(YYYYTYYT YT YY YT NYTT YYYTYYYTYYYYYFYYYY TY YT EFFV TY TY ver ry k i pg je - , IN Re fr —— 0 liga. brödet växte .' skilda orsak att tacka' Gud, ni td tr srt nn EL LANE ED DEER LTL EL APEIRAE ERK RR RPS YYYYFtFTYTYFY YT rver hå Ter vyn Yreyv ve ere RETT TR TS rv RANE ad TTT YYYYSTYTFTTTYYYSY Sabbafstankar: Jag prisbe dig, "Fader, mu -htwnmeltens” och jordens Her -re, för att du väl har dolt det- 1: j ta för de visa och kloka men |- äppenbarat det för de enfal- diga, sn Matt, 11:22 | per far olt för de själv” kloka, - -som tro sig vara fullär- day” 'ehuru de blott läppjat på skapens” bägare, Sitter man i Bolsidan” och njuter livets goda Sbehag, är det nog. Det finns bar ra: en sol och en människa, som an't+rågar efter, och deh män niskan är en själv. För en så- dån materialist :är Gud dold, "+ och hans skapade värld är intet sägande liksom en teaterkuliss. "Dolt, förborgat är livets djupa sammanhang och eviga mål för en sådan inbilsk varelse. Aldrig lyfter han blicken upp mot him" melen för'att tacka Gud. ;:' Men för den enfaldige har vår himmelske '; : Fader uppenbarat sig och.sina. underbara verk, och ju 'enklare vi taga religio” nen, desto mer få vi se av Her- rens allmakt och, godhet. Lärda personer ; äro vanligen mycket ödmjuka. De "erkänna sig :veta ganska litetöav det stora" hela. Den snillrike 'naturforskaren "Carl von Linné brukade säga till sina studenter: ”Här beundrar jag . och. får för andra påpeka Skaparens - - vishet, : som alltid framtråder på mångfaldigt nya sätt.” : : Och säg," hava ö vi" "under denna skördetid bevittnat Guds » försyn, Guds omsorg jom oss maktlösa människor! > Skaparen befallde, "och ”tharken bar: sin gröda, Tackom och lovom ”Her- "ren! I landsbygdens kyrkor. hål” las : vanliga skördegudstjänster vid. denna tid, ' men i städerna. icke: Det tycks liksom det" dag- Stadsborna”" leva" skäl igen.; ; oför- stående för modernäringen och efter .vad.det: sades. till ytterlig- | Gäds välsiga se över: åker och |het . "styvsinta, 7 så i ingeh ville. "Men kommer icke sam" rucka på sin mening, varför mar mö försörjning oss "alla till gor karna. under':de' sista åren levde än; do? Jo, Gud är Vår Fader, och. - vi-äro hans barn, som han för sörjer, Var;och 'en har 'si vi se tillbaka-på levnadsväg, n > Livets godä start, en sund själi en:'sund kröpp-är en underbar, riedfödd gåva. Aldrig kunna vi tacka nog för den skatten. ' Och även öm vi till en tid blivit ned- lagda på sjukbädden, ger. detta oss anledning att tacka Gud. Då - först kanske 'vi förstå vad häl- san är värd, Och: om" vi sedan få stå helbrägåa upp "igen, sam" las' våra tankar kring ' Herren, 'som gav oss nytt liv och hyå " krafter; Prövotiden "var 'oss nyt” tig, "Vår gudstro ' fördjupades' i det andliga livets erfarenhter:. i "Tackom och lovom Herren!:I ett. otacksamt hjärta bor icke glädjen, men". den tack r | Det var själen ker? eler. 84 av' de äldsta personer, 'som Ei -kan : minnas från barn domen, hette Per, men kal'a- des alltid” för Pelle. ' Hån var född” i'Knäred 1806 och 'hans austru Nilla i Ysby, var född aågot år?senare; ' Huru -deras värlekssaga utvecklat sig, . då et knappast fanns någon far: bar' väg. dem emellan , känner jag- ej. Troligtvis möttes 'de på ha'ya vägen för. då de gifte sig, slogo de ner 'sig i Hishult på ett litet : ; dagsverkstorp, under Ox- hult och Sjöboholm samt fingo söra-dryga mans- och kvinno- Jagsverken som arrende för tor- pet; - Att de båda voro arbets- människor, därav; "råder intet tvivel... Men” till " att förbättra torpet, blev 'det icke” mycken tid över. ' I äktenskapet föddes nio barn, fyra. pojkar" o.: fem flickor som ' uppfostrades". i .tukt ..och runt kring de äns själ söm hon fått lära . sig att tillaga tgårderi, "där "hon tjänat i många år! Jag” tyckte mig aldrig ha 'smakat "hågot så gott. . Men hur” mycket: -svärdottern truga” de"Pelle var det omöjligt att få honom. till att ' smaka” anrätt- tingen. Jag! kunde ej tiga utan sade: — def var en dum gubbe sön ej vile äta det” som” var. så gott. . . i Vilket. tenderade: mig smocka av far; med löfte om att jag aldrig "mer: 'skulle få, följa med till ett. gille då jag ej. kun- de hålla . mun. Efteråt. fick” vi risgrönsgröt ' och ' sviskonsoppa. Sen började det knipa i magen, åste ika: några. varv Då jag kom: in igen jöds det: omkring på en tallrik en, bunta' stora eigarrer på, 100 st. 