N N I ;. i >. / å É . om; kommunens representerade .. skall bli en enhet av Tjärby och H Veinge kommuner, så hade Ve- ", ingeborna mycket.att visa sina , och två damer hade hörsammat kallelsen: och”. endast tre voro|- ee resan "uppskattades, ' Och :säkert Storindustri och bombfält, ( . Varför skall man resa i utlan- det, varför skall man:ge sig till andra landsändar, när man själv har? så "mycket . vackert in:på knutarna att titta på. Det gäller bara . att söka upp. det vackra, att verkligen kunna sé det. Den- na ' och "en sannan' synpunkt; nämligen att visa de styrande inom sir" egén storkommun hur . denna ser, vad det finns i fråga .om'; :samfärdsel och, industri, | skog och mark, skönhetsvärden och" bombfält,. hade 'på 'torsda- , gen föranlett kommunalfullmäk- tige i Veinge storkommun -. till en resa inom: kommunens hank och stör, "Visserligen finns det "folk från" olika" landsäridar ån i fullmäktige, men när det nu blivit eller rättare sagt snart grannar i Tjärby och vice ver- Sä rå åre : : Resan företogs med buss och med kommunalfullmäktiges por puläre ' ordförande, nämndeman Hugo - Larsson i Svenstorp som säker färdledare, Trettio herrar förhindrade — ett bevis för att är att den gav mycket både för ledamöterna - och för Laholms . Tidnings medarbetare, som ock-- så fick följa med på turen; Tjär- by hade sina industrier att visa, " Veinge sin "vackra jordbruks- bygd och mycket annat." Och problem, : : som - fullmäktige så : småningom , får att: behandla, NaN värre och var och en av det”. till. 20-talet uppgående Vävarna slå i mi ” 2 slår 140. slag i minuten ga der ett öronbedövande buller. för .går...den .oblekta väven -ut ör att blekas och färgas innan den kommer tillbaka i form av färdiga möbeltyger, .-'gardinty- ger,. dukar" och annat. or ' Men . färgning ;och tryckning skall vi göra 'själva när vi bara kommer '; igång," förklarar väv- mästare ': Andreasson och visar oss upp på tredje våningen där en jättestor sal skall bli Olssons stolthet. Bära färgningen' går '£. n. på över 'en halv miljon kr om året men. de pengarna skall "i stället, "stanna i: Genevad.”Ma- skiner -finns "—" det fattas "bara folk." Och" trots "att: 'Textilverken sysselsätter 200 ; personer,. så skulle "det: kunna '. bli många, många ' fler.. Men bostäder fat- tas också . och det hjälper inte att. man på den gamla idrotts- platsen :just håller på med att bygga fem nya villor för arbe- tare med dels: lägenheter; dels enkelrum : med . kokmöjligheter för flickor. Det skulle behövas många fler bostäder. Sh Men arbetsglädjen är A' och O och den:är. helt .och hållet beroende av hur mycket arbe- taren får med hem i sin påse på fredagskvällen berättar väv vvv trtvY VretYYTTTTEv Timman och att den: årliga kapaciteten är mellan 5 och. 6 milj. sten :inberäknat Ppannour, rör och annat Men ändå räcker det inte titl. Huvudbyggnaden är 110 meter lång och det'är fäntastiska utrymmen som går åt. för att: torka stenen innan den sättes in i ungnarna. Men förrän teglet ' skall. placeras '..i ugnarna 'vidröres” det -av-m niskohand, ” ; KRA Ugnarna äro” värda sitt eg kapitel. De äro över 50 år gam- la. men: fungerar : lika: fint: nu som ' då de en Zång' byggdes. Men ' så " äro ". också ' murarn när direktör" Andersson! berät. tar, att det är c:a tusen grader varmt inne i dem; De eldas uppifrån genom små luckor Ui- der fyra dagar. Men sedan får de 'stå:i tre dagar och svalas