Sj 08 tende et lys 1 vor lykte N AR rad UAAAANAARLLLRLAR [8 Vv d EN et. 20 november 1948 tern mrs Lördag! ae t H 4 I Solen går upp kl. add. och ned. kl. 15.45. pp : Morgondagens I nämn: "HELGA. :. Solen går Upp kl. 8. ned kl. 15. 43. ke 'CILIA 'Solch går upp kl. 814 och ned. kl. 15.42 Hvad, ”skulde v rykte, vi. ”åarér, som driver på timenés hveelv? . "Vi sanker ös' torner og tårer;" ! [a falder, | kamp: mot 'os'selv. - > Og; setrer :vi, hörer vi bärer, a frå Dödens. tungt rindende alv. « O, nei, vi har intet at frykte,” > for Herren vil ledé en' blind" og salvé' vort sårede sind: | når Döden med” rfödslenes rykte” går med os I .Hirnlene "ind; ; "ÅA i KUNGLIG, SYN, En gammål känd förmokare i sekelskiftets . Stockholm; >; som hette: » Bäcklund,' var iite smått uppfinnare.-' Bland - annat "hade hah också hittat" på” en ny: sorts westol, som han' monterat Jn i . väggen. « När han sedan: tryckte Fr på en knapp så öpphåde 'sig en > dörr och stolön '8108- ut. ursin ySkfubb, teff för Så.en” läg Köln: Get. bud i slottet. Oscar 11' hade: fött: höra "ningar ; och ville. komma på..be- ' sök... Kungen kom och. :Bäcklund. demonstrerade en' mängd skojiga :. sakér, Till sist: sade kungen: ; + Hör du Bäcklund.” Jag har] ; hört talas om att du ska Ka.en sån. fin toalettstol .Vaf har du oden? eti” Ira I oe JO, Prs majestät; "den har jag 1 -sängkammaren;., Den: här vägen: om jag får besvära. När man kommit upp i säng- kammaren - visade Bäcklund på knappen och sade: Om ers ”maje- stät trycker. på knappen; är så får vi se, " : Och Så, tryckte ; kungen. på knappen, en | dörr öppnade sig och den rioderna stolen gled ut — på stolen Satt fru” Bäcklund! LILLE, LUDVIG. 'ocH d VALLINGEN. : Lille Luävig' villé Inte spisä sin frukostvälling. "Mamma? var” årri- terad. vv —— Om du inte äter din välling i Xblir Gud ond på'dej, sa hon till i sist — iäty' man för "ju "försöka I med något). H Men det: hjälpte inte, udvig ' åt inte sin välling! ..4.> : På kvälleh blev det ett värdigt åskväder. ' Lille: Ludvig stod, vid ' fönstret "och tittäde'ut,'öch- när - en blixt med väldigt brak 'splitt- rade ett 'träd på gatan, värde sig L, till sin marnima och sa före- brående: -. nt — Inte var det väl nödvändigt att ställa till sådant. bråk för lite välling; I GASTIDER,; - Efter' att en grå- novemberdag ha varit på ett viktigt" och jar iträde' några mannar på ortens” gäst: Blvaregård för att ininändiga når got. Enhälligt | beslöts ätt. välja första rätten på matsedeln häm- ligen gås. Denna befanns synner- ligen Täcker, " och att den: server rades av: en-till. stulet nykom” men ung och grafri- flicka" för- höjde ytterligare smaker.” Hör . ANU”, sade en äv mannarna då far tet för någon gång i 'orqningef » vaur är dinne' härna fins rarå gausen . ifrau?”. Flickan rodnade lätt och -svarade:. Ja är barn: |. talas om. Bäcklunds alla uppfin- vå kom till hans kant, ”hör hön där, ” YTYYYTYTvTTYTYTTYY | n skall fatta oss kort i i den här spalten'i dag. Kanske bör då detta skrives är klockan.24, Och mer kan den ju inte blir. dan - Och vid den tiden på nåtten är inte alltid. skrivklådan besvärande, helst om man .måste börjä ar: gonen och i veckor haft att £o- va med :en sabla fart, när till- jag "böjd : för. .att' instämma tid brukar säga: "Tjänsten för- summar mycket. .: mr "Men för "ätt. övergå till” att prata om något annat och trev- ligare, så -skall' jag: Passä' på