. | sonliga utveckling: > täta flingor," och > genom :: drivorna ; icke: den" rökiga. danslokalen' fram- : samlas om; kvällarna för att spela -- :kvär,”meå bildriing saknar € inga- KAD ARAA AMMA : Kär DET VARA MOTIVERAT att ' skilja "de”två begreppen stud 1 te och bildni bete åt? Är inte; allt, studiearbete också. i ". grunden ” ett '. bildningsarbete?. Vi .' strävar "att bygga ut. vårt, vetande, öka vår kunskap i den avsikten : att. göra Oss -" mera skickade" att utföra. vårt ar- bete, Men gör' vi oss därmed också mer skickade 'altt..se det goda och .det rätta. i. tillvaron, att lära oss . som er bekant folkbildare uttryckt det; vett och vetande, hut och håll- > När jag i möj er ordet. bildning, känner jag alltid något" av djup . vördnad: stiga. öpp: inom .mig. Ordet för. mina -tankar tillbaka: till en period av: mitt liv;.som för. alltid kommer '.att.. framstå "som det be- .: tydelsefullaste 'skedet' i min per- . — Det är en'stilla vintérkvåll på Sveriges”, "landsbygd. Snön" faller i ” pulsar en; vandrare, . Hans mål "är --me i: samhället. Det är heller inte den"obebodda torparstugan., borta, i - » skögskanten, . där : pojkarna brukar "ett upplyst: fönster, och när han kaminer in och skakar'av sig snön, känner hån värmen från den hem- ” trevligt sprakande. :kaminen. "Några - har : .redåns; anlänt och" ytterligare H några: korjimer till; Inom” 'kort är Jade, tio; sökand i stodielampa.; Tio par val= ; Junda för det: Fortfi Fande söker de "| bekostnad. av. verklig. bildning, så i kan det, knappast bli tal om, någon] or själs Känskap , jär: inakt är visserligen I inget nytt? slagord, men aldrig har det väl i. mämiskors medvetande varit så storkt förankrat, som just is vår: krasst materialistiska tid. Endast det som' kan mätas i. reella mått har värde, endast det ger oss möjlighet att vinna en bättre posi- olityr. Av. Karl Gustaf. Johansson : SR: positiv ins intag till "jivsäskåd- hihgsfrågorna och livsvärdena lika godose den personliga bildningen med. sin nära anknytning till dags- aktuella frågor, genom sina' arbets "och "sitt k iv, Dock tion +.i . samhället, 5 a ' folket ropar efter bögr: ”bildningsstan- dard”, d. Vv, s. en högre kunskaps- nivå för folket i gemen, I och för sig borde detta inte vara något att anmärka. på,. men när. det sker på är 'Cet ett "beklagligt faktum. Vår tid: behiver kanske” mer -av. skolat folk, raen vad vi framförallt be- höver är mer 1idat folk, och det är något helt'annal än vad som avses och. kan vuppnås av en nio- årig skola, .som skall. leda hela svenska ' folket iram till en kun- skapsnivå, som ligger på den nu- varande realexawnen, Skall skolan bli en bildningsfaktor äv betydelse]. i vårt samhälle, måste en viss ned; prutning : av det rent kunskaps- mässiga lärostoffet komma -: till stånd, Något: som man dock ogärna ser både från allmänhetens och de styrandes sida.. Det: torde: överhu- tycks även .denna skola löpa 'risk att alltmer bli en institution, som, begagnas i i samma syfte, som andra folkskolans - överbyggnader. Härpå tyder. den "sjunkande , medelåldern hos - folkhögskolans ; elevmaterial, Det. har. från. folkhögskolehåll ut-! tryckts farhågor med anledning av I detta ' förhållande, : säkerligen inte utan ;' grund, / Skall ' folkhögskolan även i framtiden fylla den uppgift den en gång varit ämrad till, måste den få behålla tillräcklig plats för diskussion och fritt skapande verk- sämhet, kamratlig samvaro i ung- domens egen regi, ideellt bildnings-' sång- och ; .musikövningar, teater- verksamhet" o. dyl: Men folkhög- skolan- kräver föratt fylla detta