AN 1 um VYVYTYVEFTSUTFES 7 > f H H i i | | i | i | | I | ; | | ] H e rr mr neon tre ae rr Rn ann, | i | I - a « . kan vi inte" hindra, läkaren; Förr eller senare ligger |£ "även han på bår, hur många Na har inte läst Singoalla, Viktor” "Rydbergs roman om kär- lekssagan” mellan zigenareflic" kan, .vars namn ' fått ge boken dess titel« och den svenske rid- darynglingen. Erland?." Också i "Såsom Fadom uppvö döda och gör dem Tovande. å -gör ock Sonen levande vilka han vill; . "Jok, 5: 21. Méménto smoril I (Betänk, att du skall dö!) Den påminnelsen ber höva vi alla "i" denna" rastlösa tid," då människorna knappt ge . sig tid att tänka utan rusa rast- löst fram genom världen; Vi glömma förgänge'sen, evigheten och: domen. > Utan ansvar tycks vara en gemensam lösen för nu” tidens folk.: Det får bära, vart - det vill. : - Plågorna kan "vi: lindra, döden . Så "säger liv han än räddat i sin dag. Ingen |, vetenskap förmår ' upp- häva naturlagarna, och en nar turlag är denna växling mellan gamla och nya generationer, liknande. ;”. skogshushållningen, - som ej låter träden växa upp i himmelen." Döden gallrar, döden härjar. Ingen går säker, . Ung kan: dö, gammal skall dö, ; Vi ängslas » för ' varje > sjukdoms- tecken. -Alit levande söker und- fly. döden, : förskräckelsens ' ko= " nung, : Så gör även människan. "en härlighet, som skall komma Så' gör även en kristen. : Men skill aden är den ; att döden ej kan förskräcka oss, Kristus har tägit! förskräckelsens vapen ifrån honom och i stället skänkt oss frid. "Genom döden till livet; så är Frälsarens löfte till de. sina. När. ansiktet 'vissnar ” och ögat mister glansen, när kroppen blir kall och livlös, lever anden sitt verkliga" liv, det eviga livet. Själens frälsning, trons förviss- ning 'om nåd och barnaskap hos Gud, är så stark, att vi ej frukta « döden.” : Vi önska att leva än > en tid, men' när den är slut, lägga vi oss nöjda ner till sista vilan; Vi vänta på Herren och glädjas åt att få. komma : hem för evigt... "Vi sträcka oss éfter oss! att glömma al'a sorger och . lidanden, som vi måst genomgå ec här i världen. . "Så har Jesus lovat oss, ' Han ' har uppenbarat det eviga livet såsom slutmålet för vår jordiska vandring, ett saligt löfte,” som visar ' oss, , vad |: meningen är: med vår” timliga tillvaro. Och ju "mörkare värl- den blir, desto klarare lysa hans]' " löften "liksom stjärnor ned över] vår dunkla stig." : '- ". Men salighetens, hopp” lyser ej för! alla, blott för: dem, som med trons blick kunna” "uppfatta förklaringen = från en" värld. Det eviga livet äger här sin: begynnelse i, det andliga 'li- vet, .1 trons gudsgemenskap,-i lydnad, i hänförelse; i tack och |; lov." " Denna gudsgemenskap, detta inre, andliga liv få vi av Jesus, vår Frälsare, varom han själv säger: Sonen gör levande! vilka han vill. : En levande kris-' ten känner igen det löftet, : ty dett: fullbordades på honom själv, då. han blev väckt” och fick liv.i sin själ, ett liv itGud och glädjen i Gud. : Uppåt! Hemåt! Så ropar” det inom oss, starkare ju äldre. vi bliva. Vi behöva icke, vi för- skräckas ej för döden. Vi leva 1 hoppet om : den eviga salig- heten, Snart kommer Herren och hämtar 088, O du, som döden övervann, Sn Dig, Jesu, vare pris! . ' Ej