WW i + i mtr Areena mA en se KRA " sommar! ' - och efteråt är själen tom: a Herren zlöinde . OSS > ae 4 ERA VE. AVSER on LAHOLMS TIDNING / |! PYYTYTT YT LYNN NYTT farter ö . Herrens: . härlighet '« skall ” varda uppenbarad, . och allt - kött skall tillsammans se den. 2 Sommaren" är Äri en gång här Herren sippnbarat si sin här? - FLåtom "oss glädjas” : midsommartid! Därför 'måste' vi se' Herrehö' "härlighet och tgläd: i . jas i Gud,”Låtom öss 'stämma in i i naturens "lov; Skaparen: till'ä- ra! Men alla se icke" Skaparen il, Hans underbara” "verk: Alla: tro icke på "honom; och: fördenskult blir.det för. e flesta ingen sann midsommärglädje;, a fastän” " rorna resa ut i sommaretis lust" "gårdar. De se icke' Herrens här- « lighet; det "blir ingen 'sandakt; blott nöjesliv, fest och glam, : Vilja vi”få”en sann" mi söm" marglädje, skola vi tillsammans se den härlighet, som Gud i des”' > så ” dagar: uppenbarar, och” till- sd psal sjunga " mer, i templet; i hemmet och ute bland... liljorna ' på marken och fåglarna under - himmelen." Vi "tro . på Gud, och vi glädjas: i he än Lång" var vår väntan,-län- . dröjde; sommarsolen, men. icke, På "hans . befallning öppnades i rymt dens ' ljuskälla, en välsignelsen strålade " -héd över jorden, och allt blev åtérfött.” IT "Detta 'ger', oss anlédning' till två" väckande tankar, Vi väntar : de på sominaren: ” Tänk”om Si skulle väntat förgäves - Tänk' om det: bleve' Vinter ' hela”året' en enda” gång! "Det skulle -betyda världens ” "undergång: Och " vida- re: ' Varför 'sluppo: vi vatt vänta H förgäves? Varför blev det!z som- ” mar igen?? Det beror på Guds] > godhet ' 'mot oss människor, god- het-"och'” tålamod trots” männi- skörs: 'gudlöshet "och otacksam- " het. ; "Just i detta : sammanhang : tycka vi öss 'hörå följande" toner ur 1600-talé OSS. 'Det bevisar. han, var. gång, |« sommaren kommer: igen, Gud-är kärlek. Gud är. 'vår käre, -him- melske' Fader, som försörjer sir CE na barn på jorden, Detta må var ra en tröst för de' fylvlande de .anfäktåde:och lidande.” 1Vi Herrens härlighet". inför: våra" " gon, och, se vi; den. med trons > blick. uppenbaras hans härlig-:]s het även i våra "hjärtan. Vi taga allt såsom en gåva av Gud, Var- je blomma, varje strå, varje.ax är én påminnelse 'om hans .god- het" .och- underbara makt, "Vi känna vår , egen : ringhe Guds storhet, "Det dagliga brö- det" växer och mognar ute. på åkrarna; :Vi kunna blott.sé, det och tacka Herren, Han "giver växten.” Samma jord, där våra] fäder plöjde, bär gyllene. skör- dar "år: efter år. . Åkerni lyder : Gud. Ängen prisar Gud. - Så ly-] diga skola ock vi människor va- ra. Så skola även vi prisa Her- ren och .stämma in i naturens lov. Så få vi den sånna midsom” marglädjen.” Hg Å O, Skapare. Och vishet rätt betänker.” De gåvor, som din "kärlek > Och dagligen oss skänker, . Lag av beundran mållös står, Alt tacka rätt jag ej: förmår. o ul och käre Fader. ; Paul Ni ilsson. Mjuk - limpa, ärsk i över tre veckor — det :1ä- ster som en dröm för det campan- som ' hätler sig en mardröm för ba som helst är 04 de las "daurerbrot”, svenska armén, Hur verklighet för där det provats sedan två år tillbaka under olika = förhållanden, Egentligen. är det inte brödet - i. sjätva varaktigheten döljer sig utan"'i 2 omslagsnal två genomskinti= ge JE + Som på Jes. 40: 5,.