rdr nn . sättas om: det. finds två alldeles ” livet självt fastslår, att vi männi- - Bit bygga eller bibehålla -männi- av » Nursia. Munkarna själva började YYYFTTYYTerYeveYYYYVTV vefrvvY YvYreeerrevtYvy PV yYrrevevryv frycv every Y Yt YY mha RA oo a ss dotter från första äktenskapet, prinsessan. Sharnaz, har avrest till Schweiz på en tids rekreation, Shahen däremot föredrar att stanna.” da oljesituationen, inte minst ef=- till FN:s säkerhetsråd. Här .ses .:. omedelbart. före de= . "+ sitt land på grund”av den sp > ter att England hänskjutit tvisten” "shahen tillsammans med gemålen . ras avresad ... 2 gg Söraya," och v och dottern: "Crundsatsen att” alla 'm . Jär den stora .SLUTET AV AUGUSTI starta- i des två öppna lastbilar med 40-' talet svenskar ombord för 'en ut- flykt till ”de tusen fisk en fiska tem-- : Fantasti: skillnaden mel- lan den slösande prakten i'.de och pel” — omkring 25 svenska. mir från Pusån, Det Blev en färd sori sent skall glömmas, Korea är inte, Färden gick genom Pusans norra ra 'vägen mot Ulsan.' Vad vi såg. genom dammöolnet var ruckel och och . plåtbitar, ; bastmattor, säckar och : dåligt lerbruk samt här och där något enstaka hyggligt hus, -.: meter, loppmarknad samt som tid här i Korea: ett myller av mi på stora bördor, primitivt arbetan= de, liksom halvsovande i hukande ellér liggande ställning. Här och där barå smuts, damm, nöd och elände, . utan även de vackra Bergens: land, förorter genom Tong-nea samt 'sto-" balmhyddor, ' hopfogade .' av bräd-, Butiker -och stånd på varannan 1-7 det bottenlösa '- armodet ide krigsplågade koreanernas . hem, Slående är . också : skillnaden” satser inramade med färggrann flo= ra:och med de höga bergen som bakgrund. En oförglömlig syn! — - I Mi” vandrar nyfiket uppför de "höga stentrepporna, kameran kom- mer till flitig användning. Vi häp- nar över den ovanliga synen, prak- 'ten'och fiked en skarp kon- mellan" de städernas damm och fulhet och skönheten hos bergen och :det mognande riset , ute på Jands- bygden, . ;. Grimetonbon : Georg. Nilsson berättar här om en ut- tykt till ett av Koreas förnäm- stå buddisttempel i sällskap. med kamrater: från "svenska fältam- bulansen, sn N allt arbete ligger nere och folket Å niskor i alla åldrar, en del släpande 4 klär sig till fest. "Vi ser vindruvs- odlingar, där blad och klängen bil- dar«..tak: > halvannan",. meter ovan mark, och härliga druvklasar "vän? utanför ;hyddorna en grupp äldre tar (att plockas, Invid bättre och k ;: idkande : det rogi sämre ”ruckel -. mognar de" finäste brådsnelet sler, mn R fru +:l0cav väldiga bergecs' oc "Vägen. går i dalgångarnas botten med 4—500 m. höga bergkedjor in> rttamande, bördiga risodlingar, där små. och stora fält tävlar att gå först i.ax' i en frisk' och grön färg, Sept.—okt, är risets skördemånad, Iden 15 sept, (för koreanerna 15/8) 1 och £frukz= » | ter av olika slag "samt 'majs., I en Sa; fliten s gårdstäppa växer ett träd. 20; oo DN. L ". Och bergen, en betagande syn; en del med Rärlig grön växtlighet och groteska klippformationer,' en del som nakna moränåsar där den röda leran och bergarten lyser rostig. Snart nalkas vi ett litet samhälle, svänger in på en avtagsväg, där en portal . med "inskriptioner på 'det Srhecrtnli 4 sv dag, då ojämlika som skräddarna i liknel- sen, .Socialdemokraterna . inriktar sig inte heller på att förhjälpa in- ika. språket, trast till;de eländiga kyffen 'som "befolkningen nödgas framlev: ina =: Templen" vaktas av en liten : styrka förlagd