döden mer förskräcka kan, Du öppnat paradis, Du lever, och jag leva skall. I livets bok mig skriv, : Att när du dömer världen all, Jag. ärver evigt liv! Paul Nilsson. : Predikoturer Laholm 10 hgm. p. Bergman; 11.30 ' 10 hem: "pu eran; kretsen samtag i församlings- salen tisdag kl.18.00, ' Skogaby 13.30 hgm. p. Bergman, Veinge 13 hgm, kh, Ljung, Tjärby 10 hgm. kh. Ljung. Miistocka 10 hgm. komm, Rydén, Bästlults "skola 14 gdtj. komm. Rydén. Hishult 10 hgm, m, nattvard kb. Gustafson, Ränneslöv 9.30 h&m, m. skrm, 0. nvg, kh. Sjöholm, Ysby 13.30 hgm, kh. Sjöholm, Våxtorp 9.30 hgm, m, nattvards- förhör kh. Hallind, Fadalts k.-adj. "Bastholm, Båstad: Skrm, och hgm. med nyg kl, 11; barngdtj. kl. 10. Måndag 19.30 Kyrkobröderna i Kattvik (hos Reimer), Onsd. 15.30 ar- betskretsen I förs.-hemmet, ” högre I'. skola 9.30 barngdtj. Hemingways ”Klockan "klämtar för dig” spelar en zigenerska en framträdande. roll.” Ja, den ro- "| mantiserade - zigenarlitteraturen är omfattande — den vederhäf- tiga desto: :knappare.. till om? fånget!. I Jag slår: :upp mitt” "Jexikon för &'t se vad det har att säga om zigenarna och. läser: . ”Ett folk, gam utvandrat från n. Indien under” "medeltiden, och. sedan dess kringströvat i olika asiati- ska, afrikanska och europ. ”Jän- der. = De" utgöra ett antal av hys a hela den stora familjen, där tiotalet vår ganska vanligt! Bohaget var "mycket --törftigt. Det > utgjordes - vanligen. endast av ett.bord, ett par bänkar och en . halmmadrass. ' Den sist- nämnda var dock lyxartikel — vanligen ' sov - gitanon ' på "bara marken, : tillsammans med "sina svin och höns! Barnen språng omkring nakna och var nästan lika svarta som negrer. - Röken från "den öppna: härden fick söka ” sig ut .gehöm dörröpp” hingenl. CU lA . Många av dessa zigenare var hovslagare' eller klensmeder och hade -sina verkstäder ' i" berget. Ett stort antal föredrog emeller- fid att söka sin ” utkomst som hästhand "are. ”Gitanos”. i: Gra- nada” hade: olivbrun hudfärg; svar, långt, krusigt hår och nå- minst 800-000 'I Europa leva de talrikast på ”Ba'kanhalvöri och dess gratinländer; där" de delvis bofasta. I Sverige finnes det > endast” några hundra 'z. Blandtyper mellan svenskar: och z. kallas iv”tattare”; ” Zigenar- språket, "romani, - hör till ' den indogermanska språkfam, Vad . rasen beträffar, så äro z: ursp; troligen ei" blandning av medel- havsras, främreasiatisk ras och mörka? "räselement fr.” De ha: i olika länder blivit mer el. mindre" uppblandade: med de olika: raserna därstädes, +; Ja, det : var” inte. mycket lex kon hade; ligen ' litas: för vidare studium.” : Här kan ivi få mer detaljerade upp- lysningar än de lexikon gav. oss. F, ö. tycker: jag att" art-förf. där. tryckt alltför ' mycket ' på den omständigheten att tattarna härstammar från zigenarna, tat- tarna leda förvisso sin härstam- på "Området ofta fram- hållit, "är .; det: "nästan. omöjligt |" att i äldre "urkunder skilja mel- lan tattare : och zigenare, "då än det ena ordet än -det andra an: vändes utan" urskillnad i' samma urkunder.;: Man kan därför at” se' det som" säkert att de kungl. förordningar" mot tattarna,' av 1600- talet,..också gällde zigenar- na. Detsamma : gäller : om de skarpa fördömmandena av van- dringsfolken'' i» protokollen. från Biskopsvisitationerna "på 1700- talet; : : ; Hur" länge har - det” funnits zigenare 1 Sverige? " : möjligt att ge frågan |n Uförlitligt svar. +.: De festa forskare säga att zigenar- tla. först kom ini bli-e imnda på hävders blad. IGissninger att den verkliga tid- punkten för: den: första 'invand- N ligger åtminstone : ett, kanske två, århundranden|t längre: tillbaka i tiden, - förefal- "ler oss 'dock: ej alltför djärv.” 