Yrtr Y i be a Kö Nä AA MADAM ""- inse detta. Morsdägen 2 tövember 1048 ' , Det finns vissa människor . som gör sin . huvudsakliga lycka i:sällskapslivet genom . - att berätta historier, Det är , inte: svårt Å att: gruppera in historierna 'i: vissa fack: vå- gade historier, -svärmorshi- storier, ." värnpliktshistorier, bygdehistorier och: så vida- 78. En ganska vanlig grupp är historier om. folk som stammar, helst om två stäm mande som ” är. omedvetna om, varandras lyte, "= Jag måste erkänna att jag ibland skrattat ganska gott "åt vissa staämningshistorier med lustig poäng, men .jag gör det' knappast numera, sedan. jag haft tillfälle att stifta bekantskap med'stam- ning på nära: håll. Jag har nämligen själv en pojke på sex år som sedan etf par år "stammar - mycket:- "Han: är vänsterhänt, : och"-imed Ho- .s nom" som, utgångspunkt kom mer jag osökt in på ett par "viktiga vardagsproblem. Det är inte så länge sedån "man, inte bara bland allmän heten' utan också på 'veten-' . skapligt håll, var ' benägen ”att' tolka såväl "stamning vänsterhänthet "som "rena o- vanor, en föreställning söm ännu dröjer sig kvar på allt- w. för många : håll, särskilt i - den äldre generationen. Nu- mera tillmäter man ”psykolo- ”>giska faktorer ,den " största betydelsen '. och ' det är "av största vikt att "få folk att I de'allral flesta fall upp: "träder - stämningen "under själva. .. :« talutvecklingen.' Tankarna "löper fortare = än ;. ordbildningsmekanismen : för mår: följa. med, och barnet, som- känner att det ”stretar emot”, kommer i en viss för ”. lägenhet och tar:sin tillflykt till upprepningar i mer eller mindre medveten. väntan: på att det hela skall lössna och talet åter -- flyta :: normalt. . Det:är mycket viktigt att fastslå "att det i sådana-fall : bararrör sig-om ett uppre” pande av- stavelser "eller be- gynnelsekonsonanter . utan några tecken till kramp i talapparaten ' eller i :mimi- "ken. Det där är-en mycket vanlig sak som - man ' brukar kalla för: fysiologisk” stam- ning, ett skede i den normala talutvecklingen" hos : många barn. I allmänhet försvin- ner derina. fysiologiska -stam. ning av sig själv så snart tal skickligheten. drivits upp så mycket att den: smidigt föl- . jer tanken; I andra fall däre mot kan en verklig stämniög utvecklas på basis: äv den fysiologiska till. följd av :o lika omständigheter. Det kan ti 'ex, vara fråga om” . kroppsliga -- ”sjukdotiar - av olika slag, som nedsätter . barnets ' kondition,-'öch - de kan också" inverka. indirekt .- genom den 'oro och ängslan de "skapar kring barret. Av stor betydelse är också ' för- hållandet i' hemmet; I ett harmoniskt ': hem; ' där allt går sin gilla gång utan någ- . rå' större friktioner, är ris- ken för stamning-" hos bar: nen mindre än i ett hem där bråk och stridigheter hör till ordningen för" dagen!” Barn är betydligt "känsligare än vuxna för alla yttre stör- ' löv. En Bynnerligen' rik och "vacker ' blomstergärd hade äg- nats båren, och bland krängar- na märktes från kamrater vid Textilverken .i Genevad samt från vänner i Skogaby och Kri- stinehamn, = Ck ov. —' I kapellet "på Laholms kyrkogård 'jordfästes. på ons: dagen f. jordbruksarb. August Hansson... Prestaverande voro lantbr:" Janne Jönsson och landstingsman Verner" Anders- . son, 'Köpinge. "Akten inleddes med 'ps 403: 8—9, varefter " jordfäsningn = förrättades av "pastor, Rolf Franzén. Efter :. denna sjöngs ps.;400: 11 och till tonerna av Chopins