oc IK | ; 6 | . i ÅA wyr MMA Eulnsian, Frantisto, Å "Markaryd SÅ . alla. ungdomar - till.: TU SÅ Halländs skolfilmsför- sX , Vid behandling av förvaltnings- Nr Torsdagen de s 4 oktober 1051 | i: > dRedaktör Sven B.: - - Markaryds-by gden Ä Läholms Tidnings lokalredaktion, Markaryd, Villagatan, . Jönssom,-. TeL.'150.: : : Tel, 192 / Toxtil & Handarbötsboden- "DAMSTRUMPOR — DAMUNDERKLÄDER " Stor sortering i olika kvalitéer och prislägen. : Underkläder för barn — Handarbete — :Garzer. Tel. 1 .Segervilja: =” Markaryds” ”SLU-avd. inbjur der till” 'propagandamöte i Fol- kets Hus, > -Timsfors;- lördagen den 6 okt, 1951. kl. 20,00. Hjärtligt" wälkomna! SS Finn Eder KOSTYM i' vår stora sorterfng av utr märkta ock: slitstarka” kvali- teer; Dole NN | Kamgam i. prisläge: 158:—, 169:—, 1817 7 206:—," 240:-— Sportkostymer , 134: —, :138:50 -LINDBER GS: r För. höstens .. kyliga: dagar. är.” det ” varmt och . skönt med någonting "stickat, Den högmo- ” derna : jumpern' med ”polokrage har, nu in-. -komnmit ' och ; finnes i -. färgerna”. svart, - ma” ANDIRE Markaryd Markaryd SLU-avd. . anordnar på lördag sitt.prop: gandamöte" och inbjuder ; där a | Hälsovårdsnämnden i Markaryds köping => > - har vid. samrnianträde beslutat att: höjd. avgifterna”, för -köttbe- aiktningen, Höjtingen kommer att bliva 2 kr. för storboskap till 7-kr., större kalv höjes från 1.50 till 2.50. och svin från” kr: Man här beräknat att inkom- sterra : skall " sluta. på” 6.852 "kr. Utgifterna" går. löst :på 6.860: kr. och - underskottet -8” kr: kommer man att' utdevitera bh Isovårds-= nämndens. stat, Taxehöjningen. ”moöttveras med att köttbesiktningsbyrån'; uteslu- tande; anlitas" av personer. från andra kommuner och-anser man då att det är riktigt att dessa betalar: kostnaderna" än : att”. un- derskotten .på rörelsen. uttaxeras bland: köpingens skattebetalar M N Markaryds Bridgeklubb | .- har,. som' vi tidigare". meddelat” beslutat: att. deltaga.i, Skåneseri- en”. div, .HI "nordöstra, gruppen och i:dagarna'har: spelordningen . offentliggjorts; ” - Markaryd. star- tar således med att spela. sin -för- sta match ;'innevarande -månad i Vinslöv. och 'sedan följer, ytterli-' gare”två bortamatcher "mot. Bjär- och "Älmhult. Det” blir” bara emmarnatcher + och ' dessa ot Vittsjö-, och Tyringe: TIGER PÅ. VITA bor mannen'.Gilbert: Proteau' förber; reder en irontagefiim om Frank rikes "berömde ost tsman : Geor-: MEM dem] rivata yrkesutbildnin- en trevlig "In: kväll i Folkets 'Hus, Tiräsfors."? ! Nr ENE S ' Bygdévägarnar (Forts. från sidan 2). ; Anlögg i debatten. beslöts' med 19 röster "mot: 17 att bevilja det bes 'gärda beloppet Fr förutnämnda ändamål, :> . ening anslogs 2000 kr, till Husmo 'dersnämnden 8,000 kr, till Hallands turlsttrafikförening 2,000 kr, till kommunal tandvård 20,000 kr samt] samma + belopp" - till resebidrag i skoltendvård, Vidare fick Central. lasarettet. I ' Halmstad 790,000 kr, för inrättande av centrallaborato- rium ch skyddsrum och 665,000 kr beviljades till gäldande av pen- slonsavifter mm " Ungdoms ämnden” fick inte . "förhöjt anslag . Hallands ungdomsnämnd , hade begärt ett anslag av 5,000 kr men utskottet fö eslog hittil' svarande 4,000 kr: CT Hr Antonsson "yrkade bifall till det högre anslaget under motives« « ring att: det kommer till nytta för d 1,000-tals ungd OLJETVISTEN | har”. dragits in! FN i New York, sedan det visat sig omöjligt att få en uppgörelse till. stånd.” föra konflikten inför: FN föregåtts av allvarliga konferenser. vid Dow ning Street. Här ses försvarsminis- ar- betar varje år med klubbodling och skaffar