AVAAA ADA AA AMMA £ a - > .CAHOLMS TIDNING . Domsöndagen. Den sista dag, den :största: dag Han, som satt på tro” nen, sade: Jag är A och O, begynnelsen och änden. Ng Upp. 21:6 - ; on "+».'Den yttersta dagen, det är Andens : predikan ' på kyrko- årets sista söndag. Den: yt- tersta dagen, det låter så O- "rimligt för nutidsmänniskans "Öron. '' Skall jorden ' förgås? + Varje 'vår har 'marken blom- strat, varje sommar har den burit. sin gröda, och så skall det väl alltid bli, tänker man Nej, allting har haft sin bör- jan ,och ållting får sitt' slut. För miljoner år tillbaka var planeten en. brinnande gas kropp och svalnade så små- ningom; Jorden' var öde och "tom; såsom bibeln säger. Ska " pelsedagarna :--motsvara ' år- tusendens: ”utvecklingsperio- der.-I Det var i begynnelsen Gud skapade ' jorden till ett hem för människor och djur. |. Och slutet kommer en' gång. Jorden BKar' skapats i eld 'och skall: förgås -1:"eld. Den 'All- smäktige håller jordklotet i sin hand. Rullas det närmare |. solen, : brinner 'det: upp, : Jag är A och .O, begynnelsen 0: änden. Så' säger Herren, : 1t:Vi. förstå : ej . planeternas gång, men det, veta i vi; att vårt, liv skall få ett. slut; "att kallas fram ;, inför : Herrens ansikte. . Allt går igen. :Det får: man ofta erfara' redan ”här i tiden: Vedergällningens lag , går 'såsom- en: röd tråd genom: vår tillvaro, ehuru -vi ej, kunna se sammanhanget. Det: är:en hemlighet," som aldrig helt: blir - uppenbarad förrän 'i' evigheten. » Men så mycket :; står klart för 'oss; att livet är icke'en lek, icke en lustig operett. Men så le- | ves :det av många i denna lättsinniga tid.:;Det är: mo- dernt, - ja, .så länge, det går, men snart faller ridån; skådespelet är slut, st-sso Vi människor : äro: födda med ;ansvar, .; Vi känna det inom , oss. 1 Varje dag ären domens dag. och en frikän- nelsens dag i samvetets doms sal, och vi göra :väl i att Jåta |' Gud gå till rätta med-'oss: Vi måste lära känna oss:själva och . andligen förbättras. Vi måste taga livet på fullt" all- . vur, innan det är för sent. Det är påkostande, förödmju kande att uppriktigt göra sin syndabekännelse, måste. ske,, såvida vi:vilja få frid i'själen och. till sist få en salig död, Att söka be- draga Gud, liksom man för- ställer sig inför « människor lönar icke. Gud känner: oss. Var; uppriktig i din ande,'så får "du erfara, att Gud är icke blott, en hämnare utan]: ock din käre himmelske Fa-13 der! Om vi såsom goda barn bedja " honom om förlåtelse och hjälp att. bättra oss, få vi känna hans kärlek, vi få glädjas ,i. våra böner, och slutligen tåger han oss upp i sin famn, — ' om . Det finns många bland oss som gå med ängslan och ön- ska intet. "högre än att få visshet om frälsning och sa- lighet. De må taga detta råd: Grubbla. ej, ' men läs ordet om Guds nåd!. Gamla för- bundets människor gingo i dunkel, men över oss har Herrens härlighet gått upp med ett evigt strålande ljus, och 'i det ljuset läsa vi:det underbara ordet nåd. I Jesu evangelium får livet sin för- klaring. Vi bära ansvar för varje steg, varje ögonblick, rätt skall vara. rätt och -o- rätt orätt, men över lagens bokstav . står Guds frikän- nande 'nåd för var och en, som ångrar och bekänner; sn synd, Det