> : polisrapporterna om” dådet, ' ” EXHACKE fIONING YYYTv rv vrevevvevryvv rev TFF Sv YYV " Torsdageti- 4 november: 1948 = ru /PRESIDEN Tt GÖTTWALD DEKÖRERAS.” ” President -Klement+; + Cottwald har av Tj da fått motta landets alla militära uimirkelsetecksn Här stude- jrear presidenten (andre fr. v.) dekorationerna. Bredvid honom t. he i . ”. General Svoboda. .: . : general. Svobo=" I GÖTEBORG den 3. (TT) » Rannsakningen med den för år bl. a. det bestia iska rånet av brö- > derna Zachrisson i Hemsjö häktade ligan började på onsdagsför- 344, Tanda fönrel. Särskilda di hade. vida «>. på tagits för att bereda; plats åt parter och 1 advokater, i den tri sessionssalen, , Tandsfacd, inga frn ne berg har nyligen gjort en resa ge- . nom en del länder och därvid även blivit i tillfälle studera, hur man förvarar både säd och hö i stackar och därmed slipper ifrån byggnadskostnader, Vi: har bett " honom lämna "en redogörelse för ' vad -han i detta fall har iakttagit. lamkE mitten av. augusti. reste jag, : säger hr Sandklef, genom . det till oigenkännlighet . härjade Tyskland -för att i Bryssel deltaga i en två :' veckors kongress för all världens " folklivsforskare. Vi voro omkring : 500 "personer från Europa, Asien, " Afrika och Amerika; — den enda : världsdel..som inte var: +Aerad :var, Australien, Kongressen ' var givande och mycket intressant, ” men jag tänker närmast uppehålla mig vid: de resor kors och tvärs : genom Belgien, : norra. Frankrike " och södra England jag hade till- " fälle att deltaga i efter kongressens ” slut, Efter en.resa till Paris hade : jag tillfälle att färdas. omkring i södra England, särskilt norr. om I Oxford, " genorn : Worcester, "Bewd- i ley,'. Stratford-on-Avon 0. -&.: v. > Undér dessa färder var det natur- ! ligt: att jag,' som ägnat Varbergs : Museum., huvudsakligen : åt .lant- » hushållni skulle-passå på till- Cd Först höll" åk fo hij ett långt Vari. han repeterade innehållet i Han uppehöll sig särskilt vid svarta- börskungen Erik: Gustaf Anders- sons roll i våldsdådet och påpeka- e att ligamedlemmarna med fpetsen 1ä Vilgot: Pettersson - i förand. petsen lämnat så utförliga skild- ingar att det icke var någon tve- fan 0 (om; Anderssons delaktighet, de med skrämmer bort. risken" för krig” PARIS den” 3 ar — Reuter) - Ansvariga franska kretsar " anser att med en 'demokratisk senat, ett demot + iskt ' repr och flera skisser brottsplatsen ' och li- Fen tillvägagångssätt, Chauffören Pettersson fick därefter redogöra för rånkuppens planläggning och Utförande, : | Rannsakningen : fortsattes "med Gösta Heirås, som vår "mycket rörd ch flera gånger färdig att falla i gråt. under. skildringen .-om, miss- av ,de åldriga. bröderna Zackrisson; Heirås har från fän- gelset "sänt ett brev till bröderna Zackrisson, vilka han ber om för- åtelse' för sitt fruktansvärda brott, Vidare hördes på 'eft Her bye E RE en” derniokratisk "president" är : USA ” väl rusat att arbeta för | sina utril kespolitiska mål med fasthet och s + energi, "Nås ; | Förre könseljprésident, Paul Royl. naud yttrade; ' Vi kan säga . att freden har stärkts, Den ekulle ald- rig ha befunnit sig i fara om inte - folk På andra stället hade varit så dåligt ' underrättade om Amerikas överväldigande » militära överläg=. senhet, Om- sex månader kommer ” Lars Mellgren. samt ”svartabörs- kungen”. . Andersson, Den senare vidhöll.sin tidigare ståndpunkt att an icke har: något med hemsjö- ramat att! göra, . fast, Iman hittat en mängd tjuvgads' "samt måsker » och annan utrustning på hans gård, Rannsakningef fortsätter på tors- dag och fredag och på lördag hop= . pas domstolen kunna meddela” ut glag," . SK SN denna överlägsenhet att stå så klar för alla att risken” för krig komq ; 'mey - sätt försvinna, det katolska prästerskapet ' pågår alltjämt över hela Ungern och ett: stort'" antal medlemmar” : av "olika katolska föreningar. har. förts sam- , ran till interneringsläger,” Före= ningsordförandena har hi "farliga. för demokratin; ” ; fället att jämföra lanthushållnin« : gen i Halland och överhuvudtaget "4 Norden med vad jag fick se i i de 1 västeuropeiska länderna, . : ; Vi «veta alla att eltlav våra : jordlrukares värsta problem i dag 5 är ;byggnadsfrågan, Hur ska det så alt det går ihop, när kostnader ha för gårdens byggnader bli högre oänvh 1 > gårdens taxeringsvärde? En? av .varbergstraktens kunniga- > ste Jatitbrikare skrev. härförleden > några. tänkvärda: rader : öm ” ban- Yntendent . A. Bandklet i Var- v Västeuropas bönder förvarar skörden under bar himmel FIA Byg: gnadskostnaderna är in- gen ny fråga för det svenska jordbruket. Snart sagt vid var- je sammanträde, där jordbruks- problemen : - dryftas,' ... drages byggnadskostnaderna +. » fram. För. närvarande .--är ' det. för dyrt. att; skaffa. . behövliga byggnader. till jordbruket. Men - vad iskall man göra för att kunan nedbringa, dessa 'kost- nader? Det är , den "stående frågan. v j . sedari gammalt -odlad praktiskt ta get ' överallt. Man odlar förvisso mycket annat än säd, men också säd, och .den lägges alltid upp. i stackar innan den tröskas, Och här, i Belgien. och norra Frankrike, äro stackarna .. runda,. riktigt ..vackert runda" för resten, och täckta med ett .k igt bundet halmtak vackert koniskt och skjutande ut över: kanten, + Stackarna äro inte stora, ' men "det brukar:i gengäld finnas så mycket fler på värje gård; man kan få se ett tiotal: sådana vackra, : runda sädesstackar -nära intill varandra; Till med ga I stackar utomhus sparar själv- vn L skulle bli nödvändigt i "år, när skörden . är riklig, vädret dåligt och tillgången på arbetskraft mi- nimal, Jordbrukarna i dessa: di-- strikt: i :'västra England ha' stora " svårigheter med arbetskraften, De beklagade , .sig ungefär som här över den svåra bristen på folk.'... / .; Detta att man låter all säd lig= fallet: en: betydande -del av de -byggnadskostnader -.man skulle ha fått dragas med, om man byggt som i Norden. : > Höskörden lägges under tak 1 en mån man får rum på en skulle ” över djurstallar. e., d., och resten > lägger man. i stack, :. - . =. ' Här. i Halland — och. överhus". vudtaget..i Norden — bygger man som: bekant. :stora hus med elek- trisk hiss för hö och för säd, Un- der den kraftigt konstruerade tak- ” resningen, där hö- eller sädeslas- set åker fram, hängande i det star- ka blocket, finns god plats för hela ” skörden, . och '. där. inne står. den elektriskt