Yvre er TYYYYYYVT ETT YA YrYYYTYYVYYYYFYVYYYYYYYYYYYYFYY TY v 948 | - I YYvYvYTTT? YTevevvvV ne 2 december 1948 3 YYETYYTYTYTTTVYTYYYYYTYTEYTYTYTYYTYTTEYTTYYTFYTV EJ 3 > USYYYYYYYYYYYYSYYYYYYYYYYYYYYYYTYYYYY FY YT YYEYYY FET YT VETE TEEN i ju än flytt EVA. Solen går upp kl. ned kl. 15,25. Solen går upp kl. 8. 59 och "ned 15. > ANNAND. JUL. i STEFAN; +) Solen går upp kl. '8, 50 och ned kl, 15. 27. : "Måndagens 1 namn I OHANNES. ' : Solen ...går : upp. kli 21. 06 och ned kl. 15. 28." Dagens dikt Btilla. natt, heliga natt! Världen all slumrar :still. > Ensamt vakar det" heliga > par. . Hulda, "bariiet > med "ljuvligt «> HAMN Is! oss ten slumrar'i i moderlig famn. (Efter J MOHR.) ' "Konsten att dra jämt - "Följande tio” regler angående sättet att komma överens med ogif- ER väninnor har uppsatts av en ung u: 1, Låt dina ogifta väninnor känna sig lika. uppskattade: av. dig -— som de gifta. 'Ta råd av dem — de kan också laga" mat, sy och baka — fast gt dem hur' ligt det. är- med barn — de förstå det ändå, »- Bjud hem dem på middag — när' du har en extra kavaljer. 6. Överraska dem med en trevlig + "present till dera3- ungkarlslya. Ha de varit barnvakt åt dig . bjud dem någon annan gng p på -.. bio i gengäld. : . Var förstående för ' deras blem i livet — men tala ä .- om att du kan ha dina. : Visa att du förstår att även de ” kunna trivas med tillvaron, + | Säg alltid något uppmuntran de om dem, ” sr N egerhistori Sambo ' satt utanför sin. hydda och åt på en melon, då hans gran= ne, Bimbo, kom springande och r0='- > pade: "oas — Sambo, din hustru Har 'pivit uppäten av en krokodil! . — Hm, sade Sambo, och åt. vis dare. Bimbo blev förbaskad: - ' — Himmel, Jag berättar för dig "att din fru har blivit uppäten av en -krokodil och du visar inte den' minsta sorg? '” Sambo tog ett ögoxblick melonen' från munnen, så sade han: '. . ÅA oe Vänta bara tills jag har ade upp min melon — så skall jag visa! min Sorg! - Knasi kille kan kvävas «I en a Stockholmskollega hittar vi följande - hurtiga anvisningar av Ogift fader: .., + Ungarna, som uppfostras nu för tiden skall'det daltas med så för- . färligt. mycket, ' Men "vad kommer det att bli för iyper som växer uj pp? | Ja, sjäpiga mammegrisar. ibland ser pojkar i 10—12. rsäldern gå ännu i arm med sin: målade mamma så kan man ju reflektera: Vem är: mest knasig? Nej, sätt i gång och fostra upp, ungarna rätt, Om en unge skriker så lägg han- den över munnen på honom: (eller " henne). och kläm: igen näsvingarna med fingrarna.så är ungen tyst, är ungen något större skall han ha ett kok stryk, hårdheten och mängden " helt beroende på arten av förseels 'sen, + Vi iker på att ni'får ungar som lyder rd minsta blink och det blir killar som inte faller i farstun 7” för vad som helst” =. 00. os . Inet " Småskoltirarinnan vid Märgro tetorpa småskola' or i Hjärnarps skoldistrikt, An: na Mårtensson, ' anhåller hos regeringen att utan: hinder av uppnådd pensionsålder: kvarstå J Jag. Nu är det i alla fall Tu igen. Jullitern, julskinkan, lutfisken och andra julens håvor är säk- rade, och när detta läses står de ' kanske ' redan på festligt dukade bord. Det kan således bli en jul i god traditionell stil Juljäktet, "som började i no- vember, är nu öckså ett Iyck- ligt ävslutat karétel. Med myc- ket jäkt och arbete följer lätt diverse kollisioner, och konse- kvenserna av dessa skulle kan- ske, bli betydligt värre än vad lyckligtvis nu är fallet, om in- te julhelgen fanns som en jäm- viktsbringare. :-: Just när detia skrives på en nervöst smattrande skrivma- skir inträder på redaktionen en älskvärd dam med:en rar pre- sent till red. Det är en ”hatt” till en thermosflaska, och i den finns bland mossa och annat grönt tussilago, som