sig därigenom praktisk fär- dighet,, som bör: uppskattas, Han ansåg ått medlen kom till verkligt god nytta, Frågan. föranledde vo- tering, Tinget beslöt med 24 röster mot BR att bevilja 4,000 kr, Bättre ekonomi vid "> Plönninge Isen för Plö; eko hade utskottet påpekat, att man borde se till "att det ekono- miska resultatet av driften blev bättre, Hr Gustav Nilsson ville" i egen- skap av ledamot av styrelsen för landstinget intyga,'att man kom- mer att gör vad som är möjligt för att få bättre ekonomiskt resul- tat. Han ville dock" . påminna, att det inte är riktigt "detsamma att driva ett skoljordbruk som ett en- skilt jordbruk, | Naturen förlåter inga misstag. « Hennes ja är ja och hennes nej är nej. Den som bär högmod. I sin själ, finner. besynnerliga anledningar ter Shi I lämna No. 10 efter en överläggning, av, bilden att döma inte särskilt nedstämd, Nordenalion i i Kungsbacka.” De nordiska länderna äro land- skap och vi är brödrafolk i det pol, mag. Lars Liljeström från Fina” land vid en nordisk afton som kungsbackavadelningen '&v för-: eningen Norden i går kväll hade i Stadshotellets festsal med en I publik till 5|di "I båder: | spinnerij:med mycket. annat. ;Tterare, ; |tisk!t Yrkösundervisning, S linberedarestam. : -| Courtrai.sa.> I Englond "har beslutet ' att" |' större landskapet Norden, yttrade : Av linexpert A. Gc VAN I den intressanta ”tdikritten I La Revue du Lin (Fleur Bleue) nr. 13, dec. 1950, som utges." i Frankrike, meddelades att inom de Confédéretion Internationale du Lin et du Chanvre) har bil- dats en internationell studiecir- kel för lin och hampa. Därvid voro från Belgien genast med några . bemärkta Ninberednings- och linspinnerimän. Den nya belgiska lintidskrif- ten ;'Wetenschappelijke en .Tech- nische Vlasberichten, nr 2, febr. 1951, som utkommer i-Courtrai under”ledning av Albert ”Dujar- "Järare' vid Öourtrais' högre Ä överk och under auspicier av; "linberedareförbundet,. med- delär att” én belgisk ”linstudiecir- i. värdande. Herr Leon Bernaert, 'er yngre representant av, 'de-belgiska linspinnerierna i Ghent, "åtog: sig giva" intressera” de önskade "upplysningar. sarhband : med ovanstående ä öjligtvis följande” É ynpunk” ter inte utan ett visst värde: :Sedan .år --1940 har' linlandet Holland sin första linyrkesskola i Standaarbuiten -(Norra' - Bra- bant)..År 1943 fick Holland sitt lininstitut: i. Wageningen, I Sve- rige Har: man ett linlaboratori- um”sedan år 1940, men efter en eldsvåda: blev "det. nybygget. till ett, mi dernt." Utan tvekan kan det "jämföras med: de 'lininstitut vi känna till. Danskarna har sitt i Viby... (nära Aarhus) vid. den]b störa. LINUM-fabriken'" som är linberedningsverk”' och falla Jänder ? där Lin ock har. "ett. lin institut. "Tyskland har, de' det" välkända Sorauinstitutet.| |I norrar Irland sker; genom The | Dinen! sIndustry': Research" Assor. :| ciation;:'en "bemärkt verksamhet! lifråga tom”? linförädling, forsk- . NE Denna verk" gällde: yikesutbild- g, har man främst: i "Belgien sedan: flera: decennier; vid sidan "skedde på. linverken sida försorg, det” stats- och pror ”Järlingsvä- |! den praktiska utbild- av :linets framtida han” medan: senare, som :' HoPant: lägre .och högre teore- |] kom |! komplettera ; ansträngningarna, ryvärva en verklig kun- nig. parbet ar, arbetsledare" och ZnVissa, Söndags- och aftonkur- ser har i, Belgien enligt. Vlasbe- richten återupplivats just nu, i de, stora insamhällena kring nn ÄvenvitSverige. har; här ännu inte a'la :lin-' och hampbered-. riingsvetken hade Kommit till ts, en sex-månaders- kurs: pågått" under