att erinra om" ätt LT även i år anordnär ' billighetsprenumera- tion för - december, ..Detta' är. Him oR : Vi lovade” nu ett par. ord: Tack för i dag? >. Petrus. : ; Vicearniralen | gir John! Bägen skulle Häromdagen hålla tal ie en kamratförening” i London," ve / Han 'knackade i sitt-glås, upp;" satte monokeln tillrätta och "I drog fram sitt manuskript, titta- |- de på det och satte: sig igen med : i ett ”ursäkta”, : Hari: hade tagit med sig fruns minneslista i stället för sitt öm- sofgsfullt utärbetade” Ihanus d ådra sn poJag kan inte: gifta mig med Fredrik” = rmén hur: ska jag: få honom: att inse det? ån lant se, Mycket enkelt: säg honom att. din pappa (förlorat alla sina SBtt "märkligt. fynd. har. Zjorts av. i några, -komniunalarbetare i Bengtsfors - r. Södra vägens grus och. sten gr ivde. de upp: en pilsnerflaska. Den läg: på ett åjup av 11 2 me- ter. ”Aidern "uppskattas tiil 20 år. + Vägen... Jades . nämligen ; 1928, Förmodligen > glömdes pavan då avi no DÅD törstig värgarbetare, Nu > fick.. den läska strupen på hans "efterträdare. Deine försäk: rar att det inte var något fel på innehållet, Sen KULTU EN PÅ MARSOEL «Läst i en' kollega: ”Bland tesså lågtstående”: "infödda : existerar varken stöld. eller bedrägeri, inte "heller för de krig, men ett ener- giskt arbete hat inletts för deras eivilisorlng”” > itbäe : En skylt rämlade en.dag ned : I på:.en mani i: Ehgland och. slog tigartetten Ur muinen på hichom. När han hade återvunnit fattnin- geh, läste hax texten På skylten: NO SMOKING! UTPRESSNING. ; En i tahdläkare! 1. Höllywood skrev till en av sinå patienter bl. a.: Om jag inte får betalt omgaå- ende ;: för det: arbete jag, utfört kommer. Jag att sätta in. en an- ndns' 1 tidningarna så lydande: ”Utmärkt" "tahdgarnityr. till salu. | Kan beskådas när som helst hem-- a hos ThiSg sa sö ov ng N: Palm Drive. mee Nästa dag. kom pengarna, ” dena GODA NERVER, finns :det' en rätt så egendomlig: den "New: Hampshire, Polisen där bestämmer nämligen, att då två bilar : möts vid ett: gathörn, "får bägge två stanna och vänta tills "den andra' har fortsatt. Det kan ju. bli lång väntan, men bilister- na I den staden lär ha goda, ner- ver. n vet sem 'MISSTAGET,;: so Har doktorn vorkligen & altd- rig gjort något fel under sin lån- gå praktik? s + oo" Jos jag kurerade en gång född i Tomelilla", 4 :J en miljonär på två. dågar, ' vi för vår del säga i natt, tyl. Den station, som varit inställd | på radion. har slutat sända, se- | - -'en'" sympatisk röst sagt |' 2331 Good night, everybody”. betet igen klockan sju på mor- |]. fäller därtill. givits. Just nu är)” med min gode vän B., som all- |: visserligen into. mer, än ivad rt > man kunnat.vänta; men det är I '|i alla fall en så bra nyhet, att |: : Iden ärade läsaren absolut må-|: -- ste omtala. densamma för den,'|. somi.: till :äveiityrs. inte skulle vara prehumerant på. LT. od: för. att. vara” ordhålliga sätter]: "| vi nu punkt oel slut; Dock än- |: steg |: z namngivn.ngen av de gamla - Inet "Knäred (Knarruth) an :|redan från år 936 och i varje » Istad”1241. I Lunds domkyr- Jlöv 1340; Ränneslöv och Våx |gen;öster om den gamla ”gu- ”Idabyn” Hov. Hishults namn polisförordning för bilister I sta-| : :[rup av det forndanska eller AMAKAANAAAhA ond, a mod vet” ej, hur en" saga ur forna "och stilla. flyter + och, kammår sitt Hon sjungér, då Mot: skären han i dag; . . fattade;i den