ut, innan "man: kän plocka ut teglet. När man så eldar i den ena "ändan" av: ugnen plockar man "ut det färdiga och in det råa teglet i. den andra änden; Det gör ett trolskt intryck att gå inne under de låga” valven och genom smala springor en bit bort skymta underjordens eld med en: tusegradig : värme. När man sedan lavar in rått tegel, så stänger man bara” av allt går -med: maskin ' och" inte > metertjocka ” och : det behövs : N :Kommunalfullmäktiges ”ordf.: :- nämndeman” Hugo -Lärsson, - i ör. kommunen. ' Ja, : för- visso är ”utsiktstornet en attrak- tion av rang-och förvisso skulle det ”kuhna'bli ännu trevligare i kommunal" ägo med 'ett kafé:'i bottenvåningen. "Inte minst'. alla darmmar:med näckrosor; guldfis- kar” och" springvätten,' konstverk och "broar; bersåer ' och::tempel. Att. "en sådan ”anläggring under 25 år kunnat skapas av en'en- skild ”man;" vidmakthållas ” och utvecklas”: vittnar” om' direktör Paulssons "enastående" störa” Hi- tresse för: hembygden: En" sten” tävla" på: porten vittnar ' också om” att det är' till moderns imin- ne "som": anläggningen skapats, ". mäst. "Andreasson till sist. Och med papper för, dragets skull, 4 ” Många av fullmäktigegubbar- na hade aldrig sett anläggningen annat än som de "allra flesta — på "avstånd och vi skulle tro, att många, . som hittills” inte tyckt, att tornet" var något" vidare, nu fått "än ; i ". vidare på den slingrande vägen : mot :Lossbygget, Räfshi ; krokig '".och- vi måste "uttrycka x vår beundran” för .-cHsuffö från "Veinge" busstrafik; > veränt förde fram bussen i kur- ”-vorna" medan. vi och flera méd :; pen, Potatisen hade kommit'1ä; :J och blott är en observationsplats lan fötterna på en av gubbarna, - Hade han talat om det''genast,' hade" nog backen blivit kvi utrymd. - oe : ”Bombfältet i em Ur Baturnse. 0 N Mot bombfältet, gick så färden underbar ” vad "nude ensliga byå ter här uppe. Vägen är smal och oss satt med hjärtat i-hälsgr gre där än i" våra egna" trakter! det kunde: vi snart konstatera. Och en eloge fick också en ran, '- vars ägor vi körde förbi: — Karl. Emanueusson. i Rävshult, > Han är ensam på sitt ställe men. skör ter. det" själv:. mönstergillt ;.« Br kärr ochi tar rekordskördar: på | ha; de steniga markerna. En” odlare av" allt .mer. sällsynt form: Förbi. Bästhults numera; dragna :skola,; genom skogsd gar. och leende dalgång: natur: så' vacker, att skri nen ' inte ' förmår; tillnä od få har ensam odlat upp mossar. och | åtminston n hår stycken "väl tänkt. på att det behövs arbetskraft där också." is Färden "slutade med geméön- dag I Veinge by öch man nog överens om att" Veinge storkommun. kar]. | mycket att bjuda sina: invånare" det; bli kommunens egendom? : |. fråga om industri” och' jord- ' bruk, vacker natur och "trevligt. folk; För det tycker åtminsto- : ne vi; Men den har givetvig si« na broblem "också .— skolor 'o. vägar fö t nämna några, | uttrycka ' det," gick färden cirkel tillbaka till Mästocka fjärran skymtade" vi F ; 14: talade ”bombfält "men vi tar dit en-annan' väg. Bort till-Plings hult går färden och där: viker av mot Viltrabygget, gårdeii som en 'gång : kallades' Hallands ; ens- ligaste men. som nu ligger öde ittsburgl her 'Värvw', av. 3anglosaxisk.; härstams. > gel rundresa... .. fanns nu att ta del av på ort och ställe, . :. vs . ': Textilverken:.i "Genevad — en sjudande fabrik.: :: ] . Storkommunens - båda. domi- ; neraride "industrier — den ena” gammal; den ;andra relativt ny, nihg, och "många hade en bland- . : ning " av ' skotskt: och irländskt blod. Pittsburgh: var redan då : en viktig: gränsstad som ”en'av '” utposterna :- rot . Västern," och .;, dess -. läge: vid floderna gjorde. .. - den :; tidigt till ett-handelscent=' | Vit en internationell, symbol för koldrift' och 7 stålproduktion; för sot,".