfedan i ags haswa wi- här Haft: sôl« sen oh’ det pråltigalte” vergningöwäder, “ . — "Angående ‘förut ”omnåminda ör Sand. Barthèlemys firedande lära ännu underhand- lingarne ide definitivt blifwit àfslutade.- — Besittnidgirätt. ; Kongl maj:t hat nied ftiansfon- att; äga "och besitta af: honom ins föpta Hemiansdelen 1/36 mantal utso>ne FNs nr. 2. Lilla Tjerby i Laholms foden of HB” härad. nom o :famt , afted'. ôgonbli>ligen... omfomne, “som. war en ganssa iélig man i sitt elem emellan 40/ De, font i- ordningen. näst- efter den fört ålla : häftetinget i Halmstads . NR Heurlin att uns", ‘ej skatadt af elden. - nied wenstra fo en eu tins „«rôd och. blir e (en figur af jern, © ftrömmar i mera än'G timmar, o<" or a lef konsertgifwarens inkomst ej mera .- 1 i ., 4° rån: fwenffa oh norska konsus December 1873 land ófwérsánd“ för att: till wingar, derest de: skulle wara i i EA =i IEE timade - på morgonen den "1. d:3.å Heljings > | länet. Boende,” 3 Jä eg (ÖP En hemfl tilldragelfe =. > .- St Utrikes 'aftiden erer ‘Lill fommerse ra . Rn [ « borgs - Yllefabriks-Aktiebolags - etablissement, i —. indragen! i: maffinertet, ' dä” han flulla lá på “en - rem.” Kläderna fstes totalt. A han blef: boksta ligen. sönderkros en få oly>ligt och € — Nyttan, af trädplantering i städerna, J ett bref-.om eldåwådan i Sundswall läses: En iakttagelse, fom man äfwen wid dennd eldôwäda mar i: tillfälle ‘att göra, år, att terlemnar- husteu o< 3 barn. (DP) ma en wädelds framsa ska tydligt på: Fe lägorin fler guise rå fer om legat i. lägornas eller gnijtornas - räfwäg, bl t i [wit flyddade af de omgiswande löftråden: "Alt brännbart i baptistkapellet förs stördes,” o< fidomurarne ftörtade delwis,: men nägra famnar bakom detsamma ligger ett lis tet lusthus inbäddadt- mellan „träden- och är po oe —- Orkaner. Under dagarne från den. 19.1 till den 21 augusti- fa hôftiga. orfaner rafat. längsmed franföa westkusten oh: i Skotland. De -franffa bladen innehâlla -widlyftiga berät- ‘telser’ ‘om - den ‘ förstörelje, . som ‘en hwirfwels . | storm från. wester, hwilken medförde skydrag, ' gar. anftällt i Bold rende ring. : e DE endast 50 minuter, - men med en wäldsamhet, fom. man endaft ./ känner i tropiska trafter. Himlen war blods war sà hästig, att skadan på hus, trädgärdar.: o< áfrarne. anslás till miljoner. ‘.Den- berôms- da ojtronbanten wid Arcachon blef lyckligtvis skonad, :då det war lågt watten. 5 S land rasade den 21 ett. förfärligt owäder, fom fostat. många menniskor liswet. En del jern- wägar blefwo. obrutbara, i det jorden under skenorna och hela fördämningar bortfördes af baler finge På den. lilla fladen Selticks gator ångade” man ‘den 22 âl af ansenliz. äng , 4 . | a — - Saltpriserna. -J anledning af länge rådande, .'otjenlig wäderlek, har faltproduktios. nen i ora oh S:t Ybed utfallit beat | ör ogynsam,” hwarföre priset på grof, hwit od 50 är. gammal eaux och trakten deroms | — det en. walkare wid: namn Per. Nilsfon blef. ” - a ad - _wäxande tråd ganska my>et bidraga att häms > E ) ÉL Det ‘wifar sig gans » | &- or anen | nordiska marknaden pasjande wara förhöjtå med: 400 reis på förra och med 450 reis på senare stället, allt för . moj ‘af 838 litres; | ' ängs fartyg. „Löpande priserna : noteras sales; des -fôr- närwarande till 2,100 reis i Ltöfas bon od 2,000 reis i S:t Ybes. Afstepp-[ ningen från ‘detta [enar ställe har i är max rit: liflíg# hwarför: behållningarna från äldre ffördar my>et minskats. - : och Från Lissabon har utförselu deremot warit : mindre omfattande, hwarfôre wid inträffandé ‘mera’ tillfredôställande klimatiska förhållanden y man hoppas, att widare prisförhöjning iel - a wudstaden, ätminstone på någon tid, icke ‘ega rum. | no — Till stjernfallens historia hörer, att man - natten mellan d, 22—23 Augusti observerade flera ställen i Sachsen en stor mängd stjerús 0, ‘En man, fom gid på land8wägen, bef följde på blirt; regnet fd; 5 totts :|. Ja . plôstligt bländad af en ljussträle, som" följdes - af 'en-]tark knall. . Wid närmare undersöfning ” wisade det fig, att fenomenet. war frambrag : af eu 8 frälp. tung. meteorsten;: hwilken debs - ar bet | ntom dligt.:mwärde, då man ffall ha funnit. lera fällfynta metaller i den. n | -— Svenska städernas folkökning har ¡un | der ‘detta ‘ârhundrade "gått" (fler våra förhåls landen: synnerligen. vaflt, fåföom - det ‘wisar fig af följande; aren 1820 och: 1875, ims r:Jönk. Tidn. - "Siffrorna : framför hwarjse stad3 folkmängd - bete>na det relativa ocdningsnumret ned) dà, , [N fammanstäluing af. folfumangden u SCAANERAAA vete CM har MLA MAG so AE R MIA RADA LA 1A FRÍAS TES DA PLLA DOA DELAS IEA ANUS MO MO PE DOME PO KA GALA BEN BER MAR pA a MEA MAKA bar € DI
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.