'realiserande torde acceptabla |. provisoriska .. lokaler :: kunna] i ordnas genom vissa ombygg- . nader inom de nuvarande loka- lerna. Då detta kräver visg tid för, ': genomförandet , synes det Överstyrelsen . vara, angeläget, att frågan om gymnasiets upp- :rättande avgörer i god tid före T Jäsåret 1949—1950.: 4 +» Inga invändningar - synas " kunna göras mot upprättandet av: ett kommunalt gymnasium i... Ängelholm, förklarar över- styrelsen, ” . ; Skatteuppbörder..” a Under källskatteuppbördens "för- -ista år fick postverket taga hand om färygt, 18 milj. skatteinbetalningar "och om inte några. poster av pre-, . TPostsparbanken. - : : garna gällde belopp under 50 kr. s. milj, kr, vadan det för året blev "liminär ' A-skatt måst restföras skulle det ha” blivit över 2 milj. "inbetalningar. ” | Under hela år 1947 inflöt 2547 ” milj, kr, därav: i Hallands län 39,7 ;milj. kr. Under de sex "uppbörds- terminerna på året förekom här era 890,000 inbetalningar, ' I Älvsborgs län inflöt: under hela ; år. 1947. 102,1 milj. kr. Under de sex - uppbördsterminerna på året före- : kom här c:a 894,300 inbetalningar.” a | Statens affärsverk bär sig . sämre.” . . "Trots höjda taxor "redovisar sta= » tens affärsverk nu varje år mins- ? ade överskott. .:En; sammanställ«. | ining' av boksluten för budgetåret '1946—1947 visar, att överskottet bli- s f vit 238 milj, mot 251 milj. år 1945 : och 285 milj, år "1944. Medan .sist- ' nämnda är erhölls, 8,38 proc. vinst" : på 'det investerade Japitalt har ; denna sjunkit till 6,89 proc; ; .. Postverket, som. för några år sex, dan redovisade över 100 proc. över-' skott "på det investerade kapitalet kommer alltjämt främst .men nu : har procenttalet sjunkit till 49. Te- ”"legrafverkets : överskott minskade i under 1946—1947 från 9,95 till 8,21: proc, 5. J, från 4,85 till 3,69 och : statens vattenfallsverk från 7,71 till ; 7,15 "proc, varemöt domänverkets: "i överskott ” ökat". från' 5,48:till 9,66 .: proc. och riksbankens vinst från . 15,72 till 8,08 proc, Ft > Mellan 10 och 11 milj. insäti ' gar gjordes "i postsparbanken förra ! året, därvid postfolket instämplade ' sammanlagt 926 milj. kr i motböc- » kerna: drygt hälften 'av insättnin- + Uttagen var till antalet c:a sex milj. : och uppgick. sammanlagt . till- 826 i ett insättningsöverskott c om; ;.6:a 100 kr. milj. I Hallands län insattes 13,9 snilj.. "ikr i 98,950 poster, medan uttagen . stannade : vid "13,7 milj. i 144,900 ; Poster, d. v. s. det blev insättnings- . + Sverskott om 231,000 kr. I Älvsborgs län insattes 321 milj. Ukri 220,500 poster, medan uttagen "stannade vid 293 milj. . i, 200,500 "Poster, d, v. s: det blev insättnirss- 1 överskott om 27 milj. kr. Fattigvårdsklientelet. : "Av svenska folket : åtnjuter 5,8 "procent på ett eller annat sätt un- - derstöd av fattigvården, Med hän- "syn. till folkmängdens' storlek har - heter ifråga om få « let,” i Norrbottens län det största fattig- : + värdsklientelet ' eller 123 procent "av befolkningen och:Ji län det minsta med 3,1 proc, I Hal- "lands nä är motsvarande relations« tal 3, I enbart städerna är antalet un« -derstödstagare 5,9 proc, av: befolk. |: ningen, Variationen : ligger mellan "4,1 i Jönköpings län och vm i .Got- ' lärare ) | på Skäneresa i i går "Givande utflykt, | | Samrealskoan hade i går en lyckad utflykt. Om den- samma skriver en av de yng re eleverna här nedan en li-)' ten reseskildring”. . Nästan - samtliga elever deltog 'i utflykten; Klockan 19,10 på torsdagsmorgonen] körde