ae Pella/ Hänsson; Lilla. Else i > Olof ITverströms hus i Gåmleby. a Ingen. stickade så fina. strum- Å por”. som "Else" och. jag minns JE I 7 RM STAT Lina Andersson, ch Elsa Larsson. AA Re LSS SKARS Laholm som stickade ål en riktig p prins S:a Halland Det var brukligt, väl mer förr än nu, att när en eller flera go- da vänner varit på besök i ens hem, så följde man dem ett styc- ke på vägen när de gingo däri- från: Vildgässen har alltid varit mina vänner; ända sedan. den tiden jag var vaktepojk och då isynnerhet när man ibland inte såg ellert fick tala med en: rnän- ”Iniska på flera timmar. Då :jag [så häromdagen uppe från luften hörde: : något som påminde” om ett vilt skallande jubelrop” och såg uppåt — vi människor: äro annars så benägna att se>blott det 'som på jorden är — 'så såg jag däruppe vid :molnens” rand en stor triangel — som man; i en hast skulle kunnat ;tagit för och Skåne lite: grann. från” ovan För LAHOLMS TIDNING | av IP Pe ns Ä för stort mellan mig jordbund- na varelse och dem så fick jag en idé: varför inte bliva en ny Nils Holgerson! Och så svinga de jag mig upp till dem på tan” kens vingar och började en li- ten " intervju "med dess ledare för Laholms Tidnings räkning. Jag inledde ' med följande" ord: — Jaså det är redan” tid. för flyttning? =. : . "Svar: | — Ja när vi ser ljusen börja tändas i "stugorna på kvällarna och säden bärgas in i' ladorna, det "är tecken för oss att flytt ningstiden & är inne. | Innan jag gör nästa fråga ser jag mig litet omkring och blir varse" hurudan gudaskön- bygd För 70 år sedan” ”hade man en stor fest på Gamla Skot- torps gård i Skummeslöv.' An- ledningen var att ryttmästaren Peter von Möller hade, varit ä- gare av godset i femtio år, Alla arrendatorer och torpare voro inbjudna” till : festleheten' på Skottorp.' Bönderna, som voro ärrendatorer under godset hb dos på middag. Torparna där- emot .. fingo två kronor och kaffe, " mer icke vara med: på middagen. . >. Vid ' festligheten : fingo ac tagarna' .var sin ölsejdel och efter middagens slut" fingo de ta dem med sig hem: På dessa ölsejdlar står, årtalen 1831— 1881. och de betraktas numera ”Ett' hålft århundrade” har för- flutit sedan-'min 'fosterfader och välgörare, Möller, ”aflidit; Det var han som sammanförde, ordnade” samt: till stor del' bebyggde och .uppodlade de-- "hufvudgårdar, " hvilka ”seder- commerce-rådet Peter mera saf mig” egenskap. af altare; arrendator « och ” ”egare försynen förunnat mig att såsom landman. här arbeta; hafva störa förbättringar .:och' : "framsteg egt rum » inom alla ' grenar af det svenska jordbruket: för "icke räknas' der enskilde till någon särdeles: förtjenst, att. han följt framåt med” "strömmen. 2 DN "Men: näppeligen finnes något Så var -Halland, men huru an= norlunda är'det nu: cd Jag behöfver icke öfver det hu. . varande åkerbruket söka upptuls ”1a någon tafla; — I hafven den för ögonen, Blott några ord till Eder, mina landbönder och torpare, som jag i dag har nöjet se som mina gäster, Genom! hedrande flit och klok omtanke hafven I, i allmän. het, beredt Eder en anständig bergning och åt mig förökade in» + komster. ' Öfver 1000 tunneland hafva af Eder.uppodlats och af dessa flere 100, hvilka man för - några årtionden tillbaka icke ha. ' de ansett löna odlarens möda, Er- kännas måste, att de halländska ”guldgrufvorna", - mergelgrafvar. na, i betydlig 'mån' bidragit. til dessa fälts fruktbargörande; men äfven dessa ”guldgrufvor” hafva icke lemnat 'sina skatter utan . odlarens svett och möda, Detta gäller dock "egentligen för de & slättlandet .boende, På. den 600 .ocit TVÅ. ANDRA STICKERSKOR: So ALLA KÄNDE : himmelens -järtecken: eller | Vi :"- sydhallänningar ggentligen | som rariteter och bevaras som fot höga Hallands ås, der mer- | re I LAHOLM MEN : SOM NU är DöDA: " menetekel = "den: rörde sig | bor i. Detta förstår man .bäst familjeklenoder.; - 2 -| geln endast undantagsvis anträf. ; : > 'dsakta; söderut mot vår: vackra | när. man. som Edvard Pers" |" Under middagens lop] höllos fas, har landt att strida ! Som raycket ung hörde jag Hallandsås. Det var vildgäss, son sjunger — 'ser der från or" | flera. tal. "Några av och större: flit.: följt och tillämpat mot ett härdare klimat, på sam- 4 . En gång:ett föredrag där tala- ren - sade att varje människa " lämnar spår efter sig i sanden, le vilja ändra; lite; på I. sanden. 