gorsdagen "den, 47 oktober : 1951: 2 Me rgondagena "bam; I BROR. : oh Ag 6. ”Solig stig föll av under som blott ljus kan uppenbara, gåtfullt "djupa är de stunder.” då vi” helt får, glädje vara. . | (PÄR : LAGERKVIST.) > FAMILJEMEDLEM - hembiträde en vecka, gav sig av ?il ät Sn — Ja. Hon ville bli behandlad som medlem av familjen, och när vi gjorde" det, så...” ' nl Det : "finns in ruktbarare jord för onda och" goda frön än bårnahjärtat, oss "oor ae ä. Moan T Vv ” Vad. menas med -.en, gräsänk- Ung?" En' man med -vigselringen i västfickan och hustrun vid väst- kusten, " H - "Domstol styrker äkten- > 'skåplig trohet '.. Det torde ha hänt för första gj gen som en kvinna har fått sin äk- ttenskapliga troket bestyrkt i ett av domstol. utfärdat dokument. 'Doku-' mentet”. har utfärdats för en gift kvinna "av. domstolen i den tyska istaden ”. Salzgitter ' efter en 'rätte- - igång. Kvinnans make är sedan en tid tillbaka bosatt i Canada, och en väninna till henne hade brev= - . Jedes rapporterat till" månnen att " hustrun: hade begått: äktenskaps- . > brott. Inför rätta ' fick :”väninnan” - medge: att hon. fritt uppfunnit sitt - påstående åv skvallersjukä, och den « över alla misstankar höjda hustrun 2 fick "sitt. dokument ' att' hon . varit .oArogen. kr x Det ” at En Tysk .bastupropaganda "> Tyska saunaförbundet, vilket ut- ' tytt är en sammanslutning av bas- tunjutare och -propagandister, gör stora ansträngningar. föratt göra '' hela tyska folket finsk -bastusinnat. Nu förestår det snart en bastupros Pagandavecka i:förbundets regi" i a 'ningar haglar tätt över, befolknin- gen. att prova bästubadning i den ”jäkfinska” > inrättningen 'i ' för- - 'bundets' frankfurtlokaler; Bastuba- "+ det härdar kroppen ock gör" den ibättre rustad mot sjukdomar, reg- Jerar kroppsvikten, botar vid för- kylningssjukdomar: och: reumatism "samt . har . en- gynnsam inverkan . även på aptit- och sömnlöshet, kort :och gott: 'bastubadet ökar livsgläv - jen, heter det i propnenten Sparbanksordföranden förskingrade även + barnavårdskassan "" HUDIKSVALL (TT) Mess Affärsföreståndaren ..i Jättendald som tidigare vidgått förskingringar av 15,000 "krfrån Gävleborgs läns "sparbank, ' har" nu erkänt att han även förskingrat 2,300 kr från bar- - navårdsnämnderi, då han var. dess - ordförande 1948, Han har vidare erkänt ; vissa manipulationer med ;bokföringen för ett dödsbo, vars afr färsrörelse han förestått. «2: i 4 DE - Joch den med trävägga spp :kl.. 6,25 'och Hade:ni bara ert senaste innan hon 130. procent.” Frankfurt. am Main, och inbjud-. d= |: é SRnRNn — Nu ; + LAEOLMS TIDNING - ut . - Jordbrukets byggraddeorn gel a SESbLukets byggnadskostnader Ip, 0ivsgas ge een sa : | UN cl SV AGR an > > | Prinsessan Elizabeth till filmpremiär ETS Inorå Statens "Fotskningsan- stalt. för Lantmannabyggnader Lund, 'har sedan detta' års bär- jan: es gång. i kvartalet "gjorts beräkningar "rörande: byggnads- kostnädernas- stegring vid det svenska jordbruket, "Dessa un- dersökningar visar, "att den to- tala "byggsadskostnadsstegringen från juli 1950 till juli 1951 ligger mellan 30 och 45 procent. - Den lägre siffran hänför, sig. tili en gård, där bostaden och” ladugår- den: har. tegelväggar samt. loge och -lada. av. träväggar, medan den högre siffran avser en gård, . FRANS: : > där samtliga hi ävå rit ät : s I t us har trävä . - Solen: "går "upp, kl.” 6.22 och Gårdes med stenväggar : är. be. ned kli/17:39. . VUNNET lägen i Sydsveriges "slättbygder lansveriges skogsbygder. «Av, , delkostnaderna: . har : ar- betskostnaderna vid båda går- darna 'stigit med 25 procent. Vå- rens, " avta'srörelser. förklarar "licke hela denna stegring. :Dess- utom" inverkar: dels: genomföras- det av' obligatorisk treveckors- semester, från : och med den 1 juli i:år,: dels att en tidigare i en del avtal bestärnd, reducering av ;.ackordspriserna' vid . uppfö- randet i: av 1 ekonomibyggnader inom jordbruket nu försvunnit: Kostnaderna. för: material ; till grund, överbyggnad; och'inred- ning" visat. en" mycket: oenhetlig | stegring, .'som; ligger någonstans mellan : 35 och : 60 procent.: Den lägre siffran. gäller. för "gården en och den. högsta 'siffrah : vid gården timed? den! största i träan- vändningen. + Kostnaderna” för installationsmaterial,; dvs... för värmer 3; och”:' sanitetsmaterial samt: el-utrustning;.. visar -däre- mot-en' enhetlig stegring på nära .Det-kan : vara: av: intresse att konstatera;': när: de olika: pris- -| höjningarna skett, Det visar sig beträffande, materialet, att detta fran, till den 15 januari i år sti- git .med, 15. å:20-procent;, vilken stegring den 15-april. hade -ökat till 30 & 40 procent, allt i för- | hållande, till. prisläget : ju!i 1950, Den största delen av 'stegringen för materialkostnadernha :inträf- fade” alltså ;fram till: mitten av fram”till' den 15:januari,: för att sedan stiga snabbt:allt eftersom avtalsrörelsen + fortskred '-. och successivt. anslutades.: Den 15 aprilv. hade en. nivå,: som, låg 20 | procent: .. över: : julinivån” 1950, uppnåtts, -. Stegringen . fortsatte sedas-« endast ' långsamt; så att utresultatet blev «+ "=: : fv Högst 12. proc. skador för . standard, klass A. Sn « Svaret härpå kan tyvärr inte 'ONOM ULF RENBORG, LUND med den minsta: träanvändning” si april månad. Arbetskostnaderna | steg däremot: endast obetydligt |. göras -uttömmande här. Det. bör emellertid framhållas att de fu illande ” standardiseringsbe- 'stämmelserna för matpotatis bi- dragit till: att odlarna fått ett direkt intresse av att minska | skadefrekvensen. -' Man kan nämligen f. n. inte "åta s'aridar- disera + ett ”matpotatisparti för I klass A här i landet nu om de mekaniska skadorna äro större än 12 proc, Detta betraktas så allvarligt vid standardiseringen att felet jämföres med stark rmörkfärgning vid kokning. Men även om ett potatisparti inte skall standardiseras utan avytt- ras på annat sätt så. är det klart att mekaniska skador kan' van”” ställa utseendet.:i" sådan . grad att od'aren får ut ett mycket sämre pris än om partiet varit oskadat. -- nA eg De mekaniska. skadorna. på potatisen : kan ha svåra följder under -, lagringen. - Génom «. att skalet är ' trasigt; underlättas brunrötans ::och fusarfumrötans och. naturligtvis, : också. många andra :- svampars, möjlighet att | komma in i -potatisens kött, ' De rötskador som härigenom upp” stå under olika lagrigsförhållan- den": äro ' starkt .' påverkade” av frekvensen mekaniska" skador. I'-synnerhet'. gäller "detta" under innevaranderår då den" sista ti- | — dens '' svåra 7 bladmögelangrepp skapar . betydande -förutsättnin- gar för en riklig förekomst av brunröta. ” Akta" därför : potatisen äl" vid skörden :i'år,: det lönar