Ta värre" äns ' get är klart framställt i tex- . skall "ha ärar så blir det frid "på jorden När nu' Gud ' icke « fall : förbigås. med likgiltig " lig ofrid, strid och förödelse. » hvad vi verkligen ha att taö- > nerligen ". Honom äran, och vvrevvevvYvTVeFYYFTFYvYPt YFYFFEFYYV VTT FYYYYEFV VOVVE ff i | AX VerveervYrIVYFEYYYP Teve YV vervrevevvvvrvevevvvEervev . -EAHOLNS TIDNING Ng net ; t 1 = ; Eoäneen 24. december. 1948 re Qud i höjden Sh och frid på jod) För LAHOLMS TIDNING avlagd be kontraktsprost Johannes «>> "Luk, evg. 2:14. Den natten Frälsaren föd- des i. Betlehem, "voro några. herdar : ute .. på marken och vaktade sin hjord. Plötsligt ' fingo de se en ängel stå bred” vid dem, himmeln -' kringstålade. dem, och ' de . blefvo: mycket för”: skräckta... Men "ängeln ' var "sänd från Gud med ett gläd"' jebud: ”I dag är Eder födder Frälsaren”. ," Frälsaren,: som, Israel, ' hade" fått” löfte om- "och så länge :väntat' efter, ;: . var kommen, och nu fingo de ” höra 'en kör af himlens: äng- lar ;lofva;: Gud och ' sjunga: ”Ära vare Gud i höjden: och "frid på jorden”, - En gammal vacker saga” säger man, ”det är väl ingen som tror sådarit nu för tiden. Och "inte har här blifvit frid "på jorden; utan allt är. som det har varit och blir väl ba. - Men hur är det - med! det första” ledet i: änglasången: ”Ära vare Gud i i höjden?” ; Får Gud äran af oss männi" "skor? Ack, den:saken bekym” "rar man sig icke mycket om, men frid på jorden ville man gärna ha. Men. sammanhan” ten » till ” änglasången: » Gud” » blir ärad, utan i'stället smä-! das och hånas eller i bästa "tystnad, så blir det icke hel- ler frid på jorden, utan gruf Har det då icke varit -till' vg nytta, : att. Frälsaren föddes? Eller är. det "såsom "bespottarna säga, 'att' Jesus är ingen" Frälsare? Åh nej, så lätt skola vi icke låta för villa oss af det fräcka talet. ' Därför att det ser mörkt! ut på jorden både med! guds- fruktan' och med människo- lifvet, '. få vi icke glömma, ka Jesus för, ty det är san- så. .mycket,. att - vi aldrig | kunna. v Hog heprisa "det, =" Tack vare "Honom finnas här människor ibland oss, som frukta Gud och: gifva i deras hjärtan ' härskar friden, och frid” följer "deras spår, och mycken välsignelse: sprides där: de: vandra” Det har också på sina tider "varit mera" allmänt än 'nu, och fastän många” skrymtå- "re funnits och ' finnas, är icke all. gudsfruktan ett skrymteri " Änglasången . är ock ett löfte om bättre ti-|' der, som vi ännu längta ef. ter, då folken ändtligen sko- Ja tröttna på sina afgudar och gifva Gud äran,: då fri- den skall härska på jorden såsom ett förspel till den "stundande . saligheten i him- "meln, Ståls or ” Men nu "gäller det: Oss, som lefva. i en ogudaktig och fridlös värld, att vi icke låta oss förvillas af den hög- röstade otron, utan hvar för sig gifva Gud äran och-tac- ka Honom för att vi äga en > Frälsare — tacka Honom med hjärta '”occh mun, ära . Honom -med ett - heligt ' lif. Så skola vi "också, hvar i sin stad, få nju ta den trygga frid, som ger "hjärtat ro i en orolig tid. och ett sken från : Jens”. budskap, i världen. |. ” E. Persson, Ränneslöv. ” JOHANNES. E: PER SÖN. som, präsi ästerna predika, hävi vi hört förr. Det känna vi till”. Ja; om de det gjorde. De' ha kanske hört 'det' förr, men nu hålla" de sig borta och ha blott:: en. skef minnesbild af » Guds: ord. .De vilja icke kom- ma för att'lira, ty de ha då- Tigt samvete, därför hålla ”de sig "borta De vilja ej ge Gud äran, hafva