Largo utbars kistan till graven. Här talade" lantbrukare N.'A. Ols- "> son och landstingåman Verner nsterhänthet ningar. och har ännu inte hunnit bli tjockhudade och härdade mot förebråelser 0. skarpa tillsägelser. för att in” te tala om tjat och gnat. Al- la barn. har sin trotsålder, och om föräldrarna inte in- ser detta och visar tålamod, besinning och förståelse för barnets reaktioner,' kan myc ken skada åstadkommas och svårigheter" uppstå som kan kasta långa skuggor fram- för sig. Nl "Allra värst: blir det om barnet. utsättes för någon form av en otålig fader el- ler. moder. . Rädsla hos bar” net; särskilt om den: ständigt späds på genom nya intryck, kan leda till störd sömn, natt skräck, mörkrädsla, ängslan att "lämnas ”ensam,'oroliga drömmar. — och .stamning. En enda våldsam .skräckupp levelse: ; kan vara tillräcklig att ” utlösa . en .svårbetonad stamning, ' och; detta "gäller inte endast barn. -Under det senaste "." världskriget: fick man många exempel på att kan utlösa stamning och an- dra nervösa symptom: såväl hos barn”som vuxna.” sei Det: finns också en-annan anledning "till: stamning och det:är vänsterhäntheten. Den na har ju betraktats och upp fattats. tyvärr alltjämt på si- na håll som en ovana, men härs.rör det sig om rent kon- stitutionela förhållanden. I allmänhet” kan - man spåra arvsanlag som grund till vän sterhäntheten, 'även. om. den iblånd kan hoppa över några generationer.:. Hjärnan... ber står: ju av två symmetriska hälfter eller. halvklot; men i de allra flesta fall är den e- na - halvan' mera utvecklad än den andra... Eftersom de stora . motoriska nervbanor- na från hjärnan ut till musk lerna ' korsa. varandra, är hos högerhänta: .. den "vänstra hjärnhalvan . mera . utvecklad än den högra, medan den hö gra". hjärnhalvan dominerar hos vänsterhänta. Hos höger den.'. vänstra ' hjärnhalvan, hös vänsterhänta i den. hög- ra. | reträdesvis. "använder. väns" tef'-hand beror sålunda inte på att de av någon anledning ”Yfått för sig” att göra. detta utan helt enkelt på att de är av. rent anatomiska och fy- siologiska skäl. Med tanke på vad jag nyss sade om tal- centrums "olika läge hos'hö- ger- och vänsterhänta, bör +) det inte — om man bara off rar en stunds eftertanke på saken — vara svårt att sätta sig in i vad det innebär för sa eller påverka den naturli- hänta barn, i varje fall in- nan talutvecklingen är avslu tad. Handen på hjärtat, mi- na "damer, hur många far- mödrar och mormödrar och tanter. har: inte” i. välvilligt men oklokt nit tjatat på sina vänsterhänta barnbarn, att de . skall: använda ;”vacker hand”, när de hälsar, eller ta skeden eller pennan. i:hör ger hand? = +: fen : Varken min fru eller jag tvekar. att. i hög grad lägga skulden till Matsens stam- ning på sådana korrigeringar från utomståendes sida. Vi har hela tiden varit på det klara med vådan' av dylika ingripanden. : öre : Vad skall man då: göra åt vänsterhäntheten " och stam- ningen?.. 'Vad först vänster- häntheten” ' beträffar; "skall man på ett tidigt stadium be- stämt akta sig för att söka korrigera . naturens ordning. Om ' barnet - lämnas .