tätt invid. ingångs- Portaleh,' dessutori av buddapräster och 'tempeltjänare. Alla ger oss ett igt mottagande och. visar oss igt och glatt omkring och pose- ir inför: kameran.: Dessutom: lyc-- kas jag få templens och prästernas jnammi min dagbok. -; > Fantastisk ' tempelprakt, > t Denna tempelgrupp är den andra i: förnämhet i Korea (nummer ett ligger härmare Söul).. Namnet är Döona-nea bomonsa (De tusen fiskarnas tempel). Prästens namn Lär, Pak dong boum; Gruppen består äv ett tiotal tempelhus,' grupperade "I på tre terrasserade avsatser med en stor tempelgård i mitten; Husen är rikt 'ornamenterade 'med sirligt ut- skurha träfigurer.: och målningar runt dem; alla symboler åt den över 2,000-åriga indiska buddan Sa-Ka- Money ble ovilet fal eg var ale Högt under ett tak & ett av husen satt.” tre tempeltjänare i'grå-blå kläder ,. och vaktade "en jättestor visar oss vägen till t ] gen, | känd” förut av. den blonde, reslige polisen Ekdål, bilens förare, ..Nu bär vägen upp mot bergen; lil de och smal, runt åsar och «till het, De ”vill helt omdana påståendet, att världen är födes till och förblir i lika rättig- heter, 'var den franska revohftio= nens spjutspets mot det då bestå- ende samhället, 'Den fick sitt slag- ;treklangen;: derskaw” ett . resultat.” av motsättningarna mellan andliga varelser, som har sin: -plats- i himlens ' olika . hörn. Däremot kan man med skäl påstå, att . samhället utformats. mer ge- i khetstanken på en bredare inte - bas genom en befallning eller 'ma= nifestation —-om den alls kan för- Men i betraktade nan: som ett axiom, I. :v i: Om man .antar "en. absolut jäm- likhet : mellan : människor måste. denna ' 'ha sin'” grund i "att alla människor är jämlikar i fysisk och främst, i» psykisk utrustning: : Att - alla - normala människor går upp<lutr rätt. 'på två .ben och har näsan ungefär mitt 4 ansiktet konstitue+| rar inte jämlikhet, Det' kan' ifråga: "lika människor; Varje människa är ju ett jag, en.individualitet. ; Och jagidealet utformas i, enlighetimed förefintliga, personliga -möjligheter under inflytande av miljön, Indi- viden kan inte överskrida ,sin ur: 'sprungliga - utrustning, men” 'den' an : mer eller: mindre ”inrik ig på" att förädla personlighetens;rå- material: disposition, sinnelag, tem- perament; Därtill. kommer intelli- gensens. odling, . Sitt -grundväsen kan ingen med några medel för- lindra. se a . on Olikheten 1 den mänskliga ,na- "turen kan man iaktta överallt, och skor inte är jämlika, Samhället. är därför sammansatt av motsatta e]l- ter. varandra kompletterande eld- ment — eljest ' vore det omöjligt skosamhällen, Så är det även 1 frå- "ga om samhällsbyggande djur så- 2 I mot flintan' —:hi nom än jämlikheter. Det kan vara nog att. som ' bevis härför erinra om den mångfald av olika individuella krafter vår. riks: dagshistoria: omsluter. 'Stålets slag årt mot hårt — har: icke "sällan utlöst gnistan som tänt: eldig . hänförelse för en stor allmänmänsklig . eller : fosterländsk idé.' Skapat samklangkänsla,. " Individernas dlikheter 'omöjlig- gör" alltså” inte" samverkan: mellan änni Diff i li itrustning snarare berikar än för- minskar Mänsklig. samverkan, Det- ta' kan vara.ett av skälen till att i rt tand hållit fast vid prin= 'att' samhälle "och stat skall isst antal för ganisation till betryggande och ut- det bor- | berg ' med 7 rik: växtlighet, lövskog gerliga samhällets iska or-loch -b 'rskog, inte olik Syd-. oci Mell , + ;veckling av den andliga och mate- riella kulturen”. Det. pågår alltså en upplösning av äldre ekonomiska grundformer, & - Na Under alla statsformer och i alla samhällen," har det funnits fattiga och rika. Det kommer : alltid ' att finnas. vilket system man än till- griper, emedan människorna aldrig varit och aldrig blir jämlikar,' All= tid skall det samtidigt finnas 'snå- la och generösa,. beräknande ' och tanklösa, goda; kloka förvaltare och dåliga, fåkunniga. 