finns förlåtel- se för allt. Det finns förlå- telse för allt. Det finns nåd för alla. , Jesus förkastade ingen. "Var Frälsaren gi: fram, tröstade han och upp- rättade de fallna. Ja, ännu på korset frälste han den bot färdige rövaren och öppnade Paradiset för honom, . Der berättelsen har tänt hoppet i många ängsliga hjärtan. ”ochia : Predikoturer : skola, Pp. Franzén, Tisdag 6 em; ; VV ÄT. yr. 2 vo 2: Kaholm 10 hgm.;" 1115 söndags- + oo ren MOE etsen i för: i salen. - germanland. dén. Ränneslöv «1.30 em.' hgm.,' kp: t Persson, i as Ysby 9.30 hgm., kpr. Persson, ' Hasslöv 9.30 hgm., kh. Hallind.: Våxtorp 12.30 barngdtj., p. Bast- holm '1.30 em, hgm. ågelså skola 10 ti klaring, p. Bastholm, "= .0v Östra Karup 10 hgm., p. C. Per: gon. sr a FF Ta Nat net Sh änd: 2 löv 11 em, hgm., p. C. Persson. Lya folkskola" tisdag. 1.30 em. : husförhör, vete ce SF ov ocett > hemmet. z - 2 Lå - or Våxtorp, Betel:' Lörddg' 11, 7.30 « Bön. - Söndag kl. 10 Söndags- sz. skola. Onsdag kl. 7.80 Predi- kan. Borg o, Håkansson, > Sjöalt, Iokalen: Söndag kl, 3 Pre- - dikan, Borg o.' Håkansson. -' Menlösa : (Nilssons) :- Torsdag ' kl. 7.30 Predikan, Borg o, Håkans- Koarp kl..10 Söndagsskola. Laholm, Slon, Godtemplarlokalen: Lördag kl..20 Bibelstudium av Arvid Ohlsson," Söndag kl.” 19 5 Offentl. möte; A. Ohlsson, Berg 'och 'sångare,qv ide og Itt Skogaby, ;' Ordenshuset ;.. (Biblio- ...teksrummet);. Söndag kl. 14 VArvid > Ohlsson, J. Berg och "gångare, ho DIS Velnge, Tabernaklet: Lördag. kl; .8 em, Bön, Söndag kl. 9.30 fm. söndagsskola; , kl. 7.30. pastor "Elis 'Almborg.: Tisdag kl.'7.30 ” em, systramöte hos fru Emma Perssonner ar d i Genevad, Folkets ” skola kl..1 em, , Ale RÅNE Hus: Söndags- i dikan sönd.t kl. 13.45 av folk- skoll. G.. Giselsson, - Koll sv Laholm, Salemkyrkan: . .Söndag 10 fm. Söndagsskola;.. 11 fm. ” Predikan, past; Almborg. Efter Hishult, Betania: Söndag kl.,15 - Predikan, past." Almborg, Efter Våxtorps" misslonshus:, Söndag 3 + em,. predikan av Huga Kjells- vy: SON,.,4 Tisdag &5:1em.:.pred. av . Henning Pålsson.., i.u ra a starp, ' hos ! Gottfr. Andersson: Onsdag kl. '3 em. pred. av Hen- "ning" Pålsaonoj; rer usla te IN Dålig Iokal för Skottorps post- ', Skummeslövs kommunalfull- mäktige har vänt sig till gene- ralpoststyrelsen med begäran lokal vid Skottorps poststation. Postmästaren i Laholm intygar att .. postlokalen är i dåligt skick .; och, bör repareras, ett missförhållande. som; tidigare påpekats i inspektionsrapport. ur Allt vad som rör den ytter sta dagen har . Jesus fram> ställt i ett gripande: bildspråk som säger mer än vi förstå. Men vi få tros Det är nog: [När domen' kommer, veta vi ej: Så mycket har dock Her- ren i sitt ord rent och klart sagt: oss, att. det skall göras skillnad och :att vi skola få efter.: som” vi hava handlat här på jorden. Det godas och det ondas problem skall änt- ligen. få sin lösning. Vår si- sta dag kan bli vår största. vår lyckligaste : dag, om vi helhjärtat ": tjänat Herren, Gud - skall vara:A och O i vårt liv, : Mo Kofi 3 10001 ot > Mel, Sv, ps, 45. Himlaljusen må förbrinna, ' : Men min själ skan €j försvinna, Ovan tidevarvens eter ", . Sanvas allt vad mänska heter, ' Maraons dräng sin blodsskuld : . gömmer, : Kain sig