"Lördagen Å Frisör: Carl-Axel Ullmaxi. pl . > Laholms -Tidnings och La-: holms Fotoklubbs tävling för + > amatörfötografer har nu åv- gjorts. Många Utmärkta bil- der hade inkommit;,' och -det var inte någon: lätt sak att göra ;upp . prislistan. Pris: nämnden, som bestått av'fo- tograferna . Stig Haitmann; Halmstad, 'och- Bertil: Dabl- vist i Laholm samt”hr Gus- taf. Bertlird,: Laholn, har emellertid "verit enig ont ätt första pris skulle tilldelas sig- natucen Lex för tävlingsbi. drag. Gamlehygränd,” som ges ' på bilden härovan. Ty- värr torde den — liksom öv- ” reproducerade inte komma" till sin rätt i tidningstryck. För ett perfekt . återgivande-av en bild fordras det nämligen " Blättat ' papper och speciella Fotografen har på sin "bild > Gamlebygränd på ' ett” utomordentligt 'sätt fått. fram tydligt och bra | " skuggbelagda ställena av ' motivet, .något som inte är lätt. De blom- mande träden . och: skuggor- ha "på :husväggen är myc- läckra. Molnen på him-| riga här bilder klichéer. . även ” de: ket 20 növember 1948 >- acerade sig främst i ”Vår ostad” ess 0 a : "anv len har en. mot den övriga bilden väl avstämd färgton, vilket . bidrager till att göra. bilden harmonisk och skänka ett gott helhetsintryck. - ; : Då namnsedeln bröts, be-. fanns det, att fotografen var: frisör : Carl-Axel Ullman i. Laholm. -. >» ' - Andra ' pris beslöt pris-: nämnden tilldela sign. Z för bilden ;”Vår stad”, vilken också finnes återgiven här Det är som synes en mycket > stämningsfull bild. Såsom, 5 ett. minus: kan man dock: ? räkha, "att. den gamle man-; nenh ”går ut” ur bilden. Den: hade avgjort vunnit om han' gått rakt fram mot fotogra-: fen;' Hänsyn : har också vid: prisbedömningen "tagits till att: detta motiv så'att säga gett sig ' själv, ; Någon sär skilt "tränad " kamerablick har'.i inte. fordrats " för att ”upptäcka” det. i: oc "Det förseglade: namnku- vertet visade; att bilden ;ta- gits "av 'järnvägstjänsteman Eric Tedeby,' Laholm, "som alltså fick' andra pris. |: - » Tredje" pris beslöt nämn- den ge till 'sign.., Stativ för H t i äre i. ti a SÅ s och fromma. domliga . uti. + der. CT dor Rubriken härovan stämmer " också in på icke kristna folk > jag tänker nu på Mohandas Karamehand . Gandhi - (1869— 1948). Ingen har väl gjort mer för sitt folk och Indiens frihet Ä e man och så äntligen än ene ädelmodigt NM rivilligt.. släppte greppet om hans land — så föll också när England Gaudbhi för mördarhand, : Så har det gått fi många andra ocv hår et: litet plock u”? höger Andrew . Johnson ' och erhöll 'så' gott som ingen A oa å 2 Prisbilden nr 2, fotograf hr Eric Tedeby, - ” - ; oe jar världens lö "I För LAHOLMS TIDNING av JP... ee Dre NGN LM STR a ud : "Sanningen av: ordspråket O- ' tack är världens lön finner man bestyrkt, . om man erinrar; sig ”de stora ädla reformer och an- dra goda handlingar, som en del män och kvinnor har utfört för människorna . och vad de fingo därför trots att de ut- förts till medmänniskors nytta . "Nyligen föll Folke Bernadot- te för mördarhand i' Jerusalem och bibelns ord ljödo i mina öron: '”Jerusalem, "Jerusalem, då som dräpte 'profeterna och stenade sanningssägarna”, Än- nu en gång skulle du ”heliga” stad göra. dig påmint på lik; - nande sätt och i samband här- med tänker man