just hål- ler på att slå ut.: Ja, det är sant: "Det "är vårblommorna tussilago.' Livslevande. : "Vem det var, som kom til oss "med blommor? . Ja, se det får allt förbli en liten hemlig- het. Dock kan vi tala om, att det inte. var det arga fruntim- ret "”Skånska”, som i lördags- | : numret i den här spalten gav |: både red. och de andra laholm- arna "en grundlig utskällning. Som sagt, vi talar inte om vem . blomsterbringerskan är. Men tack i alla fall, fröken B.! I dag på julaftonens förmid- dag ser det inte ut"att bli nå- gon vit jul. Men det var annat förr i världen, omtalar apote- kare Egron: Hanson i Laholm vid ett besök på tidningen. På den tiden vår det ovanligt, om det inte var sträng vinter och mycket snö vid jularna, säger han. En julmorgon 'vid sekel- skiftet var det så' mycket snö, att Peter Klockare knappt kun- de ta sig från Mellbystrand till Laholm, där han skulle spela i kyrkan julottan: "0 x ' Då” var ' det; allt ett annat väglag än: det. "varit ”hitÖlls' i år, En av chaufförerna på knä- redsbussarna säger, att han al- drig tidigare varit med om ett år, då det varit så fina" vägar ända till jul som just i år. "Men vi vet ju inte vilka ve- dermödor, som i vinter 'åter- står. för vägfarande. Er snö- storm kan komma som tjuven på natten, och snön kan. ligga nästan till dess tussilagon nor- malt skall börj blomma.” > Folk, som varit lyckliga nog jatt få' amerikapaket "> det finns faktiskt. de som fått 'det trots det dumma påhittet” att be. amerikanerna att inte sända sådana — har klagat på att teborg rört ihop tvålflingor och risgryn 'och annat nyttigt och bra i en enda salig röra..' Ett par - amerikabåtar :' har just kommit in till Göteborg" fulla med julpaket. ' Och alla dessa hinner inte distribueras till ju- len, har det omtalats. Emeller- tid — den som väntar på något gott väntar alärig för länge, heter det ju. ' På tal om väntetia skall jag tala om en liten händelse vid lantbruksklubbens möte i La- holm nyligen, ' Det var utsatt. "Tatt börja kl. 18.. Men det gjor- de det inte. Det var. mycket folk, . som ' ' kommit ..' ganska punktligt, Man satt och. vänta- de.: och väntade och väntade, Till /sist : började det bli lite oroligt i hänkraderna, Och då visade ! det ' sig, att klubbens ordf, Ji F. Hanssen, Krontorp, som skulle förklara mötet öpp- nat, satt på 'den främsta bän.. ken och väntade på dagens ta- lare, konsulent Ferlenius; me- dan: denne 'satt nere i salen och väntadé på att hr Hanssen skulle stiga upp och be honom komma fram och hålla sitt för redrag! : « Ja, så är det ofta här i livet. Irritation och misshälligheter beror stundom på rena missför- stånd. En vis man har visst sagt, att man kan reta sig nå människorna '——:' eller förstå dem; ” Lo . : "Att nu tala om a julskyltnin- gen är väl ungefär som att ta- 4 tjänst ähnu ett år eller till 1 Juli, 1950. Folkskolinspektörek in . tilldtyrkefé ta 1X' orå den snö, som föll i fjor. Men i alla fall skall vi säga gra ord om ett litet inästers : tullen. vid tullkontrollen i Gö-|- ”Slockne förstörelsens' I : Jalblockor, ring: a ln Julkdockor, ring i den heliga natten, ring över jorden Guds heliga frid! Ljude er malm över land, över vatten, ' klinge den stark i vår söndrade tid... oe )- Julklockor, ring över berg,- över dalar, bringa åt jorden Guds heliga bud! Ofridens röster, som hotande talar, tystne en gång för ert helgade ljud. - ee Julklockor, ring över r mörknade jorden, . bringa ert budskap till stridande värld! '-- Ljude från rymden de heliga orden: vy frälsning i natt blir åt mänskor: beskärd, ee Julklockor,. ring över härjade länder ' -hugnad och lisa åt lidande folk! rykande bränder. : Fram träde fredens och kärlekens tolk. Julklockor, ring i