de. ingen jEriditöee i - :» Julen? Cplägar : åra många till kyrkan, äfven en del, som aldrig. annars 'komma' Julens glada budskap om Frälsaren Jockar ! med makt. "Ack; att många också blefve flitiga i Guds” ord Det är inga. sagor. Det-är rena. sanningen: Och det + den sanning; som kan” frigöra” ett 'människö- hjärta”. och; fylla. det' med Guds. frid.” Men det; behöf-|— ver. ständigt på nytt :uppre pas : i.” denna "oroliga värld skap + i en. värld, :som .van- ärar v Gud: med 'synd och last 'och därför är en frid- lös: värld. Ett glädjebud” för hvar och." en, som: förgäfves bemödar. sig, ” att. slita sig Jesus är. .vår. förloss- ning. Fan är vår frid. - ' Må hvar och "en, som "Tå” tit öppna sitt hjärta för Ju hålla. fast hvad han. där har. fått: i he-l och tacka Honom: för fri- den,” så att Guds, ära må stråla,” bland. människorna, och många. ibland oss hinna till: Frälsarens saliga” känne dom, . tills vi få tillsammans instämma i änglasången' och gifva. Gud äran i:den:him- melska friden; v Amen. De : Predikoturer - NE | I JULAFTO Laholm 4 em, julbön, kh. Lind- » blom, "koll. Å. Europas nödlidan- "de barn. Veinge 4 em. julbön; kn Ljung. Mästocka '4 "em, Julbörn, komm. - Rydén, , 5 | Hasslöv; 4 em. dubön, P. :Bast- holm, Båstad 4. 30 em. Julbön,. - "JULDAGEN. : 2 Ena kh, Lindblom. Skogaby 2 em, hgm., kh. Lind- blom, - Mästocka 5 fm. "Julotta, komm. Rydén, 7 7 fm. Fri) — hvar dag och icke blott: om Jul. Ett fröjdefullt bud- laZ: sitt. lif gifva Gud äran d Laholm 7 fm. julotta, p. Franzén; Veinge 7 fm: "julotta," kh. Ljung. Tjärby "TT fm. julotta, komm. Ry-] ETT OCH ANNAT OM JU Ne För: LAHOLMS TIDNING len 1840. Min farmor Nilla Nilsdotter, ”, född - Persdotter, föddes i Högalte by i Hishults socken, ..Som hon föddes: 1827 var, hon nu alltså 13 år gam mal. : Min farmor hade ett. o- vanligt gott minne, och hon be- rättade för mig, då jag ännw' var en liten parvel, många hän- delser från barnodms- och ung- domstiden; Denna jul var övan- ligt sträng med mycken snö. I hemmet hade det.varit bråds. kande dagar med att ordna och ställa i ordning. allt. | Farmor hade, i, likhet " med, brodern Sven; ngtat ofantligt efter denna jul; Allt stod nu färdigt ute och inne, Två vackra enar prydde ingången, till bostads. huset och inne 1 den s, ki salen stod. : ”julträet” "med ny dräkt och ' ljus.” Detta 'julträ var eh föregångare ' till vår julgran. Det var gjort av träribbor och sammansatt så, att formen lik- nade : en gran, "Ytterst på rib- börnas "spetsar voro små hål inborrade för ljus. De horison- tella armärna hade olika längd. Nederst. längst för att stegvis förkortas uppåt, Julträet kläd des varje år med nytt 'julpap- pet. i. olika färger. Detta .pap- per klipptes med små taggar, och. det hela var i färdigt till- .stånd en barnafröjd.. Det enda med .dessa . julträ var, att de voro, — som man. uttryckte sig ä 'eldfängda. Men far eller mor fick noga övervaka julträ- jet under den tid,. då. det. var tänt... ss Den sista” veckan Hade: hela interiören .:av rummen: under. gått 'en : märkbar förändring. Golv, väggar och tak voro. väl tvättade i vatten med tillsats av 'dätida rengöringsmedel.” De vackraste ”styckena”. tavlorna uppsatta. Vägbonaderna,. vilka bestodo av hårt papper i rek- tangulär form, målade av då- tida konstnärer; ofta med .bib- iska motiv, uppsattes, till. den stora julhögtiden, Även vävda bonader... med. vackra mönster uppsattes, Golven sandades i många hem och därpå ströddes repat