fil. dr Gran- halls ledning och vissa av ele- gnat Sig. (i den mån det. var möjligt: på . sex månader), ty fortsatt praktiskt arbete har gjort resten." I Belgien: ”Jast but not least” har nu. ett lagförslag nedlagts i députékammaren . av -£. d. lin- mannen - Deconinck - och: linne- vävaren Sercu. Om det antages skall, äntligen ” Belgien "ha sitt lininstitut. Förslaget ' gillas må- hända ”inte helt av linberedare- | förbundet, men ändå vill detta komma till nära samma resultat + till en koordination av allt som redan finns i landet ifråga om forskning, utredning och ut- bildning på linets område.” ; De många problemen som upp stå inom lin- och hampodlingen på över 300 Liljeström betonade i sitt anföran= de vikten av Vet nordiska sam- arbetet och för att det skall bli just så effektivt som vårt mål är så behövs kanske främst att all- mänheten lär känna sina broder- folk, Det är försvinnande få som vet mycket mer än namnet och det geografiska läget på de övriga nordiska länderna.” Programmet i i övrigt upptog häls= gens ordförande Ted Syig Torne= hed I samt ett gedigert undetnåll< med dekl musik och sångmelodi m. m. under medverkan av bl. a. Norra Mällands ap, folkd; och bered ing, väv- ning, "kräva dessutom ett stän- digt: studium, Alla som” syssla med lin och hampa. speciellt de ledande och även. de män som intaga en specialistställning — och det gör både od'are och en del inom själva lin-- och bamp- verken — bör hålla sig ”å jour” med problemen. Detta. går inte utan studier. > "> - Därför 'vore det önskvärt att någon tog initiativet för att bil- da en svensk och en dansk stu- diecirkel, enligt "idén: som fram” förts på det internationella plan: D ND, k ul | Vallda folkdanslag och folkvise= att yvas, danser a av v Kungsbacka URE- Br. a tom vore det enligt min åsikt en bra sak, för nämnda två Linstudieci pkalla en stor ”linodling och. be- ecirklar | KEBRSBULCE, Laholm och beredning — utan att glöm- ma hampan -— om någon slags yrkesutbildning kunde ”organise- ras: Det är, kanske ej möjligt .el- ler " nödvändigt "att. göra .vad belgarna och holländarna reali- serat "på 'detta område, men, till något system av yrkesundervis- ning bör. man komma. . Den 6- månaderskurs som ' pågick un- der krigsåren är kanske en tips i den -vägenr « . v Man anser det i ju 1 möjligt: att ha en bestående lin- och :hamp- odling, samt beredning här uppe, Då är . ovanstående en' nödvän- dighet; även detta skall. man er” ara... - : Under två världskrig har man i. England "varit. tvungen” fram- redning.” Detta har' krävt. .oer- hörda' kostnader. Så värst myc- ket är! inte :kvar i dag. Och de sista : - månaderna . har : England dvs. Belfast åter inåst importera väldiga... mängder ” linprodukter från Couttai, mot mycket höga 'priser för att. tillåta sina lin” spinnerier. : lagra "upp. År 1944 hade ; man, i England, Skottland -och" norra: Irland. c:a 80.000 Ha linodling (spånadslin). Tänk hur annorlunda", det 'hade'. varit för engelsmännen. om 'de än i dag hade: haft kvar odlingen om de urider : kriget . upprättade stora linverken fått arbeta: med : full kapacitet. ; Den. kritik. som : där har framkommit har visst nå- gon”'grund.' En numera välkänd och avliden” spinneri-represén” tant, Mr" J. Houston, från Bel- fastområdet, har skrivit att. det som. fattades, "var kunnighet - i linets', hantering, brist på denna kunnighet. i . den” mån "det be- hövdes, hår gjort att man erhöll för dåliga” resultat : och 'odlarna har: tröttnat? Jag skall inte för- eka att även andra 'orsaker här inverkat, "England har ju en stor I befolkning, och : behöver använ” davsin areal för föda, ': Is Sverige och: Danmark har mån ' dock, tycks. det, - planerat "och : organiserat' bättre, och. utr ;sikter. finns attvinom ännu en tioårsperiod: 2 erelinodling med beredning 'skallt vara” kvar; som är självbärande” och : som "kan "någorlunda täcka det stora bes ovet av linnevärör.. iiTre ting äro "enligt min me- ning. nödvändiga" för. framtiden: ning och utredning samt teknisk 3; | fulländning.» B) .det.:som fram” kommer. här;. eller :i' andra län- der, bör fortast bringas till kän- hedom' av alla intresserade, .det som” korämer 7 utifrån " naturligt- vis. efter granskning och värde: bedömning: för” egna ”förhållan- problem som finns och som upp stå . samt orgåniserande av; yr” kesundervisning. 7. :+ Den" moderna 'maskinella din och harmpberedningen utesluter ej "att "verklig: fackkunskap hos ledare: "och: agerande” behövs. Visst '- underlättar: : maskinerna arbetet, men "även med dem bör linhanteringens ' grundprinciper samt detaljer, kännas av arbets” ledare "och. - arbetarstammen. Ännu har en del ;folk i Sverige och Danmark: blott kommit. till ett ytligt stadium däri, Detta är ingen kritik, ty. vad: som har uppnåtts på så pass kort tid, är rentav beundransvärt." ' Men Iåt oss se detta problem som hol- ländärna ser det för eger del. Ifråga om Tinodlingen vill jag här. anföra 'vad stod att läsa i tidningen ”De Boer” (Bonden) organ. för bönderna i Belgien. ”Linodling 'är . en specialitet”, skrevs det där, och detta är rik- tigt. < För .vår bestående linod- ling (hampodling) och: bered- ning behöva vi mera och mera specialister och få vi det så små- ningom, så är det ej någon tvi- vel om att Sverige och Danmark definitivt skall intaga sin säk- rade plats bland västeuropas kvalitetslinländer, om än så an- språklöst med anledning: av ber gränsad areal, 2 — I Jaså, du har inte såpass tilll tro till mig, så du vill låna mig 200 kronor? -a— Visst har jag det, Det enda jag inte har är: 200 kronor. Lund med en ko, På vägen mötte han ett par skojfriska studenter, som fråga- de, om han skulle in och ta ut lysning. länders : begränsade. Hinodling: — Nej, sa pojken; hon. ska in ;:A) fortsatt vetenskaplig forsk. den. Till sist? C)' Studium” av de: dj om liten. påg var på väg till . i "Boknytt ; Mannen utan: namn” Den namnlöse, analfabeten, eg- nahemmaren, skriver Ivar Johansson om i sin nya stora (i mer än: en: bemärkelse) ' roman ”Analfabeten”. Det är hans egen far, som .en gång i sin ungdom på godset. döptes -om av unga baron, eftersom 'det fanns två med samma namn. Svårigheter- na börjar då ett Eget Hem in- re. Inte blir svårigheterna mind- re av att fadern varken kan lä- sa eller skriva, Gripande berät- tar Ivar Lo-Johansson :om sin får, för vilken gården var allt, betet, ”Analfabeten” har kanske främst - blivit en ära över arbe- tet. ' samt över:faderns gestalt! Man vill, försöka, efter sin ringa rika bok rättvisa i.en anmälan. Sällan har: man suttit så gripen så - helt avväpnad inför roman- figurer. Karske är det, författa- rens egen förtjänst," ty han be- rättar allt som om det hände just nu, man blir satt in i händelser och sörjer och gläds. med dem det gäller. Människoskildringen slår på ett mycket högt:plan, I korta - och klarläggande satser träder romanens inänniskor fram, Fadern som 'räds för att glädjas allt. för mycket då' det: går bra, och som -: känner en" oerhörd ' räd- sla: så fort byråkratin: träder i arbete,' Motlern som "längtar "till- baks till, Eklandet, ;till.