på det egen- ti. att Hagars och Saras söner. båda folken Abra- hams avkomlingar, ännu i, vår tid icke skola kunna ,koruma överens — kämpande -halvbrö- "många, endast (1308— 3 USA:s president '1865— 2808 var av r'nga härkorist Ar Nn. oc X veNesr HM si.olundervisning skriva Jär- | a: han. först av sin hustru. :. . Såsom, . president. ilåg.. han stundom i öppen fejd med kon- gressen . (riksdågen). När han genomdrivit > att, USA för 7 miNioner dollar köpte. Alaska äv. Ryssland - fick. han utstå mycken smälek ov förföljelse härför. Hans . motståndare gal ' deatt det var bortkastade pen- | var och att. detta territorium av is' och' snö ka vie »Ryssiand en skorsten: med; hästan "samma ,utseende,. TU. följd av .upp- : -delningen -..av : bilden ;i: två .delar > föranledes;- lätt: - be- | traktaren. att; flytta blicken "från den':ena.;sidan till: den andra; Men detta -är; endast jen. , randanmärkning, och : bilden. får: anses . vara. mye” !ket ; god. ;F., ö.. kan "det .om- ""'talas, att-det”till" nämnden” .. tUpplysts, att fri sikt: för: fo- :»tografering:' icke finns, om | ifotografens- intar. en :annan ' plats «än "den ,han' haft, då :denna''» bild togs. --Namnse- = 'deln. visade, -' att: fotogräfen "1 otvarsvaktmästare Joel, :Torz ;: sbjörnsson," Laholm. lin -- Jallmänheten,; | ben. haft en tävling för. sina "I medlemmar, ' vilken gått un” | i "värde," . om” stått längre till vänster. Om kön than så gjort, hade spåret / > rakt fram: icke. delat bilden , +1 två nästan” likadana: delar, vilket”: nu.;; gör . den alltför | symmetrisk: g Å 'om. spåret fi så :, fabriksläng: H ”. fotografen "en Öppen för ar, fotoklub- va bilden Tegelbruket," Laholm. jder namnet ”Den bästa som- Det är' också en mycket väl- | marbilden”. tagen bild,:och på originalét I denna". täv. framträder” ” detaljerna” med stor skärpa. Mötivvalet'- får anses vara synnerligen. gott. Men bilden. skulle ha vunnit Kollektior björnsson, ; Ullman. - >. ” Prislistan för ling” fick" följande utseende: ,... 5 Ne J oel Tör- Carl-Axel 1) Individuellt: ”1): Joel. Tor- björnsson.; :- : AV. utrymmes- skäl har:vi : och andra inte: ansett det lämpligt: att i ;tidningen-å- terge. mer” bilderna” i än'.de. tre bästa tävlingen ”Vår , Istad”. Någon kritik och mo-d tiverihg. . för « prissättningen av de., övriga - bilderna är därför icke tidningen " Priser: ill cå motiverad här i tävlingarna -hår skänkts av Laholms "Tidning bokhandlare" Einar Lindgren köpman Eskil Friberg," La- holms. :Keramik.. och. foto- graf -B.- Da rangörerna”: holis Tidning -framföra ett tack till dem;" « : + Tävlingarna " har: rit. en god -stimulans för.:a- hiqvist;. och 'ar- vill ..genom5La- innebu- matörfotograferna: och” otvi- velaktigt." har ' den'-skänkt dem många ett "allmänt "| dem, att en. nästa "år: ; + Samtliga” hyttiga lädomar, och det har: visat > sig vara önskemål. bland, apprepning .sker prisbelönade : bil- der..finnas - från: och : med i dag utställd; bakshandels ai Fribergs to- cn skyltfönster, där ” intreserade: kan" beskå- da dem: .; ör denna bild av i :Petrus:' gärna fått behålla, >. I dag har am>rikanarna en arnan åsikt om" saken. Alaska |e är ett land som utzir 1,520,327 av.km. alltså mer än 3 gånger Sveriges storlex.: Den gången sö te "och "Ryssland er av sina dummaste affärör,; men Stalin och "Molotov voro icke födda Abraham - Lincoln ."