rivna, . stationära trös- kan, :., .' —D, v. 8. så ser det ut c om man: inte hunnit så långt att man nytt- de för. Belgien" så typiska träd- raderna: mellan ägorna ge de ka- raktär åt det'platta landskapet. I norra Frankrike bygger man ock- så sädesstackar av: denna. karak- tär: runda och halmtäckta, >"; + Jaktmarkerna har lagts . "> under plogen, >. . vara : möjligt att- driva..jordbruket : "Här ( nan i förd med att lägga upp: sädesk hjälp v ett paternosterverk, Stackarna skyddas under. väl bund= na tak. Bondgård strax. nor om, Oxford. bolån t Det: moderna” jordbruket i södra arna. i stack med England här utvecklats oerhört under kriget, Mina kolleger ; och 1 från : Oxford” som bilade med mig uppåt Worcester etc; be- rättade att större" delén av dennå dsända ända till 1940 hade varit kernas lå litik' och fastighe na. på” landsbygden ..och i, staden, En villa. är t..ex, värd ett visst hbe- lopp. då den står i utkanten på en : stad och: kan: värderas som bo " Lönsboda, . Klar och stilla höstdag... vVidje vattendrag och i skogsmarkerna står lövträden som tända fack- lor, Och bort mot horisonten to- nar himlen 1 en sjungande blå ton. Stark, klar. dag om hösten. En sådan dag drar våra sommar- fåglar åter mot södern, lämnan- de oss ensamma med en kom- mande, tid av köld, is och snö, för att åter, när marssolen:slkd- ner, återvända till vårt bistra klimat. » - » Man kon kalla det under över "Markaryd I Lanthushållsskolan > RN öppnade på måndagen vinter- kursen, 1 vilken följande 24 ele . ver inskrevos: Inga Svenssom Haghult, Ma- Leje- Laholm, : Viola Larsson, Mjäryd, "Strömsnäsbruk, Britt Bengtsson, Alstorp, Inga-Greta Samuelsson, Långhult, Vivljun. £a, - Ånna Johansson, Kjella- torpsbygget, Hishult, Greta Jo- jenfors, Linnéa Fritsson, by, hansson, ' Kjellstorpsbyggot, Hishult, Siv Karlsson, Stojby, Rackneby, — Britta Rockneby, Rockneby, Signe Holmquist, Växjö, Märta Karlsson, Bengts. gård, Jät, Hanna Svensson, Ax. hult,. Lillio Karlsson,' Ekön, Hinneryd, .- Wera - Jaensson, Skararp, Hinnsryd, Karin Sells déån, -Timsfors, Maj-Britt Bengts son, Lejeby, :Laholm, Lisa Pe: tersson, > Persmålas Rävemåla, Sonja — Elowsson, .' Hunshult, Valda Danielsson. Grönö, Traryd, Gunborg Bengts son, Bråthult, Älmhult, Irma Karlsson, Sävsjöström. Siv Jo- hansson, Munkagård. Tävelsås, Svea Schill, Kårestad, Furuby, Sv ensson, Ingrid Johansson, flockar, fyttar i mycket glesa flockar.” alla under! Det finns. väl ingen- ting ++. fågelvärlden som så väc- ker vår förundran som fåglarnas flyttningar om vår. och höst. Hur kan de veta 'varthän de skall fa- ra, eller. när tiden är inne. för dem ätt Atervända? Vad är det som: gör det möjligt för dem att flyga till fjärran länder, över o- känd terräng och öppna hav, ge- nom 'tät dimma och nattsvart mörker ? Miljoner fåglar. färdas årligen hundratals mil över ha- ven och öde vidder” för att stan- na borta : över vintern, för att återkomma nästa vår igen, "Detta ha de hanit på. med så länge människan ' gjort anteckningar om dem och mest troligt långt innan människan. fanns tin på jorden, Detta är i sanning Nytt- fåglärnas' gåta, ett under över al- la under, Hur kan fåglarna -ut- föra så dana bedrifter? De sakna ju kompass och