här spalten, och | - 7 — Det faller en'skymningsdimma, deh” Bergets toppar glimma ” vi. .affonsolens. sken Dä dippe € en 'ungmö sittér iderbar ' skönhetsvår” rn med. gyllne” ”smedéns glitter. «sitt hår. med gyllné kam, > Den sången: tonar neder.” så -väldig och undersam Och seglarn i liten julle; - håll grips av hejdlöst ve. men måste. möt höjden se. > Över man och båt sin gång: IS a Loreley, du trolska älva, ECE jag skall förklara . - ” det vemod mig” gripit har? Nöt SO dar. ' Rhen; "05 gyllene hår, bön reder. : blicka skulle 'ortnarmnskommissio nens” "nyligen utgivna. arbete' om. -begynnelsenamnen i söd ra Halland — anmält. i den- ne tidning för den 9 oktober: Wangö — framgår bl, a. att byarnä i. huvudsak var kla redan på 1400-talet... På nam”. ses - finnas skriftligt belägg fall från 1368, Laholm näm- nes tidigast 1131 och Halm kas ; nekrologiwm för åren 1133—39- "omtalas, en villa i Brunesehogh, . som möjligen kan vara Brunskog. ' Annars ärö :; de. tidigaste, beläggen. från 1200-talet; såsom Seg och Torup 1288. Av socken- namnen i Höks. härad näm: nes Veinge "1269, Skuimmes- torp 1351. "Ysby 13893; Hass- 1” löv 1406," Knäreds socken 14i0,: ;Tjärby 1471, Hishults by: TA och Hishults än 1475 samt Östra Karup: 1499. Dessa "årtal "utgöra ' dock knappäst' några säkra. håll punkter för, fixering av tiden för - socknarnas . tppkomst. De; uppstodo sännolikt ge- hol samverkan mellan byg- defolket > för . kyrkobygge i den .mån kristendomen-vann insteg, alltså omkring 1000- talet eller möjligen något ti digare.: sr å Namnbildningen. -har'.en- ligt ; ortsnämnskommissionen oftast skett ined'ledning av personnamn . eller. naturför- hållanden. "Att Laholm fått sitt namn av Lagan och Knä red :av knäet. eller kröken på Krokån ; är. uppenbart:: Ysby hette « Ursprungligen .. Östby eftersom” "kyrkbyn var belä- tror hårinexperten professor Jöran Bahlgren: böra härle- das . av. trädnamnet idegran medan. numera finansminis- ter Ernst Wigforss i sin 1913 utgivna avhandling .om söd- råa Hallarids folkmål gissar på hide' (”hie”). Voxtorps namn tros "komma. av det fornhal-|' ländska mansnamnet Ovagh, en biform till Ofegh, och Ka forhhalländska Kake,.även- ledes' ett namn på ett man- folk." " Experterna äro emel- lertid osäkra på den punk: ten, vilket" icke : förvåriar. av.. läroverksadjunkten ' Joel" laberga. 1201, Sövdared. 1269 .. I Ränheslöv- eller. Randerslöft, NEFITIVEVSTETN söm såckneh Kette på: 1500- talet, "tros 'ha uppkallats av eh" person vid namn" Rand- ver och Skummeslöv efter en ”skulman”;' som lär' Hå haft simma uppgift som! en :nu- tida skattmas, d; v.'s.ta upp skatt." Löv - eller-lev'1 detta sämmanhkang betyder” ärve- gods:” Hasslöv -härledes: från namnet Fathar, "Tjärby fråri tjärn eller jära” och. -Veinge från vidher:= "skog. -: ; Orthamnsutredarna 7 här i stor. ttsträckning kunnät plö- ja ined- den Wigforsska kal- ven. Herr Wigforss utforska- de ju i början av seklet myc: ket : noggrannt ;, det sydhal- ländska folkmålet och utgav härom : en; akademisk: av- handling: i två delar, av vil kar den . första. delen ” enbart räckte" tll ” för. doktorsgra- den; en ' välförtjänt belöning för ett oerhört plockärbete, Det är Wigforss som står för dei. folkliga .benämningarna på." byar : och gårdar i ort- namnsutredningen,:: Det : ha” der: kanske " inte skadat om man haft häns hjälp i fortsätt ningen eller hört sig för lite närmare - med . ortsbefolknin- gen — och studerat . terrän- gen. Nu har utredarna, ofta fått nöja sig med gissningar där » experterha” ur » gamla] handlingar - icke: gett någon tillfredsställande- ledning för namnförklaringen. Man ' måste också medgel” att många riamn äro dunkla och svårknäckta.” Varav kom ma - exempelvis ..namn som Egla - och , Kållinge, Stäme och ' Värestorp,: Kövlinge. 