I graven gömmer, ' Döden våra timglas tömmer. : a Men oss alla Herren dömer, Domaren från himlen stiger, . Knäböjd mänskovärlden tiger, Guds basun i rymden ljuder, Övesängeln samling bjuder, Kom att mig för domen ställa, Att mig fria eller fälla, - sn Herre, blott din nåd får gälla! Nåcen gör oss evigt sälla. NM Fick rövaren nåd, kan även årens a er Nya - Veinge 1 em. hgm: 2.30 em, barn- gåtj., komm. Schaffer från An- ' Tjärby 10 hgm., komm. Schaffer. | - Mästocka' 10 hgm,, komm. Ry- Genevads skola: 5" ém. - gudstj., : : hb. Eriksson. Hishult: 10 hgm.;' kh, Gustafson. Båstad 2 em. hgm.; fredag T-em. 1; a, p I för nog Laholms' Luth. Misstonshus: Pre-|'.:. 1 oå del OMR gt "TT SANDER NILSSON? Re vi . ;Våxtorps ,: SLU-avdelning kunde, . i augusti se tillbaka .. på en 20-årig verksamhet till +. landsbygdsungdomens bästa. .:Då kunde man inte fira: jubi- . léet, utan detta högtidlighål- Jes i: stället i 'kväll.- I. sam- .; band: med festligheten hålles p föredrag; av. länsförbundets -; ordförande, > ; landstingsman i Johannes' Antonsson, Frilles- : ås, och: dessutom? anordnas i en. hemslöjds-. och. hobbyut- -..ställning, Som synes ett ge- diget 'jubileumsprogram. '>': 4:Den 13 augusti-1928 kalla- LE i de. bondeförbundets : lokälavdel- | nings .,:i. : Våxtorp. ordförande Sander j: Nilsson "+ Hårsabäck och lantbrukaren Erik: Larsson i. Vallängen. en del lantbruks- ungdomar. i.: Våxtorps' socken till. ett: sammanträde i banklo- kalen i Våxtorp.:: Anledningen till kallelsen : var. att. försöka bilda .:en > lokalavdelning «I av Svenska : Landsbygdensi Ung- domsförbund: ;eller" SLU,'! som det, är -mera -känt under.' Kal: lelsen 'hade hörsammats av ett :| trettiotal: .ungdomar, som "häl- sades"; välkomna +: av :; Sander Nilsson. ; ”Asbojäntan” .- Agda "| Johansson, . en duktig kvinnlig agitator, som då reste omkring höll ett, medryckande föredrag. Sander 7 Nilsson redogjorde för SLU:s idéer och mål. Des- sa tilltalade -helt och fullt de närvarande och man beslöt att bilda en'lokalavdelning;- Kons- men — det |om;, större och mera tidsenlig | tigt” nog':antecknade sig icke mera än sju av de' närvarånde Ssom,-; medlemmar '-Fedar "vid starten; men siffran” steg"snaärt med rekordfart' och f. n.' torde Våztorps SLU-avd.:'vara en av de livskraftigaste i Halland? ” Sander Nilsson” blev. förenin- gens förste ordförande "och" i övrigt 'fick"styrelsen följande sammansättning; Frits ' Nils- son, "1 Vråkärr, "Erik Larsson; Vallängen, Asta Persson, Vind- rarp, och Agda' Karlson, Stack- -'Avdelningen fick' redan' från början" "vind i seglen och" vid årsskiftet hade medlemssiffran stigit avsevärt.: Verksamheten stabiliserades” år från"åär och medlemsantalet ökades! "> 20: "Under de' gångna 20 åren har det ' skiftats" ganska" ävstvärt på ordförandeposten och mån- ga persoher ha innebaft detta uppdrag. Som redan nämnts var Sander Nilsson den' förste men redan efter ett år lämnade han "denna syssla ! till Frits Nilsson I Vråkärr, som inneha- de den i två år: Sedan följde Erik "Larsson, Vallängen 1931 —1932, ” Gunnar” Bengtsson, Vindrarp" 1933,:: Erik Larsson, '-|Vallången 1934," Erik Petters- son,' Berg” 1935—1936, Einar Jönssön, 'Skråmered 1937, Hu- go Braun, -Vältevred 1938— 