Karta, radar och radiopejling," Och än mer, dessa luftens resenärer visar ingen re- spekt varken för öst- eller väst. block och inte heller behöver de tullvisitationer," pass och visum. : Flyttningsvanorna är... olika Mesar, "nötväckor och korsnäbbar stannar : I de nordliga skogarna vintern igenom. ' Småvadare, sta- rar och finkfåglar flyttar i täta medan ' våra sångare " Flyttfäglarnas återkomst ” är ett "av de säkraste vårtecknen. Man kan också ta märke på års- tiden genom att £e akt på när dessa osvikliga tidsprofeter ger sig av; men då måste man vara mycket uppmärksam. De smärre vadarna ger sig också av i juli. Hussvalorna ' och ' tornsvalornas svirrande, cirklande flykt 1. sol i sh Men lägg lite> jord till : huset och värdera : jord och. hus ; i tillhopa. som jordbruksfastighet: då sjunker, värdet;: märkligt nog. va >etFinns det nu någon: möjlighet att; nedbringa byggnadskostnadet- na på jordbruket? , a S den igges i "vackra stackar, : "När man reser genom Belgien, Frankrike och England och ser. på > bondgårdarna slår det en strax att uthusen äro :så små i förhållande ; till -vad. vi äro'vana vid i Norden. + Ett boningshus och en liten uthus- : länga, kanske något litet extra ut- : hus: på somliga gårdar, och . kan- ske vett magasinshus, i den' mån ” detta inte " inrymimes i den lilla : länga där, man har djuren inhysta. ; Hur är detta möjligt? Jo, man läg-. i ger inte in säden i hus,' utan man + lägger den i stackar,' Och när man hinner, tröskar mån 'ute på fältet, A där stackarna ligga, Detta system tillämpas i Belgien, norra Frank- > rike och i England, och kom inte och säg att vi ha för "fuktigt. klimat ; England, har som beke äl : fuktigare än vi, : > ”. I Belgien och ä även i norra Fr: rike är jorden mycket bördig” och dern.: Andra fåglar, såsom duv- höken;' 'sidensvansen, : gråsiskan och en hel del andra stannar än- da” till .vintern tvingar:'dem. att flytta" längre. söderut, dock inte långa sträckor." Därav kommer det sig' att en hel del av våra norrländska "fåglar ! inte | flyttar längre än hit under vintern,' för att nästa vår återvända till sina hemorter i: de Jappländska stor- skogarna, « or io ov 'I regel kommer hannarna' hos en del arter först till: sina bo- Platser. Småvadare och vissa slag av andfåglar, "väljer maka i sö- dern och firar smekmånaden un- der "vägen -mot norr.. Det finns ett. slag "av fåglar som kallas strykfåglar, De flyttar blott ver- tikalt - Mesar, "snöfåglar m. fl. som har det skönt uppé i fjällen under ' sommaren, flyttar 'ned i åalarna för vintern och får på den på ott sökert tecken på att de snart komnier att: ge sig av mot sö | UN eten en är förändring, som om de hade flyt- detta sätt ; vidkännas. lika ' stör tat en hundra mil längre söderut. ängsmarker, pasture-land, mest av- sett för jakt, men däremellan nytt- jat som. betesmarker, Nu var .näs- tan alltsammans lagt under. plo- gen, ett arbete som kvinnorna gär= na ville ha en god del av äran för. När kriget bröt ut; fingo en mängd kvinnor ur olika samhällsklasser i städerna börja lära sig jordbruks- arbete., Min . värdinna, . en ung, spenslig dam som eljest är lärarin- na i språk, sattes. att arbeta på en farm, nedan maken fick följa