-slätten, och som spår olycka. Som hatar den i: grunden: snälle Morbror Janne, vilken med:ett lån hjälpt dem till Egna hemmet, - mot att han får äta och bo-hos dem till sist '- utlöst, då ”Egnahemslånet beviljas. Tragedien" med' Morbror Janne når sin fullbordan då sock- met,, I det kapitlet känner. man igen den" socialsyftande:iIvar .LO- vidräkning med ”ålderdomsvården förr, Man. fattar 'tragiken allra lättast, eftersom föreståndarin-. nan Janne behålla sin tumstock,. hans sista lilla hållhake på verklighe- ten, Han har.nämligen varit tim- merman”: hela sitt: liv och utan tillfreds, > Ivar Lo-Johansson, är'en god | Psykolog. Man märker det i des- hsa -. små " detaljer. Han : bygger upp. . berättelsen med eftertanke och. klokhet, ' Man : träffar på de små händelserna som kommit att medkänsla med 'de fattiga, hans omutliga : rättskänsla"” talar ur denna. bok; I kapitlet ”Jag vill bli: student”: skriver han. om sin egen ungdoms: svårigheter, :hans längtan "efter "kunskap, efter att gen; Historien: med -den vita. mös- öpt «från :postorderfirma, i pande”. i alla sin” enkelhet och man känner hur svårt det är till: sist .då "alt . rasat: samman och då: pojken: står;i ett vägdike och: smutsar ner. dem vita: möss- kullen, Det.bästa kapitlet är ;an- nars enligt .min .mening det som handlar, "om: den nya hästen, Fa-' derns, vilsna: beteende, rädsla. att inte; vara: betrodd,- hans: till : sist rakt "på: sak” "gående: bud, och:hur han: får "sin vackra. häst,' gör ett dernsä"gråt av : glädje, moderns undran; allt flätas intill ett por- trätt av de enkla och strävsam- ma :föräldrarna. och man tycker sig personligen - ha . träffat - dem vid ; kapitlets . slut, Ivar Lo-Jo- hansson tycks nu ha kommit:så långt från stoffet att han kan se på ' det' saklöst; Människorna får träda! fram, det är de som l2ver- upp, och som sedan 'i sin tur » sätter ' färg 'på: berätteslen.; Bästa 'avsnitten : är.:de 'där Ivar Lo-Johansson : inte bryr sig. om att syfta socialt, åtminstone inte märkbart, " Underton finns där, men. den stör aldrig, ” . ”Analfalbeten” är en star: ro- man och den innehåller något av själva livet, Det är en bestående bok, en bok som rymmer glädje och sorg och därmed själva. in- gredienserna till alltets vara eller icke" vara, Trots prisstegringen skall finna läsare överallt, inte minst på den. svensk landsbygd, vars talan, den för. Mjukare, var. mare och mera allmänmänskligt kan inte en författare ta på ett så i övrigt hårt och obändigt äm- ne," Ivar. "Lo-Johansson : är den svenska . fattigdomens författare. samma - människor - känner vardagens : monotona tristess, men också skymtar de ljusa ränningar i-väven som gör allt värt. att leva. Romanen är en hymn till livet, till arbetsmä: niskorna, En hymn om vars rik- tighet man inte kän tvivla, alt är levande och-äkta; Stor littera tur måga andra ord, "Ivar: Lo-Johansson: ANALFA- BETEN, 'Roman, Bonniers: 16: kr. Mr ss DYR .FLAGGNING . Flaggan som vajar på Eiffel- tornets topp måste lagas varan- nan dag eller också ersättas med en ny. Det är den starka blåsten te Tonn å ta studenten, däruppe som sörjer för fl snabba + förslitning, PEgans köpes och fadern blir jordbruka- |. den egna jorden, friheten och ar-|. förmåga, göra denna varma och: sina döddagar, Nu "blir han” till | nen-tär honom till ålderdomshem- | fö Johansson, Kapitlet är en skarp! inte :. ens vill låta: Morbror | tumstocken” känner” han sig inté betyda så ” mycket.” Hans: varma |" bryta "sig en" väg ut.ur varda-. på. böcker Hoppas man att denna |. Han kan skriva om dessa sträv-1- så att man |. | 24cxanr: a "Sverigeloppets efterspel | | Sver klisterna inom RF. 