ändamål; att det elevklientel, som söker sig dit, är tillräckligt moget för "undervisningen. . En speciell form : av. folkhögskolor, avsedd ' för. rvud: kunna diskuteras om bildni kan medilelas från en kateder, För- :visso ligger ett visst mått av bild- ungdom: under 18 'år,- vore. på sin plate för att förebygga de nuvaran=, d de i. art kot där. eleverha själva får söka sig fram : till målet. Arbete under. an- skolan: skulle ' och genom ' sin | speciella . karaktär bättre - kunna svar skapar. arisvar de män- niskor, gemensamt sökande' bidrar till en bättre förmåga att samari böta med anära ägen efter skolans slut. Kunskaper; som inhämtats på detta sätt, blir säkert också" mera levande för: de "unga: Detta är. dock inte” resuli "av den 'inhämtadé kursens -'slorlek . utan fastmer. av det” sätt; varpå den. inhämtats... Vi vinner ' alltså :med -'detta ett Sisst mått av smidighet : hos: de ..unga, men någon - personlighetsbildning är inte bara en yttre förskönande Trammanande. av' de' goda och rika ens: tjänar dettå syfte.” tillgodose” just den ungdo. der' bleve avpassad: för '. i Bildning: i ' ordets djupaste me- ning är något eftersträvansvärt. Det polityr, som vi -ska lägga: oss till med, utan bildning innebär en för- vandling av hela vårt inre liv, ett anlagen! i vår”: själ och kamp mot allt sorå vill "draga oss ner'i'smut- sen; Det är 'inte "allt "studiearbete, som strävar 'mot ' detta” mål eller [näringen a äv. : | åldré kronoskatt ; går bra i i Halland 'Avkortningen har varit t störst i Falkenberg. ov | STOCKHOLM. bondeförbundets: "försläg förra. riks- dagen "att glädjande > att benstarssoneringen. nu: äntligen slopats, men” det inger. sannerligen. -inga -glädjekällor 'att höga extra -bensinskatten bibehål- Jes, skriver Skånska Dagbladet (bf): ;.Statsmakterna'. borde + ha .. följt den” nödvändiga köp- H "Genom 1 ik iskaps änniska?” Svaret” kan: bli både Ett ör dock: säkért;: kun- + lavånder Vi tecken mell gen. ' ” I vår ti I :töning "på värde: för faktorn : betydelse, + personlighetens - daning, alltför mycket: fått: :maka på sig. "| länet till. 1,328,000 kr, pande på” åren närmast: före upp. bördsreformen: » restantier jividrives ju jämsides. med prelimi” närskatten. ut nya jättebelopp av motortrafiken Vad ängår 1944 "års kronwoutsi ;T- den kraftsind skulle. ske . på anära vägar än genom, att krama "skatt; Nu -har' vi emellertid HN gt att slippa möj, undan .den.. Vi får lida av följder- na. sav. : regeringens. emissgrepp. der uppgick. restförda" beloppet. i vilket. skulle erläggas .'av :,16,400 skattskyldiga som uppförts. i restlängd,. Vid inne- ; varande" års: början. var detta bes lopp: praktiskt:tåget helt. slutredo- .visat,. 81. proc.. som indrivna .och resten såsom. avkortad eller avskri- -hade avkortningarna senberg; där de uppgått | till: ej mindre än 36 proc. Därnäst följde "Varberg med avskrivningar om '20 proc. samt Halmstads stad h' Viske distrikt med 17 proc. - Av. restförda. beloppen av, 1945 års "kronoutskylder :— sammanlagt. ra indrivna och 18: proc. avkortade, Även för. detta' år har avkor(nins garna visat sig vara störst i Fal- ck där sé "el vagn kör ju om: 085, ? . tedvid: den »I'störst” ”] fanns” vara , influtna. - [Till verkställande direktör misan! Varenda: Jama Ä aa 8 med -hela 38 proc, minst i Viske' och Himle distrikt med .7 resp. 6 proc: Indrivningen synes ha" varit "effektivast relativt sett i Viske utmätningsmansdistrikt, ' där 183 proc. av restantierna: drivits in: | Arstads: distrikt: med. vardera 85 | samt Falkenbe; sdistriktet med 832 "Ne estindrivningen ifråga -om. 