med sitt regemente till Indien, Och detta | resoluta utnyttjande. av all till- gänglig arbetskraft har” gjort ”un- derverk, Där det bara, för några år sedan - fanns . jungfrulig' gräs- mark, aldrig rörd av: ett redskap, kr stod säden nu i täta kylar, Jag fick tillfälle att' se på hur man körde hela skörden till en lämplig plats, ' där man kunde tröska.. Där lade iman upp den i stora, höga, fyrkantiga stackar, så höga att man inte.. kunde. lägga upp. kärvarna för hand; Man hade därför ett paternosterverk "som . drog - upp kärvarna till: stackens” krön, "där ett pår' man lagrade den väl som man än i dag måste göra i halländ- ska sädeslador, Sedan lägger man på ett väl -bundet : halmtak, som inte släpper "igenom . regnet. Där får säden; ligga tills man, hinner tröska, 'och hinner man inte med alla steckar, så kan man utån fara "låta en eller ett par stå över till . deslador. Det kanske rent av vore; ” så omöjliga byggnadskostnader i " komster? . "peiska jordbrukare om hur säden!” - i de, nordiska" lätderna lagras in-+ . omhis tills man hinner tröska den) - . får. man: en förvånad fråg när ; brukar: , man . tröska i'ert land?) . "man en ny fråga: kan det löna sig . sädenis ; förvaring i under: ;någri bör förvaras under tak; så får man ” jar skörd » I så fall behöver: man intet utrymme för lagring av; otröskad säd inomhus, och då kan! man komma ned i byggnadskost=! '- nader som närma sig de västeuro.«! peiska," Men 'skördetröskan är o-' möjlig att använda på alltför ku-' perade åkrar. Varför kan man inte! där. bygga västeuropeiska : : sädes-' stackar? Det måste i alla fall blij billigare än att bygga dyrbara sä-/ "sättet att" bringa: jordbrukets n rimligt. förhållande till gårdens. in i "När "man berättar för västeuion] I Och "när man 'svarar att trösknin-| gen: vanligen sker någon: gång på höstén,+'så- fort: man får-tid; får: att: bygga hus för:den otröskade!. korta 'höstveckor? i >» Tja, svara . på det läsare. : « Börjar man kala om att: Halmen] - åter. en fråga: varför lägger man ' inte:-supp halmbalarna isen väll täckt stack? >," Här bör Jag. k nske berätta har - ckatna voro täckta; Man sticker ,'' in. långa; spetsiga. pinnar i stace karna, knyter bindgarn kring pin=i: harnas: övre. ändar, spänner dessa : garn längs stackarna ungefär som” läktet: på ett: halmtak, och så syr man halmer. fast. .vid dessa snören/, liksom -halmtaken nu för tiden syd ” fast vid läktet här i Halland; Men: : man lägger halmen i. tunna skikt i — den ska ju i regel inte ligga kvar mer. än. en månad eller två, och man är inte rädd för att: låta : snörena ligga utanpå. . Jag. tog ett . foto av en. täckt stack; varav man rätt väl kan se konstruktionen, SEE Låt några duktiga karlar stu: : Diplomregn i Hallands -m X Det var mjömena doc i går på där Mjölkpr de i går, över . on tid: jölkringselil arert oro, Pelladluni-btografen iH atmatad, Jol, diplom till förtjänta ,mjölkerskor även fröken Linnea Johansson, Etvasjö, Därvid fick : och « mjölkskötererr : Sperling] cholm, som den föra a w sta i Halland . som det tar 1 år att erövra Sedan i urminnes tider har i vårt ”Jand producerats mjölk och pro- dukter därav, Klimatet och övriga "betingelser. har utgjort anledning till