'I> Svenska Familj-Journalen för "1868 .har jag funnit"en in” tressant' artikel, rubricerad ”Zi- genarna i Granada” ock illustre-]| vad med tvenne teckningar. Ar- tikeln är osignerad, men av' dess innehåll framgår att den är skri- ven av en svensk, som tydligen företagit, studieresor i Spanien aå 1860-talet. Denne i sin tur stödet sig dock delvis på andras "utsagor, bl. a. på en fransman vid namn Dor&,' Zigenarna i "Granada kallades ”gitanos” "och ' bodde i "bergs srottor, . som ”nödtorftigt till- 'ängdes med provisoriska bräd- örrar. i. Grottornas väggar var alkade och bostäderna: utgjor- Indien. : tikelförfattaren:-. skaffade. stulna penningar. , = vika det" utfärdades: flera ' på | ' å | vackra. styvrar.”.: often.” körn-och trummar med knotiga fingrar på tamburinens brynta, hårt åtspända skinn, koppar- bjällrorna” klinga och de om? kringstående ropa: ”Anda, vie- ja, anda, revieja! På. väggen, ovanför " gammalmoderns huvud har man fäst upp en stor, torkad flädermus, som gör sitt till för att understryka det':intryck -av häxa man ' genast fått vid första anblicken av den Krokiga, tand: lösa zigenargumman. Vid åsynen 'av' danserskorna tycks. den annars nyktert sakli- ge skribenten” ha blivit starkt begeistrad, ty han fortsätter : . — Nu' framträdde en välbil- däd flicka, hvilken 'man ka'lade la Pelra; och dansade zorongo med tjusande behag; hennes. o- bek'ädda' fötter vidrörde 'mar- ken så lätt, som om hon haft de got: utstående läppar. ;>De: be- skrevs" som. små till. växten med starkt framstående, kindben. De gestikulerade ivrigt, står det vi- dare i'den citerade artikeln: jä, ännu : ivrigare "än ”spanjorerna, och, hade ovanlig rörlighet i an- ”Man anser: dem siktsuttrycket, allesarnrnan barhdomen, D än; icke” våldsaråt,” "dock; bör om för deräs fingerfärdighet,” Det finns dock bland Pojtanss lovvärda" undantag. evad ' tjuv- aktigheten' beträffar, "säger. ar- i: fortsättningen och nämner. en' :zigenare'; vid | - namn : Rio, som: var 'en verklig hedersman: och .t. 0. ;:m; åter- Det sägs vidare' att ”gitanos” ha en smärt.och behaglig växt och :' visa en: ”fullkomiligt 'egen- domlig ' hållning "vid: sin: gång.” Det fanns bland den ”fullända- de skönheter: med : stora - mörka ögon: och. skalkaktiga : blickar, korpsvart i hår ' och. bländande, vita ” tänder”: ''Zigenarkvinnor- s ”huvudindustri” var spådo- men. »”konsten att'spå av. lin” jerna. "i" handen, :inbringar' rätt "Art.