1939,' Axel Andersson, Fågel- " [sång '1940,"! Erik ' Bengtsson, Maässhult 1941—1942 och Sven Nilsson, Hårsabäck 1943—1946 samt från 1947 Lennart Påls- son, Vindrarp. S,.5 ov ; I samband med tioårsjubilé- et blev förste ordföranden San- "Ider Nilsson Hårsabäck, vald till avdelningens hedersordfö- rande. er oa - | «1: början höll avdelningen > sina möten i banklokalen, men |: j denna blev snart för liten och , Paul Nilsson. man flyttade "över till God: I FER si H r templarsalen i stället. Men är iven här blev man inte länge bofast, utan i stället vaknade gård och på så sätt lösa det svåra' lokalproblemet. I början av 1934 tillsattes en kommitté på tre personer, nämligen San- jder Nilsson, ' Hårsabäck, Erik nar ' Bengtsson, Vindrarp, för "att lösa frågan, Kommittén ar- betade "raskt, det ekonomiska i problemet. ordnades 'så att en idel andelar tecknades och res- en lånades. Redan i november samma ''år ' stod : Bygdegården ;klar och invigningsfesten kun: ide äga rum; CE sfe Et i "Lördagen den 24 oktober in- i vigdes den. Sander Nilsson höl- sade: de närvarande välkomna och högtidstalen' höllos av för- fattare .. Landin från Falken- berg : och 'distriktsordföranden Hugo Larsson i Mammarp, nu” mera i Veinge. Mycket folk ha- de” infunnit sig och sedan dess har . bygdegården . alltid, varit besökt av många SLU-are. "=. Avdelningens 15-årsjubileum avhölls 'den 23 :okt.: 1943 och vid « detta" tillfälle” hölls .hög- tidstalet av nämndeman Einar Pålsson; Restad;' avabet INEZ':NILSSON, Hårsabäck. ”Täv ingsverksamheten : inom Våxtorps SLU-avd. är i år den livligaste i. distriktet. " Under året har anordnats 20 tävlin- gar, en kurs med sammanlagt 149 deltagare, och en: utställ- ning kommer” att anordnas i dag. Tävlingar har varit anord- nade i, följande grenar: proto- kollföring, . »; Stickningstävlan, rättskrivning, : räkning, :” kun- skapsprov, frökännedom, rot- fruktsgallring, hästuppvisning, exteriörbedömning "av hästar och nötkreatur, 'körhing av hästar, skogsgallring, rotfrukts odling, — potatisodling, " 'köks- växtodling, "strykning, ' bord- dukning, referatskrivning,: lin- ryckning och slåtter, + => | I dag anordnas utställning i hemslöjd och hobby och till denna utställning har en. hel del alster anlänt, bl. a; kan nämnas: vävnader, vepor, vägg bonader, ', mattor, kuddar, du” kar; . oljemålning, Armaturer, flygare, koftor m. m. Med den- na utställning vill vi få fram ungdomen att 100-procentigt deltaga i hemslöjdsarbetet el ler rättare sagt skaffa sig en hobby. Vi hoppas, att det till kommande - år även blir 100 procent anslutning — till den praktiska - tävlingsverksamhe- | Hårsabäck i nov, » «Inez Nilsson, - Avd. sekr. och kvinnlig tävlingsledare, Ya 2 a Ostra Karu p Ö. Karaps SLKF-avd. S har. enligt annons möte & Hemmeslövs pensionat på ons- dag kväll, . c . ps.5 : tanken på att skaffa en bygde” |. iLarsson, Vallängen, och Gun” "| dagliga "arbetet. Det är roligt dom, men”detta påstående jä- SVEN. NILSSON," Hårsabäck <= bygdens FRAMTID Ungdormen spelar en stor —'ja kanske avgörande — roll i bygdens liv. Där det finns ak- tiv. ungdom; där sjuder det av liv 'o. livsglädje. Där blommar föreningslivet...” Folkbildnings- arbetet skjuter fart i hägnet av