rvrvyvrrv rov PY P TV LAHOLMS TIDNING Yvevvv YvrfrYYTEYTFYYTTYevY Yyvv vyvYrt YYvETFYYTYY Vv YTveryTeYYTYTYTT VY Kyrkorådsdagen i i Laholm i går blev högtidlig och gi- vande för, de 150 deltagare, . som samlats. . Det är - alltid upplyftande att höra bisko- pen och hans föredrag for- made sig närmast till en hi- storisk återblick på våra för- samlingars självstyrelse.” me : LÄ ' : 9 »”Dagen” bbrjade med katie på ' Stadshotellet för de dei- » tagande. prästerna, kyrkoråds- ledamöterna och! andra: intres- serade inbjudna.” De hälsades där välkomna av kyrkoadjunkt Bergman och ' pastor . Nord- blom. "Förhandlingarna + fort- sattes därefter på Samrealsko- Jans” aula;.' som .:var nästan - fylld. . Här "sjöng: kyrkokören under. ; musikdirektör Peter Pålssons' ' ledning Vårvind” av Vicander.' Kontraktsprost Sig-' " frid Norborg, hälsade :så , väl- kommén. Han vände sig -där: vid främst. till biskop Bo Giertz samt yttrade: ,— Vi 'äro samlade till kyrko. . rådsdag i Låholm, sade prosten. : Denna ' inbjudan ; har utgått till kontraktets prästerskap,. till kyrkorådsledamöterna, - organist- " ' erna, kyrkovaktmästarna och till övriga särskilt intresserade, Jag ber att å kommittérades vägnar få hälsa alla varmt och hjärtligt, välkomna. . Främst . vänder :jag mig till: stiftets biskop, som. be- rett. . oss den stora glädjen' att ' komma hit i dag och inleda våra " förhandlingar 'med föredrag över - ett ämne, som i hög grad: berör. våra kyrkoförsamlingar och som " därför "bör .fåriga: förtroendemän- :Anens hela intresse: Vi hälsa Er, Herr: Biskop, . hjärtligt . .välkori. men till våra örhandlingar. Vi äro förvissade om, 'att. edra ord > betyda mycket i dehna högst all- varliga tid. Vi tro detta därför, att bakom orden brinner en helig nitälskan. . Ni kämpar . icke' för i egen ära,. för att få Ert! hamn ' skrivet på hävdernas blad, - + Ni "har med: ungdoralig entusiasm trätt fram” som 'en Guds kämpe för omistliga värden, Vi tro; att | före Er går Herren med -segerns banér. Vi tacka Er, herr Biskop och önska Er Guds: välsignelsel. + Vår kyrkorådsdag skulle såm- 1a oss ' omkring viktiga angelä- ' genheter, -som beröra . vår ' sven- ska kyrka och våra församlingar. Den, vill också ha sagt>ett ord . till den enskilde om vikten av 'att se tiden som den är, och: gör ra en personlig insats 'för. värn- andet: av. de andliga värden, som > icke får tillspilloges. 7 Må denna kyrkorådsdag få vi- sa oss, att kyrkan'inte. ligger i några som helst dödsryckringar. Kyrkan är icke: döende och skall ' inte dö, ty hon är grundad på : Herrens helga kyrka, " hälleberget. Så visst som Kristus |: lever — vi ha ju nyss blivit er- inrade om dettå i påskens heliga högtid —, så lever. också Kristi kyrka,. Fast, orubbligt fast står Ty Jeshs Kristus är dess grundval. och dess styrka.: Där fogas sten vid sten, där' bygges år från år Till dess vid tidens slut, ' Guds hus fullkomnat står. ' vt Därefter talade biskopen om . Våra församlingars Se självstyrelse. 