£ | Gammal > var "hon och rätt: kor? "här. ej övergivit h V sin gitarr. Frun i fråga var lite [2 ; nera bekant med: dem än mi ” Svenska" folket," kanst> som |: detta bröd, det kal- |' som - hemligheten" medi om cellofan.. > Brödet :hålles gl färskt i. förpackningen i minst tre veckor, Det kan frysås ner och värmas upp hur många gån- - fer som helat. utan att det tar någon skada, | En halvseklef var krukmakare Ju" skåning, men hade vistats ” Nar” nog mera" dansk än svensk. : "Han; var "liten till växten och håde idéer i som nog. hade gått : (i vår tid, "men var "alldeles . på "tok före den" tid han levde, och "detta "gjorde” att? folk” fick lust: att” driva med honom” och” alltid hade roligt år hönom;' fe ungdom” en' "liten privatskoj + här; . Hori emigrerade" till Dänmarié som så många andra och där träffadé hon'sitt livs ö- dei sin Julius! Anna var en li- ten” nära” nog klotrund' varelse; halvdarisk"i' klädsel 'och levnads-; sätt, oerhört rolig” E oss barn. "Nu. kunde naturligtvis dens « folk "inte låta” pli att! ge dem” ett öknämn, utan. de kalla- kunnighet ” om detta "öknamn u- tan en "dag. talade. Nilsson! om = Daänmark "lerbränner Julius Nelsen;' i Sverige sier de: potteleri us”. Jag - håller” "med" herr "Ier>: brännären "att 'allt' vad "öknamn ? héter är: ohyfsat men människan är sig lik”i alla tider. Det: sorö inte är. precis lika" som : allt: van nat. blir gärna till åtlöje. :- / + Nilssons hade" inga . barn. utan mycket: av sin "kärlek" skänkte de - till”. en liten "byracka 'med namnet Juno. Juno. varen liten arg! ; rackare och 7 ”naturligtvis skulle alla Gamleby$' ungar. ner: ocH: reta: odjuret, :Det behövdes - bara. ett litet gläfs. och "genast" började : hunden 5. 4 störskälla.: pulerit: så" att det" lät: lite” hest” inte, var hes, det var fru Anna, när. hon "kom, ut.och gäv "ungar? na'en. väldig skrapa: Hot :sa att de överansträngde: Juno och det= ta var. hög: för att odygdspåsar- så fick han digga inne för atti te förkyla sig, Laho mm övertögo de Hassolbergs verkstad. och; arbetade ”där''en edan övertogo” de Böséns d som: står: än i, dag nere vid, Krukmakaregränren,- "« kk; Men det var inte bara djuren de” gamla: älskade. utan de om-' också,” De, talade "gärna om att de: Nn spelat -teater i "Köpenhamn han gjorde väl så gott han kun” spela en stund. Nu var herr ler” bränner "mycket misstänksam, och vem undrar: på det, så han frågade, ”skall det vara en kom" plimang : eller. en : förnärmelse” och inte förrän 'den gode åhörå” ren försäkrat att hän skulle nju-' tä av hans ' spel tog Julius ner aen för fru' Anna brukade Ja stjärnor” för henmne.'x JAlla främlingar som "kom ill Tahohia" skulle” besöka” deras | verkstad men: det var inte. ”all-] Det berodde: på vilket humör han var i. En dag visade an med stolthet någon ny pjäs som han förfärdigat och upplys- tedå att han fått idén: ; de mera originella per” | sonerna” i Laholm "under .senare lius Nilsson, Till börden var han " Danmark”'en längre- tid'så: hen 2 "S het: "fråga Aes allmänt, för ”pottelerius” Nu]? ör. "en god vän att: ”svyerskarna = är.: ett ' mycket” "ohyfsat folk; . i 'sade "alla ' människor | Känner: de. icke Svenn”' å-är.de inte myc- tiden var” det. mycket mplar. i taket ig ochSäcke "varit på hänt-]' ;& värsta" "råka ut: ör: Att livet är. en :skor och Nilsson gjorde. också såda- na men alltid oglaserade i; bott” nen. "En! dag' 'skickäde :en dam] tillbaka en sådan med ,anmärk- ningen a den "skulle; varit glar serad' :i bottnen också men, då fick, hon det svaret att där ;kliss i | ra iker'; och ” kunde: ; :nog gått långt, men det stora: felet: var, att "han; tyckte" sig "vara - fullärd | och inte behövde lära' mera; och detta är. ju för.oss alla en'av de ”sjukdomar”.