” ned kl. 16. 16. - När "höstens alla gula blad, SS x BLÅTOLLS TIDNING YYTYTTEYTIYVYTYY TY Or revyvvYTYVYV Så YrevtYrRv YVYSSYTYYYETTFYTYTYV Me ig flytt : Solen går öpp / kl. 1.33 och hed kl. 16. 18; H fö. EUGEN: - Solen går upp: kl. q 35 och GUSTAV ADOLF. > Solen går upp kl. 7.37. och ned kl. 16.13. MM Hugos DE så' sakta mot jorden dala, : fira vi åter Allhelgonadag : pe ned "minnen som vemodigt tala. : : Säkert männes du mor eller far ; som. före dig trampat'vägen > eller någon mer som ej finns Kvar, » och kullen du gått till så trägen. « Minnena sakta komma och gå,. ,. . höstsolen stilla blänker. : Kunde du blott dina kära nå... . Huvudet mot handen gu sänker, - 15 " anledning att bli yr i mössan inför: . det kalla kriget mellan öst och väst, ” t Östern, varifrå ME österut Neger” Västberlin, ' é Kan äv ö smycka "deras brev, skänk: dem en tanke därinne, ” tills. också du en Allhelgonådag får fira — men ej lott som minne. Mimmie Berg:Jo 'ohansson. —"Det påstås 'att' man. blir im-: . man mot. huggormsbett när iman: blivit biten ett tjugotal gånger. = — Man kunde ju alltid pröva.” > Öst är väst, väst är öst ' En invånare i Staakener, en litén! "förstad ” väster om Berlin, har all! Genom " én fyrmaktsöverenskom-! ” melse är' staden nämligen uppdelad? så att dess östra del är brittisk zon,; "medan den västra tillhör Fyssarna.j , När a "kommunisterna = "angriperi i väster” "invånarna i "Staakener de ryska: vakterna, som står på post i väster, enligt "konmunis-" terna: freden" och: alla välsignelser äll' komma, är i första hand den' wittiska”delen av Staakener; Läng- balar för sig själv. a ee > Sköt på värandra . Donald - Infanti, George Jackson. och Donald Sears var uttråkade, efter en jaktutflykt härom dagen. De hade inte påträffat något ville" bråd. För att'ha något att roa sig " med började 'de skjuta på varand- 2 - till: ta för skojs skull: Donald :Sears fördes till sjukhus för en kula i 1å- ret, och hans två kamrater fördes poli: tgståtionen,' där de: dömdes: att Betala 25 dollar vardera i i böter. Im Jas, - ni "ger: mig korgen, / fröken: Elsa, Men det vill jag sä- ga, att ni får "aldrig en sådan man som mig, — Vem i all 'världen har inbilé Jat er att jag vill! ha en' man som ni? -Ining om de svenska kungarnas -J ålder: en a "Gustav Vasa : 64 Lär : Erik XIV. 44 år Johan III 54 år « Sigismund öv 66 år.: i Karl IX os 66 år +): Gustav II Adolf 37 år i Kristina vv 62 år Karl X Gustav” i" 37 år ; Karl XI ' : Karl XII : H Ulrika Eleonora ss 53 år . : Fredrik I: coca 74 äro "Adolf Fredrik - .€0 år Gustav TIE + 46 är Karl XIV Johan 81 år Oskar I 60 år Karl XV : 46 år: 2 Oskar II: i ooo. 78 År. Gustaf V. = 92 år "4 ber" till 1: novelnber, då tjänste- SS plats. se . | ställda "kallades för tjänstefolk -ur, fanns en annan liten notis, som ; vinsindustri” måste på det kraf- Dö tigaste 'återupplifvas — det är Å en 'lifsfråga för Finlands jord- I bruk, anser . sa BonSrälguvernör Bobrikoff, ' " - | 1 seda 'och' ängabolle, Gustaf V:s död och: begravning och den nye 'kungers uppgtigan« de på trönen är ju : det, som i dessa dagar dominerar” tidningar; 'radio öch samtalen man 'gch man och -— i ännu högre: grad — kvin. na och"kvinna emellan. Både 'den nu döde kungen och hans efter. trädare är på var sitt sätt re- kordhållare i svenska kungahi. storia,”Chistaf V blev den "äldste kungen och Gustaf VI