25 ere Ler Nb «Den ekonomiska ' differensen" är lagbunden,: Här : gäller lagar som regeringar : eller lagstiftande . för- samlingar icke kan upphäva eller förändra, ” Oavsett . samhällskarak- tären " kommer - medborgarna vatt förbli "olika även 'ur iges, Berg med hi: stup och djup grönska.. Det är vyer av storslagen natur som breder ut sig under och framför. oss, .åt alla håll, så långt ögat och kameran når, Här och där livliga, smutsiga ungar, gen, Korna har för övrigt gott hull härsi Korea, liksom tjurarna, som användes + till dragdjur. De ser fromma. ut och: här. liksom befolk- ningen österns flegma över sig! Äström från Malåträsk pekar ut en hjort för oss i djupa lövskogen, En tjurkalv made.in Korea, säger vi andra, « Tvisten 7 ännu ej' löst! Nu stannar: bilen och vi: hoppar av i en härlig lövskog. Skönt att andas efter den d iga bilfärdent += synpunkt. '. Detta bekräftar: t.o.m, nutida kommunistiska samhällen; Enligt en'sägen fanns det i forn- tiden en tyrann, som i ett avseen=- de hade 'sinne för absolut jämlik= Efter "en "litén'-yandring uppför vallande kor utmed 'den smala vä- |. (2 mi di '), som två gånger. om” dagen: låter sitt: dova muller ljuda över nejden, kallande alla levande växter och djur ovan mark.. Dessutom finns. en ' mindre ”kyrkklocka” : med ”tjuderklubba” av trä, avsedd &ått likaså två gånger om .' dagen: kalla människorna; en stor. (1 m. lång) ihålig fisk av trä, där vakterna med" träpinne trum- mar kallelse till allt levande under vatten, samt en stor gong-gong som. kallar alla flygande, varelser! . Vad vi såg inne i de olika tem peihusen var en prakt som är svår att beskriva, Där fanns den store Sa-Ka-Money "i | guldförgyllning mellan .; två "mindre buddhabilder och " framför på antika -börd' och bänkar offergåvor, rökelse och mat- varor i mängd, : vackra " Husstakar, små trätrummor, rikt 'utskurna in- v ier, målningar runt vä och. utskurna drakar. och figurer i mängd, Jag hoppas att bilderna. ger någon liten föreställning om all den prakt. och, hedendom 'som” sågs av n; skogsvägen : skymtar: t li gens - portal ::och.. bakom den .en grupp; tempel..på terrasserade av- I yfikna svenskar från hn hos- het, ' Han hade: eh järngäng, . som erinrar om det pinoredskap man kallar sträckbänk, Denna använde han för vatt: göra människor lika långa, Var någon längré än sängen blev han stympad. Var någon kor- tare blev han under kvalfull jäm- (och: förtroendekvinnor) ur olika samhällsklasser — inte av en enda mer äckt till önskad längd, Det har funnits "tider när ojäm- likheten "mellan ' människor 'var än nu. befullmäktigad : person, . All - och rande "och partivälde har bestått) Då var olikheten mellan den själv- endast under , jämfö is. korta l b periode: bonden "och torparen orimligt stor, Fyra, fem släktled tillbaka var klyftan djup och vid mellan h och hans un- att: potentater på två eller lär oss, femtio. "ben 'aldrig regerat länge, I vårt demokratiska land har, som: alla vet, skett en utjämning under de' senaste årtiondena, Den har medfört viss grad av likställig- het i politiskt, kulturellt. och