5 . med] kl. 15.33 | + diga ied dem? TAROLNS IDAG NN >= kelsdebatten . i LT för snart ett ET. : ölen går upp u. 8.50 och ned kl.:15.3 ”Morgondagens- Damn; .: SYLVESTER. + Solen går upp kl. 8.59 och ned; kl. 15.32... a "Måndagens i namn: "NYÅRSDAGEN, +-Solen aa upp kl. 8.58 'och Staffan, Staffan: stalledräng vattnar sina hästar fem, "Jesus ställt dem i'hans” vård, titt kvälla på hansgård brunn med livsens cko tolv träda de. från stallets golv . Uti gårdens. driva Himmelen är hög :och blå, klart bland'alla stjärnor små : lyser. månens. skiva. Staffan, Staffan stalleäräng vattnar sina fålar fem, Ljuvt är livsens -vatten.. "Jesus huldrik hjälp uti nyårsnatten, =-:-En lika märklig som sällsynt bän- | delse . utspelades, häromdagen: på . > Stenungsund, Bohuslän” inför nå- Era, personers intresserade blickar. BStråx - ; ovånför ångbåtsbryggan 'på : gatan sprang en ekorre oroligt om=- kring en stund, varefter den skut” ” lade ner till en eka” som låg vid > stranden; och "hoppade upp i denna; alltmedan” han kastade längtansful- da > blickar” över "till "Steénungsön, Den förstod till. slut att genom"e- kans försorg skulle" den inte kora- 4 ma över utan kastade sig omsider " frejdigt i vattnet, och började sim= ma : utåt sundet, Det dröjde dock inte länge förrän ekorren upptäck- tes av en fiskmås som nyfiket jade kretsa över vattenytan i för ekorren obehaglig närhet. Måsen oden genom sina skrik efter= and en hel ra måsar, som var å. th ai v det djuret. Ekorren, fortsatte emellertid sing simtur, och! kom så småningom ! frarn till den andra sidan, eskorte. « rad lav eh hord fiskmåsar som för= de ekt infernaliskt oväsen. Väl up- pe på land försvann den som en pil "1 der skyddande £ogen; utan att - tacka (för sällskanet. sf — Paber 2 és. har lovat ' att. betala hälften Våra utgifter.» . - Fint, då; gäller det bara att få tag i någon som betalar den andra Polkdefinition. Den schweiziska tidningen ”Tat”, som utgeg' i Ziirich, ger följande definitioner; 1 fransman "2 fransmän 3 fransmän 1 ryss — 1 Tyså, 2 ryssar Tr 2 Stalin, ! 3 tyssår (CL hyllning tll Stalin. 1 schweizare — 1 schweizare, 2 schweizare — 1 affär, - 3 schweizare >> 1 krog, -—1 fransman, > 1 anekdot, ysskoNtiska partier. . sämmansvurna mot ” >= Jag har Just köpt en så "spännande bok, ” «== Och jag ar Just tvättat en så spännande man. — Ska vi hyta när vi är för i I] manad att ytterligare klarlägga ”Ider julmånaden. Så har: emeller- :j stillerade drycker säsom man för ” försäljning under februari... Men visligen inte Så in på: "Vad vi håft att säga därom, sade vi re- dan i" den minnesvärda halvse- är sedan: Skulle det "däremot 'va- ra: "någon läsare, & som. känner sig saken, så är han naturligtvis väl: kommen ” med ' sina synpunkter, riv som antid, +. Julen "och hela julmånaden i övrigt ' har förlöpt fullt Horralt. Härmed är” också sagt, att det Varit” god . omsättning i atfärer- na, även i Systembolagets. ' Det sistnämnda '' överraskar ' nog” en del"! människor, ” ty, efter "den fantastiska rusning, som ägde tum" före spritprisernas höjning vid föregående månadsskifte; ha- | de man väntat, att det' skulle: bli ont om kunder 'hös ”bölaget” un- tid icke varit fallet; omtalar 'fili- glföreståndare > Gunnar" Jo- Hansson. å "Laholm vid ett samtal med TT. ; Decemberköpen har: Varit : av” ganska normal ord. fattiing,” ofitalar: han: Den” enda a fö dringen än att efterskottköp ej förekommit den» be; månad,” Dessa passade man tt göra "före: prishöjningén. MI jänbari blir": det "säkert också sedvanliga. försäljningssiff- For, fortsätter hr. Johansson, Då / "trettond Dn, och till da kommer" folk' säkert att förse sig med brända och de- sed haver för