- ifred, drivs det inte sällan av: ren efterhärmningsdrift till att träna upp den högra handen ör att: göra likadant som kamraterna i skolan, och skulle "den". vänstra handen alltjämt: dominera," spelar det: absolut ingen" praktisk sr . Andersson. De sörjandes tack ”frambars av kommunalnämnds roll." Det finns konstnärer som tecknar och målar med ' ordf, Vilheltv' Jönsson,: En rik |vänster hand lika bra som blomstergärd nedladeg.” : ie AAASAAALA . "Jsinå& högerhänta. kolleger, o, fasorna under ett bombanfall | : hänta : ligger ' talcentrum i Ått. vänsterhänta barn. fö-. Frank Yerby: RÄVLYAN. + Ljus förlag. Häft. 12:50, in- "bunden ”16:—, "' : . Rävlyan "är en färgsprakande roman från den franska aristo- kratiens, de stolta kreolernas och de vackra mulattskornas stad — New Orleans — under. mitten av 1800-talet. ena Bokens huvudperson är den un- ge irländaren Stephen Fox, en förslagen” herre, som med irländsk envishet får nästan allt han :ön- skar sig, vare sig det nu är någ- ra tusen på-pokerspel eller en fransk . aristokrats dotter. Han blir ägare: till böljande socker- rörs- och bomullsfält och bygger det största. och. vackraste herre- sätet i stadens närhet, och han vinner till slut också den kvinna, han kan tänka sig som härskar. inha över all denna prakt. Ste- phen Fox når alla mål han före- satt sig, men finner ibland att målen. . kanske inte altid voro värda att kämpa för, ..c. sea. Frank Yerby är en av de yt- terst. få" negerförfattare, + som med framgång försökt sig på an- dra motiv än negerproblem och rasmotsättningar. Rävlyan 'och hans följande böcker ha i åratal haft "sin plats i toppen på den amerikanska bestselerlistan, trots att författaren" försökt sig i den genre där konkurrensen: är :hår- dast, '. den: populära : underhåll-) ningsromanen,. + ;.; CU late. Monika .Brilioth: DIT VINDEN ' BLÅSER. -Hätt. 8:50, inbunden 12:50.::.- "=. : I Wahlström & Widstrands ro- manpristävlan - tilldelades halva första priset. Monika. Brilioth för I hennes manuskript .”Dit' vinden blåser”; Det .är en invecklad handling i denna roman, och Mo- nika Brilioth har .en utomordent- lig förmåga att få in många per- soner ; och dramatiska händelser på de 250 sidor, som, boken inne- håller.” Romangestalterna älskar, mördar och hatar. med verklig li- delse. sken ya ; Handlingen tilldrar sig i svensk herrgårdsmiljö "från .' 1800-talets mitt: Miljöskildringen' verkar ve- derhäftig, "Människorna förefaller dock. vara -tecknade efter modél- ler från amerikanska” best-seller- böcker.” Bäst - är författarinnan i skolorna ställer man nume ra inte samma krav. på vän sterhäntas ' skönskrift "som när: det ': gäller högerhänta ungdomar. Det är ju en gång så, att både vår skrift och vå ra: böcker utformats. av: och för högerhänta. Vi finner det helt. naturligt att:läsa.rader- na i en bok från vänster till höger och att vända” bladen med ' höger. hand.; För. de vän sterhänta är det i båda fallen tvärt... om.--Vad. mån. därför kan: och bör:göra för väns" terhänta barn är att redan ti- digt, när man visar dem bil: der ' eller sérier, vänja dem vid” att betrakta :dem' från vänster till. höger. Detta in- verkar - inte på talutvecklin- skapade på det viset, det fal, Ben och är dem till god hjälp ler sig naturligast för. dem. när de' skall. börja läsa'i sko lans een SE ens FR NAD ar ;> Vill -man söka. komma ' till rätta' med stamningen är det synnerligen" viktigt att ska- Pa lugn och, ro kring barnet, inte tjata på det i tid och o- tid, inte skrämma det på ett eller annat :sätt och framför talet, att man försöker. brom ' | Detta ga utvecklingen hos .vänster-' allt "inte . fixera dess upp- märksamhet ; "' på :... talet. kan '. ställa « gan- ska stora krav på föräldrar- nas och. syskonens tålamod, men detta får: inte stå