1946 års kronoutskylder — de sista före uppbördsrelformen [— ' visade det sig vid undersök- ningstillfället, att' 63: proc. av res "I tantiernas influtit; "medan 15 proc; avkortats; det" återstod, alltså att driva in 22 'proc. eller 'c:a' 150, 000 Fkr. Som vanligt var avkörthingarnå i" Falkenbergs' stad med 34 proc, "medan de var minst i 'Oskar- | |ströms distrikt: med 5 proc. samt Skottorps ' och Himle” distrikt med 9 proc: Längst hade man kommit F med indrivningen 'i Årstads distrikt, | där 80. proc: av. Testbeloppen bes Motsvarande procenttal var: bl.a. för Halmstad 58, Varberg - 72, Falkenbergs ut= mätningsmansdistrikt 74, :Himle' 75, Viske 70, Kungsbacka 60, Harplin- ge 76 och Laholms distrikt 66 proc. . Sveriges Skogsägareföreningars | - fiksförbund — efter. generaldirektör Nils : Malmfors,' som efter tjänst- ledighet den 1 januari återinträ- "I der i statlig tjänst, har styrelsen .utselt försäljningschefen i Domön- 1,273,000 kr — befanns 74 proc. va- 1, , Därefter” följer : Himle distrikt och |: i ÅA ring” av " produktionskostnaderna”, | tygsreturresor, gmästare. G..:Olham- I. terligare ' "lätta under' nästa år. bör:det vara statsmakternas skyldighet>att 'lätta- på. den :extra :konsumti ningen" och ' då bör till äggsskatten på | bensin.i första "hand. tas. bort, . Som : en följd ev: veringen Kar: bensinpriset” stigit me: ören: Prisstegringar på ahdr avser regeringen att subyvent nera bort, ”så att priset blir för" konsumenterna. ”Vad?ä dighet: vara? Varför skall motorismeni, som an och. samfärdseln, i synnerhet landsbygden, ständigt spela strykpöjkens roll? TN Det : är svårt att bedöma den svenska. sjöfartens" konkurrenskraft :devalveringen, "men, det nya medför. i alla händelser en ännbar ock bekymmersam steg- framhåller ordföranden i Sveriges redareförening, direktör K. R. Bök« man för Svensk Utrikeshandel: "Större '.delen :"av den": svenska handelsflottan; drivs numera med olja, och eftersom oljepriserna med ett slag sprungit i höjden, har även utgifterna - självfallet. ökats. Även en; del. andra ; driftsutgifter . måste betalas i dollar .och. denna ökning lav dollarutgifterna - kan ingalunda alltid kompenseras genom ett' ökat ,hemmavärde” av intjänade dollar- .frakter.: : Sjöfarten borde "teoretiskt kun- dra fördel av. ett genom devalve>: ringen ökat handelsutbyte. I pråk- tiken är emellertid dessa förhopp- ningar synnerligen -osäkra, Förenta staternas krav på att minst. 50 proc, av” marshallhjälpen skall skeppas på” rik kölar b lasttillgången + för europeiska far: Härtill” kommer att den: ameri- "kanska : handelsflottan: avsevärt stöds' av” stora stalliga ' subsidier. Det förefaller 'som om 'denna un- derslödspolilik kommer att ökas yt- terligare, Även i andra länder går klerna: i. viss ä a styrelsen... DN Kronor s socken i - Olhamrar är född j in + för 2 i Isar berata — ivsluswistd, Så Tätt detta : experimenterande .'med Aarbetsmarknaden och därmed å- stora” ” svårigheter, och. förluster, statsunderstödda - rederier ' pågår skapas allvarliga störningar: på sjöfarten samkas : den - privata, arbete i. form' av litteraturaftnar, |. Trare” a hetsfulla;” har så enorm betydelse. för närings; '| ä 245' mil lång mur,” påbörjad något över 200 år före Kri-'.. sti ' födelse ska : nomadernas anfall mot Kina. Den lär vara det enda vår jord som med blotta' ö- gat kan ses av invånarna på månen— ifall denna nu ha- de" varit bebodd. Har Asien, sin mur så har Afrika" 'sina. pyramider. I: E- gypten" finnes ett 7O-tal och den största är cirka 140 me ter” hög. Om man. tänker 'på att. våra radiomaster i