den heliga natten, ” bjud åt: de kämpande ränskorna frid! ' :" Julklockor, ring över land, över vatten : kärlekens. fredens, förbrödringens tid! > >. - > Malte Markheden, : Forts: fr. sid 5, Vin, tarmsinflammation) : - varit orsak till dödsfallet... Mannen blev, begravd,- men. efteråt började : man "misstänka att det ej stod rätt till. Pigah som ätit med vid bordet erin rade sig ej blott att. mannen ätit av den honung som tyd ligen var ämnad åt Filip u- tan även en del andra mys” tiska” förehavanden av Fi- lips hustru samma dag, Dess utom: var hustruns anseende sådant att . man kunde tro vad som helst om-henne. Där till "kom 'att- hennes uppträ- dande efteråt var mycket be synnerligt. ' Hon verkade för skrämd. och 'uppriven.: Lån- ga "stunder 'kunde -hon' sitta och se rätt ned i golvet./Mot Filip... var. hon nu bättre: än någonsin "och "sökte" på allt sätt vara: honom till. lags — hon "som förut : blott: kland- rat honom;? - Ola" ville Hon. tydligen ej ens se åt Jängre. Vid ett till- fälle -- yttrade hon till" en granne att Ola”var den: usla" ste varelse i socknen. var "dock reserverad. :- avvisade :. varje. närmande från hennes sida föraktfullt. Ola " var : också förändrad: "7 Iilan: gick ej som förut' dar gen i ända omkring i byn på jakt efter brännvin utan låg nästan dagen i ända i säng- en med sparlakanen fördrag- na . samt. :visade alla tecken på begynnande vansinne;' Då pigan ej fick ro i'sam- vetet med att tiga: med sina misstankar, sade hon' det för sin fästman; som i sin tur sa de det till sin mor. :-Denna och en' grannkvinna Jäto Fi- lip förstå, att han fick akta sig för sin hustru. Filip tac kade dem men sade ingen- ting. .-Nästa : dag: syntes ej hans ' hustru till och "pigan fick besked om att hon häd- anefter, . ensam fick stå för huset... Någon dag därefter spörjdes det'att Filips 'hust- ru flyttat till > deras gifta dotter, samt att: hon 1å5 kil sängs :- och tydligen ej fick eller ville 'komma-' i kontakt med något. :ectaon : Olas - barn fingo: nu reda på: historien, och : hade Ola burit " sig: illa åt, kan: man gott säga att: hans barn gjor de saken: än värre genom sitt :'obehärskade uppträdan- de mot fadern, :som, dock va rit en i stort sett god far för dem: samt i hemmet städse varit” "snäll även mot .hust- run. Efter ett pinsamt uppträ” verk i i skyltningsväg” och hant- verksskicklighet. Ty, det är faktiskt värt att nämnas; Det är ett bakverk i ett. konditori- fönster i Laholra, en utmärkt |. kopia" av rådhuset med väder- flöjel, klockspel och allt det andra. Bra gjort! i : Så skall vi sluta med att ön- ska: läsekretsen : en angenäm Julhelg. - Och tack för den här pratstunden! : Petra, de tog" en av sönerna mo: dern till' sitt hem och det. be stämdes .att' så fort han av: yttrat sitt lilla hemman skul le han övertaga fädernehem met." Till dess skulle Ola bo kvar.'; Någon .. anmälan - till myndigheterna ' kom sig in- gen i byn för att göra. - In- gen "ville "göra : det, även "om alla tyckte att det bort' ske. Detta var rätt "vanligt förr, ja nästan ända in i vår tid, att man icke påtalade 'miss- tänkta -' händelser,” "varför många” grova brott ej blevo uppklarade. ”: Til" denna ut- veckling ” av" saken bidrog, att den: döde" saknade närma re anhöriga samt förut lidit av magsjukdom och 'ej varit bland mors bäst barn. : Där- till kom att Filips hustru nå" gra "veckor efteråt gick rätt visan ” i” förväg, åtminstone trodde man "det, d. hon. hit- tades' död i'sin'säng.' > Ola, som troligen ej varit medveten. om . giftmordet, bodde" nu :”ensam i. gården med : ett ” par. tjänare. fram »Itill juni månad året därpå. "En . morgon inträffade eå upprörande ' händelse. : Ola, som- ej. kunde sova om nät- terna stod" vid" 