att jordens alstringsförmåga in- :te kunnat tas i anspråk för produk- ition av alla födoämnen direkt, kon har fått en viktig roll som föräd« :Jare av en mycket stor del av sköra iden, I - Att mjölken ä är en "livsviktig. mat- vara känner alla till av erfaren- het, alla vet också att den är öm- «tålig, Så länge konsumenterna 'var producenter spelade: detta mindre Iroll, men i våra dagar med städer av växlande. storlek, : betyder; det], ett synnerligen svårlöst problem. Endast en minutiös. hygien kan ge möjligheter, för dess lösning,.; Och denna hygien måste börja i Jadu- gården, fortsätts genom hela meje- ri= och distributionsprocessen och får lov att-vara med ända till. kon .;sumenternas bord. Vad som bris- "ter i början kan. inte hjälpas upp "genom aldrig så utsökta. och rigo- rösa åtgärder under senare stadier av mjölkens, väg till bordet, Att mjölken kan spela sin vwik- tiga roll för det moderna samhäl- lets bestånd beror således i- högsta grad på dem, som har hand om 'den |" på produktionsplatsen,' i alla de "Ismå - och .stora -ladugårdarna. Och deras är ansvaret om mjölken in- .tte fyller måttet i kvantitativt som i kvalitativt avseende, , ', + Egentligen är det emellertid en Jallmän angelägenhet att detta an- 'svar icke blir en ensidig börda. De som har att i första hand bära den måste få en hjälp och uppmunt- ran som motsvarar deras arbetes betydelse för hela folket, om. det | .;skall kunna fortgå och fortgå med. Jom möjligt allt bättre resultat: + Mjölkpropagandan: har "sökt bi- draga härtill. bl.a. genom offent- liga utmärkelser för dem som lyg= kas hålla: god mjölkhygien;- kon= Istaterad -genom': -vissa., prov! vidlp, mjölkens I till. ten: bejerif nings bronsplakett i , rthur Pålsson, > Anna: Bengtsson, ' Lev.:. Bemhard Halmstad? Le Diplom IH: Fru Hult, . Halmstad, . Bengtsson, - Fru '« 'Signe Larsson, >: Björkedal, . Halmstad. Lev.:. Artur , vi Larsson, Fru Anni Nilsson, Skahall, | Sperlingsholm. : Lev,: Erik Nilsson. « Se int. 1 Diplom II: Lantbr. Ben- jaimin Bengtsson, Brogård, Skeda- lahed, ” Halmstad, Lev. Benjamin -:;: "| Bengtsson. Fru Göta Johansson, . Vigridsslätt, Holm... Lev, Karl. Johansson, Fru 'A Söderberg, ' . Tiarp, Halmstad, Lev.: Bror G. Sö=i : derberg, Fru Lisa Svensson, Dalen, : Tiarp, — Halmstad. Svensson, . "Ia int, i Diplom ao ; Skedala, Skedalagå dr; Lev.: Mårten Ingemansson, Lantbp.! Helge Johansson, Sofiero, Trö i ge. Levi Helge Johansson. Löntbi Helmer Nilsson, Ingagård, Tröns! ninge, Ley. Helmer' Nilsson, .:. slak «Diplom. I: Fru Alida Enerhölm,; holm. Fru Alma Karlsson, Jävsgård,!” Holm, Lev.:-Folke Karlsson, Lantbr. . | Gustaf. Nilsson,” Nydala," Agärp, : Halmstad, .Lev.: Fru Klara Karlsson, Skogsdal, Fäs- torp,. Holm, Lev.:. Gottfrid. Karlsa'" son,” :Lantbr, : Nils Carlsson, Fams, 20 marp,.. Söndrum, Halmstad... Lev st Nils och Sture Carlsson Int. i Diplom I: Fru fancy Än i dersson, Ängsgård, Snöstorp, Halm.l' stad, Lev. Erik W. Andersson. Frö«!" ken" Matilda - Helgesson, . ”Assarp,» : Snöstorp, Halmstad. .Lev.; Matilda! | Helgesson, ; Lad.