helgernas "firande. Men däremot får vi nog mindre i mars kommer” påsken : ; vilket med:' stör säkerhet” kommer" att innebära - "stor. åtgång. på. väta varor denna månad. -; or == De nya priserna. tycks” Ha accepterats utan "gnissel I varje fall har” jag inte hört foll klaga, säger hr Johansson till sist. z | Kanske” det. : I:s& fall är, det N | "Träftningen i Eyaäalon 1676. Nu” kom man in i vintern. Skogen, som : uteslutande på den tiden bestod av. lövskog, mest bok, ek, Jlind och. något björk, fällde nu sina löv. Denna omständighet. var ogynnsam för friskyttarnas” " krigföring. På öppet fält kunde de ej mäta sig med ' den 7 för. övrigt mycket tappra svenska armén; delningar + ga över åsen på olika” vägar. tränga” Södra Åsbo och " Bjäre : kompani. tillbaka Eskild Nielsen själv gav :sig iväg : till; danska högkvarteret för att' få hjälp." Nils Tideman och .resten av Bjäre kompani samt ' ryttm. Kjells kompani sam- lades till förbittrat motstånd, Christian : och korpral” Niels Häggesen . fingo ” fatta posto i Lya-: och Finsbo' strax ovanom Båstad, Maria, som" följt med Christian. för att tillika med flera andrå kvinnor vara snapp- hanarna till" hjälp "vid ”matlag- ning, förbindning” Yr : vid en liten Svenskarna bi lev n | allt djär: vare: nu: då den avlövade' sko. gen. ej gav Snapphanarna så: gott” skydd. : slutet "äv nov. stad, Nils Tideman sökte visser- I ligen med endel av kompaniet. meslöv) ”. "men: måste 7” retiréra uppåt den branta” åsen i: när. : heten av Petersberg. Han skyn göra framstöt "där." och / saintalade vid bäcken; se- dän Christian "varit och Jäpek terat ' vakterna, då skott ' hördes och ' väkten slog” u ck. mest I tidningarna” som det. va- rit gnäll, Att motboksägarna bu- rit :- prishöjningarna : såsom” det anstår härdade män och beslut- "samma kvinnor, :. hedrar ju « dem. Dock: tror 'vi,. att de. givit: sitt tysta” bifall åt ”gnället” i tid- ningarna "över de höga. sprit- priserna. : förrgår var det ju Menlösa barns dag. Dagéns namn förefal- ker”. nog "de flesta" ganska "me- hingslös, "detta även "om "de vet att dagen ägnats som; "minne åt ce barn i Betlehem; som mörda. des" på Herodes befallning. I:en tidning hittar vi. följande” ante k ningar om dagen: . H ;Menlösa, barns dag har på run- staven ett. svärd, vilket: betyder j”de menlösa barnens mord”, ;' I Norden - har' denna ' dag. numer ingen ' större betydelse, men 'i "Tyskland tar man då fram jul- riset, ' vilket egentligen inte är något annat än det gamla livsö spöet, Vi har. i stället. denna sed långfredagsmörgonen ' då husfa- dern eller" husmoder ger barnen påskaris för att' de skall hålla sig friska resten av. &ret.: 1" medeltidens . katolska kyrka spelade korgossarna herrar fjär- dedag jul, De valde en s. k..gosse- biskop, vilken utdelade gåvor till barnen. I England har denne: sin niotsvarighet i saturnaliekungen, | — lord of Misrule; abbot av vanvet- tet, "vilken hade att sörja : för glädjen vid "julupptågen och jul- maskeraderna,: Han var anförare för jullekarna. och 'hans regemen- te'utmärkte sig för festande och skämt utan hänsyn til Person, I antworpen smet barnen. fjärde- dag jul tidigt in-i skolan samt stängde läraren ute tills han. 10- vade att traktera dem med lemo, nad och gotter. "Därpå släppte man en tupp och, en höna lösa, vilka sedan skulle infångas av pojkar och flickor. Flickan som fick hönan blev drottning "och pojken som fick tuppen SA I. Sverige" har vi i visan: oi kung, Orre, som skulle till gästa-' bud fara, samt i den" wäl, något I älåre om "hur kung Orre och hans kumpaner högg in, på mat och dryck säkerligen beröringspunk- ter med de engelska och holländ- ska fjärdedagsjulsederna. Den