4-tiden på morgonen . i sin port då ett par. slåtterkarlar gingo. för- bi. "Då : dessa, 'som -voro illa kända och hyste agg till O- la sågo honom stå i porten, rann sinnet på dem. Under -|utropet:: ”Jaäså,' står: du' där din horebock”; rusade de på honom 'o:; började slå hand- löst på honom. Ola föll i går den, som . var.:stensatt, . och han blev illa" sparkad:-Innan grannärna kommo till hjälp var Ola medvetslös.” Ola, som redan innan varit sjuk- lig repade” sig aldrig mera efter . den . råa misshandeln. Han | tynade bort. En fält skär, som man hämtade nå- gon månad efter denna hän delse. trodde. honom lida av kräfta ' sedan något år ' Att misshandeln förvärrat sjuk- domen var dock troligt. -. På dödsbädden : försonades - han med sin familj och även med Filip, som efterskickades. Filip gifte efter. något år om sig, samt fick på sin ål- derdom det tvivelaktiga nö- jet: att ' få sitta och vagga med vantar på, som det he- ter. -Storken kom nämligen på besök i lilla stuga där han bodde på undantg...' > PEHR-LINUS NILSSON bon DÅ HISBOR MÖTTE sec ; (Forts fr. sid, 6) - : fattiga torparfolket åtminstone något: tillbaka av; den förlust, som drabbade dem denna” jul aftonsnatt. . - Efterhand ' fingo ze, vargarna stryka på foten i dessa bygder. De ' blevo «så småningom helt utrotade Varggropar anordna- des och snaror av skilda slag. Skallgång : företogs ofta på o- djuren "och : mången : -blykula träffade sitt mål." Och en dag var Hallands eskogsbygd säker för dessa fridatörare, = =. ; | världshistoriskt '. ögonblick gör : kvinna — men när var inte den i stallet” har mycket både ljust "I degård. Han skildrar Ur-fars och unde , Två kvinnliga novellister av mästarklass. i " Elin 'Wägner: SPINNER- SKAN, Häft, 7:25. Bonniers. "Dagmar Edqvst: ROMEO I STALLET, Häft.: 6:75. " Bonniers. I Elin Wägner har plockat ihop en "samling noveller, som fått läser boken kommer han att ska- ka på huvudet rätt ofta Ty den bild Olsson ger av utvecklingen är inte riktigt adekvat med den arkeologiska ' forskningens ” rön. Han skyr inte anakronismer utan blandar med gott humör ihop de olika epokerna,' så att vad som skulle ske t. ex. först under ro- mersk' järnålder, inträffar redan i/ett avsevärt tidigare skede, Men i namn efter slutnovellen, Spi skan. Att skriva noveller är en svår konst, men Elin Wägner be- härskar ” den tin "mästerskap. Huggmejseln vilar säkert i hen- nes hand, och händelser och ka- raktärer : får: en skulptural ut- formning, 'Linjespelet är var- mast, när hon tecknar kvinno- Porträtt; Ingen känner varmare för sina medsystrar' än hon, Men hon 'gör dem icke till skuldlösa bildstoder, "skapade för männens tillbedjan, utan skildrar dem med både humor och ironi, alltid ihäg- kommande att de är Evas dött- rar och i sin arvsmassa en aning delaktiga i syndafallet, Men de får inte vara blott Iekdockor i männens händer, inte heller bara husmödrar, som dag ut och dag in går och slamrar med kastrul- Ier och tillrikar. De har en stäm- ma, "de: också, en stämma som bör höras. I inledningsnovelen' ”Den ”för- sta": kvihnan” : berättar hon om när fröken Joan Richardsson i ett sin entré som. den. första av sitt kön i den amerikanska. senaten våren" 1917..' Joans ansikte var visserligen ' märkt av strapatser, tankar och omsorger men ännu ungt, ”emedan oberört. av. sexu- ella . mödor och lidelser”. trättfragmentet är. signifikativt: | ”den första kvinnan” i Amerikas senat :' var ingen mans kvinna, Biodets - hetta. hade icke blekt kindens rosor! Och: hennes poli- tiska program varierade orden humanitet : och' fred; men, därtill ännu ' ett: handlingen. Där; står hon också i novellens slut som ett bevis:på' sin. egen sats, att det enda människan tror på är handlingen, '-En segrare är hon, och männen "krumbuktar sig vid hennes: fötter, ”De ' trodde på henne | därför, att de" hotat. och förföljt henne, därför att dé för- aktat och srmädat henne, därför att hon gav dem sitt jag att slita sönder "och undkom.” "Joan" Ri- chardsson är förvisso en märklig första” kvinnan det! . 