fyra bussar iväg mot Ängelholm och klockan 11,15 kom vi dit. Där gjordes 10 minuters" uppehåll. "Därifrån körde bussarna rakt mot Kul laberg och Mölle, Vid Kulla- berg gjordes 1 timmas uppe” håll och där fick-eleverna gå som de. ville. Tyvärr :var det dimmigt, så vi kunde inte se över till Danmark, Alla njöt av den vackra riaturen. Möl- le körde -vi bara förbi, = i Därefter ,, tittade vwvi. på Krapperups ' gods; Där be- sågs de vackra trädgårdsan" läggningarna. -. Men .: själva slottet fick vi inte gå in i. Hör ganäs var nästa anhalt och u där tittade vi på en keramik- verkstad. Sedan. blev vi väl mottagna av lärare och ele- ver "vid kommunala mellan" skolan i Höganäs. Först blev vi bjudna på kakao i skolans frukostrum ock därefter. tit- tade vi. på skolan, Skolans er lever. blev . våra ciceroner. Klockan 15,30 körde bussar” na; mot Kulla-Gunnarstorp. Där besåg vi.också trädgårds anläggningarna, ” Över 7 Alle rum gick färden vidare hem. Vi kom också förbi Margrete torp.-Klockan 17,45 var vi å: ter hemma och jag tror att alla var nöjda och belåtna ör ver bussturen. Det. var en tor lig och intressant dag, Roli- gare har man .inte-haft på länge, ' Vi tackar rektor och trevliga utfärden; Knäreds SLU-avär, har enligt .annons möte I i bygdegården i: morgon kväll. Programmet "upptar. bl. a. ca" baretprogram . från Markaryd samt samkväm med lekar och dans. Alla medlemmar i bonde- organisationerna inbjudas. Våxtorps SLU-avdelning anordnar, som framgått av annons, . i i kväll kl. :6 tävling i krakning hos, lantbr. Sven Nils- son," Härsabäck. Det påpekas att tävlingarna "i: exteriötbedömning och hästuppvisning äro framflyt- tade till söndagen 4 den 26 dis. Ahla SLU-avd. . har månadsmöte i Lagagården i morgon kväll. sä TILL FOTBOLLSEKRETERARNA! | På grund :av sättnings- och andra tekniska förhållanden må- ste lag illni: som skall "lands län, För städ d Jän är relationstalet 4,2 frocenit- : Mellan olika slag av:landskom-' -:muner råder. betydande siljaktig- införas i lördägstidningar, skrift- ligen vara redaktionen till handa senast fredag kl. 12, gärna tidi- Sålunda har rena "jordbruksz kommunerna endast 4,1 proc. :av befollknå, tunderstödst. som mot 7,9 proc, i skogskommunerna: i J.. Norrland, Värmland och ' Dalarna. »E de s.k.. blahdade-: kommunerna är .relationstalet : 5,5 procent, .i in -dustrikommunerna 6,4 och i övri- gare. M: ipt är alltid stor till lördagsnumren, och vi har inga möjligheter att taga in ov Byppstöllningar, som; kom-' in. efter :den nämnda tid- punkten. Tänk . på att det finns i seriesystemet! :, b ga landsk ÖR I Halland a län di 1, na 22 proc, av 2v bofslkangen som Landsby; gdsbefolkningen le blandade kom- munerna 3 och övriga landskom- muner. 3; t procent, : Solbackens nöjösplats oe i i Edenbergå, välkänd och . populär, öppnas för säsongen vid stundande veckohelg. På vördag. »och söndag komrher nämligen Ränneslövs gymna- stik- och idrottsförening. att . anordna en stor idrottsfest, vid vilken Freddies och” Ber til” Svenssons orkestrar svara för finfin och klämmig mur sik. "Många trevliga nöjesan” ordningar finnas, bl, a. en tombola med; :finfina vinster; skjutbana etc: För servering är väl sörjt. -Förövrigt kan omnämnas att lokalen är vac . kert dekorerad, Allt är sålun” da ordnat för att Ränneslövs GIF:s fest måste bli en trev” lg Hilatällning. KR s i Hallands Jän är i dag: inte talrikare än för 100 är "sedan; "tvärtom har under större delen av denna tid en oavbruten till- bakagång ägt rum. ” Ar 