YrvYTYYE TYP TY YYYrPrerfYfFet YT PT EYFYPTYTYPT FYNYETYTYYTYYTYYVEVETEYTTTTYVETYYVFIYYYYTTTETTTETFUTOTY FTV YYFTYTYFPYYYFYTYFETYTTTYT YET YT ter N Yen rYvtYFTYV Yv "rr ran ; . £ handen låg en blank enkrona|.. — Jo, Jag tackar, jag, . fortsatte ef R RK I och glimmade fascinerande m mot del han, du ber bara omet! NU be Vandrarna häde överraskande I i ” andras blickar:. : SA griper, jagt Du kastar dig på knä, fort hunnit fram till den lilla lands: i | De gingo. åtskiliga . timmar . den . och knäpper händer, och lipar som förmiddagen, medan det blev. allt en barnunge, som du förresten Sr, din torskt' De tycker du ä vackett, val, de tycker du passar en karl, va?: 7 M ” I v Den ungé vände" ansiktet mot Not nom, och detta förut så glada full: måneansikte hade nu ett: sorgset, ortsstaden, . där såväl gubben som i | i den magre ämnade söka arbete av. mon Något slag. "Men lika fort hade. det? i bliv8 ännu kallare ä än på morganen. 1 : | Då. .de nde den: första ordentliga : od gatan, skrattade magermannen till | . : elakt, och utbrast: öv a ee . kallare och den pinande vinden inte : Eri I tenn TS iz a >. släppte taget ett ögonblick, Gubben A RN D R AREM. : framåt, nöjd och belåten; haäns vatt- | - med det .stora - skägget traskade :" > nigt beskedliga ögon fästes då och då" med ett hundlikt utryck” på den - dig? frågade. han abröpt..s En man sätt vid vägkan en -och tömde" grus. "ur sina skor, Hans. illa medfarna,' skrynkliga. kläder röjde tydligt luffaren viltnande som de ”Bjorde om' många vilostunder vid vägkanten och många” nätter” i hö: lådor. Han hade ett magert ansikte med" »Iuffarens: typiska; - ;kroniskt | vresiga ätfryck, ittra minen . När han” tömt "och åter tagit på skorna” satt” hän, bara och" stirrade | " brynet; ME "andra "sidan änga arna. Efter några "minuter: kom: en - -ung man — "eller rkanske' han "inte: var "så un ét finns” ju "människor: som 'är "gamla me n se unga ut, och, tvärt | gågnde 1 framåt är rg » Även, något sätt en av'vägarnas vandran- de” brödraskap. t Men 'bans ' ända. fällmänsansikté grinade glatt öganen, : strålade. optitmistiskt, Ja till och" med hans "stora, starkt; ut "stående i vilka: söllju- set. färgades klargött; verkade glada : och optimi tiska och Tiksom ett syn: ligt. tecken: 'på.en. "något. avancerad ställning i i ”skrået bar han en väska. Han: stannade” och-såg eftertänk- . samt kisande på den. sitlande, Sv "Hallå, 'sade hän after, ett ögon- Blick glåtligt, trött vad : Den andre, .Brymtade, 'varti kulerat Cayvisande, «Men = plötsligt: kom det en glimt; bara den "allra "minsta lilla glimt,” av förhoppningar rr. väl. inge ätbart I på De Nej, svarade" den unge i'oför änderligt glättig don," men kom bara med, så hittar vi väl alltid” n "Glimten i den magres ögon slock- nade; genast... Men han. reste sig : trött -— han skulle j ju ialla fall forl- sätta, hän: kunde inte sitta här och glo i evighet, tycktes hans, -olustiga : rörelser säga” TT "Efter en: stund koi mmo, de fram till” ärint in som också satt vid vägkanten” och vilade,” en gam: man. man” nied.. stort grått: skägg, som täckte nästan hela det rynkiga ansiktet, vattnigt beskedliga ögon, vilka oavbrutet blinkade, besvärade av ljuset... Den. unge stannade, - 2 Hallå gamling, sade. han, hur ; står det till egentligen? oe Ila, illa, klagade gubben och : runkade på huvudet så skägget va- jade, sde' har varit" en usel dag 4 . dag. Mänskorna : blir elakare och elakare för varje år som går, Nu får "man inte ens en torr brödkant —. :— Har! du försökt därborta? ” frågade den unge och pekade mot taket av en byggning, som skym- tade ovanför träden ett stycke f från vägen, - 2 ; one Jaadå; stickade" "gubben, men dom ä& omöjliga =>. 