'Var. Att dekretera étt bestämt ja eller > beslutet, : SKYTTARNA ER över hela landet tävlar om pen- i andra. grenar. "Likadant är det inom trav=: och ryttarsporten. Sedan, ligger det nära till hands att fråga sig och det är: : ställt inom" eykeln. och 200 FÖR MYCKET. > <" Men att åka från Hoparända ti som '. amatörer | mycket I synherhet om. man tänker på och de andra orienterarna inte s naste amatörsport, eller att präs' ” få "spela: seriefotboll för” Lingtjärn, " fått orientera och Arne Andersson 2 väl att göra det alltjämt". en , REGLER: . är till för att följas och en 'ama- . tör få inte tävla om penningpri- ser, men begreppet har tidigare varit så tänjbart att det nog hade . räckt med en varning, i synner- het - som man utan tvekan kan ' säga att de 46 som. var med :i' Sverigeloppet inte "var med för : » penningarnas — varken de 5,000 eller 200 kronornas — skull utan "för sporten som sådan. . Nu hind- rar det naturligtvis inte att t. ex. detta nödvändigt, eller att komma vilse i alla amatöristiska årgångar.” ningpriser men får ändå vara med ' Yr. betalt, då är man inte amatö Lennart Hjortvall, Malte Larsson kall få utöva sin spott, världens re- ten Almegård från Svartnäs inte skall £ allt 'idrottsutövande fer dö kuigt? kan man fråga Her nej ställer sig svårt, då det är lätt - 1 a sporten. Man ertåller fina odäsgarten. Man om man är en god cyklist: eller en bra skid< åkare, sedan spelar det inte så stor roll vad man har för känne- dom: inom yrket. En elmontör kan få fin mJäälling som sport-" handelsbiträde" ete. coca , 200 kronor det är för - £ö r in I Ystad g låter det skrattretande, - Ja, nog Olle Tandberg har dock tidigare har fått spela bandy. och" kommer - 0 a Hjortvall ställer upp i en oriente- ring utom tävlan, för att finna kontrollerna; Det är ju här tjus- - ningen ligger. Hjortvall har gjort mycket för. orgenteringssporten inom sin bygd och alla hoppas gi- I vetvis .att han skall fortsätta att arbeta för den, även om det blir, ' lite vid sidan av. Han är ju proffs. Jag tror inte det kommer att-hinz ' dra' honom att lägga banor och . instruera nybörjare. Men hoc- ken vet? = or PALMER-FILLIPINI MOGNA FÖR B-LAGET, ” MALMÖ, (TT) ; nanos A-lag. och : får, åtminstone n tid hålla till i reservla- get,: meddelas till' SDS från Mi- Jano; ". Inom ” klubbledningen är man: "nämligen " efter 'Legnanos fjärde nederlag i följd . missnöjd med, de' båda svenskarnas insat- ser, och" man: förvånar sig över att Palmér varit 'kvalificerad för medverkan i I svenska Jandslaget. MOTALA- LÖFGREN ” a FÅR PROEFSANBUD, . " NORRKÖPING: (er): a " Gustav Löfgren; vänsterinner i Motala AIF, har uppvaktats med proffsanbud från den :italienska div, :IT-klubben: Padova, Anbudet gäller fr.o.m. höstsäsongen 1952. häde i :Jördags årsmöte på Nar re. Katt. med' ett. TO-tal delta” gare... Ordförande var folkskol- lärare": Yngve > Oretorp,' Halm- stad. Till" ordförande” återvaldes hr”. Oretorp och: till. v.: ordf; hr Eric "Peterson, Halmstad. '. Till sekr.” och; kassör nyvaldes frk. Inga-Lisa Harsen, Kungsbacka; efter - hr Nils : Ekelund, Halm- möter i styrelsen återvaldes fru Iris : Manholm; : Halmstad, " och nyvaldes skräddarmästare "Tage Mattson, Laholm. -: Suppl. blev ]lantbr.: Änders Andersson, Ri- sen, och + frk.: > Elly Persson, Rydöbruk.' » 7 .