enris. Ute i köket ordnar es det med” 'grytor och pannor. dörren ibland öppnades på glänt fick man en aning -om vad som, skulle komma, ,.Man hade : sparat hela hösten och förvintern för att till jul få en extra god bit. '- Möblerna. voro av. enkelt slag... Men. .de voro starka och "fyllde väl sitt ända- mål. Vanligt på den. tiden var, att sängar och soffor. alltid vo- ro så korta. Det .var sällan att "vederbörande -kunde- ligga raka i sina bäddar, . Sofforna voro Veinge 10. bem. Mm nvg., kn. Ljung. -. Tjärby 4 em. hgm., kr. Ljung: Mästocka 1' em, hgm.;. kh. Ljung. Knäred 2 em, hgm., kh, Eriksson, Hishult 10 hgm.; kh.: Gustafson. Ränneslöv 1.30 em; hgm.,' p. ec. Persson; :. Ysby' 9.30 Im; "hem, Pp: Sc Pers "sons Hasslöv: 9.30 hgm., Pp. Bastholm. Tisdag 2 em, söndagsskolebar- nens fest I folkskolan. -- Våxtorp 1.30 em. hgm,, p. :Bast- holm. : Fladalts skola 4 em, gåtj. past. Bastholm, : : Östra Karup 10. hem, pe Bror Jansson. - Skummeslöv 1 em, hem, P Bror Jansson, : ' | Båstad 2 em hen, därefter kont. | Knäred hem, Hishult 6.30 fm. julotta; 11 fm. hgm,, kh, Gustafson... Ränneslöv 4 ' em, hem; kpr. J. Persson +... Ysby 7 fm. julotta, -kpr. J, Pers- son, = Hasslöv 11 fm. bkgm,, kh. Hallind. r | Våxtorp T fm julotta, kh, Hal östra " Karap- 8 fm, julotta, kh. - Norborg, offer till inomenrope- isk mission, Norborg, offer Skummeslöv 6 ' fm. vyjulotta, kb. i förs.-h Hinneryd 11 hgm,, p. B. Anders- "son, Tisdag 3 em. söndagssko- lans julfest i kyrkskolan; Markaryd: Julafton: Julbön kl.: 3 & Alderdomshemmet,---komm. Magnusson, och kl. 5 i Marka- ryds köping, kyrkoh, Lindstam. Juldagen: Ottehögmässa.kl. 6 kyrkoh. Lindstam. : Offer till Markaryds: Julgåva. ” : Jul: " Höj kl. 11 komm, Magnussono.: ” Hishults i: i kisbor nöle vargar] d vågen till i, : HUNDRA ÄRE SEDAN. Wi gå tillbaka i tiden till ju] LFIRANDET FÖR MER ÄN. av LEONARD. JANSSON. dessötom mycket smala och kallades ofta för bänk. Bok-' skåp var ingen vanlig företeel- se hos allmogen, men ' det ber tydde ; inte att man saknade böcker. Bibiln,' och vissa postil- på julaftonen var läsning ur bibeln lika nödvändigt som mat och .: dryck. . Lamporna hade nyss. tänts i det lilla hemmet och fadern var nyligen inkom- hållit - sig i flera timmar hos djuren, .då dessa enligt den ti- känna julen genom. att» få en extra förplägning. I >; Fadern berättade nu för mar ka och barn hur han hört var. garnas ftjut där ute i julnat- djuren inte skulle bliva så lät. ta att hålla borta, då vintern detta år syntes: bliva mer än vanligt sträng. Vargarna voro en + plåga för. befolkningen,' ej kunde.ibland möta dem på av- stånd, :” då .. man,.' färdades till Hishults kyrka den tidens Jar otter. | br "vid" tiotiden Då kvällen, då bärnen redan hade gått till vi la, sutto mor och får ensamma och samtalade. Då hördes plötsligt ett Mdigt klappande och ylande,” "Fadern; anande "det värsta skyndade, ut” på, gården, där han fick tag på. en väldig. trä- stör, med vilken, han: störtade fram ' till en. flock vargar på fem eller” flera. ; Desga, höllo som bäst på med att forcera en dörr" till ' stallbyggnaden,, där även "ett "tiotal : får hade sin” hörligen på dörren; strax. Äntill vurande . fönster, vilket senare var. försett” med straka tvärribbor av trä? Glas: rutorna. : voro : söndersmulade men dörren och fönsterskyddet höllo ännu "es : Djuren : stönade- och 'skreko och... förutom de vargar, som redan. voro i verksamhet; smö- g0 sig en: och annan förbi går- den, girigt ', betraktande