Gri- meton' äro ungefär 130 me- ter .höga så. förstår man bättre" vilket. «intryck denna pyramids - - ofantliga sten- massa .. skall göra på. den som: för. första gången ser den." oc Australien "hade: en del år, jordens högsta, bro, vid: Syd- ney, . den . är. på sin högsta punkt 50 meter. över vatten ytan, > dess . bredd får. man en föreställning omi då man hör att å. densamma. finnes 4 'spårvägsspår: bredvid" våx- andra .,därtill en, ryrdlig' kör bana för bilar : och;, gångba- na för gående, Varje, timma på dagen passeras bron av 168 spårvagnar, 6,000 bilar, och, ',40,000 fotgängare. — ”Erk du, Maja du, en sådan bro skulle vi ha över Nissan i Hallands” residensstad ””..” "Nu ; är - denna bro över trumfad åtminstone" vad. höj den beträffar. av. bron. mel” lan. San; Francisco och” Oak- land i: USA,” som:har en höjd över vattenytan" av 70 meter, ”. därtill "är: de över en svensk mil lång. . :När 'det' gäller: stora ”kyr- kor så slår vårt. Europa re- 1 kordet.” År 1506 fattades. be- slutet... att.; bygga den nu rande; Peterskyrkan". i. R Det tog en tid av.160 år a nan den blev färdig, men så är, den också 211 meter lång och spiran höjer 'sig :132 me ter. över: marken... or "Näst; ;Peterskyrkan i: :stor- lek kommer” ju så Saint Pa- ulfkyrkan i London: med en längd: av 152. meter, bredd 76: och. högsta delen av kor set. å kupolen. 110 meter, :I detta : sammanhang kan : det vara intressant komma ihåg Je | att; vårt lands: Största? kyr- er meter; lång och" samma mått 3 gjort "besök ” i alla 7. jordens; världsdelar en gång en! ”jorden-runt-fa- gjorde jämförelsen mellan "kvinnorna 0." världs- 4..J.delarna: ' Han "sa: Asien är :tjugoåriga. hemlig- Afrika” den” 30-åri- temperamientsfulla, Europa' den 50-åriga i gam- la vanor stelnade, Australi- en ' den ' 60-åriga utom kur- <en; . som: det inte ägnas så mycke uppmärksamhet åt. Men nu åter till intressan" ta” byggnader. '- En. av. jor- dens' vackraste kyrkor ' var Sofiakyrkan. i Könstantino- pel (Turkiet), som byggdes redan'år 558. År 1453 eröv- rades -: den ' emellertid - av de muhammedanska ”” turkarria och blev därmed förvand- lad "från ” kyrka 4 till: moské. En" Kristusbild å en av kyr- öga lär kunna" skönja kontu rerna ' av , bilden, i alla fall. Ja så har det berättats för sign. av en som, varit. där. -- Också i, Indien, som vi kalla för hednaland . finnes en mängd praktfulla Budd- hatempel samt andra. bygg- nader. .” Allmänt bekant är gravmonumentet, i" Agra som; av många anses för den indiska :arkitekturens ypper sta skapelse, Tadj Mahal är byggnadens. namn byggt av stormogul Djihan över hans” gemål Mumtaz ' Mahal En europé som varit "där sä- ger "kort och gott att dess skönhet kan inte beskrivas, det är ' som en dröm, man trodde inte "att något så' vac kert' fanns ' här på jorden. Trettio mililoner ' kronor ko- stade detta gravmonument och uppförandet :tog: 22 år. FYN RA -och" byggd till” skydd mot de centralasiati-" mänskliga. byggnadsverk på | IM delhävet - med: Röda? ha ; kanalen. ma att kosta 1500 millioner damm över Vita Nilen vari- toriasjön kommer att höjas! 