(18106-- 1865) blev vald till USA:s pre- sident 1861. Född av fattiga föräldrar fick han en ytterst bristfällig skolutbildning. Han hade länge kämpat för slaveri- ets upphörande och så en dag proklamerade han att slaveriet skulle. i lag förbjudas inom USA:s gränser från och med den 1/1 1863 och det var väl i anledning härav som han den 14/4 1865 blev skjuten av en man ” från 'sydstaterna vii namn J. W. Booth. Efter sin död "blev Lincoln jämte "Was- hington ' hyllad 'som USA:s främste nationalhjälte, Dessa båda, nationens förnämsta män voro dock icke behängda med delse, 2Å äns one nda orden, anledningen! att : något ordensväsende"i' Ameri- kas ' Förenta St siorde USA er äv sina klokas- |så. . - Kejsaren. Alex Ryssland (1818—1881): var en välmenande | godhjärtad "man som ville .sitt folks:väl, vilket bevisas av. de många reformer han -föreslog och genomförde, bland de förnämsta var att han den 19/2 1861 befriade 22 mil- Noner - ryska' bönder från liv- egenskapen.. I april 1866 för- övades "det första attentatet som avsåg att taga: hans liv, 1879 ånyo ett misslyckat ”så- dant; : den” 1/12 "samma år sprängdes ett kejserligt extra- tåg i luften och endast av en tillfällighet undgick tsaren det hemska öde som tillämnats ho- nom, Den 17/2 1880 inträffade en fruktansvärd explosion i vinterpalatsets matsal få minu- ter innan den, rent av en hän- " uppskjutna middagen skulle börja.” Inte att undra på av: den: enkla et icke finnes ater,. och rätt ander , IL: av om härskaren över" det stora Ryssland " efter " allt detta till slut ”-blev + eni förtid "bruten man: "Slutlig en. föll "1881 en bömb' på: Kåtarinakanalens kaj i-Petersburg +- Christoffer sarens liv. "c Columbus som ändade kej- | föddes i" Italien; årtalet "av födelsen växlar i-olika uppgifter mellan 1446, 47 och C. gick i sin grav 1506, med den övertygelsen att han hade upptäckt en ny sjöväg till In- dien och så hade” han i verk- ligheten ' öppnat ny världsdeL. sista 18 i De bruten" man. vägen till en Hans avundsmän lät honom förstå att den bragd han utfört var ingen märkvär- dighet... En sådan sak kunde också de utfört lika bra. Då tog C. ett ägg och frågade om de kunde få det till att stå på ända på en plan yta. Nej, blev Ne Forta, å sid: 8: ARA KE månaderna av|'' sitt liv tillbragte Columbus plå- |]. gad av sjukdom, en ensam och |: Trafikhinder + ve s vid Veinge”stn . "som försvinner +: Gammalt café rives, Precis i vägkorset vid Vein- ge station har ' i många her- rans år legat ett gammalt lågt, fult hus. I detsamma fanns en gång ett café och eftersom hu- set var gult, så döptes detsam- ma till ”Gula paddan”, I detta har i många år bott en äldre dam, som disponerade huset på livstid. Nu är hon borta och eftersom huset ligger på ofri grund -— marken tillhör kyr- kan — så har nu ett länge närt önskemål inom såväl vägför- valtningen som Veinge kom- mun kunnat förverkligas, . . ”Gula paddan” håller nu på att rivas och därmed äro alla nöjda, .' Te Huset har 'rämligen sedan många år varit en nagel i ögat inte blott på vägmyndigheterna utan även på esteterna. .'Tre vägar stråla samman vid den- na plats, och då ”Gula paddan” genom - sitt framskjutna läge skymt sikten