1.s >> Våra : församlingars > självsty- . relse har .sin upprinnelse i den tidigaste medeltiden, När landet kristnades, blevo socknarna till. 1.Norge tycks det ha varit kos nungarna och -' deras stormän, som gingo i spetsen, I Sverige var det regel, att bondemenighe- ten tog initiativet, Bönderna i en viss trakt kommo överens om att bygga sig kyrka. De utförde själva det mesta av arbetet, de skänkte jord byggde hus där, såvida inte' nå- "gon skänkte med gård o. grund. Längre fram -.stadgades det i landskapslagar- na, hur det skulle gå till, när en ny församling grundades. H derna skulle äga biskopens till- stånd,: de skulle fördela arbetet "mellan sig, de skulle förse kyr- kan med mässtyg. och skrud och - bygga vissa . bestämda hus på prästgården. - Voro” dessa villkor uppfyllda; så var också biskopen skyldig: .att dem, och därmed hade den nya församlingen. kommit till. Så kommo socknarna till. som "I pre. blev församlingskyrkan, som al icke göras Lie igen församlingsindelnin- gen. - Men - i de flesta bygder tycks det inte ha funnits några uppdragna. gränser. Själva nam: net socken' anseg ha uppkommit ur. uttrycket ”söka kyrka”; Soc: ken :betyder alltså det: område, inom ; vilket 'människor söka: sig till " samma” « kyrka, , den. som byggts av dem själva eller deras fäder,. Sockengränserna . kommo helt naturligt att gå i skogsbäl- tena . mellan sjöar 'och, ådalar. Uppe i .skogén fanhs det länge folk som" inte "hörde till” någon bestämd socken. Om "dem stad- närmast... Sockengränserna . blevd emellertid mycket snart fixeradé, den tidigare medeltiden; I' Göta! land hade vi på heliga Birgittas tid i stort sett samma socknar som nu; En och: ahnan liten'för- samling : har - försvunnit sedan dess, :' nyuppvuxna tätorter "ha brutits ut och bildat egen för- samling, men i de flesta. fall äro försartlingarna desamma ' idag, kyrkorna. först byggdes. An Församlingen : "självstän- dig ekonomisk enhet. . Eftersom det VAL. bönderna, som byggde kyrka, var det.själv- klart, att , varje församling kom ätt bilda en självständig” ekono: Miskrenhet.> Jord” och" byggnader hade ju icke skänkts av konung- en, utan av de kristnade försam= lingsborna. :. själva... Kyrkbygget hade'; icke. beslutats. på. tinget, utan ; av. ;bondemenigheten i, den blivande socknen.” I: någrä fall "kyrkan" ' eller prästgården skänkt av en "enskild person eller ätt. ::Det hade . emellertid ingen betydelse "för äganderätten, , Vad som' skänktes ' till församlingsli- 'vets behov, överlämnades nämli- : Kontraktsprost 5, NORBORG. geå tin kyrkan" genom en: juri- disk -akt, som. kallades :skötning, och - som .: närmast : motsvarar egendomsförvärv med åtföljande lagfart i våra dagar. Laglig äga- alltså . uppfattades som juridisk person. Den kunde håde förvär- va egendom och föra talan inför rätta. Förhållandet: var i- stort sett detsamma; som det förblivit intill våra dagar: varje enskil församling är en juridisk person. Den kan föra process, mot: själva kronan om så skulle vara, .. Den har tillgångar och fastigheter, blevo kärnan av sina "hål — söm fanns det en äldre indelning, som ' "a In rektor sfru (mecborg MWe jandert). Församlingarna fre gar den: yögra västgötalagen: Bor" någon "i ödemarken, söke kyrka, där. han :tycker: den är]. i iden 'odlade' bygden redan under I 'omyndiga RS det är. det gamla "präst- bordet, medan, kyrkoråden. ha hatid. om' kyrkans fabrica, ; Under ”medeltiden” ökades än: dån'- för undan "församlingskyr- körnas ' egendom, Då som nu äl- skade. man sina kyrkor och :ville hålla dem i värdigt skick. Högst betydande ;;-:skatter ....: samlades i kyrkorna öch. skänkte gemene man del i en värld av skönhet och kultur, som annars var. för- behållen ett litet fåtal av de ri- kaste Den ekonomiska grund- vålen av: allt "detta var. socken. kyrkäns 7 égehdom;, "skänkt : och Själva nejuten - av sockenborna själva. au I Prästen ansvarig för : kyrkans. egendom. 2 Hur: förvaltådes, nu denna egen- dom? vr ärmast änsvarig var ”natur- ligtvis pråsterl.; Han: skulle föra noggrann förteckning i" kyrkans stora mässbok — kanske den. en- da böken 4 socknen — över allt som hörde ' både” till.” mensa” och fabrica, "Han : fick ingenting” av- hända ..- klyrkan utan biskopens och domkapitlets tillstånd, .--.:s Ansvaret delade han med kyr- kovärdarna. Kyrkvärdar "ha fun- nits i, vårt, land 'seda kristendo- men infördes. Då som nu skulle de" vara två.'De skulle utses: av präst och församlingsbor.. De ha- de sjämte prästen var sin nyckel tills kyrkokistan; och: sdelade med honom ansvaret "för. all : kyrkans egendom. ” En" gång om året” av- lades: äkenskap inför -församlin- gen "för: alla.. inkomster '- och -ut- gifter,' ” Enligt en . stadga från 1300-talet skulle det ske: fjärde- dag påsk. Det är den första kän- da bestämmelsen om 'den ordina- rie "stämma," som" senare hölls vid Philippi: Jacobi tid — d.v.s. kring 1 maj — o. som ännu leyer kvar i Årets. första ordinarie kyrko. stämma, den som 'skall” hållas före : mäåj ; månads - utgång för grariskning avi försarlingens rä- kenskaper. : + Självå "ordet sockenstämma | möter oss redan "under . medelti- deny inte i landskapslågarnå men i en :rad. andra" urkund Den kallas. också " sockenting," kyrko- ting eler, kyrkostämma, Den'ha- de. betydande befogenheter, Kyr- kostämman' : valde . kyrkovärdar, reviderade ', räkenskaper, .' bevil- jade lån ur kyrkokassan; fatta. de ” beslut om kyrkobyggen' och mycket annat: Den var alltså ett väl :utbildat-. redskap för. den kyrkliga. självstyrelsen.zDetta är så; mycket mera, märkligt, som den svenska ordningen stred mot den ; -romerska ' kyrkans- interna- tionella rätt, den s.k. kanoniska rätten, | Det. framgår” "tydligt av svenska" biskopsstadgar, att kyr: käns "ledning 'här i landet accep- terade och stadfäste 'en självsty- relse.' inom "församlingarna, . som den: romerska ' kyrkan annars in- te... tolererade. . Tydligen ha de svenska : församlingarna inte lå- tit. frånta sig.-sina' rättigheter, Kanske funno också de, svenska biskoparna, "att den svenska ord. ningen” hade sina fördelar o. att församlingarna skötte sina. .eko- nomiska 'angelägenheter och vår- dade sina kyrkor så väl, att man kunde blunda, för avstegen från den: kanoniska rätten,. I så fall är det ett mycket tidigt bevis på det sedan ofta beprövade värdet i vår svenska församlingssjälv- styrelse, lara $$ AULA. under sr föredrag. — Till höger. on; Ieende . biskop mellan en likaledes -1ee, ide. . kyrkovärd : a SE era John Svensson) . och en Jeende - . nde. yrk ov sed