hind- rande i-vägen, - Man .måste hjälpa barnet över svårighe- terna, söka gissa vad det vill ha fram, säga: till. det vän- ligt att lugna sig och vänta litet, så går det bättre — de flesta -stammande barn stam mar värre än någonsin när de ,'blir ivriga. '— och inte glömma bort att uppmuntra det när talet går bra. Själv- | fallet får :man aldrig göra narr. ' av barnet eller. banna det för dess lyte, för stam- ningen. är eller i varje fall blir obehandlade fall ett ly- te, .:som kan förbittra indivi- dens. hela. liv. och. göra hor nom skygg, besvärad av och tillbakadragen . mot. andra människor, "' cs fa30 et Ofta går stamningen tilli baka ' och försvinner enbart genom : en. dylik förstående behandling från omgivnin- gens sida, men om den trots allt skulle kvarstå, bör specia listbehandling ' tillgripas, en behandling” "som bygger på en kombinerad övnings- och psykologisk behandling. Ut- sikterna måste bedömas som ganska goda, och i åtminsto- ne - hälften av även ganska svåra fall kan man uppnå en varaktig förbättring. T (Vi) HN : loch redo i natten EN: SYDHALLÄNDSK- För LAHOLMS TIDNING a « I början .av förra : år- hundrandet körde en. skjuts i-rask fart över åsen. - Kus- ken Bengt var ingalunda vid bästa humör. Han" hade va- rit nere i Skåne i en affär (troligen 'försålt havre) 'men av någon anledning blivit skild från sitt sällskap, Man brukade nämligen aldrig kö- ra över åsen förr i tiden u- tan att man var ”ett 10-tal skjutsar i följet.. Nu var han helt ensam här uppe i detta beryktade rövartillhåll utan annan beväpning än en liten pistol. Dessutom sades. spö- ken” och gastar. Ha sitt. till- håll häruppe. Det var män- niskor som. blivit : mördade häruppe. - och "ej - kommit i vigd jord." Även de' gamla snapphanarna, .som fallit i striderna : här," gingo "igen k omkring på platserna för 'sina brag- der och troddes ej. på ro .i sina .gravar 5 förrän : landet blev 'danskt .igen.:T- så fall har de nog'nu fått ro, ty nu är vänskapen mellan de bå- dä länderna rotfast. sc on Natten var månljus, men en stark. blåst” med 'sönder- rivna moln, 'som' tidvis skym de månen, gjorde att ljus o. framkallade : ett: 'skuggspel på vägen som ofta tog fan- | tastiska former: Bengt, som visst ej annars var:rädd; kän” de sig kuslig till. mods, . Men ingenting hände” — ej förr- åsens 'nordsluttning.' + == ":> ; Månljuset flödade nu från en- nästan ; klar .. himmel. ned över landskapet" och de ' vita kyrkorna : på: slätter: skym- tade fram. Bengt höll in hä- Men plötsligt började hästar- klippa. med öronen. Bengt pistolen, "men, snart ' hejdade han. sig,” ty vid. vägkanten satt en ung flicka. I ett blekt förskrämt- ansikte lyste: må- nen "med" den ;egendomliga sa tillfällen iakttager..- En svall av mörka lockar fladd- rade :för. vinden. ."=4t ne «Bengt .: höll: in" hästarna. Hän ; tyckte hon såg döds- och frågade var hon ”skulle gå,.. men: fick blott en suck till > svar.." Bengt såg nu att hon "skakade i hela' kroppen som. av. köld: eller: :sjukdom. Hon såg sjuk'ut.:-Bengt var helt villrådig, ty öm hon var sjuk kunde han ju ej lämna henne här och ta fen helt or bekant kvinna med sig var ju ej trevligt.:Man kunde ju: ej var... Men - då. Bengt såg att hon" måste ha gråtit” lät han alla "betänkligheter fara och tog och satte henne, på vag- nen, .; Han steg sen upp och körde .vidare,. Ett ögonblick slog det honom att detta kan ske. var ett försåt. Men flic- kans . sjukdom - gjorde dock