- <man: kan lå; där, man. får. lära något nytt |; - för var dag" och att allt .hant-. verk är.i: ständig utveckling, det ' kunde inte: denrie yrkesman fat. | ta: V Nu är de gamla döda för mån- ga år sedan: och” bröderna Lars” sons far. övertog på sin tid. den" gamla verkstaden,;.: Vem: anade |: väl ' då” att:av den lilla början] - skulle bli ett. konsthantverk som 'skulle. göra : Laholm . känt "vida över vårt” lands : gränser: i när hon gormade, men den 'som |: gav; sig med-;enimassa blommor n och Julius trakterade gitarr när i lusten föll på "honom.:; Om han |: kunde spela” vet jag: inte, men |". 'de.' En dag kom en av stans hers <> rar med fru ner och bad Könom |. "id 'soni" Nilsson ' tög” emot --sina N JT xunder.' | alltid Varit pågot nytt. srada vrår, "och däri ser uds mening. Hade jag itt. arbetsfält, i.en stad, ger psalmförfattare, sångaren, prosteri, och :hovpredikanten.. Par ligt färgade, och; tidningen" har fått möttaga många bevis på: att er stor uppskattning bland läsekretsen. Onekligen är det 'en prestation av en man vid Paul Nilssons ålder att' med osviklig precision varje. vecka. skriva -en sådan i; av ; » personligt ' (Engäger De präglad artikel. : + Nilssons - arbetsrum i ej där: han. nu. bor ' söm ritus, är: fyllt av porträtt, lage ransar, böcker, > manu- 0 amlingsbor. I skrivbords lådan från” Inånga människor; « som funnit"; tröst i hans söndagsbe- raktelser.' pri sten Nilsson varje vecka i 30 över 2,000 artiklar, och det har "Ett: par” fullständiga” förslag 5 | till psalmbok "här han också ut-| "— "det sehaste delade] / han själv uti Tiksdagen” —; fest ra "psalmer har han i nuväran- i färd med att ge ut en ny honom i spåren, Hans mest 'he- römda "kör var den i Levene, som 1893” sjöng för kejsar Wil- | helm och kung Oscar II, då del AN | var på väg till älgjakt: på Hun-]- > neberg.' Julen 1927 fick prosten Nilsson två böcker från -kejsa- ren” som ett tack för sången. Tillskmmans- med- den- nyligen bortgångne .kompositören Ivar ADA. "söndagsbe- d I : Dessa betrak- | = och gåvor från tacksam- : ligger" dessutom tackbrev |" Sedan 1910 skriver tidningar. Hittills 'har' det blivit] : de psalmboken, "och ännu 'flera | > |. har: han givit ut. Just nu är han |: 2 samling. Sången har alltid följt SS | måste .. göras 7 Det'"var : den vanliga' röran; som alltid när” de: skulle någon” stans; Klockan 3," senast; skulle Axelssohs > : och ": Järll H komma och hämta dem med bi- len = bilar fanns' ju inte' att-få | i: ftermiddagsrushingen! vv klockan 1-:slutade:han" på kon toret, 'klockan halv två var han hemrmna och väntade, På att hon "I skulle komma hem; lastad med paket, yr i huvudet. av allt som i sista -stund, 'kö- hämtas, skickas, Pas; :- betalas, : <v)] Han «satte sig .i stolen” framför det öppna fönstret, tittade ut ö- ver:pårkens träd, .myste åt sol "sitta