1850 räknade ; länet .98.210 inbygga- re på landsbygden, vilket antal år 1870:'stigit till 115.818. Vid sekelskiftet var man emeller- tid nere i 114.968 och: sedan markeras utvecklingen — en- ligt : Statistisk .:årsbok — av följande siffror: 114.004 år 1910, "113.833 år 1920, 107.551 år 1930, 101.523 år 1940 samt 100.236 vid detta års ingng, "Stadsbefolkningens "numerär har däremot under samma tid visat::stadig:1uppgång så att länsbefoölkningen ; » ökat . från 105.726 år ' 1850 "till 158,966 i alproportionen i länet är rela- tivt jämn; "mot varje tusental mäm ' svarar 980: kvinnor (på landsbygden dock endast 923), - i : lärare så - hjärtligt för den]: ftesgodeman ett 20-tal sydnalländska Jag med : år. Det kan tilläggas, att, sexu-. | Familjenytt LOCKE Ne Skapa lycka och hem- >" - trevnad ” genom MÖBELKÖP 3 hos i". Inréns Möbleringsafiär| Laholm ' FÖDELSEDAGAR: 50-åring. - .Konditoriägaren ' "Emil Mor- tensson, innehavare av Central konditoriet i Markaryd, fyller på söndag 50 år, Jubilaren är född 'i 'Annelöv, Malmöhus län men redan när han var myc- ket-ung fick han flytta med si. -na föräldrar till Malmö: För- sta :gången -han kom till. vårt landskap för att bli bofast var 1919, då han "blev förrådsman vid, AK-förläggningen i Skeen. ; Han innehade under en tid en liknande :-befattning på Got-. land, 1928 blev hr Mortensson redogörare vid. Folkströmmens kronopark i Östergötland : och 1942 blev han torvmästare vid -Halmstad—Nässjö Järnvägars mosse, : Till Markaryd. kom jubilaren någon - gång -på 1930-talet då han -tillsammans med sin maka övertog ett konditori i Marka- ryds...-köping. . Från och med 1945: ::har rörelsen -modernise- rats - och; jubilaren ägnar nu helt sin kraft åt denna rörelse. Inom det politiska livet till- hör - jubilaren Folkpartiet och han är lokalavdelningens ordf. Han «innehar' dessutom förtro- endeposter i : partiets krotsty- relse, FE OARIN Riksdagsman > > HARALD JOHNSSON - Sed Skoglösav 50 'år fyller i morgon riks- dagsm. Harald Johnsson Skog- lösa: "Han är född i Åraslöv, Vins- lövs' socken. -Han har HHälgare - [tillhört -- kommunalnämnden -- Önnetad och .'är ledamot av folkskolestyrelsen samt skif- och styrelseleda- mot i Önnestads folkhög-' och lantmannaskolas garantiföre- ning, Han tillhör länets lands. ting sedan 1942 och riksdagens andra : kammare "sedan 1945. Inom SLU har han nedlagt ett intresserat 'arbete och 'har in- nehaft ett stort: antal uppdrag inom -rörelsen, Skottorpsflicka a > smittad :i går: av s barnförlåmningen | Platsbrist på epidemiskan, ; Under « örsäagen” infördes två nya fall av barnförlam- |. ning "till ”epidemisjukhuset i Halmstad. Det var två flic- kor, den ena 20 år gammal och :hemmahörande i Halm- stad, den 'andra 23 :år och fr. Skottorp. På fredagen, då man skriver ut tre barn som skall få: fortsatt vård på van” föreanstalten 'i Hälsingborg. får .-man ..platser -lediga på sjukhuset och då kommer en 12-årig flicka, som f. n, lig” ger på lasarettet, men som av, allt att döma angripits av barnförlamning, att läggas in på epidemisjukhuset. ae 1 Ånnars är nu platserna på epidemisjukhusets . barnför- lamningsavdelning fullbelag" da. Sammanlagt ' ligger 27 patienter "på sjukhuset, och det är så mycket man kan ta emot. Eu patient "fick; "på "torsdagen överföras til epi Magnus Nilsson, Skummeslöv, Många anser' nog att de gamla . -byarna "voro en iåyll av trygghet och trevnad 'och i viss mån var det :nog så. Men olägenheterna, ej minst de hy- gieniska, av att;ha