Adolf den äldste tronföljaren, Med sina 68 år har. den sistnämnde ju redan passerat den . åldersgräns, som. berättigar till folkpension, Emel lertid — kung Gustav VI Adolf är förhållandevis en mycket vi tal ; och" ungdomlig ' man, enkel; anspråkslös och manlig, ett gott exempel för sitt folk, Alla sven. skar vet nog, att hans dryck är vatten, och att han icke smakar sprit i någon form, . SR Så klipper' vi följande upp: Ja, nu är friveckan "slut, Om det till äventyrs finns någon, söm "är "så okunnig om” årstider och" "helger, att han inte"yet, "vad friveckan är, kan | vi omtala, att det är tiden 'från den 24 okto- folket förr hade semester och då de 7i . förekommande fall bytte På tal öm den? "gamla, s. ki göda tiden,' då” personal och an- och 'semestern kallades" för. fri. vecka återger vi följände nu pre- cig 50 år gamla klipp, som en av våra läsare tillställt oss: Do — "Tillgången ' på tjänare af alla slag är-nu vid flyttningsti- den synnerligen dålig och'står ej i någon som helst: rimlig propor- tion till efterfrågan, I synnerhet är män på landet i behof af gif- ta och ogifta drängar och pigor: Dessa strömma i allt större mängd 'in till staden 'och landet står nästan renons på arbets- krafter, Lönerna ställa "sig jäm: förelsevis höga. :200—250 kr; pr år för en statdräng på landet, 10 ä 15 kr. i månaden för en la- dugårdspiga och gådana som" ut- rätta gröfre sysslor, I staden be: gära 'jungfruarna 12—15 kr; och äro de kunniga i matlagning äro pretentionerna ännu större. - Som "synes -— problemen | be. står, I ”précis samma "tidning, 'som ovånstående klipp ' har ' hämtatg även den kan anges vara intres- sant att läsa nu efter femtio år och som också ger anledning + till vissa "reflektioner: . — "Finlands ”tynande pränn- Vi var. ute i vår trädgårdstäp. på i gär och trotg stt det nu är en bit in i november kunde vi ändå "plocka inte mindre än tio olika: sorters blommor, ' visserli. gen ' bara ett enda "exemplar ' av vissa gorter men /' ändå. ' Dalior och ”krasse har ju frosten tagit men vi. hittade - rosor, violer, höstaster, prästkrage, ringblom- mor, nejlikor, 'pensé,' luktärt,- re- En vacker vårbukett :mitt i hösten! Vi började 1 'dag den 'här'gpäl. ten ' med - att ; tala: om. kung Gustaf, Vi skall sluta med att å. terge ett par histörier om honom, vilka "berättats "av "Axel ”Péhrs- son—Bramstörp, så” här lyder de: — Jag minns en gång när det räkat komma en: stor bläck" fläck på 'en' BKandling hän 'skri- vit. under 'och' vi "utan att säga Christian "LAHOLMS "På Thomasmässan. D et var Laholms julmarknad vanligen "benämnd" ””Tho- masmässan”. Mycket folk från skilda håll hade samlats. Mark- naderna förr i tiden: hade 'en helt. annan. betydelse :'än i 'vår tid. ' All handel var ju förbe- hållen" städerna, > På markha- derna ' fick : ju även andra 'än platseris köpmän driva . affärer. Något ”borgmästareväder” rådde dock ej, "ty ännu hade ej Laholms” borgmästare” tägit tyg- larna' : : till. väderlekens -ystra springare. .