FYPPPPrYSAP YT PEFYTY TT FV verYFTTEYYY VV än. Er = Återblick på på London — LYMPIAD XIV, London 1948, är avslutad. Den lugnaste ' hittills - -enligt "veteraners utlåtande, « Och lugnare ändå hade den säkert klivit om ej det utländska inslaget på läktarna varit så stort, Engels- männen applåderade .' sina egpa i försöksheaten, och rycktes någon gång med att applådera även vin- - nare, men blev stämningen för hög på någon läktare tittade de så all- varligt ' förvånade på de d 4 . En av HN:s läsare, som rån kade vara i England just under veckorna för de olympiska spe- len ' och : naturligtvis dagligen uppehöll sig, kring de olika are-. norna, ger i en artikel några in= tryck från Londonspelen -— sed- da ur en åskådares synvinkel, | att - stämningen omedelbart sjönk till normalläge; Frågan är om någon som ' helst tävlings. och .olympiadstämning - infunnit = sig utan utlänningarna. Vare sig hår- da, spännande tävlingar eller stor- gråtande jättenegrer rubbade sin- ” nesnärvaron,'. och r "Fantastiskt rmed svenskar det” är " här, var ett utlåtande jag anteck- nade. från en londonbo. Ja, det ”werkade att vara massor med sven- skar i London, isynnerhet på täv- Jingsplatsernas läktare. ' När ' slö- het . hotade att prägla tillställnin- gen" återställde de svenska hejar märksammades det stora antalet färgat folk, Här fanns t, o. m. flera än på ”tävlingsplatserna, där 'dock under 'en av veckans första dagar, med 16 försöksheat på 100 m,, den ena klungan negrer efter den andra gjorde uppvisning i sprinterlöpning, Det stora inslaget av: negrer och tropikfolk "i London förklaras av att dessa funnit en fristad här; och att många studerande” söka sig dit. AN För att avsluta” derna återblick med något svenskt från London, noterades invånarnas ' stora upp- av de svenska. filmstjär-|"". hejades" taktfast- och' ofta på alla norna Ingrid Bergman, Signe Hasso och Maj ling. Särskilt Signe , möjligen d. des Heino, och i brist på nordbor även på andra utkorade gunstlin- 'gar på tävlingsbanan. Hejarop var " tydligen något nytt för londonbon. Han tittade intresserad varje gång. En svensk hejarklack var också ett "av: ins i första ol ” taget, "som kördes på biografpro- , grammen ett pA dagar efter invig- -för-T5 ” meälades" också "av ' sveriskarna. "Varje gång "svenska" flaggan var i " topp på .segermasten — och det åt- ”skilliga gånger — och" ”Du gamla, du' fria”. spelades," sjöng svenskar- ” named ur hjärtans djup. : Vi hör- de icke någon annan nation sjunga. Icke "ens engelsmännen den enda gång "Good save? ; the Kn. spe- lades, sm Bland svenskarna hördes många belåtna "uttryck om londonböon, och |. mycket beröm för deras vänlighet "och hjälpsamhet. ' Att, färdas de stora avstånden inom London och - 4ill förstäderna var stora problem de första. dagarna. Men tack vare ständig . hjälpsamhet, rådgivning, förklaringar och anvisningar från| invånarnas sida, gick i regel sam- färdsmedlen rätt väg. T.-o. m, det " underjordiska »-järnvägsnätet' -be- + härskades snart nog, efter de första dagarnas - intryck: av olösliga irr- 'gångssysti i .undergroundsystemets rulltrap- ' por, trappor, hissar, gångar m. fl » transportanordningar från våning till” våning -under jorden. - ”Man kan" bil ' prillig - av : mindre”, utlät sig. en. elegant stockholmsdam, och - åtskilliga shillings, slösades de för- sta dagarna på taxibilar av ren|]" motvilja ”att ge sig ned i under- ground. igen. ' Men snart. nog kom man 'ufiderfund - med system och ”änvisningsmetoder. och kunde ut- . nyttja dess stora användbarhet, i Tåg rullar i aldrig sinande ström i. alla riktningar och var mycket snabba. Nästan allt sker automa- tiskt. Dörrar och grindar, en hög- ttalarröst säger en varning, .