'och Klägstorp, Ösarp eller Fröa- vället? I likhet med Wangö betvivlar jag att namnet Sjö- (Forts, å : sid; 8); ”-" i som den senäre tiden en och '"' Jinte att det är den vackra na "Ituren, som gör att han dröjer :åstår så : målare”. Häån är alltså tämli- TRIVS BRA OCH ARBETAR BAT I I ENSAMHETEN. : -— PLANERAR UTSTÄLLNING : a Dave En ung man med helskägg, annan gång uppenbarat sig i Laholm, har stadsborna kan” ske lagt märke: till. Då han dessutom ' haft hår och är vårdslös i sin kläd sel, . . som konst- när. Att han är en sådan är mycket. riktigt fallet. I som- ras kom han till Mellbystrand och där trivs han så utmärkt, att han alltjämt är kvar där” ute. Storm, kyla och väta till. i trots. Men tro nu för all del sig kvar här ute. Visserligen "I finns det många vackra mo- > tiv; men. denne konstnär: må- lar: i en helt annan stil, som - | han '; själv kallar, modererad ;, - kubism... Sir : För några dagar sedan häl sade Laholms Tidning på hö- hom ute på Mellbystrand och | -I fick en: synnerligen: trevlig prätstimd. Hans namn är Jo- sef- José ;;och han är dansk "Ttill:börden. Han visar öss hå- ( I gra; urklipp från recensioner om: . utställningar; och - där ”dansk-spansk-svensk gen internåtionell; Och givet" vis” undrar vi hur detta kan komma si.g : i —" I, . därför v att jag är född i Danmark medan min pappa. härstammar" från en gammal spansk släkt och: att jag vistats de tre'senaste å- ren i Sverige; säger hr: José, Och visst är. det något spanskt i hans utseende, — I fortsätt ningen "' berättar han sedan om sin levnad”, : NN Började studera amn : " Fikare; NE "föda i Köpenhamn. örjade studera till lä- kare, först i' Köpenhamn och sedan i Tyskland -— det var före det: sista kriget -—— men jmer och mer tog konsten ho- nom fången. Men hur:länge Ran hållit. på med att måla, -kan han därför inte exakt ange." Konst :studerade han i Paris + för . konstpsykologen professor Henri Becolles men "på" någon akademi” har han aldrig gått och ej heller va- rit elev hos: någon stor könst |” när. cc : 1 Akadördi kän :varå bra . för små talanger,' men vet mani 'själv vad man" vill öch har: större "vyer, så behövs det: inte, förklarar hir José med självkänsla: "Alltså är han närmast autodidakt men nog synés det för vårt osak- kunniga "öga, som om han funmit sig. själ olen + Under kriget kom hr” José till Danmark. och arbetade i motståndsrörelsen i. spionage itjänst.. Han' var där grupp- chef i:en stor spionageorgar nisation "men om den tiden vill han inte tala: Det är hem” liga saker och f. ö. inte alls roliga. Det. blev ej heller, når gon tid över för konsten, för klarar hän, ' >: .