sina släktingars” och bondens” före- havanden, lyste ögonen på vargarna än gå till reträtt; då gårdens äga- re inte stod. overksam: Mer än en' av: dessa ulvar fick en or- deg: —' fäst mycket motvilligt — uppge försöket att få en. ex- tra förplägnad. Bestarna lom- made av, men endast för att uppsöka. andra jaktmarke: därifrån. — hade de. bättre tur, Ägarna. till torpet, en. gammal man :och hang hustru," båda" i sjuttioårsåldern, - ägde . en ko och tre. får, Fåren,. som; voro inhysta . i: :en mycket skröplig luta eler ett s, k, skjul, voro ett lätt byte för. de hungriga bestarna; Ägarna hade för län- ge sedan gått till vila och hade ingenting hört. På juldagsmor- gonen möttes de av en bedröv- lig syn. Den. svaga dörren” var densamma hade givit ulvarna splittrad och., » ett stort” hål i fri in- oeh utfart; Skeletten ef-. ter husdjuren lågo' en bit utan- för .. torpet, väl rensade från köttet. De' gamla. makarna grä- to över förlusten över sina ra- ra får, Det var ett ekonomiskt hårt slag, och länge talades. om denna händelse i bygden, I det. ta... sammanhang kan nämnas, lor, lästes flitigt varje dag, och I men i stugan. Han hade uppe-]: ten, och han befarade, att rov- I minst. i dessa trakter, och man |. "det, är så mycket. mer Bön och” för "land 3 " Hans bok"”Bönder i allä land, för- plats. Vargarna hoppade oupp- |. .. medelsförsörjning eller när I" den kalla natten | hemskare än vanligt. Emeller- | tid nödgades rovdjuren hastigt I dentlig ”julasmäll”. och nödga- |” UBtrö T'ett enkelt törp — inte långt J . ett' tillfälle: > vandla 2 animaliska,: och ta den väldiga för- Chockörande fakta: . | 112: milj människor tion 1946 var 5 76 lägre än före det sista världskriget, vilket kan näm- nas som ett exempel i en utveck- -ling mot minskad försörjning av världens befolkning. Denna be- 5 folkning räknar nu. ungefär 2 142 miljarder människor, var vid se- kelskiftet 1,600 miljoner och be- räknas till 3,300 miljoner vid detta sekels 'slut, Genom ökningen under krigsåren och på grund av samti dig - nen försämrades försörjningen med $ uppskattningsvis 12 96, Årligen dör 12 miljoner människor av svält. Endast var tredje människa i värl- 4 den kan äta sig mätt... Man skulle kunna fortsätta 'upp- . räkningen länge, Mycket talar för '! att vi här har att göra med pro="'' - blern av vital betydelse för mänsk= = -. ligheten, . | tt bli och dens . vackra .. sed även. skulle |-: år. kommer att bli mer och mer problem . som för varje brännande och som måste lösas, ' ' Det talas om att väldiga områ- "den; ”Amazonbäckenet, Australien, Sydamerika, utgör reservoarer, som bara i liten utsträckning tågits i . anspråk ännu. Och det sägs att ve- "att möjliggöra stegrad produktion och "man visar på vad Svalöf gjort och vad förbättrad bevattning och sköt- sel åv jorden kommer att betyda. Men man tänker sällan på att av- kastningen redan, bl. a. i Sverige är så hög att en avsevärd stegring. är otänkbar, inte minst därför ati . den drar med sig en oerhörd könst- gödseltillförsel” : Desså problem är som nämnts så "omfattande och för hela mänsklig- hetens levnadsstandard avgörande, att man måste vara tacksam för att 'de har aktualiserats i bokform. Att en hallänning, Ake Gullander, gjort = r Filar -Schiick ' "som forskare Högtidligt då stol n:r 3 STOCKHOLM - . Med ett minnestal över Hen- rik Schick, företrädaren på ' stol nummer'tre, tog H, SI. Ny- berg ” sitt inträde i Svenska kad som på månd i Börssalen firade sin