- "Tvärtom . var : det fuktigt" och disigt ' med. rå "och kall luft. Détta var ju på den tiden "mera obehagligt än : nu, ty. nästan all "handel skedde ännu vid denna tid från gatan; Då en. köpman" på. morgonen slog upp sin bod, fällde han ned fdet "rätter ligen borde heta. läm, ut mot gatan. ' Över denna; som disk skedde så handeln'med kunden, ; söm . sålunda stod ;på » gatan; Även krogrörelsen ägde delvis rum på detta sätt, ä man ordnat det ' så; tatt "en" del kunder ; kunde” beredas'' plats inomhus, ' åtminstone vardagar- na. Vid mårknaderna med 'deés stora tillströmning” av folk” var det: omöjligt: : : c Då Christian tillsammans med några kamrater red in i Laholm rådde "därför ”stör” trängsel: på gatör och torg av. gående "och ridande: samt ett och annat åk- don. ."- Någon --kreaturshandel torde dock ej ha ägt rum :så nära "jul. Men 'det var 'så mycket mera av alla” slag av köpmän ' och hantverkare, som utbjöd "sina "varor. "Nog hade varken :' Christian ” eller kam” raterna . något". särskilt "viktigt ärende, men marknaden” var ju ett' folknöje,” som särskilt: ung- domen tog del i. - Naturligtvis var Christian, inställd" på. att köpa” någon. "sak hem” till "sin fästmö.” > I Laholm” hade det sensation- ella. inträffat att Carl XI givit befallning till komendanten "på Lagaholm att riva ned ' slottet; I "Laholm häde "nog "budskapet mottagits med ”blaåndade "käns lor. . I dag beklaga vi alla detta kungens beslut.” ”Men på Höks härads landsbygd torde man på den tiden hälsat” beslutet "med tillfredställelse. Det” var näm- ligen rätt avsevärda" bördor, som . bönderna ” "hade "att; "som det hette, yda' till Slottet." ”Så- lunda sex ' läss' ved Veckan vintertiden. ' srt Att "såväl "komendanten, "som besättningen ej gärna såg ned- rivningen är säkert." "Enidåst en mindre del av / ”anläggningen; ”Skansen”,; skulle blikvar' samt ett fåtal soldater. 'Det'vår"så- lunda ej' julstämning på" Läga- holms "slott, hej ”en"riktig be- gravningsstämning rådde dessa däågar. "Fram" 'på eftermiddagen; "då skymningen redan ' börjat," hade åsbopojkarna uträttat ” sina eriden ” och ' sitto hu vid: öl- kannörna”på "primitiva 'stolar på gatan ' invid krogdisken:” "Ett par soldater kom fram och und- rade om "ej ungherrärna be? grep ”att de” för sin "välfärds 'skull borde "bestå på kungens knektar en kanna öl .;. Åsbo- pojkarna svarade ej, men Chri- stian, 'som' med modersmjölken 'insupit hatet till svenskarna, tog sin” ölkanna' 'och "drack "ur" den samt” slog sedan 'ned de bägge soldaterna med : sin. ölkänna av enestav så kvickt att dessa 'ej ens "hann tänka på sitt: försvar; Nu” repade 'de andra -åsbopoj- karna mod och slög ned 'ett par personer, som rusade: fram till soldaternas hjälp. . : Folk trängdes nu "som: alltid vid 'slagsmål 'bm ' varandra ' för nyfikenhets skull, men Christion och" häns 'kamrater” förstod. att det 'hu 'var bäst att ge sig däri: från: fortäst möjligt, ty Laholm var ej en bondby där man kun något ville ha” idén skriven på nytt, sedan "den ' skrivits 'om. Han märkte det ögonblickligen; "En annan gång hade jag glömt gäd tapp, där han' krtvit:” ”Om du inte' "vågar 'kohtrasignera, vå. Bar jag H inte skriva under”. kontrasignera en :handling, "I kom "tillbaka" med en te Petras, H i ett hål i en port. PEH av : TIDNING - de leva -pås här s söm helst. Där- för sprang de till sina hästar. 