'plånas spåren: "så lätt : ät men: i i.den' myltrika jorden mig, ”Ijusa' glada minner. därför att, dessa männi- skor” varit” goda; ljusa" gestalter som spritt. trevnad. ork g sig grad: ER a Ise Jag vill minnas. Nr '.hon ' hette Elsa Larsson, '. men -, som alla ' sade - lila Else,:så föste man sig in- te så mycket vid det riktiga namnet, När. "jag på grund”av mitt" arbete” färde känna” henne bodde hon tillsammans 'med sin systerdotter Lina" Andersson i hon vår skallig 'och använde peruk? :' 4 « Det är inte så "många år sen v) såg henne. springa. på: våra gator, 'hon hade alltid så fas- ligt bråttom. när hon'gick,; Nu har också hon lagt ner sin, vandringsstav och: bara: minne- na av. henne stå kvar. Ebba Käquist. ” som varit våra gäster över:som" maren. Hur gärna: skulle jag. in- te vilja ha ett litet samtal med dem på deras eget språk, som jag tror mig kunna tolka rätt så bra, och 'så tacka dem för att de i april” månad kom hit upp' till! vår Nord samt säga ett. far och ett välkommet 'tillbåka” nä- sta. vår, "Men då avståndet var Hällefors, Hällefors, + Vad är det för något?” Häl! efors är ju ett) större ' bruk :uppåt landet. Men det ' Hällefors 'jag ville. be- rätta .om, är: ett litet vattenfall å Hallandsås i Hasslövs socken. Detta är. inte mycket känt,' "bero: ende på att detär "mycket. svårt att hitta dit. Ingen väg leder dit. Det ligger för sig själv djupt in- ne. i skogen: och : det är:kaänske det--som gör att det har sådan tjusning "med sig. Det ' visar: sig endast för sig själv.: Och det var att hon alltid stlekade dem som "prins", Carl” beställde;” för ”hön kunde hålla storlekarna så bra och: prinsens strumpor : längre i föten' än någon, annan : officers, a ve = I sin ängdöm hade Else hus- hållat = för -handlanden,' seder- "mera direktören, .H.: Henrikson och"-så länge hon orkade var "hon det hemmets goda hustom- te. En dam, som stått henne nä- ra i. livstiden -: berättade för mig; att hon aldrig. brukadé 'lå- " sa sin dörr. När de då frågade henne. . varför. hon inte låste, "hon, kunde: ju" bli" av. med "det lilla hor hade, så log hon och sade att ännu hade hon aldrig blivit av med något utan tvärt om hade hennes lilla förråd många . gånger ökats medan - hon: varit ute, Samma dam hbe- rättade". också att hon. alltid " ”brukade tacka Gud var gång hon kom hem för att hon hade sin' egen lilla lugna vrå att gå till: Nu har Else varit borta länge, hennes levnadsdag » sträckte' sig över 90 år, en ljus och vacker levnadsdag, . Hennes systerdotter. Lina . Axdérsson var jämt ejuk, » nerverna krånglade. allt som oftast, men när hon var frisk var m | branta: och krokiga: : en tillfällighet att. vi fick besöka detsamma.” H : " Saken var den N demanskamrat” ck för sie att han: skulle fylla..60..år på: sam” Hö lag "som sin: bror. Vi kunde ju. inte "förhindra "honom "men : | som goda: kamrater - ville 'vi ju lyckönska och så" ge. en blom” mä” Vi var tre som gav oss å- stad att. frambära" våra samfäll- da ”lyckönskningar.: Det.