-förf. har överraskat : förnäma. spanjor” skor," som: smugit. sig ned i de > | ruskiga :. grottkamrarna ' för : att få' höra sina:framtida : öden från en" gammal häxliknande , zige- narkvinnas :/— ;' en 's, k. ”puri daij and ösa "mun!" » På +: kvällarna gick" zigenarna i värdshusen.:. Där. uppträdde e under: ledning av sin. ”kap-|s De: spelade . ' gitarr : och skrarnlade ed kästanjetter och de "unga flickorna dansade, Den dans. de uppförde, på värdshu"- sen "var . emellertid' inte "äkta. Den äkta zigénardansen,” naiv den egna kretsen och för en och annan: utomstående, som -lyc- kats bli zigenarnas' särdeles go- de vän. '-Men att :bi.'detta-är svårt — "zigenarna är misstänk- samma! "Puri . daij”, . gammal- modern, är: klanens mäktigaste person. "Mäktigare -än ”käpte- nén”, hövdingen eller'vad han kallas 'och hon övervakar flic- kornas' " danser. : Många av. de uppträdande är endast 8—10:år gamla, någon kunde kanske. va- 'es av ett enda rum, som fick ra -15.- ”Puri daij” sitter. i' ett " TILL FESTIVAL från hela öriket gossarna har vunnit en roddtävlan på Themsen och måste förstås upp till ”the FR se sor rs vb NYFESYY OF BRITAIN kommer mer eller mindre känt folk på mer eller mindre officiella uppdrag. De här. town” för att avfestas. Festivalchefen Sir Gerald Bar- ty välkomnar här lsgets grand old man, R. G Odell, som var med > -Ér 1802 redan, ”tarrens klang blev högljuddare förtjusande.? handen, tvenne. andra Par: gjor- för ide” exemplet, och nu fortsat- tes dansen, tills" "slutligen "gitarr spelarne läto . ärmarna sjunka.” ne ”åtta- flickor, | äldre "syster. : hängda med jemmerligå ”slarfor. Den ställningar, "vände hufvudet fram man, stod der bredvid; öfver du- och uråldrig; uppförs bara inom |- "I det ändå något av sanning i det! | lar, använda sig av Cirkusvag- finaste ljor att "trampa på. Gi och "? lifligare; ” alla” närvarande ropade: ":”Juy! ole,' ole!” Alza!” Man 'applauderäde och den skö- na gitanillan vår fejälva verket Hennes örelser blefvo ' allt mer” och mer” lifii iga, håret upplöste sig och fladdrade ned: över de' bruna skuldrorna. Nu 2? sprang en” ung "gitano "upp till enne” och ” tog" henne vid de: likaledes” :Soch” ännu' andra Efter en "paus "uppträdde: tvån- till: tioåriga zigenar- för: att efterhärma "sin Bägge voro be” "ena" beskref kretsar med armarne och slog takten med castignetter; . den, andra ' lyftade med "ena. handen ' i den trasiga bek'ädnädén, "intog utmanande och åter, kastade sig'stolt bakåt, satte .'den': ena handen, i sidan och vred” sig horisontellt, hvilket beteende man "kallar zarandeo, emedan man jämför det med ett såll, som vrides fram och åter, Fadren, : én; mycket mörkbrun ken, som han svept om. hufvudet salt ; en.; zigenarhatt, 'sombrero calannes, "Med tummén” slog han på: tamburinen, och den" bredvid: honom; sittande ”modren : blickas de" : med välbehag 'I på de små. etterna,' skram" ade, ”uppmunt- rade de små danserskörna med ord, stampade' takten "och ropar de flera gånger; ”Mer. zarendeo, små flickor, mer zarendeol” Åter en annan. bild;, ännu en danserska uppträdde, en gitanil- la af vid pass 15 å års ålder, med svår: och , -sorgmodig.. blick; litet: hufvud o. utomordentligt tjockt hår, > "Ögonhåren :voro särdeles 7 långa och .gåvo hela företeelsen : någonting vildt, de ganska små och täcka fötterna bevisade, att flickan . var af en ren oförfal- fullkomligt” idealisk; rörelserna öfriga" gitanos” stormande rör- lighet, denna flyttade sig knappt från stället, "rörde armarne med behag'ig vårdslöshet, böjde huf- vudet sirligt ned mot axlarne,' hön "dansade 