Frivilliga försvaret 'x'. Laholms hemvärnsområde: = här " den 6 och 7/10 under chefsinstruktör, Manda > Lördag: : Samling i hemvärns- stugan kl. '17.00 - för teori. inne- fattande laddningsberäkning, eld- kommando och målangivning. Ut- rustning: Uniform samt anteck- hingsmaterial te oa rt för " Söndag: Samling vid LS-stu- &an," Hökafältet, kl.” 08.00, vning. lördag och ' söndag ledning av Öv- ning. Terrängtjänst samt spräng- och . mintjänst, Utrustning:. Uni- form 'M-41, "vapen (K-pist.,' kg., g.) bajonett, hjälm och verktyg: Övningen pågår till kl. 15:00 'och är obligatorisk för alla hemvärn, DET KVITTAR - SAMMA >. Jag bryr mej inte ett dugg om vad jag. får: för slags man, bara han är rik, tjusig, snäll och jag älskar honom. co De "RR Måjoren; kom in i stallet, fann sin' häst randigt ryktad och gav stallvakten : -en lätt ' åthutning. Denne lyssnade tålmodigt, « men när .: majoren 'till slut. påpekade att: spillninger', var. kall, kunde han inte 'styra sig utan utbrast; : — Ja, men jag kan väl för: al- la gudar inte stå och värma den heller! nan pm ” Majoren' vänd fe sig om, 108. och gi At Hets Nu måste krafttag till för att ' "stoppa , flykten från skogen, ty ; får den, fortsätta blir. följderna "ödesdigra." Utan "skogsarbetare kän - Sverige inte behålla sin : levnadsstandard och inte heller sin | kulturella. nivå '—> skogs- . +" arbetaren intar på sätt och vis ' Cen nyckelställning. Inte heller "kan" man” klära” skogsbrwtet med tillfällig arbetskraft; skogs- ruket är ett yrke, som fordrar or : kunnighet. Att vända skömmen tillbaka till skogen . ät därför . en av" näringslivets ” mest aktuella uppgifter. - iv ” i” ynpunkter understryks av 2 " Utredningen har nu övertagits a " Dess I - CK 1 : landsfogde Grauers: i Gävle. - :' chefen' .fr domänverket, "genera'= I Mose oa direktör Nik Höjer, som i Svenska FERRARI 2 7 |- skogsvårdslreningens v. tidskrift LÅ ” Snickar-Herman tidigt en,| , framlägger na synpunkter på det= "häst och vagn en gård i grann= söckhen, Här bor K. - o . kommer 'ut ock säger: . -du Ia - hälsa. på" mi käring, legger på lasareftet, +... "— DÅ kan ja 1 göra, säger He « £ man sävligt och "far vidare.” 7" Fram; upp til ' sjuksyster I korridoren: - J, a i I ternamna = heter patienten i et Tildas VI -Söjer” allef'nget i ytrurgiska och medicinska blindtarmap 0.'8, v. och frågår? "> Väd är vad lider hon av: [| st Då få la I vetat een är morgon, på. väg till .marknaden. i Falköping och. passerar, med sin arl i Broa, som = Sa du åka té' marken. så kan; - å förmiddagen "stegar "han | läsarettét och", frågar, en | If "st Vä legger Kårl 4 Broas milda? | ent än Sale kt a ON kirurgiska ani, På uppdelningen I det för fel på, henne" so0eh svaret kommer I. 4 vånad; "ta ”oerhört- Män, : måste, Wäger ”berec ; en :' tryggare : och g." Det . betyder . [ändämäl har; på 'grund.av bygg=. anställning ' med] i ter;och förstärka den fasta arbetar- stammen.” 