- de . Ekramlar spökligt igen, och tåg el- - der hissar rusar iväg o. s. v. Man eser också mycket billigt denna äg, vilket även är fallet pr buss, - där. svenskarna alltid använde bus- . 'sens andra:våning, Tågresor och Itaxibilar äro däremot dyrare sam- | . Då hördes det mycket] - t- VV —-mummel av typiskt svenska uttryck Hagso var mera kändsoch populär än här hemma i Sverige. En svensk film, Rune Lindströms ”Himlaste- gen” gick f. n. för fulla hus på en ganska förnäm biograf. Man fann" filmen mycket intressan men frå- | korik fÄven luleå bispen en "nämnes - som: Blöcks: Chorbrädare or to » Frågan om -veni som "Tall pli biskop Blocks efterträdare på bi- skopsstolen i Göteborgs stift dryf- tas nu allmänt bland prästerskapet. Man > hade -hoppats, att kunna få fill stånd ett provval i likhet med vad som brukar förekomma i an- a stift, :men alla ansträngningar i den vägen 'ha hittills strandat på grund . av. att. den schartauanska riktningens - företrädare — bestämt vägrar att: deltaga i ett dylikt, ; Enligt: förljudande lär" man detta håll- vara - betänkt på att framföra hovpredikanten B, Giertz Torpa, "Linköpings stoft, född 1905 och prästvigd 1934, kyrkoherden” i Västerstads : och Östrabys försam- lingars . pastorat: av . Lunds slift; teol, dr frih. Kjell B; kow, född | > 2 Den scharfauanska riktningen behärskar : i ”biskopsvalet: : pålatt- Vad dr Barnekow "beträffar a meningarna starkt isär, För honom ': inng ' tydligen ingen större 'entu- siasm, Vid varbergsmötet där det enligt Stiftstidningen var utställ- ning av biskopskandjdater i; impone: rade B. på en del av de i mötet del- tagånde prästerna genom det kyr -' koprogram han skisserade, De yng- re av prästerna, som varit samtida ” med honom i Lund; är dock icke tilltalade av hans kandidatur. Man torde nog kunna utgå ifrån hovpredikanterna Giertz och - Nelson kommer att erhålla förslags- rum, Däremot är. det ovisst vem ” den . tredje blir, Striden kommer sannolikt att stå mellan biskop Jon= ' zon och domprosten teol, dr Elis Malmeström, Göteborg, Be 1910 och. prästvigd, 1933 samt hov- predikanten teol, dr "Gösta Nelson, EST född 1890 och. prästvigd - Ett namn," som. torde ” hä. utsikt att vinna anklang bland det schar- tauanska prästerskapet, har just i dagarna på allvar dryftats, nämli- gen biskopen i Luleå stift teol, dr Bengt: Jonzon, född 1888 ' och ki- skop i Iuleå sedan 1938, Han är starkt f d i den keförhållandet mellan de bå-” da”riktningarna "är svårt att avgö= ra. Man .kan dock med -valet SM prästerlig . ledamot av' domkapitlet förra året utgå ifrån att den schar- foponska i riktningen behärskar va- et, Nästa tisdag, den 2 aug; hålles kontraktsmöten för val av präster-"- ligt ombud för stiftet till årets kyr- komöte, . Enligt : vad HN . erfarit, torde då också det förestående bi- och finska ' pietismen," vilken ' kyr- kor ctning ” som bekant : har sor spelet som gott, men man frågade om verkligen Rune Lindström och Gudrun Brost m. fl, voro' från samma. land som Ingrid Bergman, Den sista frågan lämnade jag: obe- svarad men ' förklarade att häx- gade sig om med. . den gjort : sig skyldiga till i filmen skild- fromhetsriktningen. Därtill har bi- rad I Likaså erk skop Jonzon vid flera tillfällen haft mod att framträda och säga sin t komma att Aryftas. 