uppmärksamme "tiäningö- läsaren fäste sig kanske vid en uppgift i en notis i LT för hågra dågar sedån, Det "omtalades däri, att: Hallanda regementös' åre- sort gick till attack. : "Christian skyndade "ätt sätta sin tröpp till motvärn och en häftig” skottlossning Pörjade: Christian hade sägt. till Maria" att genast sätta sig i säkerhet, enligt -vad -vi alla fatt lära 085 i skolan - och eventuellt: inhämtat av andra källor än skolans läro-' böcker "blev ' Hallahd ; svenskt först genom freden i: Brömsebro. Av de svenskes bragder "på det 30- -åriga krigets slagfält : faller således ingen ära över oss här i Hallanä, eftersom vårt. landskap på: den, tidén ännu "var danskt. Dock ” behöver vii hallänningar inte” gripas av några mindervär- deskänslor för att . våra, förfäder i direkt uppstigande led icke: vär med: och slogs” vid Breitenfeld, Läåtzen m.fl, ' plätser på” 160 talet, Även Danmark har. en äro- rik historia, vilket f, ö. vår vän och. médarbetäré : Pehr-Linus : , Men för att återgå till ärnet i”LÖtzen 1632" "och Leipzig 1642” i på "Hallands regementes fåna har ' naturligtvis en histo.” risk” verkliget bakom: sig, . För- Kjaringer är enligt” Pehr-Linus Nilsson, att Västgöta-Dals: rege- mente; överförts till Hallands, som sålunda krigshistoriskt sett räknar anor även från Bveriges deltagande 1,30-, åriga kriget.” "Ja, mi " kommer” vå inte att' språkas vid mera i den här spal- ten i år. Och därför återstår 088 intet annat än att önska den är rade läsaren 'och läsarinnad —— förlåt, läsarinnan och läsaren > — ett "gott nytt är och mycken trev- nad under nyåishelgen och där: efter under hela” det” "kommande &Aret. Och nästa är träffas vi här igen. När "vi nu tilönskar er mycken” trevnad nästa Br,” avser vn "dock" inte” därmed I-dagspalt- ena pratstunder. Vi vet nämligen mycket val, att nöjet kan vara tämligen ensidigt, dv. 5. att det kanske" bara finns på vår sida. krönta ' fana fått segerhåmn. fastställda, bland annat ”Lötzen. 1682” och ”Lelpälg 1642”, Mens >. Petrus, dj mit även. från :ett annat håll | kom en Svend styrka: till Bå-h hejda dem” vid Hemsle "(Hem Christian” > och" : Maria suttö- vilket.” hon 7 motvilligt lovade. ' Nilsson. inte är sen att intyga. . Men på ”återseende" i alla fan!) Jen LAHOLMS TIDNING a av PEHR. LINUS MSSON” HH H S iapphanarna stred tappert | men fingo sakta draga: sig till baka för övermakten. Christian sköt ned ' ett par svenskar men var - själv: nära döden, då en kula slet bort hatten "på hans | huvud. -. Snart fick dock fri- skyttarna slå till reträtt, sedan | de avskjutit sina gevär och pi- stoler. ”: Friskyttarna sprang till sina hästar för att lyses Då Christian kom "fram såg han att svenskarna redan kom- ned i dalen och sökte taga: fri- skyttarnas. : kvinnor ' till: fånga. Blixtsnabbt : satte sig Christian till häst, och red med -värjan il högsta hugg. mot. ett par svén- skar, som'-fattat” tag i Maria. Innan de hann fatta situationen / låg en av dem” träffad av, Chri- stians.. svärjhugg på marken, den andre fick en värjstöt sam- tidigt som Maria stötte. sin lid: kniv I hans arm för att hindra honom att få pistolen ur bältet. | I nästa” sekund tog hon hans pistol och sköt ned en; svensk s -tapppra . våra fäder, och deras "kvinnor gåvo dem ej « efter i tapperhet; De fyllde. sin "plikt fosterlandet med ' hé. der och ära; Ja, just med heder "och ära. Hur osant. är 'det ej, Skytlarnas kvinnor deras verksamhet. skall, ej "klandras, men ' det. är lögn, oförskämd lögn, då man framställer dessa ärbara kvinnor som lösa kvin- nor. s : Snapphanarnas tappra > före svi gjorde 7 att svenskarna helt öväntat” drog sig tillbaka för en stunds; andrum, vilket. var fris skyttarnas' räddning. Om en stund 'köm. både . Tideman -.ocH Kjell till undsättning,. men hela dagen' och den påföljande nat- ten fortsatte ' striderna 'på. 