ladugårdar och. "boningshäs samt gödsel- högar om varandra var påtag- liga, "Ej heller Brannsämjan var "ibland "den bästa, - «En "gammal :tradition mäler att Ysby- by" ursprungligen 1e- gat :väster .om 'kyrkan men ef- kyrkan... Där låg det egentliga Ysby;. som : vi nog känna till. Det ::var.. rätt: många gårdar. samlade "' innan utflyttningen vid: skiftet, en del t. o. m. sam-, kade man i luven på varandra. Brännvinet spelade nog en viss roll, men det tycks varit frun- timren, som .satt igång grälet.: Enligt. gammal sed fingo de ej närvara vid sammanträden då byns angelägenheter avhandla- des, :men ..de kunde nog ändå göra sig: gällande, : började det med. träta och att de kunde hli högljudda kan man förstå därav att man i Munka- gård tog det som -ett -vinter- tecken '- om man kunde höra trätan från Ysby by. . Så här lär ett ordstäv hetat för 150.år sedan:: - Nu 'så blar de kyll (köld) .å sny (snö), får käring- arna: träta i Ysby by, .- Det behövdes ej: "heller mer än ett par riktiga rivjärn för att sätta igång en allmän träta och otrevnad,' Det 'var särskilt träffstället :” vid bäcken, som blev " platsen för sammanstöt- ningarna, Ofta slutade det med ått männen, uppeggade av sina kvinnor, kommo i slagsmål. De var många anledningar till o- sämja, då man 'bodde sg; a, s. i ett kollektiv där man fick ut- föra många, arbeten. sgemen- samt: " En «vanlig ” orsak "var bruket på 1700-talet att dikta: nidvisor om varandra. Vad man ej ville eller 'tordes 'säga till. sin" nästa, fick man ut gerom en nidvisa. Särskilt ungdomen ' var road av att nattetid skrika ut dessa vi- sor . i" byn,' så: att det ekade bland väggarna. När nu en dy- lik 'visa kom ut i bygden sökte naturligtvis de, som figurerade i den, få veta vem som diktat den. Och' det: hörde man i re- gel genast. Versernas karaktär m.m, avslöjade ”poeten”. ' » Då "man :trodde "sig "veta vil- ken person i' orten som satt i l| gång spektaklet, var. det "att en: :kväll 'smyga "sig bort till bygdediktaren med: ett. torkat fårlår eller en skinka, en 'rökt lax, m. m.; kanske också. en kanna brännvin. eller ':om 'vis- diktaren var en kvinna, 'sötost, gorån, honung :c. dyl. Därefter var det att beskriva den miss- tänkte personens : fel, -löjlighe- ter -:och everituella moraliska defekter eller annat, som kun- de lämpa :sig :som stoff för en nidvisa och om 'en "eller .annan vecka kunde man ge betalt för gammal 'ost. Nu säger kanske någon ..att detta är en" mörk tavla jag. rullar upp om forna tiders allmogeliv.i. byarna, I så fall vill jag tillägga, att .det- ta är blott én sida av. forna ti- ders samhällsliv jag här om- nämnt..Det finns :många "ljusa sidor. av,livet i byarna. . -: Vad Ysby beträffar var den övervägandé delen av "befolk- ningen mycket, hederlig, men en moralisk sänkning ägde rum under |, 1700-talet, nog främst genom " ."husbehovsbränningen, Vad Ränneslöv -och .Ysby -be- träffar voro tvenne "präster Kjerrulf . och "Öhnberg .genom demisjukhuset. i Varberg på grund av platsbristen. Det är även svårt att få personalen att räcka :till och på torsda- gen fick man bl. a, ta radion till hjälp - för att efterlysa personal, > i— Vi får utnyttja alla möj ligheter på epidemisjukhuset, berättar .stadsläkaren d:r Jepson Ibland har vi varit tvungna att. lägga. patienter på' läkareexpeditionen, då vi inte haft någon annan plats," NYFEN Kyrkfolket börjad, efter . , högmässa i ter en farsot flyttats till Gade-. bäcken ef knapp km. öster om: manbyggda: med varandra. Tid-; vis, särskilt :på :1700- talet, rå-, : Vanligen" e: släss Ysby. Magnus Pehrsson, ”Hovsmölla, "och Carl Pehrsson, Ysbygården,: "hoppade bock på "kyrktaket, sitt "dåliga leverne odugliga till sitt. höga "kall. Kjerrulf låg i Jsndiga. "processer med sina ”församlingsbor 'samt drev en omfattande rörelse både "med lantbruk och ;bindslöjd. . Både han och hans:svärson Öhnberg fördesen sådan handel och van- del; att pastoratet blev illa be- ryktat i hela stiftet. .Båda ble- vo av sina församlingar stäm- da. till tinget .för oegentlighe-: ter i. tjänsten, misshandel, egenmäktigt ' förfarande och Kjerrulf t.-'o. m. för barnupp- -fostran, i. det att .en ogift kvinna : påstod :. kyrkoherden vara "fader. till 'hennes' andra barn, Vid rättegången år 1741 blev. "visserligen 'Kjerrulf ;fri- känd, . men "den. allmänna 'me-, ningen lär dock ha varit av helt .:motsatt uppfattning än domstolsutslaget.. .Ett "par. år efter lär vid ett kalas en per- son :ha satt upp -.barnet.på en kista till :förevisning för ett stort antal personer, samt ytt- rat: ”Här ser ni väl vem glöt-, ten liknar ?”. Det 'var ej under- ligt att 1700-talet här på:orten kunde . -uppvisa så stor mora- lisk ruttenhet då de, som :voro. satta . till” att. vägleda "folket, buro "sig :så "illa "åt... Av sina pastoratsbor... voro : både-Kjer- rulf och: Öhnberg djupt: förak- tade,'t. .o.-m. bland dem, som själva. levde. "ett dåligt liv. Kjerrulf "dog 1749, säkert till stor. lättnad både för ämbets- bröder. och: församlingsbor, Vv enighet: "mellan 'sockenborna;, soner "-och.:- sökte hämnas på dem. Bland dessa ' var min far- fars farfars far åboen Pål Gudmundsson; ' Vad' anlednin- gen därtill var 'kände ej mina sagesmän, ty' det är ej bekant ätt de hade någa pröcesser el ler "affärer ihop. Då: Kjerrulf socken kan det' vara" möjligt, med den tidens invecklade för- hållanden i:byarna; att'orsaken |' låg däri. Då Pål Gudmundsson enligt "samstämmiga utsagor självständig , man, . som.. därtill lär varit begåvad med en s, k. talande tunga, förstår man lätt att han kunde. komma på kant som nog helst hade sett att deras ' ”församlingsbor ej voro allt 'för ' självständiga, . Hur hederliga. än-de flesta av ortsbefolkningen var, kunde dock ett fåtal personer .genom surt för hela byn och orten, . Vid ett tillfölle var en :per- red i Ysby kyrka, Då han ef- en. Ysbybo och slagen i huvu- bybons käring under mässan, Hans grannar oh Björkhults- borna "kommo. honom nu-till hjälp och . snart voro större delen av” 'det manliga kyrkfol- ket inbegripna i slagsmål. Efter mycket besvär lycka- des klockaren Samuel Wulff att lugna demo... "" Då: Ysby: gamla kyrkklocka efter ”omgjutning - :1755. skulle hissas upp i-tornet var det' på ett hår när att:hon -störtat i marken .då .hon skulle tagas in genom tornporten. Gubbarna hade: nämligen fö- re arbetet styrkt sig :med' så mycket -- brännvin att de. vid tillfället: 'i stor 'utsträckning ej kunde | fatta :de:order, som gavs-av klockgjutaren. - En gång. under 1800- talet skulle tornet putsas; Muraren satt i eh s. k. båtsmansstol och hantlangaren satt inne i tornet och höll i repet. Om -en stund somnade - hantlangaren och släppte repet och muraren stör- tade till :marken. .Då vaknade hantlangaren och, trodde att. muraren: hade "slagit: ihjäl. sig. I sin förtvivlan, ville han begå självmord. "Lyckligtvis hoppa- de -han, ej ut ur tornet; - som varit . -det. békvämaste sättet, utan sprang. met Lagan för att dränka Big: sale under det han) A MANA ÄRADRANASANAAAADA "Genom "dessa prästers ” åtgö- : rånden vållades "dessutom o-1' särskilt som Kjerrulf och Öhn- | berg hyste agg till: flera per-1: ägde ” ett par hemman i Ysby |: var -en ovanligt 'intelligent och | med ';' Kjerrulf : och Öhnberg, | sitt. dåliga leverne. göra livet |- son i Per Hansbygget i Hjörne- eo ter mässans slut kom ut genom |” i grinden. blev.