1:meter och denna sjö blir, vid : gefär : dubbelt MPN Säregna byggnadsverk "Kinesiska ' muren är en: NANA För LAHOLMS TIDNING av J. P, " bird 4 a öm några år är det 505 sedan : Simplontunneln blev färdig, jess. längd är. nära 2. mil; alperna höjer sig c:a 3, ,000 meter över: den; : bygg- nadsköstnaden hbelöpte -.sig till ungefär '60 millioner: kro nor. "Denna tunnel blev'fär- dig år 1906 och är nu 'por- ten mellan Schweiz och Ita- lien. CS I inget land på jorden kan man" åka järnväg i en och samma riktning samma land så långt som. :i Ryssländ, hämligen från Le 9877. verst' —: ungefär: sam- ma "längd ” king" i Kina. i i "ÅA "rådhuset 7 "Prag stjärnornas :' byggnadskostnaden tag: vär ”på' sin Gå bye det av. Suez-kanale 168 kr. lång” och” millioner. ezkanalen:: har blivit för "Englands ' hals, ning: dessa +: skall” ra? nu” tåga till. Jeruktalern; en tillryggalägges"'. på: en natt, men som” Israels barn behöv de: 140-år till med "apostlar X Bti annat stort kanalbyg- ge är Panamakanalen." Re- dan 1879: Hade ' ett franskt bolag: börjat ett kanalbygge här: : men; företaget slutade med. att träda i likvidation 1888. En'del :av dess ledan- de "män häktades "och 'böt- fälldes. År 1902 inköpte” så USA . det "påbörjade :företa- get: för '40 millioner 'dollars. Det” avbrutna ' arbetet "påbör jades 'igen "år" 1907 och den 15/8 "1914 var kanalen ' fär- dig. Dess'längd är 81,6 km. och" fartygen kan passera kanalen :på 8 timmar. T. ö. mi "juni :1932 hade : anlägg-; ning och underhåll kostat: a- merikanarna ' 1988 1/2: :mil- ; lioner kronor: men så' slipper ju nu fartygen som skall till Amerikas ””Stillahavs :' ham- nar att gå runt Sydamerika, och" vad: kanalen betyder för USA sjöförsvar” "ligger" i öp- pen: dag: - Som” jämförelse må näm- nas att vår Göta kanal som i "sin 'helhet blev färdig år 1832 - gick. i byggnadskost- nad till-endast 13.4 millio- ner kronor: men så byggdes ju den till - avsevärd del av kommenderad militär. Sign. passar på att fråga den ära de " läsaren härav: Har Ni gjort en tur på Göta kanal tvärs över Sverige? Om:'in- te, så: gör den, det blir ski hetsminnen för livet." »Ett' stort projekt är nu ä vårdande: angående :-regle- ring av Nilen, ettiarbete som väntas bli färdigt "först om, 25 år och beräknas kom- kronor. Det skall byggas" en i ett och ningrad .; till" Vladivostok'— som fågelvägen mellan 7 Stockholm. och Pe Hjeckoslovakiens huvudstad -—' finnes ett 'ur' som" visar icke blött "timmarna" utan också årstidernas gång;'och - vandringariv i himlarurmmet.' För en.del år tillbaka: hade vi: här i Sve- i Europas ' högsta skor- Svara” för. Den är' "belägen nära” "Skellef teå” och är 145. mete hög, & bygg den”och' år: 1869 var: "den? fär dig:"Den Hade” då kostat: 4601.n att. föda Englands. befolk- skall 150 skepp. :.kome ma till engelska hamnar var jesidagi-och en stor;del: av igenom :Suez- Vid staden Kanta- å" kanalens "strand : utgår sträcka på 40 å 45 mil:som Manzån som skall få ett mi | nesmärke i. Laholm por- na trätterad av kyrko herden” i Vinberg. oA Vinbergssunen Olof von Dan. lin skulle ha rodnatk- av blyg=". . sel "eller förtrytelse må vara . osagt — om han vetat hur väl eftervärlden - skulle komma att ', penetrera hans onekligen något | i kömpligerade kynne. Mannen, - om skall få två minnesmärken is UHallond och Som vi med stolt- - het nämner. som hallänning var . nämligen långt ifrån något mo- ; N " raliskt: "dygdemönster, Snarare” I tvärlom. Det. är inte. heller i egenskap av sådant han vunnit eftervärldens fespekt, utan utes slitande på grund av sin intel= N ligens' och sitt charmfulla sätt ' att behandla . "modersmålet, : - ER av dem'som bäst ner Olof |. von Dalins brister. och Törtjänster är nuvarande kyrkeherden i Vin- berg, Arvid Hernlund, som under; hit och . årens. lopp såmlat mycket. dalin-, angripit. "vetande," Inför en 'ganst ka" talvi publik tecknade "han i går kväll i' Falkenhus '. ett ' mycket intressant. d inporträtt,' som” bekräftade vad . ällning vid. hovet kunde förhjälpa även: det 'flyktigaste studium "av , sin skäligen klent begåvade broder Dalin