att Klostrens och biskoparnas ö- + verflödiga egendöm skulle indra- gas till kronan, berörde beslutet inte . församlingarnas - egendom och det sadés efteråt, att socken- kyrkorna. skulle förbli i orubbad besittning : .av '.sina "tillgångar. Emellertid -uppstod det under de "följande. årtiondena — framför allt på 1540-talet — ett läge, då de enskilda församlingarna hade .' Svårt: att försvara sin rätt. De många upproren, de många va- kanserna '.: på - ”biskopsstolarna, domkapitlens förfall och de ore- gelböndnå : prästtilsättningarna skapade sett - "tillstånd av rätts. löshet.- Gustav Vasa var alltid ti-. ka --hungrig efter jord:och. var inte nogräknad med medlen, när det fanns möjligheter att lägga nya gårdar till. kronans domäner eller till' sin egen 'privata förmö- genhet,:” Under. "de laglösa åren passade de kungliga fogdarna ute i landet :. på. att konfiskera. ett mycket "stor antal gårdar, som tidigare, tillhört de anskilda för- samlingarna, Det skedde utan nå- gon rättsgrund och utän att för- samlingarna : -fingo någon som helst ' ersättning. Antalet av dessa ”rövade gårdår har kunnat fastställas "till omkring 6.300 '— alltså ett svindlande kapital i vår tids - mynt.'- Professor Holmquist framhåller, att allmogen efter al: la upprorern nu var nästan rätts- någon: besvärsrätt. Han tillägger: ”För socknarna innebar reduktiol nen i så måtto en utjämning, att de alla blevo ungefär lika fattiga Tillgångårnd,” "vilka ' kommunerna under. ' århundränden dragit” till- hopa, 'sopades bort på. några år, Socknarna . stodo 'utarmade och nästan redlösa inför 'det nödvän- digaste; ' De... måste så gott: som på nytt börja bygga upp sin eko- nomi.. Även ”dén direkt religiösa verksamheten. led - härunder”, > TAtt- även -sockensjälvstyrelsen kom” att lida, behöver inte sägas, En'av de” främsta: forskarna på området," år ;. K. HH. Johansson, skriver" "Att: efter en. sådan ä derlåtning '.. på :..egendom "och en sådan vandalisering av de helgå- de templen. vänta något : större intresse för: kyrkans angelägen- heter; vore att begära för myc- Ingen kunde ju veta, när nästa -kyrkoplundring - inträffade. Säkerligen "sågo '.' sockenmännen helst, "att de sluppö bli sammar. kallade; ty; vad de närmast kun- de" få sig förelagt torde vara nya äskanden till den utarmade' kyr- kans underhåll.. Det torde ej vara för . mycket. sagt att, 1500-talet utgjort. den största nedgångspe- rioden i' den svenska sockenstäm- mans: ”och sockensjälvstyrelsens historia” jälvstyrelsen bloms- : rade åter... . ” Men församlingarna repade sig på nytt. Den. bestående behåll- ningen av 1500-talet blev den re- na” evangeliska "läran. Den lärde man sig älska, och därmed vän- de kärleken och ansvaret. tillba- ka, också' när ' det gällde socken- kyrian! ..Under 1600-talet ' upple- jälvstyrelsen i församlingar- . kraftig uppblomstring, sorå” ” medvetet : gynnades av” de stiftstadgar,. som. biskoparna . ut- färdade, Biskop Kylanders. stad- ga för Linköpings stift. av -år 1619 här blivit kallad vår. första komniunalläg. ' ' Utvecklingen - var inte' lagligen .påbjuden.: Det. var en, fri utveckljög : av" församling- arnas' egna krafter, som byggde på '' frivilliga övenskommelser. Sedvänjan” : växlade ” också från bygd til bygd och kunde vara ganska olika i de olika stiften: Organen för självstyrelsen vo- ro desamma .