så: > där, hela; helgen > — 241. timmar, mer vår det faktiskt in” te, och allt spring och” väsen — för att det: skulle så vara!" Ut till landet, ut Hill" fåglarna ;'. + jo visst; det hade ju alltid varit så. Och: så ; koråma hem, slak och haridel, det är barå att vidga hålet "i" plåten litet; "men "inte för: > vaycket, för då fäster inte den" där lilla” habben'. som” man vrider opp, du ser. där? Han "nickade, det var verkli” gen rätt knepigt, inga möjlighe” ter att. placera dyrkar, och hur vudnycklar. ” . Inte för att han skulle gråta ögonen ur. sig om tjuvar skulle stgala den hemska golflampan, som alla moderna hem” måste vara försedda med. Men .,.. nja, gärna ta 'sjöskumspipan, . eller 'Fältskärns'; Berättelser, er ett lämpligt, verktyg. . Skynda” ” dig! ropade” hon |. som hela tiden höll full fart si: våningen. Innan - du blir färdig: .med någonting . ...:; ” Javisst, man mäste skynda sig. Antingen "hade man "brått eller hära" jorde sig brått fö att, hin" tilltufsad, "kånkande” på em stor kvast "blommor; "redan vissna” och färdiga att "slängas ville”. ha det'så; kira, skimrande skyar, med hoppande Hitet hjärta s 2 En dokig” $oet i en, ”skämttid ning, . på : den: tiden det ännu fanns : skämttidningar, nu var det, .så mycket annat komiskt, zz men det fick man inte säga, in” te. högt. Han. skulle , vilja sitta här, kanske leta fram” sina gam" S Ja: pojkböcker, Fältskärns Berät- siell” sångbok; vars måke knappt något annat landskap har. De- ras" mest "kända : skapelse är "I ”Västgötasången”y nationalsång : för. alla. : västgötar och främst. då :"skaraborgarna. - > En natt kände prosten: Nilsson att > han måste skriva. en hyll- ningsdikt & till <-en "nämndeman; som skulle få en medalj. Papper fanns' inte i'sovrummet, men ett skjortveck" fanns: till hands; "och på detta. skrev . prosten" dikten, skickade” den" till : Ivar” "Widéen, |: Kovpredikanten' Svenska” akade- Ryttarnas Mats, Femtio -år sena- re gav ham ut sin första romani Soldathemmet: i: Skövde 'tiggde han”. ihöp "på tolv år, och han fortsätter att samla pengar, f. skänkt Västergötland: :en provin> |” miens guldmedalj för dikteykeln']] telser; > Buffalo. Bill, ':komma " i- : och tänka framåt - 2 och ila ö Klockan två kom hön fåran: : de; yr: och. energisk, fräseh och hettan" och , Du; sade. hon och stäbgde ett litet” mössingsföremål” på bor det," skyrida dig och ' ordna "det där, : Samsons' 'patentlås; förstår di. Jag hörde det av Brita; de finns i råhandeln; man "sätter in' dem -ayckelhålet och" vrider om och, tar"iär. der där lilla nyc- keln; så kan ”ingeri människa" få in en dyrk-sedan, Jag skulle in- te: ha iro : fem: minuter om jag visste att jag hade gått ifrån vå- vicevärden kunde promenera in och :ut; red sin” DRAR SKels kommer « de ju och hämtar OSS... ; — Vad ska: Jag göra? undrade > —Du måste pryla: upp låset i nederlåset, 5”alla: lås ix moderna hus görs med flit så att man in- te : ska ” kunna” använda sådana n. till de .nödställa i Tyskland, där, men de visade mig-i järn- Du åkermannens Med 'äring, trots dag till Dig naturen sänder + + Sitt” lov;- 0 Skapgre och Gua, "Som dess: utseende" nä vänder. I ökat hopp; "ty på' Ditt bud” i ";Deb milda regn sig gjuter Neris "Och våra :hjärtan ej Förtorke mer? Du med. Ditt. .godå året kröna, oe : Vär Fader, som i höjden: bör;. -Välsigna :Du 'så detta År ne a " Att var och en sin näring får! . Ne möda löne vår" "ondska" tor, a JB. Sellén,” Däd 1939 > ich” hingen; här”och portvakten: eller" = | hår" du sett mina handsk - | tat en- kartong : över. dem, .