2 S - ND Dagmar Båqvist nar också ett namn av god klang i vår littera- tur." ' Även hon behärskar' suve- ränt "den Utteraturart hon här givit sig in på, novellens, ”Romeo och gott att.säga. Det rebelliska i människoriaturen; revolten mot det" konventionella; livets” fria växt har fru Edqist. gjort sig tin målsman: för, . Hellre en oviss framtid i samklang med sitt vä- sens bud än ett hjälpligt ackord med livet: ”att diska sig in i ett äktenskap 'som på" sin 'höjd var en skaplig ålderdomsförsäkring”, Så resonerar en av hennes hjält- innor,: men rösten är författarin- nans.: Hon släpper lös hela /'sitt register av ömhet och moderlig- het, frihetspatos och självkänsla, rättfärdighetskrav och sannings- lidelse — ja, allt detta som gjort Dagmar Hdqvist till vad hon är. Men hon letar sig även in i sjä- Jarnas '. skrymslen, ' där" nypon- blomman: doftar ; och vildtörnet sargar, tin livets innersta jubel och ve,” : FS Elin: Wägner och Dagmar må qvist representerar 'två väsens- skilda . författarkynnen; def ena är kyligt intellektuellt, 'det andra intellektuellt — sensuellt, men det är. också "den" mest markanta skillnaden. 7." | > Bägge har med de föreliggän- de” ”novellsamlingarna - - lämnat tungt vägande bidrag ' till | hösg- tens bolkmarknad."” i Albert Olssons nya. . roman. Sr | Albert Olsgöon :. VÅR LÅNGA. VÄG. Tiden, 9:50. I "Vår långa väg” har Albert Olsson beträtt färdestigar som litterärt 'upptrampats' av bl. a. Johannes V. Jensen' och Jan Fri- Ur-mors invandring :' till Sverige i: den vikande isens spår, deras kamp mot köld och hunger och deras barns och barnbarns öden genom :tidsåldrarna fram till sig- ta ronden i striden mellan heden- dom och kristendora" på (fusenta let. - Por-Å] det hä är han i gott sällskab med Johannes V. Jensen. Olsson har nog heller inte ämnat göra skildringen till en dikterisk översättning av ' Forssanders ”Sveriges förhistoriska bebyggel- se”-utan endast eftersträvat att ge människor och. händelser ett slags allmän symbolisk giltighet, Ur det långa tåget av myllrande individer, som sakta skrider fram ”emiot ett mål fördolt för Dig”, avskiljer han en och annan till att företräda skedets art och typ, idéer och utvecklingsläge. ';: Med obändig fantasi ' rullar han upp det väldiga utvecklings- dramat och fyller det med liv och must, färg och ton. Det gör för all' del Förssander och Arb- man och Ingvar 'Andersson ock- så i'sina respektive arbeten, Mén Albert Olsson höjer det hela till ett epos med påtagliga, levande indivier, som sätter sin Personli- ga stämpel på varje tidsålder. Och så måste det också ha 'varit. Sagor och sägner har bevarat spillror av de stora omskapande personligheterna ' allt ifrån vår civilisationos" morgongryning — det är deras budskap Albert Ols: son: velat tolka. Och han gör det med. suveränt konstnärskap, : ; Axel Ejwertz, Arturo Baroa: SMEDJAN. + Häft, kr; 16:—, Gehersg, "I fjor "fick. en svensk publik stifta bekantskap med den högst fascinerande" spanske författåren Bartolomé Soler i” romanen En hustrus' ära”, i vilken Kataloni- ens. öde symboliskt vävdes” in i berättelsens intrig, Det "var en skakande gkildring,” ett” väldigt epos, som” "ägde något av ödes- storheten i'de. klassiska tragedi- erna. .: Romanen utgav sig -dock för att vara en fresk över det talets första decennium, . "I & år föreligger en till svenska överflyttad rorsman av: en annan stor spansk