-han , anfallen av]. det med. ett 'kruthorn därför |-. att han suttit och sett på Ys-]. Vinginsättning olycksorsak i Överste Grels Näslunds stört . ning klaras upp. or STOCKHOLM I i dag. TT Flygolyckan utanför Halm stad i juli, då chefen för Brå valla — flygflottilj, överste Grels Näslund, omkom i ett Wampire-plan, vilket störta- de under en slutövning på låg höjd, tycks nu enligt vad som meddelas till Sv. D. från Lon dan vara på väg att få sin med stort intresse avvaktade förklaring. Olyckan har med stor sannolikhet orsakats av en bristning i en stålkonstruk tion i samband med själva vinginsättningarna, varvid planet brutits sönder i luf- ten. kommit efter ingående under sökningar, där svenska flyg- vapnets tekniska experter in” timt samverkat med tillver- karen av .: Wampire-planen, de Havillandfabriken. -- Man har lyckats konstatera icke bara » vilken. leverans . den svenska - olycksdelen tillhör, utan också kunnat spåra upp alla de Wampires i olika län: der, som utrustats ur samma parti. För desså har flygför- bud utfärdats till dess en in gående undersökning av hela vinginsättningen genom" förts, I En nordisk, - historiebok STOCKHOLM i dag. CT). Docent 'Ingvar Andersson har fått i uppdrag att skriva en' nordisk historiebok, - som länge planerats bland nordiska historieforskare och inom de olika nationsföreningarna av föreningen ". Norden, :: "Boken kommer ' att utges på danska; norska och svenska, - > Hishult Kommunisterna Vidare blir det tal av hr Erik]. o. Bengesson, Halmstad, Se annons us Ban utbildningsmöj. ”Nigheter och 'stipendier åt ungdomen. Stöd åt folk. : högskolan” och det -frivilli- "ga :bildnirigsarbetet, sunda nöjen" "och" "rikare "kultur "Flera "samlingslokaler idrottsplatser. För anidéts "framtid — o BONDEFÖRBUNDET |: skrek: "Lever han,'lever "han?" Tillstädeskommande personer sprungo efter: "honom och :skre- ko: ”Ja "visst levår han, "kom '- Mtraren ' 'slog sig dock 'ganska ilia,- samt måste ligga” till sängs. ett' par dagar. "Då" 'kyrkan vid ett tillfälle under." 1800-talets förra hälft reparerades = under tillsyn av 4 Nils Mattisson .i Munkagård, fick denne"då han kom gående på . Munkagårdsvägen..till sin förfäran se sin och ;broderns Per -Mattissons pojkar 'utkliva genom östra tornporten, hoppa bock på kyrktaket, Då man vet hur .högt: och spetsigt me- deltidstaket är på kyrkan, för- stås vilket vågspek:detta var. De» pojkarna -:voro. sedermera. lantbr. Magnus Nilsson, Skum-, meslövs-,..gård, häradsdomaren: Magnus : : Pehrsson, :Hovsmölla och : godsäg. . Carl . Pehrsson, Ysbygården, Det var ej så be-: synnerligt att Nils Mattisson efter detta brukade säga: ”Pojkar "borde ha åtryk var man ser..dem, ty har de inte gjort något galet, l har. de” tänkt sig till dét. , Wampireplanen Till detta resultat har man : anordna -i kväll | i Folkets : hus' Hishult, filmförevisning.