+..] hän stack "in -handen.. under då rasade kela stapeln, och Le kom ut med handskarna i i första: bi na mera. När folk kom till värl- den: åktes. det racerdroska till BB — och ändå hanns det inte alltid.: När folk lämnade denna jorden "körde" "begravningsbilar- na" ikapp; med söndagsåkarna. Folk väntade sig Kanske jordens undergång, -det" vore ju en rim- lig förklaring; fast inte 'särskilt logisk... han borrade runt med/ ett " avbrutet: filskaft, . om en stund: passade instickslåset pre- cis, det var verkligen knepigt... i Ja, mén stå nu inte där och I bytt-skjorta, änkor du du s .se ut så +. | däri håret; ta'hit din hatt :får jag borsta den,-och skorna! Gå genast: ut i. köket och. torka av dem, du ser: ju 'ut:som en luffa-, re! : Nej, söla inte nu och hitta inte på något annat, de kommer ju när som helst! «0 nes > - Det var: fasligt mycket. att gö- ra; tydligen, . helgvila var ett han började visst. bli gammal, håhåjaja. Att få sitta i den där stolen. bara sitta, läsa lite grand, slög;- sova. ... haha. "Det var ju inte klokt, ingen människa 'gjor- dé väl det, ingen "niodern män” niska åtminstone! nt : Midsommar. . ja, det var det samma" jul, nyår, påsk, pingst, året runt. "Alla helger: var prer. 'cis likadana, nu för tiden, sam- ma: rännande, .samma' brådska; "lallt- som skullé köpas, allt. som måste' skaffas; hämtas, skickas. Stå i kö, knuffas," svettas,” "slåss, triumferat' "titta, jag kom över ett: helt kilo!" Vad'ska'rdu med det till? Nej .+: men ändål "Det är alltid bra,. fö Nu är de” här ropåde' Kon. De. kom : nu, två bilar; en hel körtége, var är mina handskar; Isprihg' före ner och säg att jag kommer, var än mina handskar, ar, jag blir tokig .. hennes handskar Jåg. på "em av hyllorna;.>-han.:-såg - dem förut; | det var lika bra att' hämta dem :| som. som- att "försöka lämna" "en orientering, . det. var så hyllor...Hon många hade förresten flyt- men den, ha måste plocka upp alltihop, a pan och sade: . = Här har du i garderoben ; . "Han fick inget svar. till :farstun slog 'igen. ett:-paf raska steg: fram :'och innerdörren ' var" låst, reglad,' nyckelhålet - "satt: tentlås, : kom ut p "dem. De låg ”' Han gjorde helt om, å balkongen: lagom för fame; hoppa. "Upp i den Nn och så k Naturligtvis- trodde" hon en redan: satt: i den andr; ce : Där: stod :han.? >” Ha lade: händskarna" ifrå sig i stolen och stirrad nom fönstret. Sot I stod alldeles g Det lilla molnet de kunde ju lika i Han |”? gick. ut och letade i verktygslå- . skenet, vilade ögonen på en liten | vit: molntapp. Han. skulle vilja ip > försvanni” contradicitio in: adjecto . numer, |.» 1de komma '; in "kunde in Han |. > Dörren : | Han tog dra : Samsons : Pal; an sig; satte vagjpel! stans" ha ' Filckan'tar gossen uti gin. nand ; "stilla" 'sömimarkvällen - len de de högtalaren i gång: Dra spel”var an: störas förtjusning," men” nu... vilken: ljuvlig” "musik! En" röd 'vattenbil' körde för! ;kaskader- na” glittrade” ialla? 'segnbågens: .