1” s'nvämnda avseende har vi emellertid hittills kunnat ut=" rätta ganska' litet, Statens skogar har" en icke obetydlig fast bosätt- ning :äv- familjer," som ägnar sig omväxlande -åt : skogsarbete, "ett mindre jordbruk eller anläggnings- arbete. Dit hör skogsjordbruken i södra och : mellersta Sverige och torpen "i: Norrland; Egentliga "fasta skogsarbetare utan jordbruk finns . blott i:mindre. omfattning .och inte i Norrland. Det, är nödvändigt -att ämnda bebyggelse i Norrland och ta Sverige h med koncentrerad - bebyggelse av arbe- tarbostäder i anslutning till störré jordbruksbyar "eller samhällen. +." » Hittills "har inte "mycket kunnat göras åt detta. De stora byggnads- anslag,” som .domänstyrelsen, under ' senare år begärt bl. a. för nämnda 11. nadsreglering och av finarisiella skäl | beskurits : mycket hårt, och. anslagen” måste självfallet I första hand användas för underhåll, mo- ing "och omgruppering av goda, b stad och ar! fö hållån= ; den. En del har, utättats, meh det' långsamt, Den tillfälliga”a ft, som "skogåruket i' stor 'förminskas och försvirka' — flytt-' ningen bört från skogeikkan' också : bli'en' mycket 'snabb pricess. Men en ny, fast arbetarstam Begs, inte | "opp 1'en bandyändninge. ÅN 1 Inom. domänverket har: | fört- sätter generaldir, Höjer, svår! kärn- | ningar av utvecklingen: och sker å ena sidan begränsa behovet ahar- betskraft ; genom -:maskinella $n-. ordningar "och förbättrade arbe - kan snabbt | le” starkt äventyra våra avverk- ler) bobyggen vid de befintliga Tägenheterna.' Styrelsen kommer emellertid att för nästa år fram- lägga förslag till byggande av ot stort antal skogsarbetarbostär ler enligt en plan, som är under utar” betande. Ytterligare uppskov - ingar, ssvårdsåtgärder nu ningar, och skopgsvårdsåt I och för » framtiden. . De arbetare, som en gång lämnat skogsbygden, ' kommer inte gärna åter, även om förhållandena” förbättras. Det. ee | bt bereda sådana - nadsom RR ter att tätorternas : (bostäder. och jord="]. gäl- J' > Trots kung Georges allvarliga sj kd premiären i London på Florence Nighti f - » " vat komma till denna premiär som: i England betraktats som en nationell händelse. Här hälsar prin-" "> sessan på de båda huvudrollsinn ehavarna i, filmen; Anna Neagle och Micha los fil >> Pri SN TR RA AA Elizabeth och hertigen av had e Edinburgh e ade ; för länge sedan lo= :' - prin ses la dy M el Wildin. Till höger om put OHIO- reste jag till India- na och därefter upp till Idaho, där jag nu vistas. Det är en liten förändring, skall: jag säga, Till det- ta vilda; sköna land skall jag åter- komma 'i. senare artikel. Farmen, på vilken jag vistas,' är på 1,500 tunnland och här odlas uteslutan- de vete' och vicker. De senare säl- jas till bomullsdistrikten i södern, där de sås i oktober för att plöjas "ner sorii gröngödsel i april strax fö- re bomullsplanteringen. Jorden här- uppe: är; en "lätt svartmylla, upp- bruten ' prärie "i och: 'berggrunden sticker 'i dagen här och 'var, Kli- matet är typiskt inlands, uppdelat i bestämda tork- och regnperiöder, Vi ha nu haft omkring åtta vec- kors torka, så skörden har avslu- tats och kvalitén, är den bästa på spannmålen,: Här är fem :st, 'själv- gående: John » Deere : skördetröskor på denna ' farm och : alla kår "varit tre veckorna, Att köra en sådan på » vetefält; som det till en börjar tar 5—6 timmar att gå runt, -är utan tvivel .en upplevelse och skulle vä- ra'ännu trevligare om "inte den o-' finns inte så det. förekommer t, o. att skördetröskorna ' utrustas strålkastare . : och går: dygnet runt: "Veten .står, mogen och. gul'så långt ögat når, men inte är då av= kastningen 'per: arealenhet, så "hög som den svenskal.Jorden tillföres emellertid ' aldrig naturgödsel. utan endast konstgödsel vid