-som -under medelti- den. Kyrkvärdarna funnos kvar och hade: ungefär samma funk- tioner. :-Men. vid deras sida: stå Du också sexmännen. "De vorg ett lös i kungens våld och icke ägde |-' Vdovisats men insamlingen anbe- ”Skyddsdag' på "måndag: - icLaholm Föredrag ocr film i tre - Omgångar på Centrum. Såsom vwvi tidigare omtalat, |. anordnar ' Laholms hantverks- förening, ABF, Röda korset och Samaritföreningen ” på måndag en arbets- och brandskyddsdag. Det blir föredrag av ombuds- man Allan > Lindberg, : Stock- holm,-samt visning av intressan- ta och lärorika filmer.' Filmvis- ning och föredrag äger rum kl. 13, 15.30 och 20 på Centrumbio- grafen. "Uppdelningen" på olika tider har gjorts för att skilda kategorier skall kunna närvara: Man har till föredrag och film kl. 13. inbjudit: folkskolan, till kl. 15.30 ' samrealskolan samt husmödrar och till kl. 20 & ri- ga intresserade. . - Det. blir många både lärorika och intressanta saker, somm man tena på Centrum. De flesta äv oss litar väl på sin goda tur och tror. att : olyckor skall: kunna undvikas .— och så låter man allt gå som' det kan,” När olyc- kan inträffat, ändrar folk sin in- ställning, ren då är det tyvärr för. sent. - Verkningar av mån- ga dolyckshändelser skulle 'avse- värt kunna nedbringas, om folk visste, hur. .de skulle förfara med ' skadade ' människor. och hur de skall göra för att kväva en ; eldsvåda. ' i - dess början. Skyddsdagen" : nu" på : måndag kommer att. meddela många nyt tiga lärdomar, och allmänheten uppmanas därför att talrikt mö- ta upp till föredrag och filmvis- ning på Centrum, "+ ingen. till ;fiskhandlanden | Georg + Jo hanssons .- efterlevande ' pågår. Listor finnas utlagda i affärerra och ;'caféerna” i Växtorp -och Hasslöv : samt; å ' Laholms. ”Tid- nings: kontor. Bidrag kunna även insättas på vårt postgirokonto vr 175758 med: tydligt : angivande av : ändamålet. . Våxtorp-Hasslövs Rödakorskrets svarar för att bi- dragen nvändes : tin fåmiljens bästa. ar Pr : Hittills har följande belopp re falles på'det varmaste, då ända- målet är synnerligen. -behjärtans- Transport 17 "a 5 kan få höra, se och lära vid mö-|' Senaste nytt: stas ls. . Postbovfas "ÖREBRO i "dag. UTT.) : En postförfalskare, som en längre tid varit "verksam i Öre- bro greps på torsdagen efter en dramatisk jakt genom stadens gator. >> Ls - Det var fru Kerstin Gillberg på avdelningskontoret vid E- kersgatan som avslöjade ho- nom, då han kom in på postkon- toret med ett utbetalningskort på 203 kr. Adressatens namn var förfalskat , och bevittnat med ett fingerat namn. ' Då fru Gillberg, som tyckte att namn- teckningen verkade , mystisk, |: begärde ' legitimation ' Jämnade ; han uybetalningskortet på € dis- fel Gillberg upptog själv förföljan- det, medan en av hennes kolle- ger ringde till polisen. ' Hennes rop på hjälp hördes av ett prr män, som lyckades få fast, i manneni. . . Förfalskaren har. sedan” no-. vember förra året stulit postan- ; utbetalni och brevlådor. Han har erkänt ett 