3 : mening I för kyrkan livsviktiga vi frågor, Ett annat . "namn, som också nämnts på senaste tiden, är do- centen i systematisk teologi i i Lund, tech dr G F Bag rn, född 1910 d 1939, och prä £f. Dn. inte förek :> | O. BANGKOK; Fyrtio kinesska och siamesiska dykare: har arresterats när de utanför Bangkok höll på att bärga fyra båtlaster jepanska vapen och ammunition, som för tre år sedan sänktes där av. de alliera= de, cr Ifråga om hovpredikanten Giertz synes, enligt vad HN: erfarit, inte råda någon större meningöskiljak- . tighet bland. präster, som ' tillhöra! den schartanonska falangen. På tal om Giertz, yttrade. en prästman i Bohuslän: ”Giertz, ja, han kan nog vara bra, men han talar bara om syndafördärvet. Det finns väl an-|. nat att tala om också”, - den svenska ”Kosenkina-affären”, Fallet Makarova: : « färdsmedeb.', us vas "rt. ås Tondonbon var också mycket an- . gelägen. att. få ' förevisa London. , Utan, vidare anslogs - söndagarna som: guide åt utlänningen, Många . varningar för ficktjuvar. m. m, ha- de vi fått här hemma, och man såg ” misstänksamt på denna vänlighet. Men guiderna gav oss samma var- -ning, : Om någon frågar efter en tändsticka svara endast: ”Ledsen, - men jag röker inte”, var ett av rå- den ' Men alla varnade och visade -Aillrätta och ficktjuvar 'och andra : farligheter. hade tydligen semester. ;.Guidarna. förevisade alla ryktbara < -byggnader, monument, parker, bro- + Br, gator o, s. v. och berättade och "förklarade, " Fantastiskt, var nog «bästa ordet för det mesta, och så - båd jag få se East End, dockorna och det fattiga London, vilket också - lär vara det mest bombhärjade. PO, K,, men det är inte vackert,” -— — Nej, det var inte vackert; Bomb- . : STOCKHOLM fredag (HN) . Det rådde allmän tillfreds-, stöllelse bland gemene man i Stockholm, sedan det blivit be-; > kant; att UD visat ryska am- - bassaden på plats i frågan om' den '19-åriga ryska flyktings- flickan. ' Man har på sina håll varit åtskilligt orolig för, att de , svenska, myndigheterna skulle falla undan för de ryska kra-. "ven på att få flickan utlämnad, Massutlämningen av balter för 19-ÅRIGA RYSKA FLICKAN Lydia Makärova,.h > på Dalarö, där hon tillsvidare & funnåt en fristad, UD har fått råg i ryggen, säger ”mannen på gatan” 4 HELSINGFORS den” 20, KR = FNB): - : "En rysk not skulle för unge fär en vecka sedan" ha' över- lämnats till regeringen, uppger - Vapaa Sana, I noten lär ryssars na göra förfrågningar om vilka åtgärder "som vidtagits för 'att' > - sätta Sallabanan i » trafikabelt.. > . skick, " unionen i en not gjört förfrågningar om" Sallabanan. Den 7” augusti inst gick. en förfrågan. hur långt man kominit med reéparationsarbetena a den ' finska delen av banan; Enlig fredsfördraget förband sig Finlan tion och det har varit brist på ma terial. Nu torde dock allt vara i de "närmaste klart och ett finskt svar kommer sannolikt med: det sna- ' raste att sändas till Moskva. : Danmark får. oa i > provrörsbarnt - | KÖPENHANN. den 20. er — RB). | > Justitieministeriet. har. tillsatt en . kommission som skall -ta ställning - till frågan om en dansk Jagstiftning : ses här vid pianot i den villa ras åsikt om UD:s ställningstagan. de, ' Samtliga vär givetvis nöjda, allt ö över att UD, nu fått råg I ryga ' gen”, Samma tanke gav även e kontorist och en kvinnlig sekrete. rare uttryck åt, handlat även när det gällde krave; på balterna hösten 1945”, En frukt. handlare tyckte, att ”en 19-åri; flicka kan synas vara en bagatell i det stora spelet men när det gäld något år sedan, då utläl missionen av en bisarr folkhumor