'egentligen blott med hufvud,. armar öch höfter, men aldrig har man väl sett en. - skönare dans. S——- : : ”-Detta' alltså om zigenärna i Granada I .bå 1860-talet. De" ”svenska” . zigenarnas so- ciala ” attityd & är. känd — de är bettlare 'och parasiter, "och även Om "det ligger en” skämtsam verdrift dold under” orden, så 'är som jag 'en gång hörde en äldre man säga,' att när ett zigenar- bärn lär sig ta'a, så är det för- sta det lär: ”Ge mej fem öre!” "I vårt land torde det f. n. inte finnas mer än cirka 500 zigena- re. De åka numera inte om- kring med hästskjutsar som fär derna gjorde, utan färdas i bi- nar, dragna av traktorer, och andra moderna hjäl del. De ker deras fägring. De bära van” ligen: er :mycket färgglad och fälliga läger. anordna :' zigenarna dans" Evoch' så” förstås: zigenar- | 7 Den” gamla hexän, i revieja” ”n, må skäd zigenarras. ; Växten syntes ganska förmögna: me påtagligt exempel. på deras goda ekono” miska tillgångar gav eko i riks- pressen ” någon gång på våren 1947. Det var när en zigenar- hövding av den kända släkten Taikon skänkte sin hulda maka ett ' halssmycke, som av fack- män värderades till minst kr 15,000, es > Som :;fidigare nämnts är spår konsten "zigenarkvinnornas spe- cialgebit. " De spå i 'glaskulor, kort eller kaffesump, eller: utlä- sa sina klienters framtida öden av linjerna i deras händer! ';' Redan: som småflickor om 10 —12 år börja zigenarkvinnorna fuska i 'spåkonsten. Tyvärr bru- kar den framtid. de' söka uttol- ka för sina kunder oftast bli-be- roende på storleken av det ho” Tdrar mig till minnes en” rolig e- R inträffade vid ettlé nörar,- som utbetalas. Den, som vill. ha: en: lysande: framtid ”ut- ör därför ge zir målad ör sig, generskan' en stor slant. i. Som unga bruka -zigenarflickorna var. ra smycket vackra, men” redan den första" barnsbörden förble- prålig "klädedräkt." Endast” gifta kvinnor: bära” hävudduk; : 2, 2] "sina I mer eller mindre "till- bröllop. varendaste : lördag! . Var gång är det, en zigenärprins av blodet, "som förmäles med ”stam mens "vackraste flicka”, Brazil Jack, som följt med en zigenar- stam. i :hela tre. år har avslöjat humbugen: kring dessa, ”bröllop? |: Hur" många' gånger. han: själv ar |- gerade + brudgum". och gifte sig med :””stammens '. vackraste" flic- ka”. " har: han inte räkning på, men'” flera hundra" gånger, var narna mycket De är renlig sig, säger han bl. a. Hur mycket han än beundrade: vandringsfol- ket så ville han 'dock inte i läng- den bli:en' av dem. När: hövdin- gen tyckte att: Jack gift sig till- det > vackra lägret, räckligt. många gånger med hans båda flickor” på' sko: vid dansen hade ingenting af de ''- t. - En fager repre t'för van de på sina strövtåg återv nt: ull | någon plats, där de vid tidigare | ta uppehåll . begravt ”en” anförvant eller . annan . stärnfrände, sam”. lats till. något 'slägs” åminnelse fest vid graven. Man ' här "också funnit mat” och dryckesoffer” utr satta på gravarna. a Zigenaren” vet ätt :skaffa sig inkomster på alla” de "sätt." Jag pisod, '" som zigenarläger för en del å år sedan. En :' pressfotograf : kom ' åkande ut till lägret och" trodde” att han: utan vidare fick fotögräfera her: la härligheten' — men” han ber dröp in i tälten eller öckså