-sköt,, Bror, Alvar Lev.: Emil Danfors, Fru Elsa" Jo= hansson, Tolarp, Halmstad... Lev,: Ernst Johansson: Fru: Greta. Ragn) hild. Johansson, Tönnersa 8, E pls berga, Lev. Ivar. Johansson, | Margit Johansson,. Hult, Snöstörp, Halmstad, Lev.: Gunnar Johansson. Hushåll, "Alfhild Karlsson, Rosen- dal, Holm, Lev. Alfred Johansson. Lad.. -förman Enar "Karlsson, Stjern. arps gård, Eldsberga, Lev, C. Her- melin. - Fröken , Margareta. Linné, Almedal, Sperlingsholm. Lev.: -Vic- tor Linné, Fröken Gull, Olsson, Norregård, Daggarp, Genevad; Levi: d Olsson, Erik > Kistinder 'Trönnin- Kr De diplom för skicklighet och an- isvarskänsla vid mjölkens behand- "ling! i ladugården som sedan -ett ipar årtionden regelbundet utdelas idistriktsvis har fått stor uppskatt- ning och därför också visat sig på- Iverka :; mjölken.. genomsnittskvali- tet i i rätt riktning och i mycket hög Ikraftigt till :en' högre uppskattning M lav ladugårdsarbetet, en nödvändig iförutsättning . för denna . viktiga :produktion. såsom : vi ovan antytt. När 'utdelning "av Mjölkpropa- gandans diplom av olika grader nu åter äger rum i våra bygder vill vi därför rikta en hyllning till des- sa viktiga kuggar i samhällsmaski-, neriet.: Deras materiella utbyte av ett : tungt arbete där. precisionen aldrig får saknas är långt ifrån all- tid tillfredsställande; låt oss åt! , minstone ge dem det erkännande 'som de gjort sig ärligt förtjänta av: Agronom ÅA, Östensson, Malmö, hälsade - de närvarande välkomna, medan -diplomutdelningen förrätta! des - av landshövding Reimer oj 4? hansson, .Följande fick mottaga di; ;, dera sädesbärgningen. ' Med Kännedom om. att jardbru-' kets ' byggnadskostnader äro . så höga i. vårt. land, och inte minst. i Halland, att detta £..n: är ett av vårt jordbruks 'värsta crux, före- - faller det mig förnuftigt att man låter! några praktiska karlar göra en "västeuropeisk rundtur för att på ort och ställe studera här be- rörda förhållanden; Men den ska. göras just i skördetiden, eller rät- tare: när säden läggs i stackar, för att man ska få något begrepp om . saken,.Det var just under denna intresanta tid jag råkade göra en västeuropeisk odyssé. Eljest hade, jag aldrig f fått s se "dessa sädesstac-; Det trodde man: ev. "nästa höst. regelbundna flyltningarna är den flyglust som griper ungfåglar av häger och sidensvansar, 'De fär- das ofta: tiotals mil norrut innan de drar vidare mot söder. Veten- skaper känner ju till vart fåg- larna tar vägen under vintern, men den känner inte till hur fåg- larna kan” veta när tiden är inne att bege sig bort, den kommer med ett fenomen som kallas ”in- stinkt”. Kall väderlek" kan omöj- ligen vara orsaken, fy én del ar- ter ger sig” iväg .redan tidigt i juli; varken de tjälva eller deras föräldrar har någonsin sett en snöflinga, Skralt med materi kan det ej vara, eftersom många fåg- lar lämnar djunglerna där det vimlar av insekter och återvän- der dit före, inte efter det insek- terna börjar komma norrifrån och "sedan åter anträda färden därifrån. till ett land där det Ett slags variation av ee vanliga Far s - knappast börjat knoppas, ee : . Hisbults biograf "; ger i kväll ”Lockfågeln”... En spännande " kriminalfilm från Londons undre värld,- > - Kd ' Obs. Lördag inger förest.