intryck av att vara äkta och ej låtsad. Snart. kunde hon ej sitta upprätt utan. lutade sig. mot Bengt. : SEA i Då Bengt. ej bodde" så långt'från åsen var de snart hemma, Ior sir se ot ! Där. blev ej ringa uppstån delse då han kom hem och lämnade sina föräldrar en för klaring. över. saken..Och än- hu mera förvånad blev man då det visade sig att kvinnan tydligen tillhörde vandrings- folket .... (zigenare), - tattare, som de oriktigt kallades. Hon var tydligen mycket sjuk och det var ej annat att göra än bära henne i en säng i s. k. ”Lilla-stugan”, som undan- tagsstugorna vanligen kalla- des: förr i tiden. Man eldade upp 'i ute i uteläggaren och kanske, då hon talar om naturen och kärleken till jorden. Då kan intet tvivel råda om att det lig- ger äkta känsla bakom, och då lyser hennes talang som klarast. Nu förtligger boken i sin, andra upplaga, och detta tyder väl på "Arne Tallberg. Å FETT TTTvvI att den är i publikens smak, ! 3 Ne men, Själv: vägrade. hon'.ge än han kommit ett stycke på |: starna' i utförsbacken,'- ty |: sluttningen vär: ganska 'stark |: na lyfta "på huvudena och 1: fog instinktivt åt fickan med ot skörderapporten: för den silverglans, som man vid vis- trött ut. Han steg av vagnen. veta i vad. slags person hon |: « [räkna. med att det åtgår. c:a Senaste nytt: —XI TY JEN v PEHR-LINUS NILSSON. gåv henne hylle (fliderté) mot allt men sade ingenting utan: fäste jämnt sina stora mörka ögon på Bengt, som blev ' förbryllad inför denna gåta es Ce De närmaste dagarna låg vandringskvinnan i feber och talade --: osammanhängande och" obegripliga : meningar. Bengt” hans föräldrar och deras grannar brydde sina hu viden med vad som varit or” saken" till. att hon lämnats sjuk och ensam på vägen då Bengt fann henne, : ; ee. Om hon gått vilse skulle sä kert hennes- anhöriga bland våndringsfolket ” snart "letat rätt på henne, ty de äro kän- da för att ta väl vara på var- andra. ; Slutligen kom: man till + dem : slutsatsen att hon måste ha försyndat sig: mot vandringsfolkets: oskrivna Ia gar och blivit utstött ur stam några upplysningar .om sig. Hon talade i övrigt litet. En- dast raed Bengt lyste hon me ra meddelsam och hennes ö- gon "lyste med : en sällsam glans då hon såg på honom. Bengt blev. vid dessa tillfäl- len röd om kinden och vände bort ansiktet. Han var en ståt lig ung man, och som ofta är fallet: med folket i:socknar- na.på och i närheten av Hal- landsås mycket: begåvad och att dricka. Hon tog villigt e-|" . Som gengäld för kost kvarstad på liderade med ett ryskt Sestroretsk skulle på tors- Det svenska rederiet har begärt att det statsägda ry- ska bolaget skulle lämna sä- kerhet för-kostnaderna i sam band med Essys reparerande sammanlagt 30,000 kr, men ryssarna vägrade. Vid 20-ti- den på onsdagskvällen gick de svenska myndigheterna Svensk kvarstad på - rysk passagerarebåt nader för kollision, = C:t i STOCKHOLM i dag. (TT) : | > Ryska passagerarefartyget Sestroretsk, : som onsdagen kom in till Stadsgården har belagts på med a begäran av skeppsredare Frans Radel, Hovenäket, vars lastfartyg Essy för en tid sedan kol- fartyg utanför VWarnemiinde, ombord på Bestroretsk, som' dagsmiddagen ha fortsatt tillhör . samma rederi, som till ' Hälsingfors och Lenin- | kolliderande ryska båten och - grad. : delgav befälhavaren > kvar: stadsbeslutet. : ox 7 nn '. Kvartsadsfallet är likarta med det, som för ett par vec- kor. sedan träffade svenska ångaren Sture. av Uddevalla i Stettin, där, fartyget kvar- hölls 14 med ryskt fartyg, ' NS Redak » matchen, :'.