högtids-': dag." + Direktörstalet : hölls. av Martin. Lamm och sekreteraren, Anders Österling läste i Elin)” Wägners. frånvaro ett utdrag” ur hennes minnesteckning över k "Bremer, som årets j eapenning ägnats. r Martin Lamm gjorde k örstal till;en revy av et, som slutade med Gullander dl fram saken fö ett” hälsningstal till fc "Ny- berg, vari direktören inflätade en vacker. och . kärleksfull .mminnes- svensk kontroll ”Hur tror du svenska kor skule reagera. för' en sådan livsföring? Om man nu också ger dem tillräck= ligt” med foder, trör du, att de skulle: mjölka hälften Jämfört" Jned om de står inne?” : ”Absolut inte fr svaret, jedélen” ; blev INO Cb ” Inför rationaliseringssträvandena inom. svenskt jordbruk kan det. va- ra intressant att ta del av andra länders erfarenheter på, det. områ= det, "På eh konferens 1946 i Frankrike skärskådades bl. a 1922 äns sven- ska jordbruksk teck över. sin vän h lärare Henrik Schlick, 5 Inte. bara vi litteraturhistoriker vandrar på. vägar som: Henrik Schäck ;: banat; ; det. gäller "också många andra företrädare för histo- ria och kulturforskning av . olika slag, sade professor, Lamm. Lägger man därtill allt, som han praktiskt uträttat till: vetenskapens fromma, finner "man sig stå inför ett livs- verk av ännu större omfa.. sing, än det som åstadkommits av de and- liga stormän som Henrik Schöck varmast beundrade, Varelius eller Rudbeck. . oe I vår akademi med dess hastigt de, ”Samtliga delegater voro ense om att allt, vad som kunde göras, också borde göras för att förbilliga produktionen, även "om antalet skiftande omsättning kände han sig som en vän bland vänner. Av oss alla, äldre och yngre, betraktades han inte bara med vördnad utan med tillgivenhet. Att han bruk genom ning skulle komma att bli mindre i framtiden — dock med undantag av det tal som-han höll då han av akad firades vid sin nittio- enen eder!” -föreligger nu och bör "bli en" lämplig julklapp i häliänd- : ska bondehem, -. Åke: Gullander sät tter inte sitt ljus under ena skäppo. Det är åt- ”skilligt' han. inte' är belåten med, 'och det talar han också om, Kan- ske har han. gett sina uttalanden "en stundtals tillspetsad form, vu- ket här inte alls sägs som kritik. De är säkerligen sagda för att. väc- S ion. och. därmed leda till av Ake Gullander vet så' "mycket om: det han talar om, att han säkerligen inser, att sista ordet inte är sagt varken i frågan: om: världens livs- det gäller att internationellt organisera jordbrukarna, + Inte: minst vill ma LOPpas, att hans" bok” omedelbart införlivas "med våra folkhögskolors. kurslit- |: ”teratur.' Där bör den vara ”gefun- denes : Fressen”,. så många ömma punkter som den sätter fingret på. I" förstå : avdelningen får. man följa med Gullander genom Europa och ta del av intryck och diskussio- ner, vilket allt har det. självupp- levdas friskhet och omedelbarhet. Naturligtvis. blir ” mycket rapso- diskt. och ofullständigt men samti- digt omväxlande och fängslande, Sedan -han 'så gett en bild av jord- bruksförhållandena i skilda länder, redogör han i bokens andra del för d Abrut av schweizarna; som & älde helt avvikande . mening, '' Dessa' läto tvärtom, förstå; att Schweiz hellre tog något dyrare livsmedel, än att man offrade en. enda av de små bondgårdarna som självständig e en- het” RE Denna ”tankel att ”bondestånd årsdag... >, ; — Min "herre. Ni har talat om svårigheten att överblicka Henrik egen .