'Nu kom emellertid stadens båda nattvakter med sina vak- taresaxar. En på ån lång stång sittande anordning, som tryck- tes omkring halsen på den per- "son, som ' skulle fasttagås." . Ja, hade Wäktarna ” varit .en' Brink eller. Göransson hade det 'g: illa för åsbopojkarna.'' i Nu tog i stället åsbopojkarna saxen från en 'av: "väktarna och fångade ''den " ändre' "våktaren med den. Så satte de in' stången Där satt väktårén "på : Sions, förlåt, : La- holms ' murar, som ett levande spektakel. de 'vilda”åsbornå;' Meri Christian och " hans kamrater” var redan stigna ' "till häst och i> galopp |. red "man ”så "ut "ur "Staden. +:I hastigheten ':råkade” ”pojkarna rid över: Laholms pottemaka- res "lager av lerkarle (kärl) så att omkring; till "potteniakaremors, . som skötte försäljningen” hög av åsböpoj karna, > men munterheten . bland ". dem ” var | stor då dei i | galopp, fed ned möt Emellörtid: skulle Het. senare visa 'sig'att: :denna- affär: skulle ulhelgen firade Christian sin 'moder på: Hasslövs ås" av + Hallandsås. > irDet "var. "ännu fred i Jandét men 'rykten > om snart "förestå- ende" krig höll i'sig.. sa. 3ss ". Till "svenska" armén "utskrévs nu "gång 'på gång ' folk från or- ten, . Då de, som var. förmögna ägde ' rätt 'att> friköpa ”sig- från krigstjänst," var det mest fattigt folk,' som fick: "draga 'den sven: ska vapenröcken, på sig: Ehuru utskrivninggrna”” ägde: rum, på ej skulle <stöta sig" med. folket, kom: de städse - till pinsamma uppträden "ock :; våldsamheter vid; ;Äutskrivningärna. "Personer som: gjort något ej alltför grovt |' brott, ställt till slagsmål, miss- firmat någon eller talat smäd- ligt om överheten, fick ofta om de" ej kunde-erlägga böterna, krypa i knektetröjan, >" 3 » Nu hade ett. par pojkar från Houv under ett: besök i Båstäd i fyllan och villan slängt många fula - "och; förklemingande ord oni”den svenska överheten. Nå- gon hade: rapporterat; detta till värvaren.”. » Denne,” en -gammal knekt, var sju anigelägen . om'att få tag i "pojkarna, ej minst; värvningspengarnas skull. ”Poj karna, , som, blivit :; varskodda stucko sig. "undan i 'byarna uppe på "åsen. Detta hade” Hänt: på hösten. .; . . På nyåret häde' 4 värvaren" fått pojkarna : "för ” tillfället :-var ? i Lya, ej långt från Båstad. Till underrättelse om ”att. de" båda sämtnän med ett par andra'män; troligen; svenska" soldater, ; gick så värvaren upp till Lya. Han Den" andre väktaren |: flydde för: att: skaffa hjälp mot |'ö ' skrällena (bitarna) I yrde | "I markvällaina : [d R LINUS NILSSON; överraskade de eftersökta isen btuga där de sutto"och 'åto hos ett par: äldre Personer, Dessa | kunde: ju ej förbjuda " värvären att lägga vantarna 'på de”efter- spånade, "söm "ej" var beväpnade. ot hristian-och' €n' Karnrat; som t till Båstad, fingo! reda på 'De', red ”genåst : uppåt r att -koräma. de förföljda till > hjälp, = kötrima undan.” Då” de: Stycke” mötte de: värvar Ti såken. : "samhet "kände inga gränser "då han : fick + reda + på vilken felak- tig väg han kommit. på. -. Så vände: Christian .-och kamraten : och " red tillbaka' en” "bit, "samt lade «big i "försåt i-en snårig "backe. 'Värvaren | och" håns med- hjälpare "söm "ej .: misstänkte "Hågot och ej hade 'sina pistoler .skjutklara, "blev så hastigt över: fallna” av ” Christian ' och kam: Pia att de ej hann "försvarsställning förrän : de så att "han ”blött”kunde täga korta steg. De .. båda , "pojkarna, som nu vär : räddade ”var ju idel tack- samhet. Men en av dem lönade gott "med ont, Han trodde att om han taladé om 'för myndig- heterna 'vilka de personer var, som överfallit 'värvaren"' och hans hantlanirare skulle han' bli ba befriad både från att bli ef- terspanad och från 'knekttjänst. Men : han "misstog sig; han blev