döptes om till ”utlänningskommis- ler frit , så är det in en bagatell och jag tycker att Ul gjort en stark insats”, en gammal "var glad och tacksa sionen”: och Undén utsattes för många "skarpa angrepp i pressen för sin undfallenhet gent- emot Sovjets representanter, är fortfarande i friskt minne och all: änt har tydligen i fallet Mar- a voro frul ärda, Hela kvarter, nära nog stadsdelar voro borta” "Men man har röjt upp'ena- stående," Allt löst och nedrasat är « ”bortfört och ' endast 'grundmurar "wisa vad som varit, Bombskadade byggnader fanns det gott om i hela ' "En. fattig, nedstämd befolkning, grådaskig med resigne- sat ansiktsuttryck ' gör bilden av East End ännu mera deprimerande ”och: för tanken till krigets elände, "och till hur avlägsen d celle Makarova haft vissa funde- ringar på att UD även denna gång skulle. falla undan för de ryska kraven. Glädjen är därför så myc- ket större, när UD nu 'intagit en starkare ställning och klart avvi- sat alla ryska framställningar om att. få flickan utlämnad, ; sn När. det blev känt, att UD inte bara avvisat de ryska kraven utan även med skärpa framhållit för ryska' amt den, att det är nöd- falla fall är, Det är inte att undra "På om denna stadsdels invånare ser "mörkt på nyfikna turister. Olym- 4 ”pladen var för dem" avlägsnare än å nåra sidan jordklotet, 11 ” ” Överattt 1 London gatubild upp- "vändigt, att ryssarna lämnar flickan i fred i framtiden, kände den tid- ningsläsande allmänheten I Stock- holm en oerhörd lättnad, vilken lätt kunde avspeglas 1 varje tidnings- läsares glada ansikte. En PRK- medarbetare tillfrågade tio mötan= för att ”den rara lilla flickan. får att ryssarna .ska inte få allt dom begär” och en poliskonstapel fast slog, att .”UD ' slagit vakt om de urgamla svenska friheten, ”En flot. tist och en typograf var eniga a att” >UD: handlat: strongt”, ” i Sovjet ”inventerar” i rysszonen . LEIPZIG den 20. (TT — DPD): Enligt Sozialdemokrat lär för nära | varande i Leipzig tryckas miljoner formulär "med frågor om privat« egendom. tillhörig 4 ryska zonea , bosatta tyskar, , Vederbörande, 'skall svara på vad han har av linne, kläder, möbler, husgeråd o, s. Vv. Den-som lämnar oriktiga uppgifter kommer att bestraffas. : ANNONSERA” I LAHOLMS TIDNING! de personer på Vasagatan om deéd' En SJ-arbetare gladde sig framföra . En äldre officey.. ansåg, att ”så här borde UD ha. stanna här”, en springpojke ansåg, : . lämpliga so ki. p ning. Anledningen är att en mängd barnlösa kvinnor på sistone vänt sig till sjukhusen för behandling, men läkarna önskar att den juridis- ka' sidan av problemet först skall klarläggas, - ukt= . 6.600 TON LIVSMEDEL :' OCH. FÖRNÖDENHETER "DAGLIGEN TILL BERLIN Om:” en månad kommer de amerikanska 'ioch - brittiska |7 flygplanen sannolikt att dag- ligen kunna leverera 6,000 ton livsmedel,. kol och andra för- brukningsartiklar till Berlin, meddelar ' en talesman för de amerikanska luftstridskrafter- na. ' Detta innebär 'en ökning med '2,100 ton över det av ge- neral Clay för en månad sedan eftersträvade målet. | liga KRIGSFISKALEN SAG ' ” i..