är av ovanliga mått och spänner över filologi, historia. och ja. Ni har ik och då särskilt småbönderna, är en så viktig del av samhällskroppen, att deras existens inte får riske- ras”, går igen i hela den schweiz- iska inställningen till dessa ting, Det kan kanske vara en ställare för : Gullander ”. litet' som : någon annan Jlyckäts komma - underfund : med 'vad som verkligen händer .bakoöni järnridån. Hans : redogörelse + för det! ryska jordbruket: är helt naturligt inte uttömmande ' men” ger én. översikt över vad som "hänt under: senare år. Kanske skulle man önskat I ett klarare betonande av att i staliniis= mens Ryssland” jordbruket dock bara här exi: igande i'den tolkat > "svårfattbara 'orientaliska ' språk, ni har ägnat:edra studier ett par av edra sista verk har ni ter. Redan vid, ung, åld ann ni världsrykte, . tillgång och jag hälsar er välkom-" men å dess' vägnar. MÖRE — Då Henrik Schick nära nittio- tvåårig, ; med” försvagade kropps-= krafter men "obruten. till själen, förra året gick ur tiden, hade han bakom - sig ett: häpnadsväckande och lärda verk, som "icke hår något motstycke 'i vår lärdomshistoria, vars vi svår. mån det kan finansiera och möjlig-. göra ett industrialiserat Ryssland. ligen. ännu kati -dverblicka, sade ' professor. Nyberg bl. ay i sitt mins. Detta har med full evidens visats av bl; a. Karlgren och Kravtjenko. . Det. bör kanske också påpekas, att de av Gullander så ofta anförda ”sovhoser”, statsjordbruk, och: kol- hoser, kollektivjordbruk, etymolo- giskt och uttalsmässigt bör stavas ”sovchoser” och "kolehoser”, mot en jor international.” " ” : En av Gullåndets sagesmän! den indiske professorn Ranga, sade. vid ”Så som det ser: ut i :|strävan hos bönderna att tillvara- Gultand betonat! att man i alla demokratiska - länder finner "en ta sociala och ekonomiska intres- sen. Han visar också, att de-sven- ska jordbrukarna" i mångå avseen- mitt land, ' ka konstant. undernäring, så blir man ju rätt upprörd, när man-ser- hur jordbruksproduktionen är inriktad. Intill dess att världens "befolkning är: mättad, borde det vara förbju- det överallt på detta "klot att om- den, bl. 2. toriskt, står sky högt" över många andra' länders, men: han' påpekar. också. med . all! rätt, att vi inte ska tro, att vi inte har något att lära. Det har vi, inte minst. när det gäller frågan om det incernationella samarbetet, Där har 1; del till lust i näringsämnen som detta in nebär"”, : Gullander citerar "andra, den kände näringsfysiologen " Orr, som har en rakt motsatt uppfatt- ning 'och som hävdar att vi: måste ee a. | bok ska: jordbrukare: inte visat. till- räckligt intresse ee "Kanske kan Gullander ned” "sin ”Bönder i alla land förenen eder” ge impulser" och väcka in- tresse för ett sådant samarbete. Hari bör ha ett varmt tack för att han sträva”. efter - en. mer äxlahde matsedel -med. fler 'animalier. ” Ett inlägg i diskussionen har kommit från. den kände göteborgs- » tandläkaren 'Forshufvud, som fun- nit att det just är "den omväxlande dieten, som orsakar så många sjuk- domar och bl. a. rar med sig tand- ad år sa Beträffande en annan av Gullan- att må åbo på sk man skattade mer. till vargar- na än. till kronan. : När framor och brodern vak- nade på juldagsmorgonen fingo de del av kvällens och rattens! Peisk mission, Båstad 7 fm, hgm. Man NE Hinnoryd 6 fm. julotta; un ”gatj. stedt, ANNANDAG JUL. .. Otron säger: ”AlYt det där, koll, tin martyrkristna, & sat raomsharmmet, kh, Malm- > ÅA dag "Jul kl, 3. Predikan av Gilles 'Aberg, -Våxtorp, ' Betel: " Juldagen. kl; 75 Predikan. Alma Borg o. Hå- kansson, Laholm. 