är inte så lätt att, komrna upp för. Hal- landsås. ' Backarna ärd "både : Efter flera felkörningar ; köm vi "äntligen fram ' med ” våra blommor" och lyckönskningar. "Efter ' det. obli- gatoriska födelsedagskaffet skulle vi "bese omgivningarna ochså kom vi slut igen fram till denna lilla. sevärdhet. Vi blev alldeles .betagna i denna lilla fors. Det är ej något stort vat- tenfall. Men i sin säregna form är .det al'deles' förtjusande. En liten. bäck som nu på. grund av rikligt med: regn visade sig'i sin allra bästa form. Det störtar ut- för en lång, lång brant,' alldeles rakt ner. Själva: vattenfallet. är silvervitt och sam! ar sig i en : DN smal fåra. Vi blev sittande. tysta på var sin stenhäll. en lång, lång stund :och. bara : njöt.” Hällef s är. verkligen värt att se. :: Utmed bäcken går," eller. rät tare, har gått "en stig.." : Den är djupt ihålig och > gräsbeväxt men ännu; tydligt skönjbar: är en gammal: kyrkstig so) sens” ” folk; begagnade: vid ':sin vandring till... Hasslövs" kyrka. Där stigen :går över bäcken:har det: folk som "begagnat 'densam” må 7” lagt. stenar. föratt komma torrskodda: över. - sannerligen: ej: varit ite, arbete. De ;utvaldaistenarna: äro. Det. skulle en går tryggt över: j varit roligt att ha varit med när. de lades. "Fem stenar har: förs- lats fram - kanske ' från; långt håll,” K men ” endast fyra behöv- des. .” Den femte ligger, ännu; vid sidan av bäcken. vändes » ej = stigen, . så bebodd som förr och ,kyrk] söken har: även: "tyvärr avtagit; Det är inte bra att befolkningen så flyttar. bort. . Hallandsås arbetsamma : jordbruk, men. det har en särskild "stämning med sig att vara bosatt här.: Här har många odlat och sitit mer än någon kan föreställa sig. , Vår ciceron berättar. . När 'ett par människor fick för, sig:att de ville ha, ett eget hem så .var det jä huvudsakligen genom" ett jordbruk som :' detta kunde "ske. De " gick ' till en jordägare” och blevo anvisade' ett område som de - för nästan ingenting kunde få disponera. Så byggdes ett en- kelt hus och så var det att. bi H » Och "det -har |! i dylliska Odensjö. Vi ser på slä van — Där har: vi skogsbygden med | glittrande och ' skuriman” de vattendrag, . där har vi slät- ten med små blåa: insjöar här och ”;var, : stolta" historiska : slott, väl underhållna" gårdar, mång” hundraåriga ' vita :'kyrkor. —:en del av dem med torn ätt högar i mängd, där. våra - förfä- der ; före den kristna :tiden — stolta. .: vikingahövdingar: — nu sovit .iI- ilar fram; och så som "medel- punkt i. detta: nät — som en spindel i nätet — ligger den vär na staden Laholm, Ha'lands äld- sta stad. > Hur, gammal; den "är vet inte ens almanackan." Vän- nen. Ejwertz. vet det. men han yppar' det; inte för Laholms historia kommeér ut. Var gång jag 'ser rui Lagaholms slott, : tänker jag: på Karl XL: Han var nog "eri väl: dans bra kung men ännu bätt- re hade. han "varit om han inte jag blev” så hänförd av den bedårande utsikten att: Jag | nu: mitt över det 226--meter” hör ga' Högarteknall, Hallands" hög- sta” "punkt; som Skånes berg" och åsar vackert få" böja 'sig för. Nu ligger 'hästan hela västra Skåne inom vår synkrets," i väster, har vi Kullens ' ståtliga befgimassa, i öster början till Linderödsåsen och" rätt som det är har 'vi Sö- deråsen under oss med sin: så ten en mängd av gamla ärevör- diga slott, där. Thottar; Trollar och många andra vördnadsvär- da män bor, och: så förstås a'la andra”; välskötta "mindre 'jord- bruk” som ' ägas 'av Nilssöner, Hanssöner,; Jönssöner m. fl." De tar det med ro, litande på att de många "skåningar som : sitter. i regeringen och "nästan enväl- digt. styr: Sverige inte ”vill dem något ont, och kungen själv bor ju en stor del av'året i sitt skån ska" kungarike. "Ja någon: har sagt att det på sin”tid var Skå- ne "som: erövrade Sverige och icke tvärtom. : : Men -nu ,,' åter un utsikten. Där i väster blänker Ringsjön ”Skånes öga”.” Nu skymtar. vi Romeleåsen: men hitom "den lig- ger "Vombsjön. Här rastar vild- gässen.. Denna sjös stränder äro som skapade” för 'dem; Dagen] därpå skola de t över Skanör fort ja. odla” den stenbundna mar- tusen år, vägar i alla|' riktningar,. där bilar och bussar : Ida - : lisk . vistelseort den tid: snöstor- bönderna hade Jängt! berett sig på att hålla täl; Bl.a. talade '” på böndernas vägnar Per Persson. i ”Allarp. a Rytt- | mästare Peter von Möller tac kade gästerna i ett tal, som se dermera trycktes. på: ff. d. Ger- nandtska boktryckeriet i Halm- stad". 