7 hans: kläder. röjde. på | den på mig, inföll plötsligt den mag: rö -Kalfullt, de". är sånt fok” = Men. vänta här" ett ag i alla i fall; avbröt den” unge glättigt, dom kan: inte göra mer än säga. nej. — Han tog” därmed ett" skutt” över diket. och: försvann i i snårskogen i i riktning mot huset. Det gick några milen, så hördes häftigt hund- skall, ; Aj aj, aj, multrade” oa symral. ynkande, aj, aj, 'ajt. "-— Va” de'. inte de” jag så; utro? påde” den mägre” "med en blandning äv bitterhet och skade lädje brös- ten, va ; skölle ;shotvalpen där att magermannen "stannade, vändé. sig till den unge och skrek i en bland- kafé 'här börta vid. körsvägen!” Du, som har pengar; bjuder, väl på kaffe där, hett ”kaffe 'eckbullar? Ne ; Den: unge, stannade. "också. Men a "tecken till att ha han” visade i / blivit förolämpad. Han bara betrak” tade 'kätmraten” undersamt. leende, göra? Nå får han bara” bysbaken st ch. bortslitent. : "Men efter ytterligare: nio; tio mi: äter återkom den unge; bärande en stor papperspåse,' och slog 2ig ner ad De var; ju? "riktigt > hygg! iga limp? " två. andra” kastade” "sig med genomhungriga människors. nästan hysteriska. iver. över. maten, "medan han själv tog det lugnaré,: tuggade ordentligt” och under tiden såg sig omkring med. nyfiket spelande ögon; En stund gick under fullkom? lig tystnad. Men så fort den inagres värsta hungerpsykos gått över tyck: tes hans själ vakna upp, hans blick fick uttryck igen, han tittade elakt misstänksamt" under lugg" på kam- raten. "Och plötsligt utbrast Han gif” tigt; le i bd Ne v ven .-Dul De" ä ialla fall lögn att du fick allt de' är däruppe i går- dehp 4 0 = x de', sade" den unge lugnt som om. han inte: uppfattat « eller : brydde” sig om tonen. '— Du måste ha köpt'et, din rac- rt kare,' skrek den' andre, och: nu var rösten inte bara giftig, den verkade ondskefull, som om han kände sig skamligt bedragen på något, sätt. Den unge svarade inte, Han satt absolut tilla; Hans fullmåneansikte befann. ig.1: vila, det riktigt utstrå- lade" vila, den glada, tillfredsställda rön hos en människa, som ingenting önskar, "och inte på minsta sätt 'be- finner; d s rid” med” tillvaron: : ö nen. liksom” smekte landskapet SS framför” honom,” som 'om' det var ett: "mycket 'sällsamt | och vackert landskäp; vilket ; fylldes: hans själ ' med konstnärlig vällust, ” De tillbringade nattten i en hö- : lada, "Redan då de vaknade tidigt » om morgönen visade vädret tecken : till att slå om. :> Det hade: ju. varit en smula höstligt småkyligt de sista.” dagarna också, men solen hade än”, > då varit framme och värmt mitt på dåägen; nu, var det mulet och rår : kallt, en bitande vind svepte fram ' | Jöver"a de flacka Mlätterna, I De hade - niskor, de där säde han i idet han i supp : ;påsen,. blottade. en vört: K en stor klick" smör, och. en RR . ett