vän- de de bört sina ansikten.. Endast. hövdingen trädde fram, till foto" grafen, lugnt och värdigt förkla- rande » att -'en fotografering av] m de elfiga springarna,, de. vackra flickorna , Vi mim, m:' mi, kostade” ”ti krå- nen”, ithy ätt en bild av: ett zi- genarläger : med vackra flickor och allt, är värd minst :”handre krånen.” ' Fotografen ' avvisade först oförskämdheten, nen han måste ha en bild av lägret och därför”. återstod "slutligen. ingen” ling angat än att punga” ut med anske” ännu för den delen —' uppträdde zi- genare '. och : ” zigenerskor "ofta sonr 'kvacksa'vare inom” veteri- närfacket. De: tillvann sig häruti ett stort förtroende ock hade på sina håll en lönaride ”praktik”. I Zigenarna anrätta sin mat på i för oss bofasta att tycka — underliga : sätt...'De är mycket förtjusta i: grönsaker och höns- kött, men :; behöva. sällan köpa något i den vägen -—'grönsaker- . na.spå de:sig vanligen, till. och höns' kan en zigenare, som” or” v | dentligt lärt sig konsten att han- tera. den långsnärtade, men bly- längs vägarna”, - (Bilden tage vid ett >" Zigenarläger il vara på tiden ett ”riktigt” giftermål med -en] av dem, då 'ville den gode Jack inte vara med längre, utän tog till harvärjan och flydde medan zigenarna -'ropade: '”Caroli,' Ca" roli.” (Det. var ' Brazil Jacks namn. ”; bland zigenarna). ' Men ”Caroli” hörde inte på det örat. - Zigenarnas ” religion ' har in tresserat en del forskare, tydli- gen . utan att ge dem resuitat och klarhet. Brazil Jack skriver att 2igenarna är mycket religiö- sa, att de anse sig som goda ka- toliker ' och att de är mycket skrockfulla. Emellertid ' tycks deras religion även ha drag av fornhedend Sålunda ha NE Ah Ark AAttnAhADDAAA SAKKAA 4 mrs Ann vi oss' bekant att zigenare, när EN FYYFESSETESEN Fran tr i Laholm) "ot jo, Brazil Jack Lyckades, men ej utan sjö vövervinnelse i bör jan! ' HA '- Här och var i i landet finns stenkummel, som av ortsbefolk- ningen kalas -”tattarrösen”. Att allmogen ofta omtalar ått ”gam- malt folk har sagt att här he- grov zigenarna fordomdags sina döda”, står i djupaste resonans med vad i föregående sagts om den 'ständiga ' förväxlingen och sarmröret av zigenarna” och "de- ras' släktingar - tattarna, "detta både i gamla urkunder och i itra- ditionen! Att det finns: sanning i'dessa' traditioner om varid- ringsfolkets begravningssätt är dock ganska säkert, ty Präster- na var ju förbjudna att döpa, | = eV FESISTYTFSTIVT rv MA AEMAKA, ARARALAALASSAS Sh ås :, talet fall. utslagsgivande. - Dett huvud viga, jordfösta alter över viga Då något sätt befatta sig tattare och zigenare, ofh med dessa b någonstans måste ju. rava sina ”avlidna. Zz klig ögenhet "med" det- ta vandringsfolk är deras för” måga att” kunna veta' allt vad sim. rör deras egna och hålla kontakt med varandra även un” : der de svåraste omständigheter. . ” | . I ”Klockan klämtar för dig” lå" >": > ter Hemingway, en gammal zi- dödens" lukt” långt fjärran ir: från, och en finsk präst, Christ- frid Ganander, som 1780. gjorde" + ex undersökning om zigenarna, "säger: ”Ehuru de 'ej kunna skri- va, veta de' allt, som passerar i ' saker; som röra deras eget folk. : i De" måtte" hava "en hernlig postr "gång sinsemellan 7.2 Släkt" "och ': starikänslan är i I "mycket - stor” zigenarna emellan : och dessa ' känslor tå' sig givet-. "starkast" uttryck vid döds-' fall och då någon råkar i sjuk-' / genare blir ådömd frihetsstraff brukar det "sålunda komma 'ett stundom besvärande stort antal : besökare till" den olycklige un- der hans fängelsevistelse, . och len: av vandringsfolket kan ut-' lösa oroligheter, :som " vi exem. - pelvis. fick läsa i ett -"TT-medde-"' Taåde ” från Höganäs, publicerat ' i de flesta svenska tidningar, d. 3. aug.' 1951, - vari bl.a, omnämr. des, att borgmästaren i nämnda ståd' beslöt. släppa en för olov-': ligt pokerspel. anhållen, zigena-' re; med häns stamfränder!. a "Då "en zigenare ligger sjuk = = och i all synnerhet om han. eller hon blir intagen på sjukhus strömmar stamfränder från när nalen "på den! ”Sjukhusavåelning ördningsföreske oe "till, efter- rättelse. Och ' vilka begravning" fränder: ' från : när. och fjärran! lidna";zigenare .på de 'k kyrkogårdarna, i. > Så snart död eller. annan olyc ka drabbar en medlem av en zi. geharsläkt:. är 7 a'la gamla gräl. och : kontroverser ” med ' andra” släkter glömda. Kvinnorna stå. högt ' i aktning och deras ställ-- 'nihg inom de olika klanernå :ä mycket stärk; deras. ord i fler olska ' gäller då främst den förut om- nämnda" ”gamma'modern”, ”puri daij.” ., Denna: gamla kvinna , & oftast. 'stammens verkliga över: huvud. Kvinnornas starka ställ-. i ning inom klanerna får ses' mot ' bakgrunden av det: faktum, att « det. är dessa, som tillhör. de . dansuppvisningar. » Ett särdeles bevisande exem- pel på ovannämnda förhål'ande : :, var de på sin tid: "mycket om" ' > skrivna "bråken ' på Södersjuk- 2900 ad i "Stockholm; på : våren ” "Karolina D ”puri dalj sniken, inom. sin 'klan;, var "intagen där; Zigenarna ; var så > Stridiga att polis slutligen måste -stationeras på - hålla. dem till bärande land "Sjukhuset för att. "ordningen, Från och kontinenter vn hälsningar och" presenter "> ' H 1 -den '-' gamla - zigenerskans ” dödsläger och' "anförvanter och andra stamfränder skyndade till Stockho'm från "fjärran "orter i ins” och "utlandet. : Hennés ber gravning blev också en både :' märklig och, mäktig manifesta- tior” av: "detta : Vandringsfolks starka sammanhållning, | Det har : också i dylika Sammanhang" tas ”ats om ”ett sjätte sinne” zigenarna och märklig . är visso. derås. förmå, hålla reda: på: snabbt få vetska den stamfränden död. Man bör h: beakta ' 'tyenne Den första är, att zi fort blott til en (Fort. + hos” för- Ba att kunna ' Varandra ' och P om den” eller s sjukdom eller : ärvidlag särskilt - ÅA sid. 8). a döm” eller arman nöd: Då en zir '.' generska säga att han ”känner > | bara ett, anhållande av en med- :' > för - att slippa undan bråk där- zigenarpatienten. är intagen, "> kula försedda pis! an, lätt ”hitta”-)ty; «De -krydda sin mat 'så starkt, främst "med pap- rika, , att det är mycket 'obehag- ligt; nästan” omöjligt,: för andra än "zigenare" att äta "sådan mat |2r; sedan! Vilka 'massuppbåd "av >” ; Numera begravas. vanligen ” aven lika familjerna ' de: största" in= | s komsterna, | detta genom ' spå c SS dom, '; bettleri,; sång, spel och . ringa del är : : TTT TT ETT sä
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.