— När kriget slutade var det meningen att, jag. skulle resa över Malmö, Stockholm och -Göteborg till: Frankrike för”: ätt> där fortsätta mina studier,' men så blev det ej. I Stockholm träffade jag fil. dr . Ake: Ohiniarks och tack vare hans starka intresse för ;' min konst kom jag att stanna i Stockholm ett år. Och jag |; är-Sverige synnerligen tack- samt för att jag fick stanna, Kriget. hade. brutit ned min hälsa och mina krafter men här återvann” jag dem. 3 mn José 'har illustrerat ”Svenskarnas tro ge- i nom årtusenden.” . a "För att komma vidare i'min konst måste jag emel- lertid arbeta i ensamhet och därför reste jag till Luleå i september 1946 och stanna- de där närmare ett år. :" Där fann jag mig själv och min form som konstnär och där; NYSTTETTS VETT YTTSTYEVN gjofde "jag många arbeten, långt, rakt; 3 har :. han nog:-genast I ”klassificerats” | '- jutan :någon - I STOCKHOLM, TILL VÅREN. SA & SS SN JOSEF Joså NE hed ett par av sina bästa verk DR Kännande i i "fem ländér: "Un: der ; Luleåtiden' utförde jag öckså illustrationerna till för sta delen av dr Ohlmarks sto rå i svenska --' nationalverk ”Svenskarrias” tro genom. år- tusenden”. På 'den korta .ti- den "av -14:dagar: gjorde jag slarvade. , förlaget; vid tryck” ningen, ' så att på ett. ställe kom det 'med er skiss i stäl let för en färdig illustration. Och detta bryter på ett be- klagligt sätt :helhetsintryc- ket, "Jag har även gjort illu- strationer '. till. den isländska Eddan;'som givits ut. på dan- ska, En av" dessa illustratio- rier finns f. i .Svenskar- nas tro”. Ive Någon offentlig utställ- ning har jag inte haft i Sve” rige "men. väl i "Köpenhamn. När jag vår i Luleå hade jåg emellertid ”:en ” ateljéutställ- ning och den blev t. o. m.”re- I censerad i'Stockholmstidnin- garna — "något fullkomligt unikt." Från Luleå reste jag |: till..; Danmark och :-Holland, där i jag ..-blev inbjuden: att hålla: tre. utställningar i-var- dera - Haag, "Amsterdam: och Rotterdam. Just för ögonblie ket går dessa emellertid inte att realisera på grund av va- .lutäsvårigheter, : Till” våren hade -:-jag ; tänkt: mig en ut-| ställning: i. Stockholm: '.. Men jag tycker att det är viktiga- re ätt-arbeta än att utställa. Jag är ju ” helt ung, 'och har framtiden för nig: En boren färgens ' ” mästare. nt Men var är det José" mår lar? Som ovan ' sagts är det iregel icke den vackra na” turen här, ute. vid vår .egen badort. Bilden här ovan ger kanske en liten smula intryck av den konstart, som hr Jo- sé.. representerar, kubismen. Men tyvärr ger den oss inte det” förnämligaste i.” hans konst: . färgerna. Hans sätt att se saker och ting på" minner oss svenskar väl när” mast". om . Grinevald och i bland är det inte så Jätt att fåtta”vad han menar. Men man klok på när man tittat eri stund och som sagt, fär- gerna : behandlar . han. som den borne mästaren.: : Signäturen "är icke" könst- kritiker, och i stället för e get : omdöme skall. vi återge något: av ” vad dr Ohlmarks har att säga ömt Josés konst. > Särpräglad konst- ent närsindividvalitet.' Först könstaterar dr Onl- marks, att: Josés -utställnin- gar :.kan karakteriseras som konstnärliga ” evenemang av: icke allt för vanligt slag, Så skriver han: José är trots sin, ungdom : en särpräglad och. stark konstnärsindividualitet av: rent. internationell klass' knytning: till nutida :skandi-, naviskt måleri: Hans konst är målarkonst av allmängil-. tigaste moderna. prägel med, anknytning till mänskligher: ten :-.och - kulturhistorien -i stoft." Hans utveckling - till . NN | 13 illustrationer, men tyvärr |: meningen” finns där, det blir |... | kohst ehuru han shart! fin- 'ner sin personliga .stil i en: stort upplagd förenkling av', from och färg med medvetet. betonande av linjen och i y-: torna . inlagda .. variationer, vilka nästan lika mycket ver- ka' linje och form som .ren : färg, sa a Under vistelsen i översta | "Norrland slår hans ”kubisti-'; "Färgen kommer att' fullstän:. digt underordna sig en radi-.: kal kult av formen, .. Bland dessa." arbeten; övervägande :' hållna i en skala äv blåsvart . | och grått med starkt neddäm pade färgytor finns några av Josés bästa verk, Men fär- gens konsekventa undertryc” kande '- under. formen "kan 1'' längden icke :' tillfredsställa denna. dynamiska, ständigt . + kämpande ' natur och sedan kastar han resolut allä kom- plex åt siddn och utarbetar färgen + till : en självständig : enhet tillsamman. med Iinjen; | och formen," - Tanken ledes till: » spansk konst". : iJosés hittillsvarande .”stil- > arter” äro intimt förbundna med varandra deh ha utveck lats samtidigt helgjutet: och : konsekvent;', Han" följer ' den” moderna konstens utveckling” s från Cézanne, men hans fran :- ska påverkan märkes egent ligen blott som” teori. I: "själ- 7 va :verket anknyter José till primitiv. naturfolkkonst och den tidiga medeltidens bild: konist ', ger. sig, stundom: till. känna i en verkan som i sin -- iskallt 'glödande kraft "Osökt, - leder .. tanken , till spanske A konst... SS "Konstnären, som även spe. ciminerat " som” framstående: och i "örigihell "teoretiker: (häns "lilla +bok "”Konsters '/ en av de mångsidigaste hän” synslösaste och, mest lovan- de bland dagens. europeiska. yngre målargeneration:; :Ty ” europé och internationalist är ”- han' framför; allt,. och ' hans". ell eller onåd inför denne unge konst- när; att: någon intresserad av: hor nom och hans ärbeten,: sorå " verkligen äro värda både att'' se och beundra och begrun- da, .så är hän eller hon väl- komna, dit: ut. 'Telefonstatio- nen" visar gärna. vägen till : hans stuga... Till sist kan vi + omtala att hr José Iovat att ' i en artikel för Laholms Tid; nings läsare klargöra det mor derna. måleriet. i fåholtna körmvärnsområde. er Gevärstrupper kalas: till, en större, upplagd öv- ning söndagen den. 21/11; I öv- ningen:;. kommer: att medverka : ' flyg-från F 14, trupp från I 16 och Ksp-trupp : samt ” - béfälsutbildningsfötbund. Hemvärhet - får härvid särskilda uppgifter. Samling vid Lagagår- den kl. 7.45, där bil möter för vi- : som '-helst an” : dare transport. Utrustningen är - ' fältdräkt..; Uniform M41; kappa, väska, vapen, kokkärl och gervis- bestick, karta över Knäredstrak- ten samt vita band.' Utspisning ordnas, Regementsmusik medver= ' kär. Den Hvch., : SAMVETSGRANN JURY. ' Nio medlemmar av en. jury. ; en liten stad i Utah — därav fem kvinnor — kördes härom dagen på Porten av en förgrymmad do- mare,.sedan det visat sig, att de till sista droppen druckit ur en konstnär. började på allvår. flaska whisky, vilken förtroende- . 1940, än så länge i anstryk- futit limnats dem som bevlsma- :Meck-vare Vilka 'jag vann. ers [ning till van Gogh a och fränsk:, tertal 1 -et6 -bilfäl + > «> .c a ANhinteltt LIL SA SANS ARSA DARIA AAA AAA AAA RAA RASNARAA SAMAR IANAA MAMDA SARAS JAAMIMAA ANAMMA SESTvTd språk, och hans, spanska här, : påtos känner ingen territori- ..:: gg långt dr Ohhmarks, som. s> ' a tydligen gett sig på håd och” "som. nu dväljs ute Mid Mellbystrand, Och är, det så” YERTYT IR vv vv Metafysik”.. utkommer, 1949 ... + på ett stockholmsförlag) ära.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.