eko-| di nomiskt: avséende. Men på grund äv människornas olikhet har inte heller detta skapat jämlikhet, ty lika rättigheter. i vissa avseenden är. . ej " detsamma.: som . personlig jämlikhet,' Alla har vi vår begräns- ning men denna är ju individuellt sett mer eller mindre. snävt till- som myror och bin, - a [tagen c . - . Vissa mystiker har gjort det] Allra minst finns det förutsätt. ringar för ek isk 'jämlikhet, I Klostret Montecassino . ac återuppbyggt == socialdemokratins barndom trodde en del enkla människor på en lika ekonomisk fördelning, som skulle derlydande. ”-Ödmjuka och lydiga lät sig de senare tuktas och behär- skas,' Med blottat huyud stod''de ” | "Kan" abstinyl(antabus)behändlin- koholsjuka 'i Stockholm i hans nu avlämnade - : berättelse över :. verk- vid vägk när herrskapet for förbi. Numera märks - skillnaden föga mellan över- och underördna- le. . Tjänsteförhållandet '. mellan människa och människa "grundas nu ' på : övertygelse om dess 'nöd- vändighet och på etisk känsla, Li- vet 'har: blivit Tjusare och trevliga-' re <—' trots det att.den. absoluta jämlikheten inte existerar, = Jo, den finns på ett område, Vårt folk har sedan långt tillbaka be- handlats 'som jämlikar inför lagen. Det har inte alltid varit så, men en historisk "utredning om hur man skipat lag .med orättvisa . tillhör inte : föreliggande ämne, ' Endast några exempel för att styrka på- göra ” mä ar j en dikt från : benediktinord mModerkloster, som skadades svårt änder kriget, är. nu nästan åter- uppbyggt och. det blir. klart för munkarnas inflyttning någon gång 1 november. 400 arbetare är forts farande sysselsatta "med att åter= ställa det historiska klostret, som grundades år 529 av Bened röjningsarbetena strax efter fient» ligheternas slut, och: de brittiska ockupationsmyndigheterna ' ställde än hundratal tyska krigsfångar till ess disposition, Den helige Bene= » dictus' grav : har: oskadd kunnat Merfinnas bland ruinerna. . Heid h 1890-talet, Sånger i kyrktornet, gett uttryck för den revolutionära stämning han tyckte sig ha avlyss- nat : bland ,'de ". fattiga ' arbetarna. Ringaren sjunger: om ”penhinge- kungen” att ”hans liv är en bhim- mel, .. en avgrund vårt. Vi tjäna svultna . en övermätt”, Men med våld skulle de. förtryckta ta sin ätt: ”Men dig penningekung! Förtrycket är gammalt men frihe- ten ung. Hon står ej vid porten. Hon bryter sig in...” Och sedan ”flyttar med ens vår avgrund in i din himmel” Så skulle fördel- förverkligas! -.: volt Kort före sekelskiftet hörde jag en jurist hålla" ett antisocialiskt f + Av innehållet minns jag endast en illustration som talaren använde för att till-ytterlighet för- enkla frågan om : ekonomisk jäm- likhet. > Tänk er, sade han, två utfattiga skräddare som var för sig av staten erböll ett lika stort rö- relsekapital, - Den dagen ' var de ekonomiskt sett jämlikar. Person- ligen var de däremot icke jäm- lika. Den ene var yrkesskicklig, karaktärsfast, ekonomiskt klok. Den ningen ske och jämlikhetstanken] h I vår äldsta lagbok, Ald- re Västgötalagen, ' finns även en lagmanslängd. Lagmännen, domar- na, får olika-betyg ur rättvisesyn- punkt. Om Alle säges det, att han », Var vrångvis.... och satte många Jagkrokar : och -illistiga påfund ' i vår lag och därför kallades han Kringalle”,. Tubbe Stallare karak- teriseras som ”hård och orättvis”. Lagman Ulvar blev fördriven ”för sina oseder och sin dårskap”. Bön- derna krävde jämlikhet infö lagen, Karle erhöll därför följan- de