diktare, "Arturo Ba- rea, som i ”Smedjan” skildrar en spansk” pojkes liv "mellan sekel- skiftet och första världskriget, I själva" verket är emellertid denne pojke en" symbolisk gestaltning |". av Spanjen och aess folk och. har alltså — samma .. dubbelbottnade ärende. till publiken som: Solerg ”Mare Villari”, för (Med fullmatad realism skildrar Barea "sitt ' land, vars lägre be- folkningsskikt ' hålles + nere ; på djupet i okunnighet och fattig- dom av medeltida feodalism och kyrkovälde .i mer. eller mindre öppet samförstånd ' med :, den frambrytande industrialismen. Det är ingen överdrift att beteck- na romanen som ett socialt epos med . ett - djup och en räckvidd, som ställer. den i paritet med Gor- kis ”Min barndom”. Barea kär- ner” sitt folk, med röntgenblick har han utforskat de människo- typer, 'som han ställer fram på secenen, och skapat dem så blod- fulla .' och påtagliga som om de modellerats direkt inför läsarens ögon ur levande materia, - nen rik underhållning. Vi:får följa ' med. romanens hjälte på hans öden och äventyr i Madrids utkanter, där det är emutsigt men skojigt, Varken smutsigt el- ler skojigt är det emellertid i fas- ter Baldomeras '”ombonade.. och välbärgade hem, där den fader- löse . gossen omhändertagits och där. hans mor har äran förrätta grovsysslorna: Men fastern vill göra . honom till någonting fint och sänder honom till en jesuit- skola, vars förljugna, kvava och fördomsfulla 'atmosfär framkal- lar rebelliska instinkter hos den unge discipeln, Denna revoltanda underblåses. när han som svält- avlönad yngste. man i en Madrid- bank... ställes öga mot öga med det : spanska samhällets, lyten: översitteri - och . korruption, ' Slut-|. ligen brister den inre anspännin- gen. Han bryter sig ut, ur den värld, som : blivit honom "”förhat- lig, och spanar efter en ny väg för sitt liv med friskare Iuft :och | högre. rymd. Han finner också den nya färd- riktnihgen, Revolution står det på vägvisaren, Kanske hade där i stället bort stå illusion; Det får vi måhända veta i ett kommande arbete av Barea, ' "Smedjan” har emellertid bli- satt j tio länder; och. i Danmark har den sålts i icke mindre än fyrtiofemtusen exemplar. u : oa Ewz, KAMPEN MOT HAVET, ro- . man av Den Doolard. ” man av A. Den Doolard. . To förlag. Pris 15: 00, inb. Karipen mot havet. har för Hol- Om Holger Arbman i Lund, ” som är professor i fornforskning, ' ländarna blivit mer dominerande än något annat. ANtid har de fått kämpa för att erövra land katalanska bondeljvet under 1900-)— vit en litterär succé..Den är över-j' och behålla land. ön Walcheren är en av de yttersta utposterna, För att bryta den tyska blocka- den mot Antwerpen måste en-' gelsmännen 1944 bomba öns val- lar och historiens väldjgaste flod- Våg släpptes ut över det'arma landet, där endast några få, högt belägna platser skonades. Om de femton månader, som: havets väl- de varade, hur människorna lyc- kades inrätta sitt liv och hur en liten skara pionjärer med primi- tiva verktyg börjado återupp- byggnadsarbetet ger boken en in- tensjv skildring, Men pionjärerna kunde snart kasta de primitiva rTeskapen och med teknikens mo- dernaste hjälpmedel fullföljdes - arbetet, Boken har blivit ett lit- terärt storverk om arbetet men också ett verk om de enskilda in- dividernas tappra liv och uppoff- ringar, tone MARIONA, roman av Igna 0id Agusti. Fritzes för. ""lag. Pris' 12:50; inb. 17: 50, Intensivt glädjande med spansk esprit och spansk inlevelse ger oss denna bok skildringen om ett dramatiskt äktenskap, Från bör- jan var Marionas äktenskap dömt att gå sönder, hennes man är en förmögen fabrikslgare, hård och beräknande och hon, vacker, varmhjärtad och aristokratisk, Men så träffar hon en man av