ger vid handen, nämligen att | Johan till en Xyrkoherdebofattning Olof. von Dalin var en stor slarver!i Fagereds pastorat, .. ' «och . skämtare men. en” (Intelligent! År 1740 kom PSagan 'om Grål och trevlig karl: svs i. i som sgeentgen > Kyrkoherde. Hernlund 'erinrade Sveri ; tegenter och som om - 1600-talets " politiska slitningar, | ännu i dag läses 1 våra skolor, Daz vilka särskilt: Halland :som: gräns- lin strävade nu efter att 'nå klimax landet och infartsporten för fient-! På 'sin karriär.:: Genom, att. söka nnu - inte religionen: direkt vid den- na ståndpunkt, drev han dock gäck med prästerskapet, - vilket emeller- :' Sedan .: Roskildefreden defini- | na inträde vid hovet. :Hans tillvä tivt inlemmat ; Halland med /den" gagångssätt var kanske inte så vac- svenska, : statskroppen, ' gällde det!kert. Han - överhogade nämligen för > de' svenska” makthavarna” att j maejslätets meträss med dikter och : grundmura: svenskheten: i detia' prisade hennes dygd i höga: ton- karga : landskap - och detta måste; arter, : År 1750 nådde han sitt mål, ske, inte minst genom en språklig ; ; då han''blev , prins Gustafs infor=' ; omvärdering och ett: undånröjande | mator;,' vilket "skedde mot drottnin= av dialektala Splittrir.gar. Det gäll- | gens, vilja,” Så "småningom ' vann . de kyrkorna” knyta Präster, söm talade; som sätter en svart fläck: på Olof rikssvenska; ': "medan .>' halländska | von. Dalins minne, är .hans kalott- Å aberades på andra håll | predikningar, då han | i likasinnades: «. helt -ute- ; sällskap klädde ut.s säreget, hade inte": bara, prö let "ungefär: en: mans-| även: vår: kristha t Pet, gick så . derietier "dessa språkliga” strider, långt att. Dalins beteende drogs in= "direl ur: Halland träder : fram. en if sekreta utskottet” och kungen ningom vinner: "språkets 'nydanar och -'blir"'den; som! Jär” ”rikssven ätt' behandla sitt' mg. lltså i stort sett följderna. av sina' alottpredik ingar, klev adlad 1751 ch steg snabbt i graderna. Fem lyckan, då han visat alltför starkt , intresse för drottningens ar mot författning na ' I Vinbergs prås : 1708" och: son 'till- kyrkoherden” Vinbergs' öch. Stafsinge 'församlin. gar. Dalin: lämnade Halland i unga år - och . har faktiskt inte haft så många påvisbara kontakter med sin-. hembygd. "Om "man hos Dalin' "kän" - mynt. Olof ;von Dalin: blev 'emel; -lertid återkallad" Jill h 'led'i' aug.” 1763. halländska kynnet . grad tvivelaktigt unge > mannen: koi högsta fladder. och lågtstående. moral, sort "tog se så ”barocka uttryck alt han CM Halland inom inte! alltför 5 ävlägeen framtid. komniner' att:få ; märken 'över i sin; bi närsligen dels ett'som Vinberg, 'och' dels plats i Laholm, « ”denha” dorskåD ibland 'Yrtvs så in absurdum: att ; effektenda blev” di » rakt motsatta... Som nittonåtig om : . han till huvudstaden, blev informa. tor: hos: en. högré: ädelsnåbn och e; gagerades' Er en. adelsklubb;- där , | mottot var "Tro och redlighet”. .De unga himlastormare, somsihär hade säte och stämma,' odlad: -eh' lig Karl :XI-kult,'! Ofa"Ie - exklusiv: ällskap var: he moralen : :desto, lä; Väl den” store ' karoli ens 'minn N men: den i förnöjsaråhet.i och 'd den enkla livsföring, som varit idet:ka< -rolinska ', väldets . styrka, :j glömde man däremot total ATéT Att Dalin fick lträde till dessa kretsar berodde:'väl mest” på Kans > diktning;:' Han: okumenterade sig som en språkets. mästare .men. lår nade ”.ogenerat. sina bilder utifrån, | +: Dalin !