ärger,” 4 gardinerna: : got. "öppet köksfönster: ” tultbeckad, sned riskabel slagsida, eftersom alla? trängdes "vid "relingen . och vinkade ””åt' de ”krakarna” som inte fick” följa” med. Maskin” os telegrafen pinglade,' propellern. plumsåde upp en faslig massa” skum; långsamt stånkade den”. vita båten framåt; tog de fart; segelleden. 7 då - ' Var är Herbert? frågade. sällskapet. Det 'var' skönt, hon rätt på honom. Han är alldeles. hopplös, ' så "långsam i' vänd- ningarna som": han hade hela livet för sig! = s 7 i Herbert hölls nog "nere "inder däck och' tittade på maskinen, tänkte hon. ” Han kunde stå i timtal och stirra på allt som gick runt, pumpade, 'stånkande, pinglande. : tyckte. det var roligare! - — . Vem är hennes man? frå-. gade den som. nyss svarat hen- ne, ty sällskapet :var-glatty:.alla - >: skämt uppskattades. bara svarade ändå! i Den. underbara midsommar-- Haha, jag kvällen: - "tillbragtes: a med amd, sommarvaka, dans, flirt; titt på utsikter," allsång, lustspel, . "sill-, frukost klockan sex, badtur med ,. mötorbåten, >» solhing, simning, påddling, surfing — allt. i. sam- må” effektiva tempo. Axelssons, . se r | Förlhammars, > Anderbys; minst ett dussin unga dåmer och her-- VA rar, prima »toppmänniskor alli- . - på 'galoscherna! , -—' Var är Herbert? ' undrade: nars inte Hans NN fläktade ne doftar kaffe från når 7 sakta, det do de helgstilla ' och frid ll gick klockan ' 15.30, förstås, > lövad. och. ' NEC "Har ingen sett min man? -'. — Jag tyckte jag såg honom- '”- i nyss; sade "någon + det: glada - suckade” ” ag har så "svårt att hålla : " För all del, om han YTV: hon: då :och då. Har: ingen. sett. oe 3 min man? :' .— Han! digger nog hemma och | sover. eller - sitter. på verandan : och groggar! Haha! > s + +—- Haha, vem är hennes man Vem är hon" gift med? a... . På båten hem: blev: hon oro” lig.. - Herbert ' fanns. inte med: Han hade förstås sölat och :kom-' mit försent! Vad - -skulle. de säga på. kontoret dagen : därpå? Hon : störtade i land, fick en bily kör=.". | de hem, låste upp, Sämsons Patentlås;- underlåset på slängde upp dörren, rusade in. Hon måste ringa, hon kunde: be- reglade upp "| ställa ett flygplan, det gick Ju numer. I vardagsrurraet tvärstanna- de' hon: Där satt Herbert, ' 'isto- len - framför fönstret, log” -yrvar. 'ket och tappade en "bok på gol-. vet, Fältskärns Berättelser, bo Vad är meningen? Herbert : 1 är du inte klok? Har. di .;vad är det här :Hän pekade. stillsamt sons - Patentlås, När; ingen kun: en..hel- ler komma 1 ut;'om iman. ; stege att gå för Jångt. '=— Jaså, 'sade hon bittert. Och att jag varit så så jag kunde dö har .. du förstås. tanke på! Maken: Han” behärska drag! "åren hade! et klokA han inde rit Han klädsamt,: Dét. var bä hålla Res heten; hela tiden, det inte tänkt en till lojhet .”,.! de sina. anlets- gjort honom till r tjugufyra ti - en fullkorn; inmar va et genom I sad ) — ck: ut ne € hön ”förkittrat ärju inte klokt. » 1 Han suckade och log. Det var ångt till nästa. Ne, ända till stilla ovanför en' jul, Budskelov, ” lilla -manicken på. Vante | inte vil- '-' le. - ringa. till: brandkåren ' efter men det tyckte han var - orolig för dig; "man." Dessutorn -häde ' gt lycklig man, ' öh nickade bara och-suckade' 08 "Bamsons- Patentlås;'. får jag sätta'gele på! St reglade upp innerdörren,. '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.