'skil- da ställen på åsen: På morgonen fick. svenskarna åter "förstärkning och snapphäår Pärna drogo.sig längre: uppåt å- sen i de otillgängliga skogarna. -Här fick Christian och Maria en. dags andrum och vila.>I en klippgrotta på åsen var Chri- stian född till detta jordeliv. och i' skog .' och: ödemarker » fick större defen av häns: liv'i detta land förflyta:”” i ; » Tåappers:' :Var hans fader. och moder, tapper : + Var han själv samt Maria och Tyra ola En sommarkväll : då jag satt uppe” på åsen: vid Brante Källa och lyssnade! till "skogens sakta sus. och källans porlande, ' steg det” förflutnas ; skugga fram för mig 4 från, svenska . myndigheter nov." 1679 läser: :”Skulle; som hittills" skett lösa kvinnor” eller äringar komma "löpande. i" socknarna. med bud från" 'snapphånarna eller fordra. skatt” eller.” annat,” skall! man ” dem strax fasttaga' och föra hit till" fästningen”. rd EL : ARS man ville. hindra | fri och vad. man. i: en kungörelse I De stego fram i krigamns FÖLKRESNINGEN I, NVEINGE 1676—1679 2 Å. FÖRVINTERN , 1676 håde några: bönder i. Ebbarp . och Skogaby. slagit 'sig inopioo | år .Lagastigen överrumplat ; svensk. föra, Något samband med . Övriga inrollerade snapphanar hade ej dessa bönder, Nils Tide- - man, som fick unlerrättelse om . kuppen, skickade genast Chri- stian Friskytt, Nils Häggesen ' och Peder Spend upp tin Veinge för att resa folket mot de svenska skälmarna;' I Veinge -var folket också helt på friskyttarnas sida, I Mörkhult och trakten .därom- kring samlades snart en skara Snapphanar, som under hela kri- get höll svenskarna varma i päl sen. (De kunde för övrigt ej vid krigets slut utdrivas på . annat sätt, än att svenskarna satte eld ) På de stora skogarna). , Under ritten tin "Veinge red 'snapphanarna ”: över Lagan .vid Björkhult 'i Ysby socken,, : . Vid passerande av Lagastigen stötte de oförmodat ihop med en svensk infanteristyrka på 70 man, - . Snapphanarna var endast. 15 man. De. måste därför ta til flykten. Om en stund ånsåg dock Christian, att man borde ge in- fanteristerna' ett litet byp. Man red därför efter svenskarna och sköt från hasselsnår sina pistoler mot :: dem, "Verkan därav blev överraskande, " Svenskarna, : som ej. anade, att skotten -kom. från samma 'snapphanar, som tidigare slagit. till reträtt, grepos. av pa- Rik, då de trodde sig anfallna av en överlägsen styrka "och flydde trots sin löjtnants ” ansträngning. ar att hålla ordning. - De kommenderade Christia, ifri- skyttarna anfall till häst. Detta blev i början framgångsrikt. ,Fle- ra .. svenskar .: stupade, men om några ögonblick kom: svenskarna underfund : med: hur .. fåtaliga .snapphanarna. var och: vände .si- na vapen mot dem. Flera snapp- hanar stupade vid första salvan, innan de hann in i skogen, En kula: snuddade, vid Christian, ' :. Under ' flykten 'blev' snappha- narna skingrade åt flera håll; Då Christian" efter. "ett par : timmar lyckades. :samla troppen.: var de blott sex man utom Christian. . " Både - Niels; Häggesen” och : Pe n:| der. Spend, vanligen. kallad Pige- | Pelle,” var borta. Christian ansåg Timmar, dagar; "finna: aldrig vila ”årena de fly — ila Som Han: vårit skoall Han vara de som återstår | "Ebba. Edquist - men Guds nåd. är. alltid ny: VS a dessa ' år = I socknarna . dock att. de undkommit och så småningom skulle söka upp dem,. varför man red - upp tin Mör! hult i Veinge, : Här lyckades man under | Iop- pet av en vecka få ihop ett 50- tal man, som var villiga att. dns rolleras som friskyttar i ån- stutning till "Tidemans ' kompani, "Under tiden ankor Niels Häg- gesen och två man. Peder Spend var och blev borta. Stupad var han dock ej. "Han hade förirrat sig långt uppåt ödemarkerna i Veinge skogsbygd, där han med sin vanliga tur hos kvinnorna, träffat På en ung änka och lyc- kats : vinna hennes stora förtro- ende. Så ej. kallades han /Pige- Pelle utan orsak, .