-damm. och ' skörstensrök, Men :;' den > är 'mångåidigare än man” tror) + där "finns "åtskilliga andra”? storindustrier,: och : dess kulturliv”. och :; undervisningsvä- sen "är. rikt utvecklat. I den "a" för bömbnedslagen. ;: Har vägen . varit 'besvärli innan så blir den än vä. ä men färden går fint förbi: Las- sabygget, -bombfältets:'närmas- te granné och en vacke 3, med sina 450 tunnland Veinges ” Ej odelad belåtenhet: med ; Mästocka nya skola,” "Mot skogsbygden ”gick' färden "och 'Agard ' Carlsson ' berättade bandet . ae ven . '” om ”; Bökebergs -- kommunskog, för den delen har man snart] . Efter besöket i ugnarna 'där |hur den köptes "som ljunghed i på trevlig fu nevads”stati samhälle; Det ä a ARANA a A 3 s . i Å Fer i bara "Järrivägen ; Sör jen dera med maskin också sker torde|tegelbrukets trädgård unde fivaregård, "| från Fl4 och här är det.i som-|day skildrar. Al Hine,”som själv Iie och sedan Fort Pitt, sitt nun Få dekrgranm 7 i va-| vara klart” Så tittar vi på en |öck:än bättre. smakade kaffet, , - bott 1 Pittsburg många år;'en av varande :narmn fick.staden. 1758, iu slagsmålen : i ””” spirines till en allt finare tråd, > Vi: blevo . mottagna. av. vävmä : stare "Andreasson. och ;förman satt titta på, Vävmästare An- -" sen då tygerna av det svenska ', .spolar går den till det nya' vär > wverlet där en flicka kan sköta delar .broderligt utrymmet i Ge- första 'anhalten på deri'låriga: re-” san och förvisso den allra in- iressantaste. Det gamla socker- bruket har genomgått en meta- . morfors åv sällsamt slag och'-i stället för jordens håvor i form av sockerbetor är det”nu andra jordens 'produkter, 'som”föräd- Jas, nämligen lin, gran och. bom- För: något år sedan Svenska . Textilverken j ägo och chef är nu direktör Hel-' ge Olsson i Halmstad. Och: un: der hans och hans driftiga' med- hjälpares ledning sjuder' fabri- |: ken av verksamhetslust, och ut- ” vidgningar står på programmet. "Ivar ' Larsson, den senare 'för övrigt ”mångbetrodd -koriniunal- . man i Tjärby, och de hade myc- ket att visa och vi hade mycket : dreasson "poängterade just, att « fabriken från att tidigare bara ha gjort halvfabrikat numera är ven :skall göra den färdiga va- ran, Därför har: man också monterat in ett 20-tal vävstolar och är i färd med att anskaffa både färgeri och tryckeri, Så den dagen: är inte. långt avläg- garnet Splendolin göras fix' färdiga i Genevad: 2 ot « Vi får. följa tillverkningen steg för steg, hur linet från La” holm kardas -- och jämnas och och >hur granen kommer till i form av rayonull -— det forna cellull genomfört ackordsbetaln.ng på allting. . Att allt som. kan ske nyhet, som" Olssons Textil.