berömmelse: ”Han! sökte med klokhet efter de män som begingo lagbrott. Han straffade envar efter ans gärningar, Och sitt land fria- de'-han från onda. män och skänd- ligheter”? ' c En : Detta - gäller äldre medeltiden. Men vår historia känner även an- dra perioder, då jämlikhet inför lagen åsidosattes. Detta var fallet under Bo Jonson-Grips makttid under senare delen av 1300-talet. Känt" är även att'vår Frihetstids mäktige inte alltid tillämpade prin- cipen om likhet inför lagen. Tider har alltså funnits när — som nå- gon sagt — ”Iagen är ett sovande lejon, vilket man, så länge det inte väckes, kan smyga förbi lika tryggt het juni i år. Han besvarar frågan ja- kande under hänvisning till att an- talet fall, som i des till dy- från 1-juli 1950 til 30. ling, deras spritvanor; tagit och i god insikt" om”alkoholens farlighet ansett : sig : ha"”änledning att i tid konsultera”. läkare, '. Detta klientel synes 'statt i ökning, och här” har polikliriiken ' en' av: sina viktigaste uppgifter. av " profylaktisk ”:: art. Självfallet skulle dessa människor, som ' sökt pölikliniken. närmast' för att få abstinyl'eller. antabus -knap- past ha. vänt sig till nykterhets- å, sin hö : - lik anstalt, sjönk till ett bottenläge så snart abstinylbehandlingen bör- jade i september 1948. Och trots att besöksfrekvensen «vid polikliniken redan. från början av :1949 mycket kraftigt. har: hänvisni '. Vissa :.. komplikationer der behandlingen,. men i de flesta" fall har -obehagen ansetts väga fjäder- lätt i jämförelse med de allvarliga konsekvenserna , av fortsatt. alko- holmissbruk . na till alkoholistanstalt varit myc- ket. få. Det ser sålunda ut, konklu- derar dr Knöös, som om irntagning på sådan anstalt skulle kunna und- vikas: genom "rationell poliklinisk vård, i vilken psykoterapi och abs- tinyl (eller antabus( ingår som vä- sentliga behandlingsformer, : Man, går inte ärna s ilvmant uk. —/ Som en intressant iakttagelse ömnämner dr Knöös att gamla kroniska, eksem i åtskilliga fall läkts ut under abstinylbehand- ling, 3 sr : :"Abstinylkuren' kombinera +. ; med psykoterapi, ': "Av allra största betydelse abstinylkuren.” -kombinerås : till nykterhetsnö den .. ac. i / fortsättningen "verifieras skulle det kurina betyda inte blott ätt an- staltsbehandling i många fall kunde förebyggas. och stora summor 'där- igenom sparas åt det allmänna utan även att den förebyggande och po- likliniska alkoholistvård, som med- delas av andra organ än”nykter- h ämnad bör ytterli; un- derstödjas och stimuleras, eftersom de hjälpsökande inte annat än i un- dantagsfall kan förmås att vända sig till nämnden vid fall av alko- holmissbruk i tidigt stadium, —- Både i Stockholm och landsorten råder ett utbrett och 'många gån- ger mycket svårartat alkoholmiss- bruk, som inte är känt av de nyk- terhetsvårdande samhällsorganen, konstateras — vidare. "Och bland klientelet finns personer i alla sta- dier av missbruk. Särskilt glädjan- > Skulle resultaten "på" polikliniken F | bör. givetvis fördelas genom" hem- F EA i - or ” "Svenska. Landsbygdens Kvinno- förbund - uttalar ,i' sitt yttrande över” arbetsmarknadsstyrelsens. un= dersökni ående möjligt att. bereda semesterledighet åt för - | retagare sin förvåning över att ut- pletterät själv inte" Å Undersökningarna” med st ordna semester + för: jordbruk s a | gitter i huvudsak sammanfallande : med länsnämndernas. oc, oc -« För'nörvarahde inräknäs i jörd”, Prukskalkylen "en ”semestérersätt- ing 'bå':6 proceht.” Denna 'är "den- sammå” gom” för åntirå ”yrkeske gorier ”och avser att utgöra kofi fensation "för: de Tast' anställda år= de "gjorda "unde! tiågra konkreta förslag. or: oc " sljövrigt sysselsätter" sig förbun= det främst med semestérproblemet, ur jordbruksbefolkningéns " syn punkt och erinrar om att förbundet stående semesterveckor på. skolor, pensionat m. m; också h: r erfarén= het av" svårigheterna' speciellt för der" någon tid av året. bli fria från sina sysslor, Förbundet' har också arbetat ' på vikariefrågans lösning, och - därvid kommit till' det resul- tatet att utom brist på företagsam- het, och förståelse för vad en årlig ledig tid 'betyder.för kroppslig och ändlig -hälsa, är. det oviljan mot att lämna hemmet i främmande hän der, svårigheterna att erhålla hjälp och brist på medel att.avlöna den-- samma; som är avgörande, ' För de tre förstnämnda orsaker- na finns det intet annat som hjäl= per än propaganda: och" exemplets makt, 'skriver förbundet. I. det äv- seendet har SLKF utfört det ban< brytande. ”' arbetet, mer. ' mycket återstår > att . göra. Filmen t, ex., särskilt 'smalfilmén, bör tagas mera i bruk och" dess användning inte endast 'specialiserås till: semester- livets! fröjder utan även användas för. ”att-i populär form förtydliga hur. av ' arbetströtthet: nedbrutna själar : kan stärkås och till: synes vare att vederbörande får sin fysik stärkt -och tid: att i: lugn och ro . | tänka över sin situation, = '? Vidare” bör mer propaganda be- drivas för" vintersemester. För dem som har mycket utearbete är rena hälsomomentet .' genom 'sol och luft inte så viktigt som för dem' som har inomhusarbete. ” Därför bör den semester, som landsbygdens företa- gare och deras familjer; också kom- mer fatt göra anspråk 'på, kunna förläggas ' även till annan tid än den mest "bråda växttiden.", Däri- genom -' underlättas : också " proble- arbetet” vid produktionen kan in- skränkas = till. det: dagligen 'före- . [kommande :'arbetet: "med -hushållet och -djurvården, . I" ett avseende försvåras - bortovaron:: genom vin- tersemestern "åtminstone .. om -den infaller under skolterminens gång, föra dessa utan också måste anlita pålitlig ersättare ' för. deras vård bortovaron." on. "Teller ordna utackordering under I lg blem '" är ju. otvivelaktigt, att -för- liga ansvaret för hemmet faller på den : hemmavarande: 'maken,. som dre. kvalificerad hjälp sköter hem- met.:”I 'de flesta fall, där olika -or- rit :anställda,' har detta" varit för- håljändet, och 'det har" utfallit gott, läven: där skötseln av mindre" barn åvilat dem. I större, svårskötta fa- miljer bör ..den . ordinarie .hemvår- darinnan' inom :kommunert också få träda "till under: rubriken före Syggahde vård” och denna institu: on, enligt'socialstyrelsens nyligen lämnade "förslag 'utbyggas, icke ef-' ter invånareantal utan, efter verk- ligt behov, '. = EN Ng Denna” ”. hemhjälpssemesteri hjälpsnämnden som ' därvid -dock bör beakta, att det — oavsett eko- nömiska . behov —=>är' till de hem k api. Denna senare är all jämt den viktigaste behandlings metoden. Utan psykoterapi år abg tinylens värde som läkemedel" gån. ska: ringa. Det går "sålunda' som! regel inte att bara skriva ut ettå recept på abstinyl eller antabus öch! utan vidare Upplysningar ' eller psy-! kisk . Påverkan "skicka ”patiéntent ifrån sig.. Patienten släpps som fe-! gel inte efter en kansultation' utan! ställs tillbaka efter en vecka, då 'de' första erfarenheterna "av: mediet” neringen diskuteras med honom, Därefter får