> T " GÖTEBORG. i dag. (TT), | +; Redaktör Edvin Ahlqvist har enligt GP skrivelse till ”Euro- peiska” boxningsförbundet: för- klarat ' sig villig att i januari eller februari: nästa år anord- na en match mellan Olle Tand- berg 'och Stephan Olek gällan- de. kvalificering för EM-match mot. Brute Woodcock; Uppgö-. relsen: skulle äga rum i mäss- självmedveten. : Potatis som "Av.statsagronom Folke Jarl 31- aug. 1948 angives utsik- terna för' årets potatisskörd med " relativsiffran 3,1 varför skörden: alltså väntas" bli mer än medelgod. Potatisarealen är sannolikt lika ; stor som i fjol, :. då,. den -' uppgick" till 142,000 : ;hektar, varför till- gången på potatis torde bli riklig.” En viss icke oväsent- lig"; kvantitet ' potatis måste sannolikt förädlas genom hus djuren.« Potatisens. förädling till djurprodukter sker effek tivast "genom ”svingödning, men då landets svinstock är- nw.icke är av samma storlek som: före ': kriget, . måste en stor. del av :foderpotatisen ut fodras till nötkteaturen, "Giv potatisen rå till nöt sö: re Kreaturen, 2 : "Potatis är' ett ganska en- sidigt ” kolhydratrikt foder: medel, ". vars :torrsubstanshalt (matpotatis) - endast innehål" ler c:a 9 proc. råprotein, me dan. halten -av:'kolhydrater uppgår till c:a 86 pröåc. Rå- proteinhalten' är ungefär. li ka hög som i foderbetor men smältbarheten är. lägre, var för - potatisens halt av smält bart... råprotein' är "tämligen låg. Av matpotatis kan man räkna ', med «att det , åtgår 5 kg. och av. fabrikspotatis c:a 4 kg. till en foderenhet. Bägge slagen : innehåller. c:a 8 :g smältbart- råpotein pr kg .och c:a 3 g smältbar ägg vita pr kg, Vid utfodring av nötkreatur .. förhöjes . ;ickel smältbarheten . genom kokn. såsom fallet är vid utfodring av, svin, utan 'smältbarheten snarast är: lägre i kokt än i rå potatis. — Detta föderme del: ställer . »sålunda relativt stora krav på övrigt i foder- staten ingående foders pro- teinhalt för att föderstaterna skola kunna balanseras. : Foderpotatisen .. bör ” vara frisk och i möjligaste mån fri från "jord. .- Rutten - potatis bör icke utfodras. Grodd po tatis kan utfodras i begrän- sad mängd. utan skadeverk- ning, då det under gronin- "| haHen' i Göteborgs: 0 vv. fö Uppsala. Jgivor på'"18 kg har utan o- "| Det ' torde :dock vara klokt hes / , Statens : husdjursförsök, för nötkreatur... "Starkt: jor- dig" potatis bör rehsas före utfodringen. Potatisens smak lighet är god men kan dock knappast jämföras med-rot- frukternas. . Då potatis bör vänjas" så. småningom, . Mes- tadels är. potatis ett: ganska vissa försök en laxerande”ef fekt iakttagits. 20 Lämplig utfodringsmängd ; 10-—15 kg potatis per: Tv ko och dag sne. '. Potatisens' värde till ' nöt- kreatur”: har "prövats i. flera utfodringsförsök: såväl i vårt land 'som utomlands.” Dags- lägenhet ' kunnat - utfodras. att begränsa mängden till 10 —-—=15 : kg pr ko och dag. I dessa utfodringsförsök fann man potatisen vara ett vär- de ' fullt "foder, och 1,0 kg. torrsubstans: motsvarade en foderenhet..' Någon. nedgång i fetthalten som följd av po" tatisutfodringen kunde i all< mänhet. . icke . konstateras. Smörets ' kvalitet - påverkas ej heller ofördelaktigt... ' Starkt | lukt., av potatis i ladugården kan upptagas av mjölken. Utfodring bör där för ske. efter- mjölkningen och .ej omedelbart före den- samma. Mt a ES ' Potatis är