- GENOM FINGRARNA : MED MISSHANDEL. "STOCKHOLM den 20. (TT) "MO har uppdragit: åt riks- åklagaren att anställa åtal mot krigsfiskalen ',' Anders ;”' Holm” ström vid Värmlands regemen- te. för: det han underlåtit att verkställa vederbörlig. utred- ning och"ev.. väcka åtal i: an- ledning av. en. misshandel, som en. värnpliktig "vid regementet blivit utsatt för. U r Pr R Oo P. SN | Laholms .. mo mtlngssällakop anordnar sin' sedvanliga höst- fest den 28 ' och: 29 aug. och vädjar härmed till'stadens och ortens befolkning . om gåvor, som ' vinster. i. vår tombola, - Låt inte-våra'repre- | sentanter "gå förgäves! - >. skulle börja att våras,” Magnus Ni I lördagens nunnisrr as Laholms Tidning publice- "rade vi "en artikel. om ”Janssons tröska”... Som ett apropå till denna arti kel har vi fått mottaga för jande skildring om: en 'an” - nan i forna tider i. södra Halland känd tröska, näm - ligen Magnus Nilssons, '' I lördagens Laholms' Tid- ning var en intressant artikel om . Janssons tröskverk in- förd... Gamla tröskmaskiner. inte kan det vara något att -) berätta. om? Jo det kan” det De" väcker så mångal. visst, elumrande "minnen till livs,. | : Det var inte i våra unga dagar som nu: Nu kommer tröskan' själv. Det är :bara att. öppna: portarna, så kör den själv in med allt. som nur mera hör till, ' press, rör för agnar och säd m. m; ungdom eller den tid som ar” tikelförfattaren skildrar i sin uppsats” om" Janssons” trö ska > var det inte så; Den dag en lantbrukare på den tiden skulle ha tröskan, var en orolig dag. Först skul- .Jle hjälp sökas hos grannarna |”! för: att ' köra och hämta, det]... där spektaklet, Janssons trö- ska var liten och lätt så det gick: med ett par hästar för mobilen; : Annat blev det. då kom till: ” Det var så att vi i Skiim- meslöv fick en tröska på un” I gefär. samma tid "som - Jans” son, Den' kallades. för Mag" nus. Nilssons tröska.” Nilsson hade kommit över ett. trösk-]. « | sätt: och det betjänade all |- . | rnänheten :'i -. både: Mellby, Hasslöv. "och Skummeslöv. Det .: underliga var att den kunde nå med så många stäl- "Hen; men. dels hade "jordbru- "| karna" ej -så mycket» säd; då som nu. och: dels var :säson” gen mycket längre. Det trös- kades : ibland ända tills det Magnus ': Nilssons 'gamla tröska var. ett stort åbäke. .iTungt: gick den att flytta. Hästarna på den tiden voro ej så. vanda - vid maskiner somnu. De voro alltid nervö- sa och oroliga, Så ryckte en häst till och så en, Där strök en hammel och där en 'lina. Det var riktigt livsfarligt att flytta tröskan. Och den som hade ' stadiga ' hästar, hade god förtjänst 'med att. hjälpa grannar och: vänner...” Nils £ona tröska hade till maski- nist nästan hela tiden Anders Nilsson, lantbrukare i Skum" meslöv. Han var en utmärkt maskinist som förstod och in” tresserade sig mycket för sin lokomobil, >: Som "mattare medföljde i flera år ”Nils Måns Gustaf”, en mycket skötsam och" duk” tig matare ' och så ”Larsa Nils Peter”, en riktig filur. Han' kunde nog mata han också, men ville helst ha en eller ett par gökar "och 'så hitta på. .skälmstycken.' : ; Många äro historierna om horiom, En gång var de i All arp och tröskade. Hustrun på stället var en människa som ej 'fick ut nog arbete av de anställda, Hon frågade. Nils Feter om det kunde behövas två pigor i sädgolvet för att skaffa fram säd till tröskan, ”— Nej, sade den tillfråga" de, vore de som du så :redde det'sig gott med en, . ' ” — Då i eftermiddagskall jag gå dit och så skicka ut pir gorna på fäladen och räfsa vattenfåror å rågstycket, sa” de hon. Då sade Nils Peter till ma” skinisten: -— Nu får du fyra på' bra så. ska vi försöka om Stina kan få något att sköta... . Stina ' gick på golvet och Nils Peter upp på tröskan. Och. nog fick Stina. arbeta. Det droppade svett ur. varje hårstrå och vart enda klädes plagg Stina ännu bar på sig. Och vid kafferast blev det bud efter pigorna. Och Stina Laholms Boxningssällskap, ” Styrelsen mrs RR RE eade: OA För LAHOLMS "TIDNING av A. P. ra: hämtor.” Alltid skulle det CK småpojkar: : till. denna I vår]: tröskan och ett par för loko-|' en: annan: och: större” "tröska : Det är inte för mycket | - med två i Joggolvet, Men av Stina själv syntes ej skall till mer den dagen. - "Ett arbete den tiden; som ingen var glad för, var att bä syssla." "Undertecknad . har fpage” vid "Magnus Nilssons gamla tröska. Alltid blev en butter när en,hörde ”Du får bära hämtor i dag”. En läng tade. efter att bliva så stor . att en slapp att vara hämtar . 