—- 'som bekant. ägare: till. Textil- verkep >— själv har:'hittat på och som man tror mycket på, nämligen ' linult, en blandning av lin och'ylle.. En annan ny produkt "är vaddar,. som göres hur fina som helst av avfallet. Förvisso' vore 'det mycket att se. och' mycket att skriva om : | på Textilverkeny' bl, a. att man "| tycker allra bäst om linet-från Laholm, som är bäst i kvali- ten;.; men : tiden och' utrymmet räcker inte till utan färder går vidare. : vs Sex miljoner tegel om” året. us "Det är inte så lång väg till nästa" anhalt "på resan, bara några steg, Det är-den andra gtora Genevadsindustrin, Tjär- by Tegelbruk, som har; betyd- ligt äldre anor än textilverken. Här mottogs resenärerna med stora famnen av. direktör" Her- bert Andersson och tegelmäs- tar Carl Samuelsson. Här blir vi : genast . upplysta om att i vanliga fall slutar man. i gra- ven men på ett.tegelbruk bör- jar man i graven — där leran finns, Gott. om. lera har man också och en decaxvillebana på 400 meter forslar lerän upp till bruket: där: den ' krossas, ältes och behandlas i ett stort ält- verk, : Detta levererades -1939 och är. äv tyskt fabrikat, Att det varit bra förstås av 'att det gått varenda dag sedan dess arbetarna ibland : går i. sextio graders" värme, vår "svalkan ;i ac som bjöds här. Man instämmer också 'med Hugo Larsson?när| han talade” om de stabila indu- strier, ”'som "tillförts" storkö munen, om den stora arbetare: stam, som har så stor betydel- se för kommunens skatteunder- lag och om den stora: och fram- stående organisation,"som lig: ger bakom industrierna, äv det 'sydhalländska”landska pet ligger Tjärby nya" pensio= härsham, tagit i bruk'i'ok ber: i fjol > Här är: det Ynz dönsson och Fritz Nilsson, som visar och nog måste man 3äga,. att det blivit bra och tilltalan de, Fem lägenheter har det och hela kostnaden :har ' gått på 85.000 "kr. . Och: tanterna, . som vi träffar här äro idel belåten het, Alla moderna bekvämlig-. heter, ett stort och rejält rum vardera, stora källarutrymmen och' ändå större ' vindsutrymme — faktiskt så att det är:ett riktigt sommarrum där uppe -—:vad kan man mera begära. Vattentillgången var ett, pro- blem till en början men sedan man borrat 92 meter har. man fått så rikligt och så gott vat- ten, att man" nu"tänker' sälja till. de ; kringliggande fastighe- terna. I förra veckan hade by- rådirektör . Björkman "från början av. seklet och nu. är hög” roduktiv, skog... Om” Alhults E i:fanns : "det mycket ratt förtälja och många äv delta- gärna hade söm 'pågar 'värit med här uppe. Men de historierna får anstå till en annan gång.. | > .Mästocka . nya skola var, en viktig etapp och den förevisades av komminister Erik: Rydén och överlärare"; Birger. : Johansson. : I Men.”den, :var. helt nyligen. be- skriven" i" LT. och vi'skall bara "linskränka ;.oss ”till' att berätta, att det ingalunda :var frid och fröjd bland fullmäktigeledamö- näst: största. " Upp .. på? fältet svänger vi med nådigt tillstånd. marvärmen :' hur ”' våckertsoch gudomligt som" helst. Och skulle man tro att denna e liga,' majestätiska. vidd skulle tjäna. enbart krigiska ändamål: Och. kossorna, som så 'fredligt beta här uppe, tycks också.ta- la ett he!t fredligt språk. Men nu räcker .inte längre bombfäl Ptet till och en vacker' dag; vän-. tar man" begäran ifrån. att få mer område; den, gamla. släktgårde bygget." Därför: vil merikanska ' tidskriften, H'oli? I USA:s” livaktigaste 'städer;”:= £ I'Pennsylvania,'just där två floder möts för att:bilda ej je! ligger en av. Amerikas' frän” sta industristäder: Längs "med de” tre floderna — Appalacherfloden;-Monongahela- : Det går många och" oätslitliga skämt om: Pittsburgh;' som” näs- tan har blivit en symbol. förs ch rök. : Om man- kommei Pittsburgh iméd tåg; märk också genast att'det'? at. De 