- Tack vare lyckiga omständig-. ' heter kunde Christian spåra upp Pelles vistelseort och . få honom tillbaka til troppen sedan' han och änkan tagit ett rörande” BV- sked av varandra under” många' tårar. Naturligtvis hade Pelle för väl femtionde gången ' "ovat i evig trohet, Md > Christian stannade bu en tid i. Veinge under det Häggösén och Spend for til Tideman med Tape Fort. Slaget vid Lund både" nu" 'un- der tiden ägt rum, ,. Denna Carl XI:s, stora. seger. avgjorde” vis.” serligen. ej kriget men. skapade en : optimistisk", Stämbing bland svenskarna, Vet v a Snapphanekriget Vg nu under vintern stilla på många håll! för ' att: till. våren blossa Pp med större styrka. : .;; Christian, som nu etter allt att döma ; : Var. anförare för friskyt- > tärna i Veinge, och trakten.” därs omkring, gjorde svenskarna nyc- ket, avbräck: I den "ganska: bör- diga "bygden. längre, i väster. i Tjärby,' 2 Bldsberga och Trönninge var det lätt att få mat till folket , och; fourage till. bästarna, Folket var; 1 stort sett pålitligt, även om | undantag fun« NOR, 4 ör hundarna ”(förrädad "och . anpasslingar) ; var. Christian en = ryslig >. skräck, ' Flera av. dessa blev av honom ”hängda. H "Julen 1676 gjorde han ett” an” fall! på en svensk .fora "ph: väg > mot.;; Laholm :å en” plats” som.1 traditionén kallades": ”Haien” (Heden, ', Kistinge heä?) den, svenska troppen "blev ned-" gjord och foran' föll i hang hän. in der, ; tv Vid : ett tinfälle , kas an av bron över. Fylleän iFyllebro 2) ', och jagade, ut svenskarna. 1-ån. få Flera gånger skickade"bvensk- arna. upp truppavdelningär i Ve- iäge. skogsbygd, men "dessa" må- > ste. vanligen genast. Slå. till re. trätt... : så En av "dessa blev, holt nedgjörd . öv" Christian,” som, redån” gjorde ' skäl: för namnet svenskdödaren " (Platsen torde varit: MN Kapp- ' > oTidi digt. på: ; "våren gjorde" Chrle stian ett. anfall: in.d Sverige. i Torpa och Hinneryd samt : brän-' de gårdar och ' tog värdefull lög- På våren 1677 kom svenskarna : underfund med att' de Thåste: på ' rågot sätt göra sig. av "med" den lede 7 > som det .heter,, ;vägadé stanna vid sina gårdar utan'sålde "désså för" en. 4 spottstyver” .Jeler KE dd DA nu en större även) kom, till :Velnge,. drog sig: Chri-' stian upp. till” > tässemarkerna' 1. öster. vid. det nuvarande” bomb- A fältet samt slog". gig ned-i' när-' heten av Viltrabygget. Bnart nog : kom:; han dock underfund : med ' hur litet ..man: på sversk” sida kunde ' uträtta mot” friskyttarna, varför han giök' An i skogarna - vid. Mörkhult, ; Här "höll han : svenskarna. ien hälsosam skräck nästan hela sommaren "1677. Han tågade längt" uppåt mel lersta Halland 1 maj. månad och utkämpade. flera strider” mot av svenskarna” uppbådade, bönder, ; Dessa, som nu var tvingade till att gå ut mot snapphanarna, gjorde , ej stora bragdér, utan tog till harvärjan geast snapp- hanorna kom. Det gamla ordstä- vet ”Den hund man kör ut på jakt i skogen, tar ej mårga ha, rar” besannades även här, - Mot de bönder, som föll 1 Chri- - stians händer, var han därför '. mycket -human, då han förstod att de av svenskarna. tvingats ... att zå mot snapphanarna, En. Mängd vapen och ammunitioh, : hästar och utrustning föll 1 hans händer. . I slutet åv juni kunde -, Forta..å sid. 6 1 yen
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.