'ombundna. med en bred mag gördel. Hela bunten. hade kostat va brutit forva eller tillstymmelse till hus. Men det. fanns ' någon "skog : på backarna. : Härför, fick han be- tala efter den den tidens värde, det höga priset av. 2.000 kronor, med löfte. om att kapitalet fick stå ..kvar 'så länge. han därför betalade 6 proc. ränta -på dar gen. '> Här. började: han. .på en slättning i skogen att. nedhugga denna och upphugga timmer till ett litet kök. Och när denna var knappt. halvfärdig flyttade kvin nan in... Även hon en törpardgt” där - skogen . avhuggits, på allt avfallet, varefter hackorha: kom- mo: i gång mellan” stubbar. och stenar, ” och ' så sattes ' potatis. Skörden slog så väl ut, att den räckte till vinterfödan och nytt Herrens" förmaning, ;' Men "så snart som . de växt upp tillräc! ligt för att kunna Jlarva kring i markerna fingo. de komma ' ut till andra för att:vakta:' kre ren och på så sätt själva tjäna sig födan. Alla: växte. e-., 'mellertid :- upp ' till « ett: kraftigt. släkte, som 'satt djupa sfår ge" nofna sin: arbetsintensitet ' inom Hishults ' socken, där alla” stan” nade för livstiden utom en 'av: sönerna,. som : bosatte. sig inom Knäreds komnun, d ', det. sar des ”att han' slet: ihjä sig”. Jag, kände. dem alla, : Då”, staten” "inköpte" 'säterierna och äldsta”. dottern -gifte - sig, | övertog hon torpet, Föräldrarna. | slogo: sig ned 'på ett odaltorp:i aridra sidan" av socknen, vilket Pelle "innehade till sin död 1885. Hustrun dog året förut.: 1 Äktenskapet var, . för harmoniskt, ty, båda. voro åtskilda” efter en: tvist omen mygga," då” kvinnan :' lämnade råannen, "utan att återkomma; nh söner som "bodde: nära. mitt hem. det. var: första" gången jag såg Pel'e.. Jag" minnes ännu den nästan, 80-årige raka" och skrafti- ga gestalten; med det stora gråa skägget: som dolde .det mesta av ansiktet,” Och det: svarta tjöcka håret som länge: varit skonat av 'saxén" "och, Kängde' ned på axlar- nä. -Han verkade, efter vad jag tyckte, butter och sade ej många ord. Hustrun, var, ej med på gil- Yet. "Men, jag. fick den" uppfatt- ningen & att han. var förskräckligt envis "och: kunde ej finna sig i några nymodigt ter." själen sjunger lovsånger; Gläd- jen i Gud lyfter oss upp i tack- sägelse, ej blott när vi sitta: kyrkan och sjunga psalmen utan'| ock när vii: ensamhet I möta Herren i enskild andakt.:. Gud uppenbarar sin härlighet för de " enfaldiga, dvs, ' för de ödmjukt troende. Detta är Andens gåva, den största av: alla, .' IH Å | Mel. Sv, på, 474. o käre Pader, hör mig, rn - När Jag vill tacka dig ie «För allt, du gjort och gör mig! Min ando fröjdar sig. : Förrän min tunga lärde > ' Att säga ut ditt namn, ON Allt gott du mig beskärde ” '' Och bar mig i din famn, : Paul Nilsson. ” "Predikoturer Laholm 10 hem, kh, HAk « Bland julmaten av lutfisk och råskalad potatis bjöd moran där: till en alldeles ny 'maträtt: Kött- bullar i: -Stekflottssås, en .'rätt ö, Karup 10 hgm,. kpr. Norbörg, > Offer ..på altaret. till. sv. "kyr ' kans diakonistyrelse, ', + ..x Skummeslöv 11 sönd.-sk, 28 hgm. kpr "Norborg," offer .på altaret till sv. kyrkans : diakonistyrelse; Båstads kyrka: 1 Högmässa (med konfirmandanmälan) kl, -: 14, i Onsdag kl. :15:30 kyrkl, ar. betskretsen i "prästgården, Tors "dag kl... 19 Skördegudstjänst i : kyrkan;” därefter kyrkobröder- na i förs.-hemmet, .. >. Tlasslöv. 