åt snart sagt al- la håll, har denna vägsamman- strålning ”gerom den :alltmera ökade trafiken förvandlats till en fälla ehuru veterligen ingen olycka inträffat därstädes. Nå- gon skön syn erbjöd knappast heller. ”: huset, 'och genom sitt framskjutna läge ': — '" tvivels- utan var det den centralast be- lägha byggnaden i samhället — har det säkerligen bidragit till att främlingar ofta fått ett då. ligt "intryck: av : bebyggelsen .i Veinge, Nu är rivningsarbetet i full gång, och senåst 'den 1 januari skall platsén' vara /upp- röjd, varefter; vägförvaltningen tar” vid. och "på" välkänt manér förvandlar” platsen till en pryd- nåd 'i' "samhället :i' stället för tvärtom... Tack : vare: att "huset står på" ofri grund-kunde den- na 'tlösning 'av. problemet" ske, ty i annat: fall hade säkerligen månrga 'hugsde spekulanter up= penbaråt'sig för tomtens skull. Visserligen är den för liten för ny bebyggelse, men det brukar ju gå bra att. göra. en förbätt. ring i sänder och på så sätt så småningom : 'få"ett nytt hus i det. gamlas ställe,.”. Belåtenhe- ten "är således. allmän i Veinge över : att. ”Gula 'paddan”: för- svinner, "== .2.x le Ränneslövs SLKF-avd. 75. . har. haft: möte i Solbacken. Fru:Anna Jansson hälsade väl- kommen samt valdes. att leda dagens förhandlingar; + En: del inkomna .:. skrivelser: behandla- [des, Till Fagereds sanatoriums Jjulklappskommitté' :anslogg - 10 "kronor. cop ok antas der s'Till,« byombud valdes Väres- torps rote: Signe Gustavsson, Ränneslövs . rote: Mörtel Påls- son, Vallberga . rote: Emelia Johansson, :;:- Edenberga' rote: Hilma ' Bengtsson,'. Staffans- torps rote: :Gina-Nilsson; Åls- torps , rote: . Berta. Johansson, Stäme by rote: Linnéa Nilsson. |. : Till... försäljare .av SLKF:s tidning utsågs byombuden, :Pre- numerationen - skall vara klar till nästa. möte, som blir tors- "| dagen den 9 december kl. 2 em, > | Till - värdinnor för detta möte valdes" -fruärna : Gina ' Nilsson och Signe Karlsson, supplean- ter Berta Lund, Ester Sjunnes- OM. elf ee Et Till + studieledare ' valdes : fru Alva Carlsson, vice: studieleda- re : Gina ; Nilsson, studiesekr. Tyra Andersson. ; En "kommu- nälkurs ; kommer att hållas å Villa Terra troligen i februari. En diskussion inleddes av fru Karin Bengtsson om ”Förenk- 1a hemarbetet”. "Ämnet. blev livligt ' diskuterat. -' Nästa dis- kussionsinledare = blev : Greta Persson, Värestorp. .; =... -Mötet - avslutades -med ett trevligt samkväm kring kaffe- bordet, '.... fören LT o förre FNS -- Våxtorp.” Våxtorps biodlareförening annons, att ha årsmöte å Pet- terssons . café i morgon kl. '2 em. Medlemmar, som ej insänt rapport, bedes lämna denna vid årsmötet, > oc vi NN : Halland har under tider varit ett av fattigaste landskap, dock kärnan = alldeles såväl i Flammabygget so; Revlamossen,:. over stav var måns. egendom, "> -' Yäde'bl, a. deridaren plantera. =. VIA 3 Amböges skog och varit allt' re och för en gris 4 öre. Breared . : dömdes :: rekom, - -:. ' Om sålunda Halland i forn tiden .... varit. skogrikt,.. ha brand och skövling redan un der tidig medeltid härjat den mesta skogen, När så fredli- ga tider åter kommo, - blevo myndigheterna -- synnerligen måna ' om den skog, som anns kvar och det hölls no- ga efter, att ingen åverkan skedde ' 'å