politiska. och' ideella. ungdoms: , organisationer. Nya perspektiv öppnas, Kulturambitioner väc- kas och utvecklas. Allt bygdens folk, både" gammal och, ung, rycks med av entusiasmen och viljan att: göra. något positivt, att "ge något utöver det all att leva i'sådana' bygder, '. . Raka motsatsen finns tyvärr ”TOockså. Bygdens ungdom är irni- tiativfattig och likgiltig. Den orkar "inget." Resignationens I lömska” gift smyger 'sig in i "Jungdomsleden;:-". Dess prägel trycks -på allt och alla; gam" mal och "ung." Den bygden för- 1 lir tri lorar livs Naturligtvis: finns det. också mellanting: mellan ' båda dessa karaktärsdrag.' Vem" vill inte, att hembygden skall följa med i: utvecklingen och bli ett triv- samhetens hemvist? Ungdomen | kan "ej heller” tveka: att: vara aktiv i denna '/ strävan. Vår hembygd "blir nämligen precis sådan vi själva danar den. Våxtorps .SLU-are bruka ju alltid vara aktiva för att höja trevnäden i hembygden, Blahd färska” exempel” härpå ' kan värnas ' onsdagens teaterföre- ställning av Dramatikerstudion I mfl; Avdelningen har en myc- ket aktiv sparklubbsrörelse med insättning på cirka, 6.000 kr. om året, Men nu mäste mottot bliva, att alla måste vara med och 'spara. "Under december månad kommer" särskild "vikt att läggas vid detta så att det blir” 100-procentig anslutning. " Svenska Landsbygdens Ung- domsförbund har som bekant inköpt Mems slott och där skall kurser. ordnat året runt. Detta är av mycket stor betydelse för den ungdom; som en gång skall övertaga ansvaret för de ekonomiska och politiska för- eningarna. Men man får ingen- ting gratis. Förra insamlingen till ' föreningsgården, klarade avdelningen med glans och nu är det bara frågan om en tred- jedel möt förra gången. Det är inte bara ungdomen, som bi- drager > till . denna insamling, utan det'är minst lika mycket som kommer från de äldre. De har insett, att föreningsgården har én så stor uppgift att fylla så att de anse sig villiga att lämna ' sitt bidrag. I kväll när insamlingen börjar hoppas jag att var och'en lägger sin slant, stor' eller liten. . ". . ... ; Hårsabäck i november 1943. sötoc t Sven Nilsson: INTE UNDERLIGT. En kund kom in i urmakeriaf- fären med en väckarklocka och klagade , över att den inte ville gå. .Urmakaren öppnade den och tittade in bland dess rostiga hjul och kuggar. I famma öganblick föll en död fluga ut ur klockan Uurmakarens blick och han sa: . .— Aha, nu förstår jag, Ma- skinmäs: i nästaren är ju död! « och ned.på bordet. Då ljusnade Sammanhållning” - ir det viktigaste "Under de gångna tjugo åren har : Våztorps SLU-avdelning uträttat ett mycket gott arbe- te, Detta får i första hand till- skrivas dem, som lett avdelnin- gens öden. Men jag vågar på- stå, att samtliga styrelseleda- möter : under de gångna åren med glädje offrat både tid och arbete för vårt SLU. Under de senaste åren ha vi kunnat-hål- la våra möten i egen bygdegård och sedan dess har medlemsök- ningen gått fram mer och mer markant för varje år. För när- varande finns det en liten till- bakagång i fråga om medlems- antalet, men detta kan med all säkerhet - tillskrivas . "flykten från landsbygden. Verksamhe- ten. i övrigt är dock. synnerli- gen livlig. +: : | 1 Då vi .nu i kväll