Patienten återkomma med allt längre mellanrum: om allt går bra, ej blott för kontroll av bej ndlingen utan minst lika myc- ket för att läkaren skall få nya till- fällen till” psykoterapeutisk påver- kan, I många fall har resultatet: av kuren visat sig i hög grad I d som ha svårast med fritidens 'ord- "som .: denna: arbetskraft mesterhjälp, som olika landsbygds- organisationer .i, samarbete med länsarbetsnämnderna lyckats ..en-; rdllera, förefaller det oss. visst, inte organisatoriskt. felaktigt elle 4 svårbemästrat, att hemhjälpsr ämy dérna för att erhålla den vändå fig till... länsarbetsnämnden +: eller den ; som. av kommittén särskilt gtses : såsom;, centralorgan:'och fördelare! ay arbetskraften. ' Denna förmed=| ling, liksom också de korta kurser, som synas ha givit ett gott resul->. tat, bör. som hittills vara kostnads- ; fria." En nämnd, som har till upp- gift att' stimulera intrefet för an. Nadsnivån och den ”lämpli | ft al intrefet f ne, hadsnin pliga ut-; : en och utbildning, lika väl'formbvingen av ett sådant system av möjligheterna dels till psykisk Påverkan, dels till samarbete med gera för h an- litande ay denna arbetskraft bör,!huvudfrågoina vid höstriksda geriom ' sina semesterheni och" frir ; husmödrar .. vid lantbruket att 'uit-. olösliga situationer redas upp tack nm met hemhjälp betydligt; i det att kl då föräldrar med barn i skolåldern i ' licke blott är förhindrade" att. medi F "Enklaste lösningen av dessa "pro- 3 äldrarna "tar: sin längre semester i' olika omgångar, varvid det egent-i. eventuellt med' eri :mer: eller. min= i ganisationers semestervikarier va«- | Pi stanna. vid subventionslinien. :Betarnas semesterlön: För de'tord- brukere tå "lägre - 'inkontstklasser; öom för djurvårdert och eh del an? dra dakligg sysslor” måste ”Jeja 'arci ' bete'saft under I bortovaron;? blir dennes” kalkylmässiga t ersättning otill:.eklig, därför att den till stör? -sta Xteten" åtgår' till den" lejde a -betå'saftens underhåll! och "avlö ning «.-— något .som många "andra big. "öm, .då dessa" kostnader: bört faller eller. helt faller på' arbetsöi varen." Dettå innebär ickerbara' er som "i för: borde :"eli genom 'samhällets, försorg. - ot indre s höjning av 'procentsatsen' r, '. som . härigenori' tillfördes jordbruket; skulle för att komma de - behövande + till" godo, avsättas till.en särskilt fond varur till hem- : hjälpen medel finge rekvireras ge-= nom > t. ex. de lokala ”hemhjälps=. nämnderna. > Detta skulle, utom: den ekonomiska hjälpen, även si kerligen ha till följd: att: upprärk semesterbehovet och - möjligheterna an: tänka 'sig; att. semesterhjälpen 'även "i: ekonomiskt avseende helt inordnas : under: den sotiala hems. Detta är administrativt lätt och an-> tagligen också: del för närvarande för samhället billigaste vägen. -:;7; bygdens folk Utgör: ett viktigt led i kampen mot 'den 'avfolkning som " i sin hefhet starkt åldrande, jord-:" brukaistammen "Även" om "jordbruksyrket é - är"méra Kälsosämt "" än: många andra Yrkerl, "mit" väges dessa fördelår & ändra sidan av den större bunäenheten' .och det;' speci- & ellt'”inder”: Vissa”: tider, ihållande jäktet>mellan ute-' och innesyssklor. Det” "här "av" kända” läkare; flera gåhger ” framhållits," "att t,' ex.'de” 'sammänbrotten; ” förorsa” kade ' av direkt”arbetströttket; hos denna'- kategori är. mera ofta före- kommande än hos andra och likaså - betonas vikten "och möjligheten 'av . ihop både” upplysning och den hjälp samhället ji detta fall kan