- plom för 'visad skicklighet och an= svarskänsla 'vid mjölkens ” behand. ling i ladugården: vo och i +; Halmstadsortens Mejeri « förening, : > Bronsplakett: Fröken Linnéa Jon hansson, : Elvasjö, fperlingsholm. Lev: Karl Adolf Johansson, : 2:a int, i Bronsplakett: Fru Göta Johansson, 'Klaestorp,' Fyllebro, Halmstad. - Lev: Emil Johansson. jFru Hilda Svensson, Gullbrands-' torp, Gullbrandstorp. Lev: paniel i Söderberg. . | Diplom III: Lantbr. Erik Lari son, 'Trottaberg, Halmstad. Le fErik Larsson, I 3:e Anti i Diplom 17: Fru” Ida ;Elofsson, - Lynga, ' Gullbrandstorp; Lev.: Emil Elofsson. : I 1:a,. int, i Diplom II: Lantbr. Brik Karlsson, Nyelund, Gull- brandstorp. Lev: - Erik Karlsson. Fru Julia Pålsson, Snöstorps mölla, grad, De ha säkerligen >medverkat + Mästocka. Statsbidrag till lärarbostad ot Em ännu mer förbryllande frå- ga är: Hur har fåglarna lärt sig hitta vägen :: söderut? - hänger "samman " med fåglarnas stora förmåga att minnas land- märken och geografiska gränser, som . mänga tror, hur vill man då förklara, att ljungpiparen' kan flyga 3.000 "km. över öppna havet och. med: osviklig säkerhet ”träf- fa prick". på några: små öar mitt ute i-Stilla havet, och det utan något "slag av precisionsinstru- ment? Med all sin vetenskapliga Om det. I Mä | " Skolöverstyrelsen har fö- reslagit regeringen att tillde- la Veinge skoldistrikt stats" bidrag enligt vanliga grun- der för uppförande av ett bo stadshus, inrymmande . tjän- stebostäder för en folkskollä- rare och en småskollärarinna vid Mästocka folkskola. Totalkostnaden beräknas till 69,200 kr. Lärarbostaden i Mästocka och .lärarinn ebor staden i Plingshult har å- satts ett värde. av.670 resp. visdom är människorna i denna dag lika långt från gåtans lös- "Ding som en gång Aristotelek, ... « s 2,000 kr. Byggnadsföretaget | . anses böra utföras .omedel- bart. ge... Lev: Carl S. Kuylenstjerna.] .. Fru .: Paulina Svensson, ' Eketorp, N Kistinge, Halmstad, "Le ning Karlsson, Idenherga; nn ” Räcmeslöv, Så jcke fuännit ” skäl: ändra- länsstyrel- séng; beslut att förklara ; väg." förvaltningén 7 berättigad "att ' under en tid av. 30 år-ta stén och grus'inom ett område-om . ett halv tunnland på hans' fas tighet ” Edenberga 104 möte. ersättning 'av:20 öre per:kbii, eller 'mot en Onigångsersättning avi L,984. kr. -ningsförening :. : har lektion fredagen den 5 hov, kl.: 19.00 i' folkskolan; Laholm, samt: praktisk Övning söridagen.. den 7 nov. Samling vid skolan ; kl. 9.00. ” Ekeryd, Betania: sög 1:30 H.EL.N, Onsdag 2 och 7 A; Fri. : stedt hos Albin Johansson. Knäred," Betel: ' Söndag 3.30 Fristedt, sång. . Torsdag 7.30 A, Fristedt... , Mästocka kyrka: I dag husför. - hör kl. 18.30. Komim. Rydén; Skolöverstyrelsen har föreslagit . en prolongering under tre' år av. de uppmjukade behörighets- kraven för inträde i studentlin=- jens första klass vid folkskole. : seminarium. -- "Bestämmelserna . om central inträdesansökan an- seg också böra + fortfarandergäl- la. > ror Laholms Bollklubb, Cymnastik i kväll: och seniorer kl.:7, darier kl.. 8. "Träning . i kväll . Samling vid skolan. : Laholms boxningss Nskab, . > Träning i k äl kl, 19, : Hoastugan, Holm; Lev.:. Eric Ener- st Gustaf, Nilsson. >. t Hena Efter- H.H.N,, Juniorer 1830, AS SO rn TR rm emm meg ss
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.