kronans ' skogar, men 'det 'var inte gå lätt att vänja bönderna: av. med: den gamla tanken, att skogen var + Tönnersjö, "häradsrätt ”ut- såg 1665 en. nämnd för att sy na häradets, skogar. "Detta "med ”sig,'att hej- (skogvaktaren) Johan Persson: stämmer, bön- derna i-Alanäs, Ingemansbo och " Pickelsbo för fällandet av. 11.bokar och ,6 ekar.samt för,: 11:; pottaskebränningar. Bönderna .dömdes: att plante- ra två träd för varje:nedhug get, Åtal för olovligt. skogs- hygge : förekommer så gott "Isom . vid ' varje ting. både.'i ; |Höks 0. Tönnersjö härad. Do ; |men bliri regel att böta och 1 Kran gares Örk” fridlystes 1680, och samma år utfärdades för bud för pottaskebränning av ”gröna”. soch. :fruktbärande träd”, 'd. v. s. ek och bok, Att skogar 'av ek och "bok inte It' för obetydliga fram går bl, a. därav, att ollongäl- den :"för'" Tönnersjö '” härad 1685 utgjorde 37 svin in na- tura' och 16. daler i pennin" gar. . För . varje. svin, .som släpptes ' i "skogen: erlades 1699: för ett stort svin 8 ör re,: för ett medelmåttigt 6. ö-|at e > förstör skogen ' till ringa nyt=" > För ; olagligt. skogshygge dömdes 1714 att betala veden och plantera två träd för var je... nedhugget samt: vårda dem, tills. de. växt upp..' Ett flertal bönder: i:Enslöv och sålunda 1727, men :straffet skärptes snart.: Sålunda” dömdes ' Nils Persson : i” Wrenninge :1730 till: 60: dalers' böter. eller: i brist på medel till 30 par spö för skogshygge! Pål: Johans- son och Helge Olsson i Karls torp, Enslöv, fingo 1747-var- dera 27 par spö, tre glag av varje par för fällda bokar. i Pottaskebränningen . gick i bland hårt 'åt skogen; om man än i allmänhet använde mindervärdig "skog : härtill. Sålunda ”befalldes 1740 att bränna pottaska av surskog. Det var i de avlägsnaste sko [garna i Breared och Knäred, som denna bränning mest fö- S Allmänningsskogarna voro c rr sr :i |helt - naturligt ' mest utsatta [för vårdslös ljungbränning.. . -jför olaga avverkning, och FI - a därför begärde man åclning mänhet bättre skötta och be- av desamma, Sålunda begär-|Varade; men. olovlig åverkan des 1755 delning av ”Örken i förekom även där, : Kragared eller som den ock” . > framgå å kallades ”Klubbeskogen”, : kommer, som” framgått av och 1756 fick lantmätare Ja-jla om rationell skogsskötsel i- cob Kanter, detta uppdrag. |Halland och den tiden är nu Örken belägen inom Enslövs|förbi då skoglösheten utgjor- . + rt er "aAa 1 "VA rv 8 : . . s Skogenis:a Halland or a a ve var or under gångna tider. ” Av folkskollärare: NILS EDBERG, Halmstad. . gångna 3 1/2 . mil lång och över en landets skog halv mil bred och var Hal- Att detllands största sammanhän- längre tillbaka varit gande skog. . 1757 var det rikt skogbärande bevisas bl, a av den mängd stubbar och stockar, som grävts upp ur torvmossarna . på olika stäl- len. Prosten Osbeck i Hass- löv skriver 1796, att man i Tönnersjö mossar uppgräver hela furor och ekar, som till ytan äro förtärda men till långa processer om olaglig åverkan. Samma år har lant mätare Kanter uppgjort en beskrivning och delningsför=- slag för Knäreds omfattande skog. Kyrkoherde . Montan, - länsman Wulf samt 21 bön- der ha undertecknat delnings instrumentet, som i sin helhet oskadade, lär intaget i. häradsrättens och att Ola i Hårsabäck i en : : liten mosse grävt upp ett träd, varav han fick 4 stoc- kar om 5 alnars längd och av. varje, stock. 