— 1 -— '- "ned kl. 18.47... . denna ålder och gav då alla . nor" detta : råd:. ? N LÅBOLMS "TIDNING i i SSR och trytt Dagens namn: 3 : HOLGER, Solen går upp kl. Säl och ned kl. 18.44, vit. i Morgondagens n namn 2 t . oc ESTER, Solen går ' upp kl.. 548 och > Ensam är inte stark Kyrkodagen i I Laholm... (Forts. fr. sid. 3 förmariade trätande makar och "såg till, att det gick skickligt till vid gudstjänsten, Det samman- trädde under kyrkoherdens ' ord- förandeskap och tjänade som ett flags sockenrätt. i ">. Sockenstämma den bo = slutande makten, -: beslutande makten låg] = I Den' hos sockenstämman, som samla- des” minst en: gång om året. Stämman valde kyrkovärdar och kyrkobetjänte, granskade räken- skaper och beslöt om utgifter, Men därjämte” hade den doms- rätt — eller rättare .sagt: den tog sig domsrätt, Den starka ut-:. veckligen av . församlingssjälv- styrelsen under 1600-talet sked- de nämligen så att säga utanför lagen. Man kom samman och enades om sin egen lag. I kraft av den dömde sedan stämman fill kyrkostraff : och batte t. o. m.: tredskande imissdådare från natt-: varden! '" När ' socknarna 1642. fingo sig ålagt att bygga fattig-' stuga. fanns det intet världsligt ; organ som kunde verkställa åt. gärden, Den kom därför automa- tiskt - att påvila de självtagna sockenstämmorna, . som . härige- no . nom fingo sin. första borgerliga Den ” senaste historien : som uppgift. sägs i Rumänien ly- Denna / utveckling av : för- der så här: En amerik fall- i nas. självstyrelse sägs majestat Ra Jandar. i ensamt majestät : sen Bukarestgata, Han är genast omringad av-en mängd människor 0. blir pryg- lad, Då ärmar sig en man och säger:Å — Skäms ni Inte, ni som är så många att ge er på en en- sam person. a Svaret blir: — Skäms? vi ger honom stryk just därför att han kom ensamt ” Å, ec Hög tid — Nej, nu är det sannerli en på tiden 'att vi tar reda på vad på har för oss! skrek senator; Milford Annes i Indiana, då-han under en viktig omröstning häromdagen upp= täckte att .en av hans kolleger rös= tade - emot ' ett lagförslag vilket denne; själv hade Mtarbetat, På sin 102-årsdag blev I mrs s Pla- ce från Syrakusa, USA, tillfrågad av en tidning hur. hon: uppnått : ”Stig aldrig gån "Tiatten om ungarna börjar skri ' ay: det kan mannen : gott sköta > Lökeren: > — Nå, har. Ad gett man sömnmedlet som ja dine rade?» . Frun: — Ja, var: Iläkaren: — Var fjä ärde timme? ” Men det. var ja sulfonamider" ni skulle ge honom var fjärde timme, Frun: — 'Å, på det viset, Inte underligt. då att vi hade "så svårt. att få honom vaken ;y — vad är det' du 1 er, + Om Napoleon”. — Har du kommit dit där han > blir förd till. Sankt Helena? ”v — Tyst, låt bli att tala om hur: "det går. (en ört p på fösidenset, vid sekelskiftet hade man” en »andshövding 4 'Falun' som ”var "begåvad ' med : enorma kroppsa. krafter. Han hade' tidigare. varit militär - och nått kaptens. grad innan han lämnade den militära banan, > Landssekreteraren - landshövdingens . närmaste man — var en mycket stram herre, känd för att säga beska saker. En” dag sade han :när: han skulle kontrasignera en a hand- ling: : : 2 Det här beärlper nog. ; inte kapten, : Landssekreteraren fick ome= delbart en örfil som var så kraftig att han. flög av stolen, Efter denna händelse blev de båda herrarna transporterade, landshövdingen flyttades till Västerås. och Jandssekreteraren till Mariestad. ST Dr Johanssons horåbiträde s skul le flytta.: Doktorn sitter just vid sitt skrivbord och” get, medan flickan' står och vän- tar, «or Maa ce Ja, Karin, ska jag vara ärlig .