höstbearbet- ningen.” Höstsådd förekommer all- mänt härav: både. vete och vicker: Man önskar nämligen på grund av erösionsproblemet ha marken täckt av: "grödor :i så” stor, utsträckning som möjligt, för att förhindra bort- tvättning och 'urlakning av jorden med. smält- och regnvatten. ve ödande :regnskurart.. / > När ett regn kommer här är det inte. som hemma, Det kommer till- sammans med åska och dunder, dy- ker upp på några minuter 'och för- >svinner, lika, fort. Men oj vad det öser ' ner ,dessa ; minuter." Får man ej. tak. över huvudet är det. fara värt man blir ihjälslagen av dessa projektiler: till ”regndroppar. : Man tillämpar även systemet med ”strip- farming” här, d. v.'s. olika slag av gor i sluttningärnas tvärriktning. - Uppe"i dessa torra områden an- "vänder man 'konstbevattning i stor : k Från de ständigt snö- 1 snö. täckta topparna . i fjällen hämtas vattnet' via fjällfloder och maskin- grävda kanaler till. bevattningsdi- kena, som korsar fälten på ungefär 100 mi avstånd från varandra, På denna farm användes ingen kohst-' Ta nästa l En" gumma sticker ut' huvudet genom" kvpéfönstret och frågar tåg- klareraren, som står på plattfor- men med signalstaven i handen: . — Varför går inte tåget? + .. -— Vi Väntar på ström, | — Han'”kan väl åka med tåg, sverade gumman, nästa Hos farmare i Vilda Västern: igång från bittida till sent:de'sista |: grödor, skiljda av öppen jord i slin- | -+2erade västar och tofsar runt knä. ': [niskor." Det är' bara vid :folktester 1. L be , men dar använder sig av det enligt olika sy-. stem, Ganska kuriöst är väl också att indianerna arivände” dessa .me- töder så; tidigt som. i "början av 1800-talet, "långt innan. den vite mannen ockuperade hans mark. ; - Efter avslutad skörd här bearbe- tår. man jorden med 'en:tung typ av tallriksharv och sedan får jor- den :vila' till 'efter höstregnen, Då plöjer ' man. och harvar ena dagen samt : sår :den andra, utan att ge jorden, tillfälle att'”sätta sig”. Inte så vidare svenskt, eller hur? Även här ; sås ”handelsgödseln samtidigt med säden och den ”standardbland- nirig”, 'som. användes är ”3—12—6”, d. v. 8.3 &' kväve, 12 & super och 6 96 kali, Av denna blandning, somi alltid kornad, ges' omkring 150 undervi: g: sv Även staten” är. härvidlag ledande; och jördbruke soi; "yrke tycks även vara mera uppskattat än i Sverige. Jordbruket har också en vida stör- ré. plats i radion (den: svenska är ju rent ynklig i det fallet). Före- drag, diskussioner, råd och upplys- ningar "ges varje dag, och ”Farm- rapporterna”. är alltid efterlängta- de programpunkter, i «= "ww, vs | morgnar visat 2 och 3 grader kallt, '; = = bo i st Våga att vara vis; : Som uppskiuter bättringens stund I 0. -liknar en resande, som I sin en- N fald står och väntar, tills floden” ga ne men floden flyter Éch sa yta på samma sät - liga tider: mi sätt I oänds vå rv ön first = "Horatius. ; "Att I världen” den är vishet >; Lo, ,. Nos - TG. van Hippel, |; Del är en-tröstlös och sn lg vara: utom sng Uppgift för vårt. vägväsende. att in N med de för varje år på grund äv sjunkande, penningvärde -allquera otillräckliga väganslagen åstade > i : Från Kinnaredsbygden : September månad börjar att lida mot sitt slut, och vi har redan haft förspel "till vad som är i annal. kande 'Terometern har, et; pa och på sina håll. påstås varit upp 'till 5 grader, » Ännu får