5 plankor samt 8 plankor av ett annat träd ' och ' byggt sig hus'av dessa plankor, Furustubbar- na" i mossarna ha långt in i vår tid varit ett gott tillskott till bränsleförrådet, och jag har själv varit med om dyli- ka 'stubbars tillvaratagande mi sad handlingar. son Då kronobönderna behövde virke till husens eller redska- Pens reparation, skulle ansö- kan därom till häradsrätten, , som efter prövning i varje sär skilt fall anvisade visst antal träd, . vilka skulle utstämplas av ”hejderidaren”, ; Sålunda fingo Kövlinge åboar 1749 ut-' stämplade : 7. stycken bokar, och 1754 anhålla 14 bönder i Edenberga och 8 i Kövlinge om var sin bokeskant”. (bok«- :»Kronoskogarna :' skattadea också genom utstämpling av ved till vissa tjänstemän, Så- lunda erhöll ex. 1781 varje prost 60 lass, kyrkoherde 40, komminister 30 och klockare 10 lass, men de gamla tränx- elvagnarna . tålde nog inga stora :lass,: Laxfiskena i La- gan behövde också en hel del timmer och ris," Så ttstämp- icke mindre än'43 bokar. : > Ibland: syns 'mar: ha' skyd- dat skogen,-på' jordbrukets bekostnad, ty 1754 klaga bön att hugga bort riset 'i ängar. na, och :1773' heter' det: ”En stor : Lands-plåga ' här nedre sades ;vara de många Ekar, som här. växa på åker- och ängsfälten,' och som för Sve- riges krona, äro" evigt fred-' gon klenod i derna och fle- ra Orter, ty mig vistes, huru usla 'de här stå på fälten, och de,'som i 30 å 40 år här yls- tats,' kunna ej ininnas dem atinorledes > dannade, och i allt :manaminne : har Ingen Ek: blifvit « här för kronans ste de intaga. marken”, (Bar chaeus s,.97); sv skogshygge förekommo allt- jämt, och, 1761 få åboar I' Ränneslöv; Ysby, Karup och Skummeslöv " "böta > vardera 2:8' daler: eller tillsamman 231 'daler silvermynt för bri-' stande plantering. De hade inte fullgjort sin ålagda skyl dighet." att' plantera vardera 12 träd årligen, ++ 0 0 - Osbeck klagar också över att - = silltunnetillverkningen ta, ty 1777 vär priset för 100 stäver med 12 bottnar endast 24 skilling, : 'Därfill kom skjuts '' till". staden,' varifrån bonden'i regel kom berusad :; De många risgärdesgårdar na skattade också ungskogen för hårt.” TI] och med där sten rikligt förekom använ- na. gärdesgårdar av ale- eller enris mellan stöd av 'eke- el- ler bokegrenar sg. k, ”hankä- Bärden” rs so i eg "Ännu 1793 nämnes, att fu- ruskog i Höks härad är ”säll saml fl fee tt :'Ljungbränningen tog ofta överhand "och gick in Över : skogen och omöjliggjorde för övrigt ” återväxt.” Gång på gång ' förbjöds dylikt brän- nande, och 1794 åladeg bön- : derna att hos häradsrätten söka tillständ om dylik brän- ning ansågs behövlig. Såväl böter som spöstraff. ådömdes ii Frälseskogarna blevo i all Det är väl först i slutet av 1800-talet som man kan ta- och Breareds ' socknar vid|de eft särmärke för vårt land . Smålandsgränsen. var cirkalskap, rö Ca i vo a lades 1729 för Laholms fiske .- derna över: att de inte få lov ' lyste,' De äro dock icke når räkning utsynad, ändock må-' . '; Stämningar för” "olovligt" | - deg av lättjd och gammal va” - vo : int mm vyrNyvTv Teve veTyvyvg! FEETTVTTE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.