- så måste jag tyvärr skriva att Karin varit ganska slarvig. ', '— Skriv det på latin, då, snäl- | 2 doktorn. Har NI någon nyhet : att 'omtala; ring ' "eller" . skriv till . - LAHOLMS TIDNING — ortens eget tidnings organ. . "Nn lig. karaktär. författar bety-|! icke med blida ögon av stats- makten, Den ansågs inkräkta på Kungl, Maj:ts maktbefogenheter. Under . senare. hälften av. 1600- talet växte ; spännigen mellan prästerskapet : och allmogen å den: ena sidan och Kungl. Maj:t på ».den,. andra. Kyrkolagen av 1688,- som -var. ett verk av det kungliga -. enväldet, innehåller ingenting — om; sockenstämmor. Konungen ' ville inte stadfästa den självstyrelse, som faktiskt hade utbildat sig i församlingar- :-, Na, Men när.sedan enväldet föll, passade . prästerskapet på att få självstyrelsen erkänd. Det. sked-, de "i : den viktiga urkund, som. kallas” prästerskapets privilegier.'| Dessa privilegier — "som till en del gälla ännu ji dag — äro inte till--för, att ge' "prästerna förmå. ner framför. andra medborgare. De tillkommo under de år, då en- väldet störtats och det gällde att skaffa garantier för "den konsti- tutiella friheten, som. vi.tidigare ägt i. vårt land, Man valde den tiden, ” och ” gav" de olika riks- stånden privilegier, d, v. s,.ga- ”Irantier. från konungens sida. för de' rättigheter,” som skulle gälla på: olika , samhällsområden... För- samlingarnas - rättigheter -' fingo alltså om ..'allmänneliga spcken- .. Dessa skulle hållas r. om' året, 'omkring .1 | maj och 1 oktober, eller oftare” om: så behövdes. " Sockenmännen skullé "alla närvara, och här skul. le församlingens" angelägenheter avgörås.” På : samma sätt talas. det om att kyrkoherden äger att -) sammanträda med de förnämsta av: församlingen jämte .sexmän- nen ;'i . sockenstugan,. Utan att. namnet. nämnes, stadfästes' här praxis i fråga om kyrkoråden, ;i.Detta blev, för hundra år frai åt. den enda. lagliga grunden för: Kyrkostämmorna. Men "den räck-" Den", kyrkliga självstyrelsen q blömstrade under 1700-talet och: fick "alltmera stadga. ' Hittills hade dess myndighet vilat på en- skild" överenskommelse... För att dett. beslut: skulle. vara bindande, - måstez det vara enhälllgt.. sx Det ansågs 'endast dem, som varit med..om”att fatta det: Men från omkring”: '1750 -' finner. man," att. | det: börjar. förekomma: :omröst-. ning .. och. att besluten " anses. bindande för ' hela ' församlingen. 'Sockensjälvstyrelsen börjar. vad man kallar en offentlig tts- Första förordningen ora stämma och "kyrkoråd: ' Är 1877. få Ae så den första förordning j stämma och kyrkoråd,” Den sammanfat. tade det: väsentliga ' av det, som redan var sedvanerätt, Men den innehöll också den betydelsefulla att: ] äm- man; skulle ta. befattning även med borgerliga ärenden, :P& sätt och ” vis . var: det naturligt, ty sockenstämman .-— som: ju från början .var rent kyrklig — om- fattade" alla : församlingens . röst- berättigade ' medlemmar , och. varv | bestäm lokal : självförvaltning, .. Det: låg alltså nära till hands att låta den ta "upp; alla slags ärenden och frågor, som rörde socknen, .Men längden. skapade detta ett, o- hållbart "läge, Att prästen var ordförande : i en sockenstämma, som ' handlade kyrkas ärenden; det. var: 'naturligt. Men det var inte rimligt, att han skulle för- bereda och "verkställa alla beslut, som rörde socknens ekonomi.och näringsliv, Det klagas också ef- ter 1817 i stigande grad från prästernas sida, att de inte hin- na med att vara präster, utan få syssla med att bygga sockenma- gasiner, planera salpetersjuderi- er och ' bilda branästoäsförening- rag framtvingades 31862 års kommunallagar. Det inrättades I "stämman, två skilda stämmor: kommunal- > |fatämman "som, tog hand om de borgerliga ärendena, och kyrko- form;' som var" naturlig för. den | sin. självklara plats bland präs- ket. sterskapets privilegier... Här. talas. Bar” "man det enda organ som fanns för enl ga. a Co BISKOPEN samlingen. HH folkets - mun kom J ordet sockenstämma alltjämt att |: "användas, men typiskt nog be- ; tecknade det kommunalstämman. Det visar. bäst, hur mycket de borgerliga ärendena kommit att dominera på de ursprungligen rent kyrkliga sockenstämmorna. Så hade alltså utvecklingen full- bordats. Församlingarnas själv- styrelse hade givit upphov till en kommunal ' självförvaltning. . De: svenska församlingarnas självstyrelse har ålltså en lång och förnämlig historia, : >. Det senaste. halvseklet har medfört ” vissa inskränkningar: ,i | församlingarnas frihet, som del- vis ' äro . nödvändiga och qelvis kunna bli farliga. . > .I den gamla tiden "kallade man ett sådant. område, som sköttes av en gemensam” präst, för ett gäll. -. .Sen "början av 1700-talet användes i stället 'ordet pastorat. Det var pastoratet, som avlöna- de prästen och: höll honom med prästgård.” Kyrkorna: underhöllos däremot ' av var för: samling för ES Ännu ”för femtio, år: sedan be- stod i huvudsak denna ordning. Efter :en'-del detaljreformer genomfördes . 1910, en stor. om- läggning, ", som gick ut på att fattigare församlingar. skulle få hjälp. av; de, mera förmögna. Det ' nya systemet hade stora fördelar . med sig, men det var inte utan vådor för jen, kyrkliga självstyrelsen.. " Pastoraten avkopplode från sin egendom, ; Det var länsstyrelserna: och do- ' mänstyrelsen,. som enligt. de nya lagarna skulle förvalta den :kyrk- | liga egendomen, Pastoraten blevo avkopplade, vilket var ett myc allvarligt .singrepp..i deras gamla rättigheter.: Läget - -rätta- des till: det bättre genom. den "Ecklesiastika i boställsördningen av 1932, som återgav; pastoraten en väsentlig andel i förvaltningen av löneboställena,; t.' ex.. utarren-: derandet, skogsavverkningen och ' upplåtelse". eller. försäljning ' av kyrklig jord. Härigenom har: ut-; ”vecklingen' åter. förts in i banor, som ' bättre harmoniera med: den gamla . självstyrelsens principer. . . När man i dag. ser framåt, vå- "lugnt förutsäga; att. j vad som vunnits under så många - seklers ; möda, säkert icke. skall/ kunna. behåll liga insatser.'>-Den- lokala själv- "styrelsen har.'alltid en: -medtäv- lare: — :och ibland en motstånda- re.'— i. den . centrala ' statsmak- ten, En kyrkå blir bäst skött," om den ”vårdas' av just den för-:' samling, -som 'själv har gagn och glädje. av” den. ; Att. välja präst "och underhålla prästgård är ock-- så funktioner, som bli bäst sköt. ta, när de'lämnas åt dem, som saken + närmast angår. . Därför ligger" det något naturligt och. sunt i den urgamla och bepröva- «de: ordningen, att varje” försam- ling -. svarar för” sin. kyrka och; varje ' pastorat för sitt präster- : skap." Församlingarna . får: ej. bli omyndiga. na » Efter kommunreformen måste "nämligen församlingsindelningen - bestå. Därom råder allmän enig.” hej jämt ligga till grund: för: rikets kamerala indelning. och. för kyr- kobokföringen. Annars bleve det kaos i jordregister, lagfartshand- lingar, : uppgifter om, födelseort och ” mycket annat. " Men ”man kunde ju tänka sig, att flera för- samlingar: . än förut kunde :'för- enas till ett gemensamt pastorat. Mot '. sådana förändringar finns ingenting :--att invända, om de äro, praktiska och. ändamålsenli- t Den svenska sockensjälvstyrel- sen. är ett så förnämligt kapitel i vår historia och ger så många bevis på självständigheten. och ansvarskänslan i våra försam- lingar, att man kan ha grunda-. de skäl att hoppas, att den även i framtiden 'skall bestå, Prästerna ställda "utan - för ,boställsvämnderna, : . en