- var: oerhört” produktiv ; och strödde formligen tillfäslighetspoem . omkring sig. .; Det var begravnings- vers ' och. namndagepoesi, » skrifter- mål och betraktelser: o. jonglerade elegant med 'de religiösa. ; värdena + -- tyvärr alltför elegant. Dandytypen,- en - motsvarighet till vår tids: swingpjatt,. utsatte han för blodig drift,. vilket kanske i grund, och botten "berodde" på mindervär-. dighetskomplex,' eftersom. den '-ele- gante stilisten Dalin: var” rätt. un- dermålig som : lskapsmänniska, ; Dalin . blev 's småningom. an- ställd som" kanslist ' och det är un- der ': denna : period. hens : diktning inträder-i en ny betydel: I fas. I dec. 1732 utkom första numret av tidningen”. Argus,. en svensk motsvarighet -'-till'- den -engelska Spectator, '' Dalins 'skriverier i Ar- gus ;' präglades: av stark moralism men : behandlade även politiken, och tidningen blev något: av språk- "rör! för det nybi'dade hattpartiet, Han bekände konsekvent sitt fränd- skap .med denna politiska riktning "utom ' i ' ett "hänseende: han var fredsvän... Och hattarna förde krig, misslyckåt krig: >” s ä Att: skildra Dalin: so är fullk tal. vida 1700 2. Begreppe fart” är inte liktydigt med "vad motorcykeln tål”. ut-. "an innebär; "att. farten 'skall; lärnpas > efter. trafi- ken; och i igens .beskaffen het; .Omkörningar i kur- "vor, backkrön samt på bro ar. och: viadukter dömer den : jomdömeslöse imotor- " cyklisten. : Géstalten --f håller”. frihetens fackla! : i :;:sin”. : uppsträckta hand. .”-Statyn är på sin tid skänkt: av: franska : nationen till: USA. Med all aktning för: Frihetsstatyn och frihe ten ' så”. kommer man inte i-” | från sanningen av. vad Har- ry: Blomberg; skrev. härom: dagen: . att: våra frihetskäm- par : vid” sekekkiftet kunde - inte” drömma - om att'i.deras sådd "låg ett frö gömt. som gör att mänskligheten av i dag" är ännu mera ofri än. någonsin. / - Av) alla i jordens monu- ment gillar ..- jag mest den Kristusstaty" som Argentina och ' Chile. rest på gränsen mellan deras. land; - Häri S n I vårt kristna. Europa réser vi Dalia var den geriuina. statyer: av våra krigshjältar lans, som fladd vid våra: gränser, där nere å Aridernhas "mäktiga ' bergsked ja står en: staty av Kristus med: utsträckta händer tom ville "den säga: "Frid vare Eder!” "Saliga. äro de - frid- samme”. eller ”Du ser gran- det -i 'din brodérs öga men syftar. till > att. förvandla 12000 :' kv.-km. "ökenområ- den till bördigt land, ävenså att "få :fram vattenkraft så att Ostafrikas rika mineräl- tillgångar kan utnyttjas: " genom; vattenståndet i: Vik- alltså jordens största vatten reservoar.: Sjöns: areal är: un: ty så till vida att själva sta- så stor som;tyn är 46 meter hög utom mkrkrtyebanarbnkrtnda FITTA ee nher Danmark, = - Uppdämningen | sockel som. är 27 meter, Frihetsstatyn -" ” (Frihets- icke bjälken i' ditt eget.” gudinnan) + å Bedlces Island] Vad. jag - här skrivit om inseglingeh till: New kännersde flesta av LT:s lä- sare lika bra som sign., jag har blott velat dra fram des sa. intressanta ting på nytt så 'de inte glömmas: -; Yorks hamn är:en unik sta tid inteshindratde att han genorå sin - liga invasioner, fick stark åeflnte na tr $ig Fredrik I ville hen vin=' '..således, i första . hand ”att, till] han även "hennes nåd. Ett tilltag, v fick lägga sig ut för den förs mätne . bovskalden. +: Dalin undkom - r "senare : svek ”Lonom"” emellertid ' es till 50 riksdalers böter: silver: + . Ur: halländsk synpunkt & är vi mest spåra; något ' genehsamt.: med ” det ' "kritiska" mot hono'n för: hans ytliga "=." J ån 4 ANA AAA. IEYVEETSVYTTITESTISTEVENEISTETIN brdttrubinjördönindärker ptaarkrgrn ng är
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.