var slagna till märken "med de | bastanta "påkar," som ”befriarna riedfört.. Både värvaren och en Lstrax "tagen till' knekt, då han änmälde. sig.” ss För Christian” och hans kam- hans ' Sänslösa, den tredje "sökt :und- komma, men snubblade över en gren 3 såmt' - blev övermännad om . de "ej" hunnit och de, Christian den' äv "soldaterna, som, 'ej biv it ten y; som Forttarende v lösa. För att soldaten medhjälpare :blev: slagna befriade," "befall- Slägen” , Saislös, ”att rat blev detta usla förräderi ö- desdigert, .' särskilt sedan kam- raten blivit fast och tvingad in i den. svenska "armén, (Han med sin korpral Flinch och 40 , | man från "sitt svenska kompa- ni, till 'snapphaneryttmästaren krEskild ; Nielsen och » blev hans man). . ”Ökristian sgav g till Finja"där:hans mor hade hänt et sig” undan en tid under och 'ef- j ter- 1657—1659 å års krig..sneg (Forts. ) fett : hi "ånära pojkainiar: ty: han” var- "ken :söp, svor eller'tuggade fänus: Och inte: Keller sprang han'efter flickor.: Ähdå vär han själ .och> ingalunda någon :död- 'dansare.”Men han hade: ett par "allvarliga 7 äldrar :-och ; hade tidigt blivit lärd "att vandra'dyg déns "stig "och! fly' världens få- fängliga liv. - Bypojkarna: -håna- "de "honom "förstås för att han inte var som” "de men flickorna tt han var riktigt rar och: försökte: tjusa : honom med sina ”"ljuvaste blickar och söta- "ste "leenden: "> Men valla "spillde sitt krut. förgäves. Det var som "om. 'Joels' hjärta' varit omgivet med! ett pånsar av is. menäde Joel. Fot "2 Vad skulle" du tös, fria till dej?” . säga som” kaclngta: a till å' han' kom för. att' hämta Jag tycker; bäst om äggakaka | £ och fläsk med krösamos' till. —: Vänta .. du bara.» Din tid kommer nog. | Strax invid byn'var en insjö. Och vid stranden "mäst .går- darna "var en sjfenbrygga. med "pipa? och" 1ä en. tidning samt lyssna” på änderna” = rade i vassen, «;. "En kväll ' "satt > e bänken 'då han kom. Hon” "höll förklädet. "tryckt "mot "ansiktet och 'Joel” räörkte” att” hön” Bröt. : "pIG LOVAR DIN. HEL : 2 OCH HÖGRE AN' LIV ; LÄNGE, VÄGEN) ' DÄR br 3 BLOD, 4 - FLABTT LEVANDESADE ”(Sv. pa! 180): , GUD, FÖR DE ; TROGNA MARTYRER | . DIG. HERRE, SOM VÄRLDARNA STYRER, "MED DEM vr BEKÄNN A OCH DYRKA. . SE 'ATT SAMVETETS RENHET BEVARA : SATT. EFTER RÄTTFÄR DIGHET TARA! SOM: HELIGA: "FACKLOR : 2. TY UPP: ÖVER. FLAMMÄNDE BALEN (lö + SLAR BRINNANDE” SJ ALARNAS LAGA. I TAPPRA: OCH: HELIGA: STRIDER, 70: TILL SKÖRDAR "FÖR IGA KYRKA ca HAVEN :AKTAT. 0 TRÄLEN . "SLÄKTENA TAGA, HAR'BLIVIT ' "BVIGA TIDER: "frisk "och sund" till kropp och | d var, | det! hon "här och: lipade? a , Joel” steg” fram” ot] sade han. Vad gråter: "du för? ed Oo; jag: är så "olycklig! '$ tåde Hon. Vv --Joel satte sig' vid. heiine : ta August" i Holma, : en: rätt så hygglig pojke, I Joel... - nen, lyfte hon Naja hon tårdränkta ? msiktet ' emot äD äderton. s nitton r.:En'rar tös var: hon: för res- ten: en riktig läckerbit : för den som iyckte, om sådan”: vå fa "Men nyf- filmad åh; dom villju ätt jag ska Yyfté: hon upp huvudet och deras blickar; möttes. ;:, > sikte' var ”så” blott' behövde böja" "sig”en Kten;' litén smula" för. att: trycka. sinå läppar mot "hennes :'röda mun; Men ”så' kom han "att "tänka" på att hön ju. tyckte'o om en annan ' och skulle gifta sig "med > ven” åndre då?” sade han nes «tt Hon': såg > på "honom". med : en