kort diskussion, som. inled-: Veinge: Från der 1 april i år kommer pastoraten själva att sakna ' möjligheter, att utarren- dera ' 'sina " gårdar och kunna: inte ens underkandla med sina, arrendatorer. Förut utsåg sta- ten, stiftsrämnden och pasto- som ' företrädde för- 1 utan nya person- : ”Bfter biskopens tal följde des av kyrkoherde Sven Ljung, . ratet vardera en ledamot i iho-i ställsnämnden men' från detta datum blir det två från staten, varav den ene skall vara ar- rendator = Varjämte + boställs- nämndens ordförande kan kal- la vem han våt till tredje man. Därigenom . är stiftsnämnden berövad möjlighet att inverka på utarrenderingen. |: "Eh. Adrian, Båstad: Om pastoraten som boställsombud utser någon kyrkoherde har .Jnämndens ordf. möjlighet at: , inkalla denne och då kan präst- erna få sin mening hörd. " Så spelade Nils Viggo Edén å flygeln Tema och variabto- ner av Händel i-E-dur, Kyrkligt församlings- ; medvetande” co 3 var titeln på det inledningsan- förande, som: kyrkoh! Gun- nar Gustafson i Hishult höll. - Man: kommer in i-den kristna församlingen genom dopet, Och enligt vår kyrkas lära är det normala, att detta inträde sker redan i späda barndomen. .' Det döpta barnet är medlem i för- samlingen och har del i dess liv och djupaste förmåner utan att veta detta. ”Medvetandet härom kommer först, då den döpta män- niskan enligt Jesu ord får lära att hålla vad han har.-befallt. När det gäller församlingsmed- vetandets . uppkomst,. föreligger därför ett dubbelt samband mel- lan barndopet och- kristendoms- undervisningen, Barndopet förut- sättes såsom: det första, men på samma , gång förutsätter barr- dopet 'en : undervisning, och just en undervisning i kristendom, in- te bara om .kristendom. . Målet är detta: att med församlingen tra och ' bekänna, att Jesus Kristus är Frälsaren, ' en Om en sådan trons och bekän. församli Pp skall ; förverkligas, så förutsättes en församling, som verkligen tror och bekänner, inte bara en sam- manslutning på historiska, geo- grafiska, . sociala eller andra grunder av: sådana .som ha det gemensamt, : att i. deras åskåd- ning ingå vissa moment som här- stamma från kristendomen, Hela den ,västerländska kulturen» har utan. tvivel. mycket betydelseful- la "inslag av direkt ' kristet ur- sprung utan att: man därför kan påstå att den nuvarande väster- ländska kulturen har rätt. att gö- 'ra anspråk på benämningen. kris- ten; = så "starkt: avkristnad .som den i. väsentliga punkter. är och i så ; fullt. medvetet... som - detta :är för många > bland dess.ledare, Många av dem skulle utan tvivel anse. det för en synnerlig "' för- olämpning, om man beträffande dem ville påstå, att de ”med för- sainlingen trö och bekänna Jesus Kristus vara deras Frälsare och Saliggörare”.. : Men ..det försam- + lingsmedvetande som vi här ha vatt ge akt på innehbär:just att "veta sig höra samman: med den kristna ' församlingen :först och främst i fråga om just idennha tra : och bekännelse, att Jesus Kristus är. . Frälsaren och Saliggöraren, satt han står i>denna personliga elation till en själv och att man har i övertygelse 'och' upplevelse antagit honom såsom sådan... Då blir det inte så att var, och. en kan hå sin tro för sig eller vilken åsikt som helst. om ' Jesus Kris- tus, utan .det. blir .en inlevelse. i den kristna församlingens - tro, och den :bekännelse som gäller i församli blir då rande såsom ”uttolkningen av den lära som man har att omfatta och ef- terleva, - Detta: församlingsmed- vetande kommer att innebära så- väl ett korrektiv mot löslighet i Nr som ett rättesnöre för lev- [d Själva ordet församling” kan ha skiftande" betydelse, . Däri. föl- jer > detta "ord det innehållsligt : Församlingarna . skola ' allt-! besläktade ordet ””kyrka",: Lik- |. som Kyrkan (med stor bokstav) .