'stora' järnvägarna. sam” maånstrålar :i den "s.k; ”Golden Triangle”, ” Pittsburghs - affärs- centrum, där alla de svarta och | bolmande "sskorstenarna . sätter sin prägel på omgivningen. Men åker. man bil till staden, tar man ägen.; genom . förstäderna, 'som r fria från rök och som ger en ”tred Pittsburgh: Stroki ommunens fullmäktige sa PLN a. SO BYE terna över att det byggts ett så- dant palats med jättebreda kor- ridorer och endast två lärosalar medan det behövdes tre. : Och platsen : ansåg man också.-vara alltför inklämd med svårigheter att få en ordentlig lekplan fram för. . Men till detta var skolsty” relsen . oskyldig och man 'häde bara byggt efter påbud från hör gre ort, berättade. Bliger Jo- hansson när man åt smörgås li- te senare.' öl : mlade på get ci: Larsson :' visa "hur det ser här uppe — de flesta” kommu- nalfullmäktigeledamöterna ' ha- de aldrig varit här, Det:är. ketbomber;, Vs här och det. blir väl infet än att säga ja till flygets i Göstorp "I Göstorps by gör vi så halt bombfältet vid Viltra "Trevi gt 'godtemplarhus antydän om att Pittsburgh-bor- nas "dagliga liv inte, skiljer” sig från sandra amerikanska stads- bors. Mellan floderna ligger den ”vanliga”.. - staden med kontor, butiker, "stora affärsbyggnader, moderna varuhus, . bussar och skinande röda spårvvagnar. ... Men allra helst bör man resa till Pittsburgh med flyg. Då ser man -'bortom röken och fabri- sv] kerna” de . ljusa fläckarna av ”]lummig '. grönska, och man får också en. god bild av de tre flo- dernas. skärningspunkt. ; Flyger man på natten, möts man äv en imponerande och för Pittsburgh karaktäristisk syn. Intill flygfäl- ut ra- tum: och én viktig knutpunkt: I början hette "den Fort. Duqueä- < Kolskikten; :'som''sträckte sig 'under floderna. genoti'sex / sti ter, blev en 'outtömlig källa ti 'ett" blomstrande" industriliv,. och er ,; mängd . fabriker växte. upp som' svampar ur'jorden; smedje"" hyttörnå” utvidgades till stora ' s ars RO 4 k; och; befolkningen "fick". , leverantör; av. "vapen / och : tung »- thätrustning ', för "unionens armé; >< Kol och. stål blev de domineran” ” ' de :industrierna' i staden: (fu "Lif: början” på 1900-talet hade so Pittsburgh blivit internationellt ... | känt. När världens kosmopoliter - . tänkté på Amerika, var det'stä der som New York, San Fran a cisco, eller New Orleans som föll "7 der i:minnet, men när. tusentals .., ”vanliga ' människor” - drömde om frihet och nya framtidsmöj- lighetér, ” tänkte de. på Pitts burgh. Xx bee . " Depressionen under 1930-talet ' drabbade staden hårt, och man t. måste . lägga om' produktionen -. och ägna sig åt många olika sor- ters. industrier i stället för att utvidga :tidigare företag. I och . med andra världskriget. blev Pittsburgh återigen den främsta leverantören, av” militär 'utrust= ning, och det medförde ett nytt ' uppsving = för. stålproduktionen och koldriften — lönerna steg nn och staden blomstrade upp. Vid, : krigsslutet ' återtogs ' ansträngq . - ningarna att mångfaldiga indu” strierna, men stadens ursprung” liga produkter, stål och kol, är : ills ig krånglat, > Stockholm” varit ”nere' och in-|te Senare.” 15. 