7 påg: "Ja, detta var kanske inte” mycket att'skriva om,.; Men. jag tyckte det var så roligt att läsa om Janssons gamla tröska, Och så tyckte jag att . Magnus Nilssons gamla trös- ka som vi kallade ”vår trös- ka” också skulle ha några . minnesord. vs . cv A; P.S många gånger varit "hämtar Claös Högström, född 1855, död . 1921, . var : 1890—1915 : : folkskollärare i Hasslöv, Han , var, under ett flertal år kom- +... munalstämmans ordförande i '; Hasslöv.." Framför : allt.:var han en- ungdomens vän och verkade : bland "annat under de sista tio åren med iver i söcknens nykterhetsförening. "Allt. då och då fingo nykter- : hetsföreni + skriva "uppsatser i skilda äm- nen, detta för att få även de mera blyga medlemmarna att Fv yttra” sig. Från en av hr Hagströms forna. elever och -; kamrater i ” nykterhetsföre- ningen: har vi. fått mottaga 3 fe Hppsats £ av hr Hag- Ca Nilla en ee ar Jag knappt en alen flv JAngel hörde stilla ort Den ngens rd voro stund" om bland: många. ändra: När 'solen" bortom bergen ilar- och bådar sjätte” dagens kväll,- går dagakarlen' hem "och vilar” till Her ns sabbat i. sitt: tjänl. ” När. denna: "sång, särskilt på lördagseftermiddag,- : och .--det var oftast, .tonade.i mina små öron — ty. små. grytor ha ock öron — leddes mina tankar till den spfattningen-: ” "i: morgon ärj söndag, då . lägges: arbetet undan” Bokstäverna" voro i de åren ännu för. mig 'obegripliga; 'vadan. jag icke heller kunde lä- sa budet: ”I' morgon är, sab- bat,'. den helga” vilan Herräån- om”, men orden voro för mig icke så behövliga, ty gärningar (=. föredömet,' försynen) tala bättre än ord. Av. föredömet blev jag van så långt jag minns tillbaka" att allt, som inte kun-' de anstå. till den. följande ar” betsveckan,. "skulle :uträttas fö- re ' söndagens, ' det vill säga Kelgdagens, änkomst. De,: som gåvo mig exemplet i gärning, hade :nog. själva i gott minne: ”Tänk på sabbaten, så att du helgar ' den”. Dagen, sabbats- dagen, inträdde ock stilla; hög- tidlig och. glad — endast. ovill- körligen ': nödvändiga. sysslor uträttades under densamma, Dessa sysslor. togo dock jäm- förelsevis . kort tid i anspråk, eftersom allt arbete var inom möjlighetens ”: gränser utfört under föregående dagar, Så fick helgdagen, enligt min upp- fattning den”innebörd, som å" syftas i orden: ”Jag gav dem ock: mina . sabbater, att' de skulle ; vara ett tecken mellan mig och dem, på det att man skulle' veta att jag är Herren, som: "helgar: dem;” "Verkligen oskyldiga förströelser — såda- na som ej .drogo ner sinnet i råhet ””och' ondska:— tåldes gärna en liten stund, ty det rådde ingen surmulen träldom. "Men söndagen . är inte ett grand längre än andra dagar, och : så trädde veckans första söckendag, arbetsdagen, in och följdes av flera, men från vilo- dagen medföljde inga minnen som oroade eller förslöade själ och kropp. Tvärtom, i hurtig glädje och med förnyade kraf- ter fortsatte, var: och en sitt före helgen : avstannade arbete eller. ock började ett nytt. . I glad