är den enda, heliga, allmänneliga Kyrkan på jorden, så är försam- lingen :i-betydelsen Jesw' Kristi församling en enda; sammanfatt- ningen av de människor som lå- ta sig i: Kyrkan helgas och be- hållas i en rätt tro. Liksom emel. lertid med kyrka också-kan me- nas - kyrkosamfund," så innebär församling 'i den meningen de människor .som höra till kyrko- samfundet. Liksom slutligen or- det kyrka kan syfta på socken- kyrkan i en svensk landsbygd, så kan ordet församling syfta just på den socknens befolkning, dem som "”söka” - just den kyrkan. Församlingen :: i. denna . mening, lokalförsamlingen, är det nu när- mast fråga om, och då hur för- samlingsmedvetandet där kom- mer fil uttryck. - | Kyrkotullmäktigevalen. ” politiserade. In För att då börja utifrån kan man först nämna en-sådan sak som kyrkofullmäktigevalen, . Ty- värr ha ju dessa på många håll politiserats, så att det inte är frågan om kristen tro och bekän- nelse, som kommer att vara be- stämmande vid överläggningar och kandi ngar, utan i stället frågan -om politisk tros- ort Kfikationer. Ett vaket försam- lingsmedvetande borde ju ta sig uttryck i besinning av ansvaret inför församlingens Herre, men hur många gånger får han egent ligen alls ha ett ord med i laget, när listorna göras upp och andra förberedelser vidtagas? Att det likväl hittills gått så bra, som det verkligen har gjort, är anled- ning till tacksamhet men inte till försoffning. Till "det mera yttre mä" också omvårdnaden om för- räknas, Det är anledning till stor tacksamhet, att denna omvård. nad i allmänhet varit och tenderat ' att: bliva alt bättre Därmed kan också ha vunnits, att församlingarna stå redo att mottaga: en inre förnyelse, om och när denna kommer, på ett annat sätt än om det yttre för- summades, Och det måste sägas, att församlingsmedvetandet inte kan vara helt utplånat, så länge man i avvaktan på att en sådan förnyelse kan komma griper sig villigt och målmedvetet an med att ställa i ordning för motta- gande av denna förnyelse, > Vad skulle då en 'sådan förny- else innebära, om inte detta, att nådemedlen 'och 'deras förvatt- ning komme att på ett nytt sätt Många sätta aldrig sin fot I kyr kan. Ännu fler äro de som aldrig träda fram till Herrens bord. Dit enskilda bruket av Guds ord är i grad för nat Bänevägen är för stora skaror en okänd väg. Till våra folkkyrko- församlingar höra de likväl, Hur skall... församlinggmedvetandet, tär det finns, inverka på förhål- landet till dessa? Det måste va- ra 'så, att man söker vinna dem, Käneken får inte -slockna i för- hållandet till. dem. : Hoppet får inte dö. Gud är mäktig, Han vill ge frimodighet också I mörka lägen, "”Tåtom OSS oryggligt hår ha fast vid a kväViäget” är” otrivdaktigt mörkt. , > Predikoturer Laholm 10 hem, p. Be 11.30. sönd.-skola. . pr teman; s Mästocka 10 hgm, m, nvg, koms- minister Rydén, koRvg, R ” | Knäred 10.30 hgm, kh, Eriksson: 13 sönd.-skola, . Putsereds skola 15 gåtg. kh. E- | Tiksson. FHöshult 10 sön-skola; 13.30 hgm, . kh Gustaf: ty den som har givit OSS löftet, han är trofast. Och låtom oss akta på varandra för att uppliva varandra till kärlek och goda gärningar; låtom oss icke över- giva -vår - församlingsgemenskap, såsom somliga hava för sed”. (Hebr, 10: . 