vi väl hoppas år soliga och varma dagar för are brukets vidkommande '.då "här 4 .. skogsbygden finnes ännu mycket säd ute.» Just de sista dågarna, i alt det.har: : den: gångna 'veckan -har- kunnåt bärgats in säd, där den varit mo= 0 gon nog, Regnet som kommit'var nog välgörande för betet åt: dju< ” ren som hittills får taga sin. föda , . ” ute,;och det har varit en god'åter=' "> växt på vallarna, ., Ne ' Här och "var uti bygde det börjats . med potatisplockning, Resultatet av denna tycks bli olika "'y : på vissa trakter, kanske beroende . —. | på jordmånen, men äver: det hela pe blir nög. potatisen här i bygden nås : : gorlunda, så man får inte klaga. '- Från lantbrukarhåll önskas all> mänt att här måtte bliva en mild.', höst framåt, 'änny har intet hunnit att göras vid rågsådden samt upp=" tagningen av rotfrukterna. Vidare : rna har "När man söker: idéer och lärdo- mar frågar man sig : "Är det bättre eller, sämre än hemma, är det något att lära, 0: 's. v.2" Man får:dock akta” sig för gene- ralisering och tänka att när vi jäm- för "Amerika .med något, måste wi ofta taga hela Europa som jämfö- relseobjekt.": Amerikas” ' kolossalt skiftande - förhållanden" nödvändig- gör detta, Amerika är ju kontraster- nas”land:' Inte någonstans' finns A är. varit mycket besvärad jav-en,ny vetesjukdom, mot: vilken Illy och f: hn igdom 'så nära vägg i vägg; som” här.” Nog: förefaller det mig som "om .den' svenska levnads- - J. 3, man Inget tb del har. Stora skador: har, åsamkats öch i Nebraska, ansas - och Iowa har dehna "nya ssjukdom” spolierat. vete för miljoniäls kronor, I "övrigt är .man mycket noga vid bekämpning |.av: växtsjukdomar och. skadeinsek- "ter hi Def mest arivända och mest jiyckad bésprutningsmedlet jär Es- i teron .« "andra "medel "av, 2,4- .D-preparaften.' Förutom spannmåls- produktion! har manshär” speciali-' an a as och på jordbrukets. område; kanske vi inte: har maken till de främsta farmarna här —— men inte maken till de -sämsta' heller! Man'kan inte heller utan vidare "taga idéer här ifrån "och ömplantera dem hemma, men man kant. ex. se och lära -hur mycket o. till hur många arbeten en traktor kan användas, exempel- vis. :Om, det sedan hemmga lönar sig”att "&fterapa” är . en annan "sak. serat'sig på a Besättningen på denna farm är 500 Herefordkot. Denna ras:är den näst Aberdeen-Äugus mest utbredda ; Amerika, ' och kallas också i populärt för” ”whiteface”. Farmären här arreriderar 500 "tunn land” betesmark från "ett indianre> servat och där betar nu'de 500 biff- dj uren,.; Vis dem allt som oftast och när vi skall djuren (orikring 20 månader gam- la) ner till farmen, blir det väl en riktig. cowboycirkus, skulle jag tro. Vinterstallar för djuren finns icke, utan de. får- söka skydd ;i skogs- dungar; där de utfodras med hö och gröpe. Korhä "får. kalva. ute i snön även "här, temperaturen är '30 gr. Ci (vilket "inträffar här), -och-'det händer sällan atiyKalvarna inte klå rar kylan,” - . - » Indianerna är som ”vanligt - i folk”, ANA "På" tal iom indianerna, så nog finns 'dom: här, inen inte liknar dam mycket ”Hjortfot”; -”Snabba Fal-. ken; .och- alla: de -andra man läst om. som pojk. Jag skulle tro, att ? - mötte" min 'första indian, som” en amerikansk. turist får: när han re- går klädda i folkdräkter, med bro- na, Vi finner båda att ”inföding: na” är precis” som ”vanliga”, män- och ”jubileer som indianen tar; på och krigsmålningar, men då är han också grann att skåda. Det har ock- ogärna stanhar kvar 'på sina reser- vat. De arrenderar hellre ut dem och. bosätter sig i städer och sam- hällen.” : RNE : rider -upp 'och ser tilll märka' kalvarna ; och ' driva. slakt- |+ jag "erfory samma känsla när jag | så visat sig, att indianerna mycket |". Mel d är sig själv ej nog, den : måste” alltid ansättas på. ett Har inte amerikanerna att lära 2 FÖR neg av Oss? ame) kansk'fårms re, som ”va= e och sett' det svenska 2 alt. "var över, jordbruksstudier och frågade, te. amerikanarna i stället bor- "resa: till' Sverige” och 'studera jordbruk? Riktigheten. i'detta påstående må ju vara hur som helst, men: jag skulle tro att det”är just detta, att å ort och ställe se vad som : förehaves "och "därefter ' döma istort står högre än här | har, .som kräver sin tid, .. . Cor Vad. beträffar byggnadsverksårn.e "+ 7 . heten ' i vårt' samhälle, :. har i det 3: ' ljusnat något på denna front. Efter +, tåligt :väntande har myndigheter= na denna. gång tänkt på oss här uppe i skogsbygden med två tilla stånd. 'Trafikbilägare ;Carl. Svens son, Kinnared, har under. somma ren ' uppfört. en villa; :i samhället där tre lägenheter kati inredas. Vi« 'dare utmed Åmotsvägen har Lelt Sundberg, Tovared; uppfört en en=' plansvilla för egen bostad, Fabri= kör » Hilding : Johansson, ared, > väven i dagarna tilldelats tills stånd för att bygga en större bygg= had 1 samhället -å 'där inköpt tomt ” från Davidshus, 'som skall-inrym« ma” böstadslägenheter: åt Bersona« len vid fabriken, När dessa bygga i nader blir färdiga att tagas I bruk hjälper det: väl något i:dessa. bo=-' N städsbristens.. tider. . Även ”källåre« ro "vo" i mästare” Algot Svensson. .har fått.” mrs sin begäran om 'tillstånd' att bygga ; till sitt hotell bifallen, Då han u ” der årens lopp drivi upp sin rös relse och det här gått därhän att det . 'visat sig att utrymmena är för små . om han i fortsättningen skall kunna ' ; or taga "emot: festtillställningar.. åv bv större arbets Yan Ian fa "Nu; återstår, det" ett . allmänt "önskemål nämligen att den omdig- kuteråde "backen vid . Davidshug skall rättas och den farliga kurvan invid : hotellet. försvinna, --Y dessa' billsmens tider utgör 'den en fars lig " fälla, Flera ölyckstillbud: har inträffat där. Tacknämligt vore om: de ledande :inom -vägstyrelsen inte - - dröjer. förlänge innan detta arbete . Kommer att verkställag,:'« ve PE a a än kan skatta sig lyckliga.” bedöma; - som ;. är det fina i ”kråksången”. Yngve Nilsson, ;. . +— Ja, kanske det, mén hu mån: ga är deff; vt ser till Sverige .och' tror: alla där|- - sig sin gamla uniform med fjädrar] . 5 LYCKA TILL, NORUP”, De olika” universiteten - betyder |: oerhört "mycket för försöks- och! sade på måndagen avgående jordbruka= : -I/ministern Sträng till sin efterträdare” 5 od j a i Norup (t, hj. "metoder jämte '- bättre u och ' å andra sidan höja bosta 4 mirror dt ls Ar en RAA AM ARA ANANAS ANPLIPEANAY RUVAR . KA AL AI AM ärbetslivs 'och. bostadsförhållanden den för befintliga fasohal bl dre åtråvärda. ä SVE: Ms PF RP RAPAAAPKPASDRPS FUPAK SKINS KRAPLSNPAKRPE : = +» RAPPA PPP GP KENPF ÄR ARSOS PS APAFP RA DRIKAPS a hå . Pans poppi II NARE sr Jagar ROP PETER —
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.