|- "I gerliga rätt och plikt?' " EehriLlnus Nilsson,” An | ” - ! I ” Yrsdagen den 10 sopt 1048 - . TAHOLMS TIDNING 3n fi Senaste nytt: | nasium men ett tilbygge pla ola . . nerag. I avvaktan på dettas Samroalskolaii 7 mör armen la a JUSA- flyget s i. utlandet. stärkt ökat Personal nu 130.000 mot 35.000 RE 1 NI "WASHINGTON i i dag. från Reuter), L >» :Det amerikanska flyget öka- de förra året antalet i utlan. det förlagd personal med 35.000 man till 130.000. I den= na siffra inräknas ej flygplans- besättningar och manskapsper- sonal som befinner sig i Eng. land och Tyskland, för vad som officiellt betecknas som utbild- ningsövningar, : i (TT Jordskalv vid . Tibetgränsen. 1,000 dödsoffer i sommar, "SHANGHAI i dag. TT, tr, Reuter, : ' Lihuardistriktet invid gränsen till Tibet har under den "gångna sommaren ut- satts för en mängd jordskalv. Under tiden från maj till mit- ten av augusti har omkring 1,000 dödsoffer krävts, 1 blick-. Det näst största partiet, 1 Det är vår. plikt att slå vakt om våra. demokratiska rättighe- ter, Om vi effektivt skall kunna göra . detta måste vi emellertid även inrikta oss på:att i årets val krossa vårt landa näst stör- sta parti, nämligen ' valskolkar- nas, skriver SLU-Bladet, som påpekar att vid 1944 års andra- kammarval över 11/2 ' miljon medborgare underlät att rösta: it Den siffran är: "skrämmande stor med tanke på hur många i miljoner :' människor. det finns ' ute i världen, .vilka.skulle be- ”träkta det som en stor lycka » » att:1 fria val få ge sin innersta uppfattning till känna om det egna ' landets . styrelsesätt. 'I vårt land har 1,2 miljoner med- . borgare . denna 'rätt men fört slösar den helt lättsinnigt. Det är alltså .en stor. uppgift att försöka krossa valskolkarnas ; stora. parti, "Vilka ” sämhällsgrupper är act då som förslösar denna medbor: En un: dersökning ger vid handen att överklassen tillvaratar sin röst- rätt :bäst, 'därnäst "medelklassen och sämst, arbetarklassen; Det är I de ivå sistnämnda ; grupperna vårt parti har sina väljare. Det "säger osg ett vi ' hittills .har försummat -valsköl- - . -karnas "parti, Vi har inte tagit ”ut' endel :av:de röstreserver, -"som "vårt parti "med -esäkerhet kan -hämta . från 'valskolkarna, ' Låt 'oss se på några exempel - bland :yrkesgrupper, «gom för- andra, "”och "som med' ganska "stor ''sarmdlikhet "borde "kunna -.ge Landsbygdspartiet bonde- . förbundet sin gunst. Av- ogifta ”Arrendätorer röstade. 1944 en- "-dast "34,9 'procent av de röst- berättigade, och av 'hembiträ- dena 49,2 procent. Bland hem- ;-mavarande «barn >till-for ””röstadé endast 36 procent och för ' jordbruks: - och 'skogsarbe- taredito "omkring 40 procent. » Och vad värre är:'ur ungdoms- .-Organisationssynpunkt .— »-det "”är de. yngsta Frsklasserna som ”; röstar'allra sämst, . "Skall valstatistiken för äet ö- restående valet 'ytterligare kom- ma att besanna talet om svagt rösträttsintresse , bland ungdor men? Det får inte, bl så "FE Ungdomen själv « Imåste göra en -kraftansträngning för att "krossa - valskolkarnas ' "stora "parti, ':som' hittills har "haft en . "allt för. stor procentuell anslut. ning från:ungdomens egna led, Det må alltså-bli en av SLU:s "främsta "uppgifter '£ "årets val "att 'med 'kraft ”gå' in för ätt Htilföra -Landsbygdspartiet ibon- .”deförbundet många” nya "väljas re just från valskolkarnas sto- ra och mycket litet önskvärda parti. Där finns en outnyttjad reserv, som kan' ge ökad :tyngd åt vårt partis Iframstegsvänli-” ga centerpolitik, . - . Köp i inga = : MATTOR. innan Ni sett vårt lager. Fadekens”,. sf "Störgatan 32, -Hälmstad. summar sin "rösträtt -mer än punkten. Lå ma ADDADDANSAAKADIAANANDAADDDANADMAAAADSSAAARAASA SYSTIÖSYETEVTEVTYTN NYOTSTVIVSTEVTETSTN /Ä/ NA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.