förhoppning om' god fram- gång i värvet arbetades så dag efter dag, icke sällan bokstav- ligen i anletets svett, och den dagliga morgon»: och. aftonan- dakten, . förlänade ökad kraft såsom. den store reformatorn Luther ock försäkrar: ”Flitigt bett är till: hälften utfört ar- bete”.', Söckendagarna så bru- kade medförde ro och glädje, arbetsglädje, likaväl som helg- dagen. . ' Denna grunduppfattning fick > FR AKA KIRK KA RR BS EVS VeN "Jag som gåva av far och mar i N sn Raka ioders - knä jag stod och Fö g och « söcl hen. ) min tidigaste . barndom, och blott jag alltid brukat gåvän, har "jag lika säkert fått göra samma erfarenhet ' ända till i dag. Förhållandet mellan söc- ken "och helg vill jag, därför. kort "uttrycka så: ”ett hus byggt 'på hälleberget faller ic-' ke omkull, ävea om det regnar » Visst finnas andra åskådnin- denna är min; grundad på livs- ” lång erfarenhet, : tv +” Claes Hagstr För'L. T. av J. M. : , Skomakare Zink var född i.R:s socken, där såväl hans fader. som farfader varit skor makare, Så småningori kom han emellertid till M--d, där han bodde :ex del år i ett nu" méra . rivet hus; han dog för ett :par och tjugo år sedan. : Gamle Zink var en hygglig, en smula "originell herre, gan ska pratsam — ibland åtmin-, stone, Som när det gällda att tala: om kraftprov. Zink be ansåg "han själv. åtminstone. Andras, mening , härom var var en ovanligt klent byggd liten knatte, vars främsta till gångar voro ett-förnöjsamt sinnelag och ett gott humör, föralldel, ett par icke oävna färdekamrater på livets tör:: nestig, ... De, som 'gåvo sig tid att stanna i Zinks lilla stuga nå- gon ruggig höstkväll, då nor danvinden brottades med sko” garna : och "havet sjöng sin ra... de mest: vidunderliga hi- storier om gångna tiders brag der och bedrifter och om al-. Ia ”busar”, dem skomakaren lärt att uppföra sig som folk. Men . ungkarlen Zink var en utpräglad : gentleman och bans stolthet var att han ”all- mer”, fast nog hade sådana frestat hans tålamod ibland, som exempelvis den gången” och : så började Zink komma riktigt i berättartagen + ses (a De va härom året, jag hade lovat fru X att ha två pär skor färdiga till lördags- middan men hur de va så hann jag inte med'et å hon kom å när hon fick veta att ' skorna inte va färdia då skäll de: hon så, ja så, så att, ja, världen för ad kunna hålla me något så när lågn och bli seddane på min stol; men ja tänkte: färit å de illa kveckt, men in" te kunne ja ta den skammen” ad ha slaed ner ed fröntöm” mer; nä, ja lyckades" barja me, som tur va . . » Ja, . det var: nog tur för - stackars hygglige Zink att han "lyckades tygla vikingar” sinnet, det tycker sign. också, för jag kände fru X, en verk” lig jättedam, med ett lynne, son. skulle kommit henne att” med nöje acceptera "ett slags" mål” och 'med fysiska förut” dinära' karlar i däck — och det gick nog ett dussin ”zin-. kar” till en ordinär karl; så säkerligen var det just 'det, att Zink var gentleman, som räddade honom den gån” gen . . . Men tänk om ded ha" de vaed en kar”, sa den gam”. le skomakaren , nu gar om helg och söcken, men ;- satt enorma kroppskrafter — : tiog.lite 'annorlunda .— Zink "' mönotona sång, kunde få hör ” ri hade prylad nåed fröntöm- ' ved du, jag hade all möda: i ' om "de ändå hade vatten kar, då hade de vett sättningar för att slå två or" - ? och stormar)”. oo” lt ; AP RPS PARSP PEPPER PIPA FANA ShA RK AEG Pe MAA Vr NN ska RA RA ROCKEN AN SSVTVEVE VTT ET UU RIIS KRKA RINON SAG FOR 1 ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.