sålunda ett: fo- dermedel : som har. stor 'an- vändning vid: utfodring av nötkreatur, om dess något ensidiga sammansättning be- aktas. Särskilt. i Norrland, där rotfruktsodlingen har o- betydlig omfattning, men där potatisen ger höga skördar borde potatis för foderända- mål normalt odlas. SS Nl Skörv på potatis. ” ' Denna mycket .vanliga por tatissjukdom + orsakas : av trådbakterier tillhörande släktet Actinomyces. Dessa mikroorganismer finnas: nor malt i jorden varifrån de an gripa potatisen. Man .urskil- jer flera typer av. skorv och anser. att olika arter, av gen . bildade: solaninet. icke verkar särdeles starkt giftigt skorvorganismer : ger olika - s rdr nntntnint ALAA SALAAM AMADA A RAD AS SAM SAMA ASAMAAAAAARA r Ahlqvist vill. ordna : jar utfodras, böra djuren till) neutralt fodermedel, ehuru ij: I sjukdomssymptom. svår bakläxa 1 "a : Enhälligt hade seger för es Dewey förutsagts. a NEW YORK i dag. (TT, fr. ReuterJ. isso. verse : Trumans, valseger har. gi-: vit: de: amerikanska' opinions undersökningsinstituten' en ' vilka + många -' miljoner dol-:” lars, investerats hade ' nästan: enhälligt - förutsagt. en seger: rätten att få publicera resul-. området, för ' annons” och re- känter 'spelar Gallup. en stor” roll "vid: marknadsundersök- ningar 'och vid. kontroll av. annonskampanjer, "+ :.' ». = vilförsvarskunskap sn dar. Dig kostnadsfritt, ' " När « skorvorganismen angriper po. tatisen . reagerar' denna och .. försöker genom korkbildning bildas de "typiska skorvfläc- karna, Stietösbal nl ot lane ': Bkorv ; på i potatis är ett : viktigt skönhetsfel på mat- potatis ' och: utsädespotatis. skar hållbarheten vid lagrin- gen. En:starkt skorvig pota-'' tis torkar lätt .och t. o. m. - : Skoörvorganismerna - gyn- nas i sin utveckling av kalk: - i:jorden. Är reaktionstalet ö- ver 6 blir. potatisen lätt skor ' vig. Värme och torka beford .. ra i hög grad skorvens ut--' veckling och 1947 var av den - anledningen ett osedvanligt skorvår..' På" lätt sandjord -joch kärrjord bli angreppen Nn ofta 7 svårare ' än på fastare jord. = ss ene Nn Kalka ej. Använd om möj ligt ';svavelsyrad ammoniak. Detta gödselmedel verkar av kalkande på jorden och ver- kar förebygganade på skorv angreppen; > 0 cs H Mottagligheten "för skorv mera «mottagliga ' Använd 'helst skorvfritt utsi följdens paroll.'I andra län- der t. ex. USA användes rätt allmänt betning av potatis- utsädet" med kvicksilverhal- tiga medelL- Försök pågå-ä- . ven i vårt land att lösa pro- blemet av utsädets behand- ling med kentska medel för aft på så sätt förebygga skorv och en del andra utsädesbur- na sjukdomar. a oo (KA) Jun « 2 Valutgången svår." bakläxa. Instituten, i" - taten,; att fortsätta subskrip-:"- ;itionen? På. det kommersiella - klamfirmor, samt: för fabri-'.' ve iv Bekämpning, 7 i är :olika' för olika potatissor-" ” tér. En av de mest skorvmot "' tagl'ga sorterna : är Majes- > tie. Bintje' tillhör öckså de de, och följ den ordnade växt OMS dagar efter kollision :: ” samhällskunskap. . Din luftskyddsförening > 'utbil-... '. ; > Starkt ' skorvig potatis min- -" ' skrumpnar. av. vattenförlust. : för Dewey... Man frågar sig. ” « "nu, i-vilket förtroende det: ” - | amerikanska :folket kan hysa: :| för sådana' opinionsundersök : - [ningar i framtiden. Kommer 'jtidningarna som betalat. för og hålla den tillbaka. På så sätt >... FYEFSVEFTITEEN AMADA ON ABA FYUTTET
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.