4 sa fy | och låndstingsman Conrad Josh fioser högar h | fortfarande de främsta och de Som vi hoppas få ”infalle att å-| om tegel och särskilt om te-|tjust”i./ byggnaden, "att. har | tillfälle att konstatera, hur hårt|iogen Syskonringens trevna 1o från ägnårna. Den flytande slag | den.” terkomma till en annan gång — blir en -' färdig tråd. ' På gelpannor men den saken är li- te svår att förstå då direktör Andersson berättar att maski- ivag Tjärby, tegelbruk'-— -ko, dr mA linsgsb > - e nen gör enbart 3.000 tegelsten mmunens äldsta industri poesin NET KSE INSE "" bygdspark . och. mycket annat skullé "tillstyrka högre. stats- bidrag än som från början ut- tovats. Och bättre betyg kan man knappast f. . De cv Nebo — utsiktstornet | blev "första anhalten i Veinge gamla kommun och besöket här var givetvis föranlett av frågan om kommunen skulle. köpa den” na ';”paradisets lustgård” eller ej.. Direktör Joel Paulsson häl- sade "välkommen och berättade, att han begärt 50,000 kr för he- la anläggningen av direktör Fä re men att kommunen skulle få . | golvet för en kostnad av c:a kr svampen : förstört trägolvet och hur kvickt den gett sig på brä- der, som lagts. ovanpå de gam la, murkna. : Och ändå. var det bara tre år sedan man lagt nytt trägolv här men nu skulle hela 6,000 läggas med. kalkstensplat- tor: som väl ”skall' gäcka' alla svampar. .: ' : ” Mot ' Porsabygget gick buss-- färden vidare och här mötte vi nästan" forntiden" i form av en gubbe" på en. torvskrinda körd med : ett par kor. Att ekipaget väckte stor uppmärksamhet för- stås nog av sig självt. I en skogs backe vid Porsabygget smakade kaler. Här har logen i. en, gam- mal fallfärdig kåk skaffat: en utmärkt lokal med små me- del, Man fick i fjol 500 kr. och skapats 0] bordtennislokal, som un, | här sätter. mycket stort värde på. Och här smakar kaffet ut- märkt. so Så går färden genom: ko: gen rinner ut" i heta strömmar, 'som "lyser upp .den 'sotsvarta natten med starka färger från blodrött till orange. , +.” . För en nykomling måste Pitts buärgh som stad vara en ganska överraskande syn. Någon :stads- planering existerar inte, och ga” tumönstret "är fullkomligt kao- tiskt. Gamla distrikt som passa- de bra i en liten by på sjutton- hundratalet har bibehållits och sig m- t munskogen i. Göstorp där, det blir en uppfriskande promenad och förbi ”chaufförernas, vilo- hem” i Skogsgård där man kan beundra de välskötta fälten 0. stad. smala rar fram genom 'stadsdelar' som svällt ut till en oformlig modern Mitt i centrum kan man stöta på trånga dalgångar och idylliska byvägar sling- . Några... av . Pittsburghs söner”. är bemärkta och historiskt rykt”; bara män. Den populäre ameriv : . kanske 'kompositören Stephen 3: Foster föddes där, och det var i. ” Pittsburgh 'som ' den berömde, skotten Andrew Carnegie tjär nade sin jätteförmögenhet. Fle” ra institutioner i staden är do- | nationer av honom och bär hans n amn, vo co o-ger gr n Pittsburgh ' kan . också vara stolt över'sitt rika kulturliv. De "7 fyra: förnämsta akademiska lär roänstalterna > är. - University, Pennsylvania ' College for :Wo- : men .'och Carnegie Institute of FETETEYTE 3 X MG + SS Ups a köpa det hela för 30,000 kr 1 sn sl ax ä klats till stora ' affärs-| Technology. Pittsburg Sympho ; g fs örgå . h äl | där Hugo Larsson berättar, att | har utvecklats till s I SN - i eo 2 2 ont art var "ck vi nte förrän efteråt han varit med' om. att. i égen-| distrikt. co > , "y Orchesta rt ry De | ; I ss a 2 : - hembygd? höra att. en huggorm kilat' mel- | skap av nämndeman skicka dit! De första Pittsburgh: borna or oå (FO fr id rn. i gosa fe | NYTETETs
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.