10-tal kupper men -det torde rö: ra sig om betydligt fler, San- nolikt har han kommit över be= tydande belopp, Det:finns inte en »enda' brevlåda i stan, som jag inte varit i, uppgav, han vid törhöret! : "SLU : Mästocka 'SLU-avd. ,hade den 23 'dennes' ord, mö- te i” "bygdegården. + Kvällens ordf, :. Kuno » Nilsson,' Bökeberg, hälsade de. närvarande välkom- na och förklarade mötet öpp- nat.. Som ordf." för nästa möte valdes Kurt .Noacsson; Lossbyg-] » get och 'som sekr: Gulli Bengts- son, Linghult.::Sven-Olof Nils- son,” Bökeberg . valdes: som för- säljningsledare” för Mors Hyll- ning, ' Avdölningens ördf; . "Rune Bengtsson, Linghult,' meddelade att . en ungdömsgudstjänst 'an- ordnas i Mästocka kapell Mari ie Bebådelsed och . till god uppslutning. vt : 'Tävlingsledaren att: en skogsgallringstävlari hål les hos Sten Carlsson, Linghult, lördagen. den ' 31.kl. 13.30. D. M. i orientering ” hålles i Vessige- bro deri 8 april, - " Kommittén, : 'till i rösta : möte består av. Lennart: Eriksson 'och Birgit "Svensson, Ås] ygget. och Gulli ' Bengtsson, Linghult,' : Ef- ter förhandlingarna "följde ser- vering 'och ' samkvärn. | Allmän- bildningstävlingen "vanns . av Mästocka Tv byombudsområde. En tävlan i "frökännedom' var anordiad under kvällen, 'och gav: 'till- resultat: 1): Sven-Olof Nilsson; Bökeberg '14 poäng, 2) Lars > Svensson, Kjellshult 14 p: 3) . Bengtsson” : dej” D "boxning ve | NN "Svensken Stig 'Sjölla. boscgra des på 'poling. ” N jul be "CHICAGO 1 dog: (TT) > sti förebro efter dramatisk j jakt-- IA ! USA vann boxningsmatchen | mot Europa: med 6-2; samma . siffra .som förra året... Sven- sken Stig. Sjöltn besegrades 1 mellanvikt .på. poäng av Ri chard Guerrero; USA; H Veinge" ”koop. tu p. nova höll på: torsdagen årsmöte > I Veinge med lantbr, Gustav 1 hansson, Bölarp, som: ordf, tur att avgå ur "styrelsen + föra” Gustav - Johansson, Bölarp, A- dolf :> Larsson, ' Veinge, Almer” Nilsson, GeneVad, vilka ommval-" des, i Kvarstående -:1; styrelsen åro' N. P. Pålsson, Göstorp och Vilhelm Svensson, Göstorp, Som révisdrer -. Otivaldes Janne" An: I dersson, Öringe, och Albin Nils- son, Veinge, - kommer under den : ra da sn bespr kämpning av ogräs, på ett flertal platser och. att insättas vid behov. "plan Besfällningar per !el = ströms” Eslöv. É att placera ogrässprutor och "puderspri are på nedan an. givna stationsorier för be- S odjur, ock växtsjukdomar, i sa ”Reservspritor finnas stationerade så ”Bepudring utföres även mediflyg xvilinge Se skade-" . | . ikeby e Norrvidinge .. LANDSKRONA + a kungshuft : 8 MESLOV 3 esödena komma . Stångby ; eammallunds-. å LL: "Eng: SGibmanstorp . I i ne s såna nu. i Telefon: ! Sopiyong tis. ” Fr slags. roteråd, "som ti Telefon: . + ”Stationsork: -' N som fövaltas efter, vissa bestäm- med kyrkovärdarna och prästen Kungshult - Kungshult" 2 "Malmöorten :” Malmö 445076 | : . da reale mn medeltiden gjor + Mångå "hårda strider” >, bildade ett kollegium, i vilket vi Eslöv ängs Grevie . "> Grevie 22 CD KE till prästgården och des ”Cmenlertid en uppdelning av|- a >> för församlingarna. '. : | hav ”begynnelsen till, våra kyrko-i] - '' Skåne-Ask > as - i Haltandsås + "Wi 7 1; Hallandsås 12 | : : So kyrkans egendom på ett sätt, soma "Möt medeltidens" slut var allt-| råd. Ännu i"dag..ha ju mångall -. Stångby: > Lund 48087 "> - Mankatjungby .