1881."' Här. nedan” följer detta tal via FESTEN PÅ SKOTTORP - den 15 5 Augusti 1881. sätta” "till och ' härifrån till. Möen, Faålste Låland; det tyska Femerr; samt västra Tyskland, Frankrike och Spanien. ; Här". stannar gnadel vildgäss men :én' annani. del ”sät- ter över” det endast 14 - "brer Gibraltarsund ”til' och” Algeriet i Afrika Här; . emellan;'; höga.,och - låga Atlasbergen finnes en "hel del in- Mälaren och :här har de € en idea" marna rasar, här i "Norden: Här är' klimatet om .vintern' ungefär som" vårt? soraman klimat.” : den fjäder de' bär på sig; om: de” känner" till språken i landen, om de 'känne j sen på de olika landenå.penni « gar, > om "de icke anserwatt.' vore ett; bekvämare liv. att-var 'ra tamgås i södra Halland eller varken: räv "eler: krypskyttar; sa 7 frågor | till - dem": "förr samtliga. tyckas >utbristä. skallande skratt, och" : förargåsen: d sjöar. i "storlek" som Vättern "och S Skåne: och. där på stubbåkrarna Zz om dagarna gå och äta sig smäll 3 feta 'samt "om natten "få" ligga i|:... gåshuset och inte behöva frukta |; Men jag har inte väl uttalat dés- 1 in: de p dessa . förbättringar vid Akerbru- ket 3 än Halland; och" för att rättfärdiga . detta : uttalande : vil Jag. 4 kortnet skildra det hallönd- ska Åkerbruket: r:.50 år. sedan; : :. Ardret 'voch: N träpinne-harfven utgjordé-de hufvudsakligaste red: skapen; klöfver "och. hvete voro " |hafda "gårdar 'och torp prufats oc ma gång: som” en stenbunden mark försvårar odlingen, Mor de : vackra ' gärden, hvartill de med + sållade "tegarne förvandlats; -vitt« na om Eder flit — en flit, desto mera hedrande, då "lönen för 'ar- betet och mödorna blott i en jem- förelsövis ringare ' mån” "kommit | Eder till del. Jag kan derföre till Eder alla' sanning; senligt uttala: att de af Eder mot lega 'inne- iv dur ata . ligt naturens lagar. har ag : : länge att lefva "bland Eder. hylla, valspråket: land-: 2. "husbondens :väll Och; slutligen, heder, Jag mina a "ärade gäster att med mig mma, en välgångsskål för mina £litiga; och aktningsvärda langd- nderroch - torpare, c M ad Förbäe tR 2 :; På kvällen var det. en allmän festtillställning. Hela traktens | folk:-kom tillstädeg :för att.se ' på på dekorationen i. parken och fyrverkerien. '- Festen avsluta- des. icke: förrän vid: :midnatts- tiden.” så LET . passerar gränserna;' våra visitkort: och - de låta sig nöja. Vi räcker:lång hals och långt näbb åt 'alla tull- tjänstersän, vi talar alode något . get tungomål och den'.som- vill oss något får: bekväma” Sig ”tilk att” uttrycka sig på samma: Sätt som vi. Människornas stigande och :' fallande ” aktier . och pen" i ängen" köra? sd fort "som. man kör på de svenska vägarna. "mån, om ' det -ka; aldrig få : tjugofem" mi'es' i timmen; d. v. 8. 37 km. — Jag tycker att - de, "svenska bilisterna kör allde” ä 1es för. fort, fortsätter ingenjör : ningskurser. - bryr. : vi--oss inte var hon mycket rar hor också. ken. Så: har det gått till med | heller om, vi vet vår egen kurs Larson; Vägarna. här är för Av kortet syns det .allt att hon många "lantbruk . på: Hallandsås | för... att hinna' vårt mål, det” är smala. för 'sådana hastigheter. ärvt något av sin mosters Jeen- och annorstädes. En stor del av nog. Att bli en tamgås? Nej-al- Vidare" tycker 'den, som är van . de. Hon var lika duktig eom brukarna var arrendatorer un" |drig -i livet! Ått få äta sig fet Jvid.. de amerikanska säkerhets" Else när det gällde att sticka der" 'Skottorp —och' Dömestorp. | blott för att fram i, början äv. necticut, : föreskrifterna, ' att kurvor oh , >” Strumpor, minutiös ordentlig i "Avgiften "var ”dagsverk på hu" november