- Till: revisorer; "omvaldes 'hrr Helge" / "Svensson ” och ” Bertil Bergenfeldt, : Halmstad. : Gymnar |- stikförbundets ' + : rikskonsulent Tore Jonsson, Stockholm, tala- de "om" sin” verksamhet. inom: den frivilliga: gymnastiken." Här- efter ,' besöktes 'gymnastikupp- visningen "på Nordens '.dag i Tennishallen, Den: danska :trup- pen : gjorde enligt. allas" "mening ett" gott intryck... Sedan" samla- des man till supé på Norre Katt med” "de' danska ' gymnasterna som” "gäster. : Klubbmästarna korade'i. tennis. Laholms - 'Tennisklubbs .mäs- terskap ä är nu färdiga och följan= de klubbmästare : har korats: herrar, singel E. Tedeby/ dubbel G- Jeppsson/Tedeby, juniorer £ Ingvarsson, damer, singel : Sandén/Tedeby. vo. TYST I KLASSEÅ!. Skolorna har” börjat/och med dem sskolhistorierna, /Den här kommer från ett' gjöldistrikt i södra/ Småland, Lektionen vågick/och « det var väl si 'och' så med uppmärksam- heten " varför: läkrinnan ansåg sig, behöva få set lite tystare, Det ville inte pCkas, ' varför en liten mera förséd Dybörjare an. såg sig böra jälpa lärarinnan med att få tyd i salen, Han reg- fe sig, vände sig om och wäger; - Hör 1 te att käringen har sagt” det: sk! Va: tyst! TANKJÄSARE EMELLAN 'Två' takeläsare ' möttes. De Mönstra? varandra ett ögon- blick,' g/ Sade'den ene a -— pr har det bra, s ee - Hur" yr be det2 Svenskarna Palmér och Fillip- , pini. kommer" att petas ur Leg-|' stad, som "avsagt 'sig; 'Tul' ledar |. &r de "esta: andra: landsändar ha oc .vanligt gott om skickliga och un) .niga -:motormän. Ett allt. uppslu=; kande ' motorintresse besjälar ofta! sörmlänningar, som får. något. ömt trimmad motor. Och otaliga är de motormekaniker av sörmländsk ex-: traktion: i som ' genom sin yrkes-' skicklighet -: blivit eftersökta över .. hela landet.-- >> Gunnar Hellqvist är" Nyköpings- pojke, :.. uppvuxen ' ANA, Raméns och Killanders och: vad han : inte vet. om ' motorer i allmänt 'och losi ÄG i synnerhet skulle sannerligen varaj er inte bara trimma motorer, han kan” trimma bantider också, Som mce-' man har han gjort sig känd som ' när det behövs -men utan "att nå-: kravet. >; + Han debuterade s som sextonåring! 1935 på. Stenbro. rundbana utanför. Nyköping där Jan körde en 1928: års Jap och kom. in som 5: e man i 350-klassen/: ooh kriget som ' han slog igenom på” allvar dåshan, 1945 på NMS första! isbanetävling efter kriget placera-] de sig som etta före sådana namn” . "> själv anser han dock att. hans bäst "prestation åstadkoms i Prag ' soåmaren 1947 då han etter en ae besegrade bl. a, tjecken osak i ett startfä 850-klassen; > - - på ören 20 Gunnar hår en hobby” som a misstänker stjäl "största delen avi. hans fritid, Han uttrycker det lako-! niskt: . att trimma motorn så att den går perfekt, | förd Och så var det skinnknitar” — Knuttarna är hyggliga” i Ny köping "men en och annan” rov- riddare finns det' ju förstås, Så är dåliga som de sämsta. un Jo, bland | annat tycks det växlar” för allt vad motorn är värd,: Och det gick väl. an om. dom ' gjorde”. det. på vägen” men dom gör det mitt 'inne i stan där "dom inte skulle ha en chans att stoppa i tid om något oförutsett skulle inträffa, Och det gör det ju! För 'det mesta. il OIL BKR Le . Samtliga fotbollspelare. samlas på" Idrottsplatsen ikväns kl, 18; 30 I för” träning, i skuggan i av ' vär 'att få veti ' Men Gunnar kan ' : Det Var / emellertid först. etter | ibland och så går det som; nr; det går)! ise haft att ta ställ- s. ” fall har riksidrottsförbundets styre) då dom od Hl vä bättre blir. det väl knappast sedan de förklarat i blicken vid åsynen av: en väll! en lugn: och : pålitlig. förare, : hård; i gonsin släppa efter. på säkerhets- . som E- J. Jansson, Nystedt am, flv det alltid. De hyggliga stämplas så, — vara särsklit' roligt att dra” på låga >. Men inkonsekvent var
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.