hemlighetsfullt leende: ligt vek” han av: från” "vägen,> steg genom. en grind, över? en tomt” och försvann i i ett av husen, Då han kom ut igen "slöt hanupp. vid kämrater- nas sida och fortsatte. med. dem: Men nä i han: närmade sig Kaféet vid korsvägen sträckte han plötsligt NS ut. sin” "högra hand framför dem, i. öppnade. den sakta / "och sade med — Se här. a kaffet 1 i alla fall. ligen ut som en Taggig Sankt Bern -händertagen och tillitsfullt viftande sä och kom natorligtvis ut. med ett pa: . hans ögon hade. skärpts till" Rågon- 4 "unge kamraten — ja, han såg, verk- hardshund, som kände sig väl” om- på svansen betraktar. sin herre! Men den : -magre blev allt dystrare "och dystrare, "Han småmuttrade ofta ir sket för sig själv, ban. gick och tug- gäde på en ilska, som han inte kun- de bestämma” sig "för: att” ge "uttryck åt, som han. kanske, inte: kunde. fin- na "orden för; Den unge” lät sig inte | bekomma, han tycktes, inte ens läg- ga märke till den andres sätt, hans blickar. smekte med oavbruten nyfi- kenhet.” landskapet. omkring eller framför dem, Vid elvatiden ; på" förmiddagen | stack han in ien bondgård: — den första bästa" som föll honom i in. -— Misstänksaimhetén. och-a av; ögheten i i ja Hör" du din” rackare, han och försökte snett från sidan se in i den unges ögon, om du inte har pengar att köpa för, hur. bär du dig åt då? Med att få allt " du vill? I "De ä'så enkelt; å; svarade den Inge. sorglöst, jag bara ber'o om" etis : os Du ber bara om vet! : Mannen uppgav. ett: skratt s son lät: "nästan vansinnigt av, upphetsad hånfullhet och länge” tillbakaträngt En n ung man kom "nuntert "gående vägen fra -— : beky mrat; så ä dm ev vara: åll : mun, dk a den magre ar .de'. I | packet. ”krype igen. - log vidare: ätt; leva. . nån, som ä AAA RAMADAN kr MAAANDARADA, ja liksom. in mot si -medlidsamt .: ut- try ck, som tyckte. han synd om den andre' för” derines' utbrott.” = Nej, så ärvde inte, sade han, "de inte allst Jag bara går in og "pratar. en stund” och säger i jag behöver de” eller de”, när rarna som. om. han glort en, över raskande upptäckt, ”och inföll på ol ett i | ännu 'våldsammare . upphetsning och såg. ut, som. tänkte han. börja slåss, har du nånsin Bört” talas om ; E snåla" och elaka” bönd- | fram med, allt vad dom ' har: bara: för att: hån "pratat med” "dom? : . i > Månskorna, ä goda, mänskor. | 8 | na ö mycket goda; sade ynglingen om han: jäst under” ördens uttalande märkt att han höll på att säga. någonting elakt, Han slöt: mun- ren ett ögonblick; och. det kom, sett FN Ser ni, sade han "abrupt, ehuru med. ett alldeles nytt. tonfall. av för- troligt bekännande i å rösten; jag har U alltid varit glad Och: därför. har jag Ne 2 tyckt” om allting. Jag har tyckt, om divet.. Den allra 'minsfa, bit:ay; livet, Nu tycker, jag om tt gå: omkring och se på. allting, tycker. jag, de! "finns så mycket nytt överallt.; "Öch: 'så många. nya. männi- + skor att prata” "med.; De. -kanske ä' glad åt el underbart, . de:ä som: de "skulle' ge dem nån ting att: man ä glad åt allting —" : . Han förcerade med ens:orden som -om; han. kände” sig blyg inför sina de nog! Dom: går 7 och ä ä sura och ledsna ö över allt möj- : ligt; "dom tycker "de nte: ä' någe" i Men så "kommer Mm "glad året; Och då blir de "alldeles: som nytt för. dom. All- - . ting! j alls” ' mycket frusna, Men glädjen ä är som - en sol, så att säga, den tinar upp, ja! |. Och bara "dom inte fryser längre, så | tycker "dom "inte 'de” & "ge bort, lite” mat” eller, så" — nej då, dom' ger” Pet så gärna — — Ja, ja, sade gubben med s lande ögon, och knäppte. åter med fingrarna, ja, så är de', alldeles säkert!" a Men magermannen . 