kall" hög- åriga tillvaro, kan vi se tillba- ka på ett mycket gott arbete tack vare en god sammanhåll- ning, vilket är det bästa för en fortsatt lycklig 'utveckling. Jag” hoppas, att; Våxtorps SLU-avdelning i kommande da. gar” får, arbeta under: samma goda förhållanden 'som hittills och att det goda kamratskapet» som . alltid : funnits inom vår avdelning, alltjämt skall bestå. Det måste alltid finnas för att hålla ihop en ungdomsförening. Någon har sagt, att det finns inget svårare än att ena 'ung- vas ' fullkomligt vad beträffar vår avdelning.. Slutligen vill jag passa på tillfället att re- dan "nu rikta. ett: välkommen till samtliga SLKF-are och BF- are som i kväll besöka vårt 20- årsjubileum, "+, se 2 ur re > Vindrarp i november 1948. . 2 ” Lennart Pålsson, ” Ordf. svars LENNART PÅLSSON, Vindrarp "ordförande, | : or on Julgrötert blir trettondags-, gröt. RR : Den utlovade julgröten ka ske blir trettondagsgröt, siar Fri köpenskap och fortsätter: ”Omständigheterna har velat ut 'i detaljhandeln så tidigt som möjligt. Men det skall i Italien ut till skeppnings- hamn och lastas in på far- tyg. Det skall sedan fraktas hem till Sverige, närmare ber stämt Göteborg. "I Göteborg skall det slutligen 1 järnvägs- vagnar. ' eller på annat sätt taljistaffärerna. Mycket kan känga upp sig. Fartyget för- dröjs "av olämpligt väder, lossningen av. regn. Trots pla nering kan man få vänta på järnvägsvagnar. Vid .all god vilja bör man därför. vara inställd på, att det kanske ej blir julgröt av dessa gryn. . Tidningen med- delar slutligen, att danskar- na får dubbelt så stor tilldel- ning av risgryn -— 200 gr pr capita — mot svenskarna. SLÖSERI MED V;'V, | I USA ämnar man i en brant backe i Oregon, där snön och isen brukar ställa till trassel för bilisterna, bygga in rör i vägba- nan, I dessa, släpper man in varmt vatten, när snön och isen Lördagen 20 november 1948 tidlighålla avdelningens 'tjugo- I | att riset "kommit "att köpas |' för' sent. Alla parter är in-|' ställda på att göra allt för|, att det skall komma fram o. | ' via grosshandeln. ut till de-|; '52 miljonärer 'o! halvmiljonärer "- bosatta i Halland : Antalet "miljonärer ; och" halvmil- Jonärer å Hällands län är i år 52 | 26 på låndsbygden och 26 i städer-| nå — upplyser den av stat, cen"; tralbyrån' till finansministern över-' ga förmögenheter nförelse kan nämnas, att' i fjol i länet förekom 50 förmögen=| : heter över den halva miljonen, >, :- : Sammanlagt finns det i länet. 9,229 förmögenheter över! 20,000 kry därav de flesta eller 6,423 på lands=i bygden. Fördelningen på storleks—: klasser blir följande, mellan 20,000; och 30,000 kr på landsbygden 2,722 och i städerna 924, mellan 30,0001 och '50,000 kr resp. 2,329 och 850, mellan 50,000 och 100,000 kr resp 1,038 och 618, mellan 100,000 och; 150,000 kr resp. 173 och 197, mel-' Tan 150,000 och 200,000' kr' resp. 66' och 92, mellan 200,000 och 300,000! krresp; 46..och 67, mellan 300,900: och 400,090 kr resp, 25 och 32 samt) över Ya milj, kr såsom nämnts 26). resp. 26, . St a Slutligen kan nämnas, att änta= let förmögenheter här senaste året utvisar ökning -med c:a 375,; mest enligt årets taxe-l i i städerna, : ". Förmögenheterna I +", . Älvsborgs län, ... Antalet miljonärer och halvmil. jonärer i Älvsborgs län är i år 135 — 63 på landsbygden och 72 i stä-: derna. Sammanlagt finns det 4 läs! net :--17,107 förmögenheter överj 20,000 kr, Fördelningen på storleks=; klasser blir följande: mellan 20,000; och 30,000 kr på landsbygden 5,160i och i städerna 1,690, mellan. 