23-25). vå Eyrkligt församlings- v > medvetande, . "I sitt anförande talade folk- skollärare .Sven -A. Lilje- strand om huru vi i bl, a Svenska. Kyrkans Årsbok, som lev: för dess medlemmar.: Det är den för- nämsta yttringen av en kristen människas värderande . av för- samlingen, 'att han gör ett tro- get bruk av nådemedlen i för. samlingens :mitt. : Han kommer då att värdesätta, när där i för- samlingen ' bjudes ett rent och klart .Guds ord till själens näring och vägledning, han erinras om hur han själv infördes i försam- lingen, då han får bevittna, huru barnen bäras till dopet att där undfå lika välsignelse, han min- nes sin ungdoms lärotid, då han ser. de 'unga' i församlingen un- dervisas i'den kristna trons hu- vudstycken,' han drapes til det gemensamma ' firandet av Jesu åminnelse, "när : måltiden ' som Kristus ' stiftade" redes i försam- lingen, han lägger märke till, hu- ru nådemedlens välsignelse uti skiftas fill nybildade hem i för- samlingen, till gamla ocH” sjuka, till betungade, sviktande och or- keslösa, han förnimmer också att de: döende äro föremål för för- samlingens' omtanke, liksom att ännu över stoftet kommer en vig- ning till, vila. Den som är med- veten om sin. församling 'på det rätta sättet, ser -i intet av allt detta bara yttre ceremonier eller stämningsvärden. utan: är: fult övertygad om att här för försam- lingens Herre sitt verk fram, ty han. vet, att Ordet icke återvän- der ' fåfängt, att. nådemedlens bruk har välsignelse med sig, att Guds "verk icke. misslyckas, Men han är också. medveten om ' att allt detta förpliktar, Hans för- samlingsmedvetande : måste ' där- för. driva :-honom allt: längre in -mot:.medelpunkten. Den som, fär- står församlingens] betydelse, för- summar inte gudstjänsten. -. Han vet, att han skulle. svika. sin för- samling; därest han utan tving: ande skäl avstode från det regel- bundna deltagandet i dess guds- tjänstliv. Och han vet, att hans församlingsmedvetande ställer bestämda .- krav " på honom, när han kommer till kyrkan. Han vet att han är kallad att 1 förbön stödja sin församling, Han vet; att han inte bara har /att. fylla en "plats i bänken 'utan att:vara en levande del av en levande för. samling. Det visar han sig vara, när han tar aktiv del i bekän- nelse, bön och sång, när han med energisk: uppmärksamhet - följer med. i Ordets läsning och utlägg- ning, öppar: inte bara sina: öron och sin hjärna utan framför allt sitt hjärta för Guds ords sannin- gar, lärdomar och tillämpningar. Förr i. världen tog sig försam- lingsmedvetandet. bl. a. det: ut- trycket, - att ' man” från många hem samfällt mötte" upp i helge- domen, Visst har tidsläget änd- rats oerhört, men det är fåfängt att söka på allvar påstå, att det inte skulle: kunna gå nu ' för ti- den också att familjevis träget och'' regelbundet deltaga" i för- samlingens gudstjänster. Det är inte möjligheten som. fattas. pet är något annat. Varje ”församlingsmed Jem aktivt med "Den som själv. funnit "fräls- ningsbehovet och funnit Frälsa- ren att tro $å och bekänna,: den kan inte stå likgiltig för andra; Här är återigen ett med försam- lingen, Bönelivet är väl i mycket ett fördolt liv med 'Kristus i Gud. Men: in -i detta: fördolda liv föl- jer församlingsmedvetandet' med. Inte bara för, prästens del skall det vara så Varje församlings- medlem : skulle. där vara aktivt med, i en aktivitet, som inte syns för. människor kanske; men som är lika verklig för det. Där skul- le - också själva församlingsmed- vetandet bämta näring och håll- fasthet till att tåla påfrestningar av olika slag. Och det sedan - välkända sa get mellan bön och arbete skulle också här komma att betyga sin verklighet... . Arbetsuppgifterna" i församlingen skulle bli helgade genom. bönen och välsignade ge- nom bönhörelsen, Och den allra främsta uppgiften. är att i för- samlingen, såsom en dess ned- lem, vara en kristen, i levande kristen tro och vandel bekänna sin samhörighet med Jesus Kris- tus. Den uppgiften har var och en i församlingen, vilken ställ- ning han eller hon för övrigt in- tar där. Men de som stå. utanför, bur blir. det med dem? Det faktiska utk varje år och som varje kyrkoråds- eller kyrko- fullmäktigeledamot borde äga, får en fortlöpande och intres- sant. skildring av det religiösa arbetet i vårt land inom olika samfund, "I fortsättningen erinrade han) om att rent historiskt sett har socknen - uppstått. 