hamna" i” stekgrytan, dettå, 'då 7 andra "farligheter för trafiken sitt "arbete, ' Hon dog några år efter Else, men jag kan tyvärr inte påminna m!g när det var och några upplysningar har, jag inte lyckats' få. . Den tredje i raden här var Fiskalens: Pilla. ' Jag tror inte många av stans äldre tänkte på henne om mar frå- gade efter Pella Hansson. Hon var. äldsta dotter till stadsfi- skalen Nils Hansson. Pilla var en tyst, försynt människa som inte gjorde en katt förnär. Jag minns sedan jag var liten hur . hon brukade följa sin mor på hennes promenader, men sedan "bon blev ensam gick hon näs- vudgården. Det var att om mor” gonen innan dager gå från hem” met och komma igen på kvällen sen "det var' mörkt. ” Många trötta "och. böjda i ryggen har här vandrat vägarna hem. : Nu när sådant ej 'sättes ifråga, av” folkas åsen. Det har bott många arbetshjältar här uppe och det gör det nog ännu: + . Detta blev ju något vid? sidan |; om Hälleforsén. Men jag har ett förslag till vår värd. En annan gång du och din bror har hög- ac tidsdag så bör du bjuda alla di- na :nämndemanskamrater : upp till forsen. Där dukar du kaffe- bordet, ” vatten tages:i bäcken och kaffebönan är ju fri. är det, något avundsvärt? : Nej vi " säger som skogsråttan” sade till. husråttan: Det är bättre lir tet med ro än mycket med oro. Bättre, tusen gånger bättre är mager. kost och ”frihet,' än. fet kost och så" skola övernattay: i ett illaluktande gåshus på nat: ten. set så till slut innan äv fårbnar oss här: vid Vombsjön, vill vi tacka för att du gjort oss säll- skap ett stycke på vår färd och för: ditt intresse för vårt liv, och leverne. Som minnesord ger vi dig blekingesonen Spegel, ord: Dig hela natiren må lära, a för misstron att blygas med skäl, ma på besök Halland, - singborg, skulle” det i Amerika funnits 683 ”polisbila full, : kontrollera, ; i Connecticut, 60 kilometer. i tim men, I andra statér kan man ha andra > tast får man köra i Florida, där 70 km i timmen medgives. delse är "strä och indrågning ”av' körkortet på viss: tid." Är föraren därti'l sprit- påverkad, f: träcka sådån & som den mellan. Laho'm' och' Häl” inte: överskrides, . Denna”? är 'i > hastighetsgränse "For" r ”Kåstighetsöverträ- gt. Det blir bötet? " Straffe han" också: fängel- borde utmärkas tydligare; 'T. 0... m; ganska svåra" kurvor "är nu utan varningstecken, += 1 o- I Amerika har :man nu bör” jat övervaka trafiken med tele- vision. ;. Sådan .: ”patrullering”- finnes åtminstone på en 'del av vägarna i Connecticut. Alla por: lisbilar 'är" vita- och lätt igen-. kännliga. - Men för att bilister- , na inte skall få den falska före" / hade EN att de ej är:överva”' kade ” . ”televistonsvägariia"" finnes P5 "dessa ” störa | anslag,” vari det meddelas, att frafiken; är' kontrollerad med, television.” Skulle någon bil trots detta kör ra för fort, sändes genast en po” lisbil ut, som stoppar och anhå" - att äfven!. - rör och jordfasta stenar öfver j a NN tan alltid för sig själv, ' Hon : 1 daren. Televisionsappa” a Eller h + - lej fåglarna så eller skära, r G | ler syn . : verkade som om hon inte rik- maratfl klen nästa år "ble v. till men Herren försörjer dem: väl; " |vyen : mindre" "är" hastighets: Fatens mottagning. registreras, . tigt hörde ihop: med oss andra Hällefossen? Sr Du mera än dessa ju skattas, MN gränsen "lägre: På genomfartsvä- ppernä gäller vidd i vår stad. Var det kanske ett ar säg skulle han låta dig fattas e bevis: Petrus. fasa lex hon-bar på därför att' ”Hällef erk ligen värd att se Ve tiv . Adolf Persson. - (din nödtorft, bekymrade själt.&> gen" på "Värnen I Labölfn skulle |så såsom fällande b : komplex - Pi y or å oden + ors är verklig ee! sad ee so , - s Fr i . i en Sån i ” : dd DÖ PFA Nk rr RR SR TERS jak hoande - ss BAR ROR RK RE NERE BR FIFS ITITIETFTOTSTTE [AE f NN a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.