sitt eget kynne och dras till ho- nom, När så förhållandet upp- täckes blir. det en brytning mel- lan de båda männen, en brytning som sätter både dem och Mario- na i ctt hektiskt tillstånd. Re- volutionär stämning råder 1 Bar- celona och hennes man får dag- ligen hotelsebrev. Under en för- nämlig galaföreställning på ope- ran tar: ltampen. mellan de båda männen ett tragiskt slut och det hela kulminerar i:ett dramatiskt upplopp... Boken, :en . underbar Flldring om kärlek och lidelse, rr romaner, ” av Ruth Park, Höker- : bergs- förlag, 12 kr.,,. Ånb. 16:50, me Människors öden" i ett slum- kvarter i -den'-stora australiske staden Sydney har här skildrats med livskraft och livsglädje: Det” är grella färger över dessa mäns niskors. oftast. hemska öden .och det förfallna livet i'skumrask, på bakgator och bland sutenörer och skökor.... Men . det finns bättre människor också. och det hela är skickligt och väl skildrat. Dot är humoristisk värme över: det hela. Många hemska, skakande sidor — såsom besöket hos :abortören "finns men också en ohöljd realism, > där .. vardagens ytterst små glädjeämnen dock av” dessa människor : på livets. skuggsida anammas tacksamt, Boken är en rlitterär kraftprestation och har blivit förunderligt, levande, NM "De små steren av Gösta At strand, Pris 7:50, in "Det är alltid roligt med barn och det är roligt 'att se dem och blir: -så lätt. tråkigt och tungt. Men .:. när .den -kände' författaren och kritikern. Gösta Attorps sät- så kan man vara säker : på att det blir lyckat. Så är också före 'i'haäns bakgrunden, Där har han på ett sällsamt sätt lyckats fånga ögon- blickets" små .stämningsbilder t barnslig glädje och sorg. En pre- sentbok till alla 'Sveriges föräld- rar har den kalats,. Vi instäm- mer, os Eskil Berggren, Lind- forss förlag: Pris 12: 00. ” Gandhi står "såsom dei 'främ- ste - gestalten i det nya Inålen, det Indien som: växt fram ur sa- gör och mystik, ur furstarnas ri- kedom .. och - massornas ..: elände, Men det finns mycket annat bå- i detta ofantliga rike om vilket ket. Men denna brist vill förfat- taren avhjälpa och han gör det på ett trevligt och medryckande sätt. "Han ger bilder av den brit- tiska”: styrelsen, av. religion. och politik, av historia och framtids- utsikter, Kort och: gott — man får på ett medryckande och trev- ligt sätt veta mycket « om det nya Indien, ” ; PerE Rundquist. Ge- bers, Pris 8 kr. här på ett ovanligt suggestivt sätt. Det är skildringen om man- nen, som trots satt han är lyck- ligt gift dock dras till en yngre kvinna. :: Men barnen : kommer emellan ' och dragkampen mellan dem och hustrun på ena sidan och "längtan = till ungdomen' på den andra skildras intensivt och blodfullt, :. En ' äktenskapsroman utöver. vanliga, . . Moderna svenska noveller i ur- val och med författarpresentatio- ner av Stig Carlsson: (häft. 10 kr., KF:s förlag, Stockholm) ger läsaren kortakt med både 40-tal- ister och författare av äldre år- gång, t. ex. Tora Dahl, vara no- vell Min' kamelia: lämpar sig väl för uppläsning. De uppgifter som utgivaren lämnar om de. 22 för- tillförlitliga, men som smakprov på den nya svenska novellistiken är urvalet bptitretande, en av säsongens. mest sålda : DET SVAGA KÖNET, roman - :törpa Wahlström &.Wod- ' ' 5 att skriva 'om, dem men det Bist- nämnda är icke allom givet, Det - ter sig ned och skriver om barn, ing, : där ,- hans egna barn : fått blida de på ytan och under densamma : vi egentligen inte veta så myc- ' . . De må vid. havet, omar av -Det eviga trlangelproblemet en . man och. två -tvinnor behandlas |. fattarnas biografi är tyvärr inte : , hundraprocentigt Det nya | Indiens : åns av > Nn. SYVESvd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.