'kring kyrkan och därur har sedan bl. a. kom- munen : vuxit ' fram, Därom vitt 9307 hgm. m, skrm. 9 nvg, kh. Sjöholm, Ysby 13.30 hgm. m, skrm. 0. nvg. Vv No Sjöholm, torp 9 barngd! .; 9.30 kh. Hallind. Ni hem. Hasslöv 13.30 hgm. p. Bastholm. Vråkärrs skola 15.30 gdtj. Pp. + Bastholm. . 0. Karup 11 sönd.-skala; 13 hgm, > kpr. Norborg. Skummeslöv 10 hgm. kpr,. Nors borg, Hinneryd 2 sönd.-skola; 14 hgm. (obs, tiden). Båstada kyrka: Högmiissa kl. 14. Fredagen den 6 april kl. 16 Konfirmation (i Hovs kyrka); buss tur. och retur, Norr Össjö: Predikan hos Karl Björkman på söndag den 1 april kl. 2 em, av Edvard Johnsson, > Laholm, Salemkyrkan, Sänd, 10 Söndagsskola; 18 Predikan, p. Almborg. Onsdag 19.30 Gomen- samt bönemöte. Hishult, Betania: Lördag 19.80 Bönemöte, Söndag 11 Söndags- skola; 19.30 Predikan, Skog» lund och Eriksson, 'Tisdag, onsd,, torsd, kl. 19.30 Väckel- nar det gamla ka. Det är där det ursprungliga enhetsbandet finns, Och dit — till sockenkyrkan — söka de sig, emedan Gud först, såsom socken- kyrkan vittnar, sökt dem, Därav namnet den svenska folkkyrkan, Inom ramen för denna folkkyr- kas arbete bildades sedan till ge- mensam ' uppbyggelse föreningar och sammanslutningar och på så sätt uppkom. föreningskyrkor el- ler samfund, Var och en av des. sa har sin' egenart och de ute- sluta inte varandra. Den svenska :folkkyrkans ar- bete. är. fyllt av sprudlande liv, Det arbetas "inom den i betydligt större omfattning än.vi I vanliga fall ha vetskap om, .:Men för detta : "arbete : behövs lokaler, I varje "församling bör därför vlå sidan "om kyrkan finnas försam- lingshem, där arbetskretsar, ung- domsarbete:: av olika slag, sön- dagsskola m, m. får. sitt hemvist, > Församlingshemmet : kan . och bör bli en härd för det kyrkliga bildningsarbetet, som ännu ligger i sin linda, ' Här bör församlings- borna få höra föredrag om våra psalmer och dess författare, dia- koni, :' mission, svenska "kyrkans arbete bland sjömän och i främ- mande ” ”Jänder, :söndagsskolan, kyrkohistoria m, m. Och där. bör kurser av olika , slag kunna an- ordnas, Det har visat sig att in- tresset ' för - det: mångskiftande kyrkliga arbetet : blivit ett helt annat, när" församlingsborna > fått kunskap :. om .: vad »den svenska folkkyrkan verkligen uträttar, ;. Den sveriska folkkyrkan har en betydande yttre mission. Den be- höver och börjar få en Inre' mis- ston, Den är en uppsökande: kyr- ka, ' som "icke vill tvinga sig .på någon, icke ens vill hindra: någon att helt utesluta sig själv ur dess gemenskap, Men själv utesluter de som söka sig till samma kyr- |” » Mar tin Olofsson, Eriksson ' och Skoglund. Sång och. musik, Fred, 17,30 Junlormöte.' Knäred, Betelkapellot: Sönd.. kl. 2 (obs, tiden). Dragspelamunik, Sara Palm; Torsdag kl. 8 den Våxtorp "Betel: Lörd, 19.30 Bö ”nemöte. Söndag 10 Sönd.-skola '+17 bön; kl. 19 Hanna Sandberg, Onsdag 19.30 Bön, ' | Menlösa: Söndag 10 sönd.-skola. : Veinge, Tabernaklet: . Söndag” kl. 10.30 s.