10. fm. hgm.,, p. Franzén, Trånget ' (Levin: Augustsson) : Annandag Jul kl. 2 Predikan. Alma Borg o. Håkansson, - Kornhult, Lina Perssons; ' Pred. månd. kl 2 av Äberg. 0 ev NU Ve De händelser, oci de voro glada över, att inger olycka hänt far: och mor, men sorgsna däremot H över att -den fattige torparen ' en bit därifrån hade förlorat ; en god del av det lilla han äg-' de. Genom - välvilliga : bidrag från bygdens folk fingo det (Forts. & å sid. De. sva der iakttagen egendomlighet kan man också fråga sig om verkligen "Javslutades , först. .vid 5-tiden på ”ställer probl under ” debatt”, 2 Ne ” ot: "pm - Lantarbetaravtalet. - : Förhandlingarna” om "nytt lant- arbetaravtal har |». Bjournerats. till den 7 januari, Sö d- nestal. nu ser tillbaka på hans avslutade , liv, i grunden mera än ett indivi- duellt livsöde, Han är ett helt tids- skede, Hans långa levnad omspän- ner en tid av de' mest djupgående brytningar, som ' vår kulturkrets någonsin: har genomgått; han är: då Rekördinvesteringar. i Förenta” Staterna Amerikanska bolag kommer : att ge ut sammanlagt / 9,5 mil! jarder dollar på uppförande av nya fabriker och inköp av ny, utrustning ; under ' sista, kvar-: talet i år och första kvartalet 1949, meddelar . handelsdepar= ' tementet " och,. Securities and”. -Sxchange Commission :'1i' en rapport, som grundar. sig på en hela Jandet omfattande un«. dersökning, ', - I denna siffra ingår inte ford br in: gar, I rapporten. avslöjas att sä- väl dollarvolymen som den fysiska volymen av privata kapitalinves- teringar under hela 1948 varit stör- re än Kostna- lingar fortsatte efter. midnatt och måndagsmorgonen, Försäljningen" av" 'Seinbs' RR Krafistation' rn dsfe ”det som är sant i Heidelberg, ba- ra är dåligt skämt i Jena”. < Han fann nämligen, att man på många . håll i England lät korna gå ute hela året om, därför att man funnit att de mjölkade bra då. In- te ens under den hårda ., vintern 1946-47 "tog man in dem." Enligt uttålande .”mjölkade de osedvanligt till Ya Kraft A.-B. är nu definitivt" klart. Ägarna” Hallands Frökonfor i Getinge har sålt före- taget efter "ett pris av-500 kr pr aktie. Även ' övriga "aktieägare i Semb. kommer" att erbjudas sarima pris som för majoritetsposten. Ak- i tiekapitalet utgör 150,000 kr och aktierna lyda på inellt 100 kr tidigare" derna för nya fabriker' och ut- rustning under. 1948 beräknas nu till" 18,8" miljarder döllar, jämfört "I med året. ningen då det gäller järnvägar: samt gas- och elektricitetsverk. — ' Under första kvartalet nästa år väntas gruv- (icke järnvägar) ge ut ungefär detsamma som under sista kvar- talet i grupper väntas ge ut mindre; Om man jämför med första" kvartalet. .16,2 miljarder dollar förra Särskilt markerad var ök- och. transportbolag år, medan andra större år väntas dock kapitalutgifterna för samma period 1949 bli ungefär desamma eller högre för alla: stör= . styck. re er utom för andra transportföretag än järnvägar, ANNONSERA I LAHOLMS TIDNING! akademien 7. återgäldade dessa känslor framgick . . Schöcks Yforskargärning;' Också' er ' åt Irans forntida" religioner och i textkritiskt granskat Israels profe- i : ; För vår akademi' är ni.en stor livsverk, en väldig -rad av skrifter + och en insats I det allmänna kul= ' Men Henrik Schlick är, ån man . . vertevvrervevveYY YT FET Y TY ET YY VYPYTYYYYVYVEYTYVEVSYTYYYVYVYYY PF 3 AMIN ph
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.