- år ge see a ene : It hemman I har bestämt utvecklingen ända | sa församlingsorganisationen fullt | kyrkoråd åtta ledamöter jämte Lunds Ladus «0 0 Jonstorp - Im io ef Hälsingborg 670 15 - ett he NN våra d: Man kunde | utbildad i våra bygder. Kyrkor-| Prästen, Kyrkovärdarna skulle gårdsmark Dot Kvidinge - »! al Körrebarga 34 0 s”- . fram till vi ford EN kan för o- | na. funnos där, och varje kyrka|då som nu allting bestyra, som ” Önnesup > el. Lund ån 19 Gråmanstorp " Klippan 116B no - i ju skänka jor Jord yr de va- |hade sin egendom; som ”örvalta- hade met"kyrkan att göra. De - Hammarlunda Revingeby 146 A Landskrona - Lindskrona 450 : or å lika ändamål. Sö a åt prästen. des ' av församlinge; . företrädd | skaffade vin och oblater och sörj . Söderto - : el. Söderto 37 andskron: Ekeby 4 ” 2 ; hå "I men det an -- åra mer | av präst, kyrkovärdar och kyrko- | de för. material till kyrkans un- . Bjärsfölagård ' Bg ek Big 0 a Horrvidinge ; ol Teckomatorp 2 281 or od ae a vkastningen skulle | stämma. Rättsläget har förblivit | derhåll. Då som nu voro de oav- Ystad Ystad 2 nl kdstlanstad ” had [0743 MN KOCK SN minändas till kyrkans underhåll|i stört sett detsamma intill den- | lönade förtroendemän. Det är i . Rydsgård . "Sturup 617 ol. Bjeckstorp $$ = | - Eri 2 el Färlöv 59” Å NR ä. Het pstod alltså | na dåg.. Kyrkans egendom är att | Själva verket "inte lätt att rätt " Blentarp : ”. a s födata 221 AT Yngsjö 7” : 7 ot Ahuskärr JAT Ia. äv at Alla isär. två slag | betrakta som ett slags donations | uppskatta -' det: väldiga arbete, IRS orm Lo8la a Bön i Vankiva ” . > Vankiva 8355 p : ] : av fytkoegendom. Den ena kal | gods, skänkt för ett bestämt än-|som våra . kyrkovärdar under Näsbyholrå ("= [7.0 ol Börring - 2 os NO lades prästbordet (mensa) : och | damål, nämligen. församlingsli- fo manas Fröna stan meon er || . i kyrkan åt omfattade” allt, som hörde tilll|vets och : gudstjänsternas 'upps äta . rn 2 å inviga Ky prästens avlöningstillgångar. Den | rätthållande. oa Gen ekonomiska förvalt- i . andra kallades fåbrica och om-| 'Församlingarna ha "emellertid en fick kyrkorådet alltmer så "De | fattade allt det, som var avsett | fått genomkämpa många" hårda ant nd om Socknens Frmoraliska i om, för sockenkyrkans vård. Den | strider för att hävda sin rätt till | ta. hand. Kyrkorådet höll efter|- . fört kyrkobygget igen På delningen består ännu i dag självstyrelse. 1500-talet medför. |] fostran, Jr a an ar. det I , land —|i den. kyrkliga förval n. | de en svår kris för våra socknar. | drinkare oc Fö E sid. TD fv I deling, sc L Vad. ett ,Pastorats, kyrkorka för- i När Västerås riksdag 1527 beslöt, St orts. ä M a a | - s + : - . I . ve NN a - | a - + f : s t i : 4 AdokÄnd hå sått oinrnded ' . i - vev rYvTTY sn = va dann . k - ” saa AA AAA RAMARNA ÄRA AA AAnd AAA SAR AAA AMA bhtA NYE TOTTITTTIITUTEETEETITSTYVVYVTT VISSTE TRA ene PETE Sö msemamamemm FF EN VEFESTYVIVTEUTESTTI TOS VYvVEvve ” 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.