-skola, kl. 14.00 pre dikan, Pastor Almborg.. Tis=' . "dag kl. 19.30 predikan av .Pa- : "stor K.' A. Larsson,. gång och ' "musik. Onsdag kl. 19.30 Fräls- " ningsarmén, sång . och musik. Genevad, ' Folkets Jus, söndag kl. 11.30 a.skola. Skogaby, Hild. Martinsson kl. + 10.00 svskola. - bs denna fråga kommit upp. När . sjunde '!; skolåret genomesräng.. var: det underförstått, att kon!” firmationsläsningen skulle" äga rum. ett: 'år, senare, men: det finns vissa svårlgheter,. Uu- dervisningen skall pågå 60—80 timmar men kan inte äga rum för ungdomarna, . Men behöva ' det.:verkligen att 14-åringarna : skall kastas ut i förvärvslivet? Möjlighet finns också att läg. ' ga under på halväret : men ; då blir kontinma-' tionep under den mörka delen av, året: och" det är inte roligt... bör särektlå den ingen —-trogen sin le; och : historiska uppgift -- och ta- ger ;emot var och en: som :vill komma ';; och" låter : honom, taga precis så mycket han vill.5r.'”> j Blir, allt. detta Ievande, som här; i korthet omnämnts, ' blir också församlingsmedvetandet 1e6- vande. 'Tonen har fått klangbot. tern och melodien sin färg, Nå- got av detta har säkert en av våra skalder. förnummit och gi- vit uttryck åt, an han sjunger: : g med shia och trygga : ord ven var dag. ditt rike in. : Och lär mig att minnas, att denna jord, : och icke blott himlen är din, Oe 3 Ä Att... här skall. det -prövas,. eom «>. värde fått, Allt "efter din stränghets lag; Men mät: mig, o Gud, med din 2 . > mildhets mått. mör Eri gång rå uppståndelsens dag. en "efter dessa anförande blev »det diskussion, som mest. kom att röra sig om konfirma- tionsundervisningen. "= > Kb. "Ljung; "Veinge; frågadé lekmännen ' i vilken" utsträck- ning" som ' husandakten” lever kvar - "och trodde för sin "del att den mest övergått i radio! "andakt. Han ansåg att det"fö- rekom allt för många förenin- gar men påtalade att behovet av församlingssalar är mycket stort. =: Lantbrukare ' Valdemar Nil- son, Spånstad: Sjunde skolåret och konfirmationen vållar '2ss bekymmer och v/ vet knappast här det skall kunna: samord- nas. ' Det är en viktig fråga, särskilt när de unga har slutat skolan och börjat i förvärvar” tr bete. "Biskopen: - dag är. v elad att marén och det bör prästen med- dela gratis, Men detta ekall gäl: -; la endast” församlingens egna barn” som” gär 1'läroverk.: > ” Kyrkovärd John Svensson, Lar holm: Det är väl ändå för mycket begärt att'prästerna skell. göra ' t detta gratis, det bör väl i så fall / försåmlingen bekosta" ce, ar. "Efter ” ytterligare - en: del in slutade ' kontraktsprosten. Na7- borg . förhandlingarna- 1 skolas med den förhoppningen att sam- mankomstenr” varit till nytta för . såväl präster som lekmän samt ' uttalade . Guds välsignelse, Till alst sjöngs psalm 124: 4, cs : od ” +? Vesper A kyrkan, ” én räv? Därefter "samlades deltagarna till am måltid å Stadsho- tellet' där prosten” Norborg häl- sade välkommen och biskopen i ett trevligt anförande tackade, « Så avslutades dagen med ver- per f kyrkan. Denna' inledd:s med att kören sjöng Kyrle och , Banctus ur' Ivar Wideens Mässa Viola Steiihausen på violin ock musikdirektör Pålsson på orget. Så sjöngs psalm 579: 1—2, var- efter prosten Norborg. predika3? över Hebreerbrevet 11 kap.: Är" Du på väg till det himmelska :få- . derneslandet? - '8& , sjöng kören Pone " Jesus av Palestrina Yvarp& följde "psalm 592: 5—9, altar. . fjänst av komminister Erik Ry-, dén, Mästocka och pastor Gustaf Pergman, Laholm samt psalm XY 445, Till sist spelade musikdirek.- tör Pålsson Oh velt; ich muy Dich lassén av Max Båger, ERL somma år som sjunde skolåret, : då blir "det allt: för arbetsfyllt i. FT undervisning ordnas under soni- ; Vv lägg, som vi på grund av brist ”- på utrymme inte kan återge, av. .: till ackompanjemang av fröken ” ' Kerr "TVYVYvYYTtYVVTYTt YT YEYYSYYTTYYTTY TT VYTFFYTYYTTYTYTTTYTTYT TY YFTE YSYTYTT YT EVS YevvetYYvYYY NY ” vrYtvYvYvY YFYEYYYVVYN VV YYYTE Y TY
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.