rniderlig,” glänsande” blick; 'men viskade: Därmed. reste hon sig." och: Ett: par "gånger' såg" hon: sig om liksom.; väntade "Kon. "att .shan : skulle följa henne; men:-då han. inte -kom 'ökade-hon takten "och ' försvann "snart "bakom en björk- 7 : dunge: ken: och "stirrade? ut "övér' sjön - utan”att se. något. :' Men då hån" len ::::tog han” av. sig rocken, letade upp» det "ställe -på axeln ' "På: "natten låg - Han " "Han: ångrade” att. - tänkte "efter så: hade det.'sett dj han skulle”göta"det.. Visserligen öm”en annan, men : voro inte > flickors" Kyssar: liksom ”blom- jade gå. sakta framåt ; byn, , ut precis som om "hon: velat att . då | Men. jag” kan” inte ”med” hönöm; — Varför vill "dom: då att du skall sta honom? : fortsatte” "han sitt förhör. dn '— Åh, han ska ju. vara rik och så. vore det ju meningen att ; han. skulle ta' gården. där: hemma. Vi äro ju bara två flicz kor och fär börjar bli” garimal. Nej! Jag. tar hönom åldrig. J höppar Jag i sjön, « Är du "spritt to Varför ; tål du .. inte August? Snuset kan du väl vänja | honom av: med, — Ja, men han super" också. Och: så...:o, hän är så" "soligt Joel måste åter le. vI—-Det "vär. ju: förskräckligt! sade' han. :; Men - tror. du. inte, aa FS: henne. .-Hon kom -muntert tral-. ätt dad - 'kan änja dej. vid lande på'väg ned” mot sfön och i år aldriet "och | tycktes Äinte öbservera? honom rn. Nej, sald aldrig! "Och förrän ”.de: voro >alldeles inpå för resten sså sis” så tycker: jag om" en ”anrian, -" ” Och ” därmed " utbrusto : "åter alla djupsens "källor." ' Joel satt hanhdfallen "inför denna förtviv: lade "gråt och” för "att lugna henne lade. han "ena armen -om hennes ” ”sköldra. Då "föll: hon tungt in i hans, famn mm tårdränkta ansiktet: tiyekté mio hans" äxel.; Så'sutto” de en lång stund. '. Hennes : tårflöde: hade så småningom upphört 'och:Joel började upptäcka att hän satt och köll "en "kvinna i'sin famn, Han + »kände” den ,mjuka tryck- hihgen ”av "hennes unga bröst och ' värrhen "av: hennes kröpp | 2 "och : i. luv. yrsel itryckte' han - HH henne hårdare intill >sig." Då varandra.” tyckte väl att jag var bra dum? "klokare :sen. vid” August i alla fall? ” mor :; till "för "dera som 7 först, bassad Spå: att plockar dem.: Det 5 men” Dina såg "Kan höra att hon:nu'skulle ha tägit : tillgödo”August. Det skulle bli ett”stort ”kälas”hös” Anders Ols och då skulle förlovningen firas, trödde "män. « Joel förstod int det då jnte”värit mera. allvar i det”. hon” sagt” eller” hade man tvingat henne? ""Äntligen "en kvä r "det "du; "Joel! God- , hälsåde hönp. ev odkväll igén! sade han, Hon rodnade." : + — Jaså, du ' menar, sist. Du :—= Jajyjag hör jufattidu' blivi Du: skall ju bli "Hon såg' upp på honom med ' &n snabb" blick. = Det! är ingenting bestämt -ännu. Men jag får väl ta honom eftersom Jag” inte "kan få nån "Hon side" det i en attt, obe | Förta, & nästa sida. > Och "en "dag fick Kan rymde” senare, 1677, tillsamman . :—' Han bryr sej inte” om "mej. vr Joel” sått länge. kvar påt hän: H tårar och: ryckte. det. mot :sina | varit-lätt gjort ;ock när han nu - | hade hon ' sagt att hon tyckte - : Har- pipan ”nu' fått det" ljudet? - NG Osa nada så. sänkte” Hon” huvudet : och 3 i kom ini. sin kammare: på kväl- > I som: ännu: var. vått av hennes :: —+H hr parbrdrn ANASADAAADBAANDAAAADANAS Akon ——
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.