80,000: och 50,000 kr resp; 4,193 och 1,406,; - 1,943 och 1,137, mellan 100,000 och! N 150,000. kr resp. 332 och 345, mels| lan 150,000 . och 200,000 kr resp! 154 "och." 192, mellan '200,000 och 300,000 kr resp. 110 och 152 samt mellan 300,000 och 400,000 kr resp. 67 'och MV EE . : Brunkol kan ge =" ..0SS feitanvuen!. = Skall vi äta brunkol? Frås gan tages på fullt allvar upp ' ”å FAO:s årsberättelse, som :" upplyser att: man på laborato- rier redah har extraherat ätba« .; "ra ' fetter ur brunkol, och det |. förefaller inte' att möta "något > hinder för en rationell exploa- tering "efterhand som' tekniken ' kommit så långt, att framställ-- " ningskostnäderna kan reduce- Det är ingen ända på kemikerhas! - luppfinningsförmåga, och . redogö- irelsen framhäver, att dristiga fors kare i åratal har arbetat på prö-| lekt; som kommer att slå världen 'med häpnad och som helt kan föra; ändra vårt klots försörjningssitua=j tion; Bara 1 Amerika såldes i fjol; lör 60 milj, dollar syntetiska vita=i H sågs rk a H ' ..Kemikerna tror sig också ha löst!. det svåraste problemet inom jord: "brukstekniken: gödningen av ut=: sugna marker; Planen är mycketi "EN ro it t lösningar i stället för jord, Några, försök: som gjorts gav överraskan«: de resultat, men tlils vidare är me.; toden alltför kostbar, och man kan; nog knappast fördenskull vänta en: "kraftig nedgång i priset nå lantgår=- "dar, I varje fall inte tills vidare, ' FOLRE BERNADOTTES |” "”UMINNESFOND. : ” Till. bugfästande: av Folke Bernadottes minna har Svenska Europahjälpen tagit inl- tiativ till startande av en världs-, omfattande : insamling. Medlen skola användag till tjänande av. de" fredens och humanitetens in-' . tressen, för vilka Folke Berna- dotte. verkat och stupat. |” le Det är vår övertygelse att Sve. . riges folk, såväl enskilda som or ganisationer och företag, med i varm känegla för Folke Bernadot-. tes livsgärning skall bidraga på ett sätt, som för den övriga värl- den 'skatl visa att värt folk levt med I den fredsskapande uppgitt, ' som han i Förenta Nationernas ' hamn blev satt att utföra och för vilken han offrade sitt liv. . ; Vi ära övertygade om att mån: gå länders folk skal minnas Ber: nadottes gärning I samband med, befrielsen av koöncentrationsläg-' rens offer och hans insatser för' homanitet och fred; Under vilka former en medverkan från andra länder "skall ordnas är föremål" för närmare undersökningar, I De som önska insända bidrag ' kunna göra detta till Svenska Europahjälpen,' postgiro 900 700, med angivande på talongen ”Fol- ' ke Bernadottes mi fon blir för svår. Man har nämli; heta källor i närheten och. får varmvattnet gratis! : onde vv ISVENSKA BEUROPAHJALPEN . sh poor Arbetsutskottet," H | lämnade tedogörelsen för befintli-! I mellan 50,000 och 100,000 kr resp. a revolutionerande," Växterna skall is ; ämda kemiska! ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.