1eg;.: ; genom " hans dystra ögon syntes”det att en ” vulkan av ilska alltjämt” kokaddyin” om bonom., OM FYYTT Ar bara frusna, nyckal nånting vatt så FE. de FISTYTVETEVTTIOTTIVTTTSTIT Och hu | ! vi är: i sällskap" säger. jag: för: jag. här karérater "med; som : behöver lite ; också. Och då får 'j jag : — Du, grabb, . som får allt vad du: vill ha' bara: du flinar upp dig möt. folk > -— du har väl tänkt på att skaffa” OSS "pengar till I riktigt natts logi här i stan, va? ev ; Till båda "de andras höpnad a nie- kade: den unge mannen halt hugo och svfradet , NV : : "Joo: då, jag. har funderat på de” , äg hår tänkt på att de "kanske blir bra 'kallt att ligga i nån lada la hjälp, jälp ojade. sig" magermanner. söm om atsuditeten I i det hela åsamkade La nom. kramp i i magen, har. du tän kt, 2086 har di vevasen tänkt part? > N "tystnade Van. Den unge man: ten bestört till hälften häpet; han : stirrade mot gatstenarna på en flä ck ungefär: ett.tiotal' meter bortåt, Eke | ter ett ögonblick gick hån fram till > platsen, någonting; När han återkom till de: ahdia "öppnade. han änden: och: vt sad es en smutsig och: tillknycklad - tioktonorsedel. | "hs ” "Hör en "stackare jH Tan > "Den 'magre böjde. sig fram "och stirrade,” | stirrade, " D I "gurglade djupt 3 nere i bön; söetenp, gurglanidet övergick till”ett djuriskt morrände, så, måttade han” ett” våldsamt” slåg st Penne vek mot Kamralans. ans Hede, | undani i sista. sekund starkare; han höll + | magermannen igt : Jag står inte ut. längre; "skrek dig, värför 'vil du: sj den andre; 'skälvande I Iela ckrops . pen: av våldsam up!” | et med. mänska” än stå. änt I r st, gosse, . I Jag tare" inte, ne nej, Jag tålet) intel ': "Han. dörg e efter” "andan öch tillade it slags; -pinad. väsning:: , . rick Nej, du TY för lycklig, din idiot, fö att Jag 'ska stå” ut med ditt Ene "skap! 2 "Så. gjorde han sig frn vände sg bort: öch « började gå bortåt gatan , 3 människa, som är rov för en stark. sinnesrörelse; Men efter några steg kom den unge ifatt "honom, tryckte. med en smula våld tian i i hans band ' och sade” bévekande:" a — Ta åtminstone tian, den ä ju: din "lika mycket som min, gosse -— Den magre mannen fräste,” men. fortsalte mekaniskt sin väg; "därpå tittade han på. sedeln; svor "högt och sx : | hatiskt — och stoppade pengarna is fickan. Men” han såg inte glad ut åt. sin plötsliga rikedom: Hans ansikte - - återtog” 1: ensamheten så småning- : om luiffarens typiska, kroniskt vre- " siga: uttryck den bittra minen bas en "människa, som inte väntar +'$ bli hälsad med glädje någonstans," FA nen i hade med ens. stannat bill hälf. : på gatan: Undrar, vad de: kan v vara » : jag Mill i | H säkra gången hos "en et rv hn a böjde sig ner och log ba SS FEVTIVISETEITETITUVITEVUTTVYTVYVTTYTTIVETVYFTSTITIR TEVE VELISE TERO TT ENG AA, Ån AN ÅA /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.