lämna, ä geh varken obefogad subventioner "De: utdragna" diskussionerna in- Om-LO samt mellan regeringen och > LO: inför. den ny förestående. av-..: talsrörelsen har/—' enligt vad Fi-: nanstidningen for sig veta —: nu. yrkesgrupper ej behöver bekymra”. för- semesterersättningen kan där". diskuteras. ; De extra inkom= > och . vikten ''av att tillfredsställa SLKF pöärgterar: till sist, att -se- hotar; Speciellt på den kvinnliga frontén "och ett icke” mindre ' vik" tigt, d& det gäller'att bibehålla den +" > vid... hälsa : och en; övertrött - kroppshydda, Den =: orättvisa” utan också; er hämmande A faktor: för semesterhs' utnyttjande, '' MN samheten: bättre fästes på själva -: hjälpen 'och' dess med dess: bidrags- + möjligheter '. behovsprövade taxor.'. < En. viss. kalkylmässigt inräknad ) ; "genom "en tids helst årlig > ch rekreation: få! tillfälle ätt: ina nerver: och" > nått ett stådism, där två alterna- ei tiva huvudlirier utkristalliserat sig. : "Sålunda /orde.det nu få, anses, klart att. 1Ö för sin. anslötning till stabiliseriigsplarierna -kommer att kräva ' sitingen 'indexreglering av; aytalslinerna 'eller "nya .subventid+, 4; nér. för . motverkande : av .de pris<..: stegringar, somt' eljest skulle ;:våra ; : att motse 'såsom följd -av ,den' nya '.; lö rörelsen "och den. felslagna, .. skörden samt év, även som :resul- Jat” av, en ny, prisstegtingsvåg på . världsmarknaden,: Det : är att, förs nioda "att LO till slut kommer att -; Om subventionslinjen följs" finns ' - det' anledning räkna med att nya | sub ti ivt k att föras ut i livet från och med Årsa skiftet på basis av m. del anvisade. av: den: 'nu förestående" höstriks-, ig jagen. Frågan om ett nytt-subven= : tiohssystem för stabilisering av den allmänna " pris-- och: ,levnadskost- torde med andra ord bli en. av: , , På bd : : andra var hans motsats. Ekono-|'som förbi ett lamm”. Sådana ”sm; it å hmsp h i ister enligt förbundets åsikt, k ill” Hk i Seen . a ; . Nå y- [de har varit ätt dj | Pustrun till 'alkoholisten eller an-|'I ets 8At knytas till liksom vid de avslut ise-' od j = 3 FSS fr pt led äe Snart från Var- gare” har anta. funnits. "> lniken besökts av a paOlikli- nan anhörig. . on eler a nog abetsnämnden” I denna bör ringsförhandlingarna elen ie st « . . ene förm Å - rämlikhet i = åt vå 2 :. Vs : 5 ingå ö ene 5 or. : så . . -— "of j ” oo. a CK [BPitall Den andre förbrukade det. kultur en vördnadsvärd — höghet hos vilka ingen, alkoholism mänsk.- yr. enn ganisationer. Mål mantade:or- vingen 'och Intresseorganisationerna, 3 i ; — — | |Ekonomisk jämlikhet kan intefDenna höghet har tyvärr en deljlét att döma ännu hunnit utbildas | | " ”|erolsarioner,, såräl . manliga som. ie. on fe en os . 2 > : po ållas, ' emertsn människ kun er ersatt med godtycklig [MEn som av en eller annan anled. ” ANNONSERA mittå ga medlenmar, Dessa kom. | ER NIE RER : j | = ost dude Har just galt tll fras 28 I allmänhet är så individuellt 3parti- och diktaturmakt ning blivit oroliga över den utveck!" - ARA m ittéer böra I i kommunerna dun ag tänker fotvaridra run jor-. Å M . . sön Sa . sens oa - - H - mell; 3) öreni. "Då får ni gå åt g : | ; - > 2 cs Tr ee rs ARS on -$lika föreningar med upp- för ten här galan He ade ; Net... 2 | - - . a en a I PT TR Steer al: LAHOLMS TIDNING - ENDA ING SOM UTGIVES IT Aa ee all LA S” ING - E TIDNING SOM UTGIVES I LAHOLM gt ABORMS TH Go: ENDA TIDN Ä I LAHOLM «ås : ar - - os - H . , » s -” i ; 2 :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.