9.30 hgm;' kh Hal ind.” Våxtorp ' 12.45 barngåti. 13.30 hgm, .p. Bastholm.- Forna: kon. firmander samlas, - + Hårsabäcks skola 9.30 bärngåt "och gdtj. för äldre, : Hinneryd 9.30 sönd.-sk. 11 -hgm. Betel, "Våxtorp, lörd. 20 bön. sönd 10 fm, s-skola, 17 församlings. ” möte, 19 väckelsemöte, :Vallin m, fl Onsd, 20 väckelsem Vallin m, fl, Menlösa 10 fm. s-skola, torsd, 20 öte, Vallin m. fl, : 11.30 'sönd.sk, 17 aftonsång. P. Bergman, Tisd, 18 missions. |. Frjäsen samlas i Församlings- Skogaby 13.30 ham, kh Håkans- Velnge 13 hgm. m, ”nve, komm, Rydén, .14.45 sönd..sk, Tjärby, 30 hem. m, nvg. komm, Mästocka 10 hem, m nyg. kn. Ljung, Knäred 10.30 hgm. kh, Eriksson. 13 sönd..s.k - + Egernahults skola 15 gdtj. kh, E- riksson. MMishult. 10. hgm. m, nvg. kh Gus- - tafson, Kyrkbuss avgår 9.15 från Skogsgård över Norr ös- sjö och Höj Ränneslöv 9.30 hgm kh. Sjöholm. : Efter hgm, konfirmandmöte med kh: Sjöholms forna kon. frmander, Ysby 13.30 hgm. kh, Sjöholm. " Därefter barngdtj, p. Palmgren: ' Laholm, Salemkyrkan, Sönd, 10 söndagssk. 11 Predikan Alm- borg. " Efter HHN onsd, 19, 30 veckomöte, Almborg. Hishult, Betania, Lörd. 19.30 för- samlingsmöte, . sönd, 11 sön. Srid Eriksson och - sångarna. Torsd. 19.30 veckomöte. Eriks- son. Fred, 17.30 Juniormöte, borg, . Efter HHN ”Torsd, 20 veckomöte, Almborg. Genevad, sönd. 11.30 söndagssk. £kogaby, Martinsons: Söndagsskola, - oe väckelsemöte, p. Runheim, Våxtorpa Misslonshus: 19 pred, Josef Månsson. till c ett: :julagille 'hös en av Pelles S dagsskola, 19:30 Off. möte. Ing |. Veinge, Tabernaklet. Sönd, 10.30 "söndagsskola, 14 predikan, Alm Sönd, 10 Knäred, Betelkapellet, fred." 7.30 Sönd. 15 pred. Daniel Svensson, Torsdag Znholms Luth, Missionshus: Pre dikan söndag kl. 15 av B. Bon- 2k mör. ;Genom.' ”ende sonens” förmedlan fick även jag en dy- lik” cigarr. Den; smakade" veder- värdigt: ock: brann; långt , uppåt på ena, sidan: "Så jag ångrade min nyfikenhet och: lade: snart Port” "eländet! ne +'Alla Pelles Barn ha för länge sen, skattat" åt förgängelsen, Och även dei allra flesta av barn? barnen. ;: :Men', av: bårnbarnens och, barnbarn, äro många i A , kringspridda både i Sveri- i.Amerika; och alla ha väl' Pelle:'söm .hans barn levde. Varom "nutidens folk red alla beky imligheter:: och" tillgång” till social: hjälp, om så behöves, har svårt för. att. göra sig en”riktig föreställning. om. I. en av söner- nas; hem : var jag "ofta, - då där var pojkar: i min ålder,. seder- mera, mina. arbetskamrater. Så jag fick god inblick i dé 'svårig- heter 'som de haft att. bekämpa. Och » jag;-vill. här i korta : dråg tälja:déras levnadssagå, som har mycket: -gemensamt med övriga av: Pelles 'barns.' Han hade i lik- het med - sina övriga" 'syskon ti- digt fått , gett sig bort. för att själv "skaffa sig födan.” Att lägga hågot av, lönen. var omöjligt så han. stod med tomma: "händer, då han vid:storskiftet på 1860-talet inköpte : ett svårtillgängligt ut- marksskifte: på 'c:a 80:tunn'and I för att därå söka, skapa ett eget hem. Det bestod, av ijungbackar och kärr-sidder och var mycket stenbundet. samt -utah en! : odlad " blev'så god att den gick bra att "intill; 'så nästa år blev skörden "jag fick ”mjölka" kon” in. har, han lagt mellan de; ;skiftade utsäde." ' De sade att' potatisen äta utan både sill och sovel.,' Så arbetade "makarna nästan dag och hatt på att utöka åkern på nya svedjor: Råg "såddes efter potatisen "jämte: något nyhackat en' hel tunna. ; Rågen gällde då 30 kr, tunnan "så det fick sparas på brödet. Så fingo, de' köpa :en ko för 28 kronor och fingo, hyra "en för. 6 kr. -om året, Det var gott om arbete i skogen, och il; kärren' höstades' hö i till, 'vinter-. foder, Makan sade en gång: ”Jag grät i' glädje den första gången ”;' Och. det var en högtid då det kom mjölk i huset strax. innan den förste Och gojken gjorde sin, entré. han ". följdes - sé syskon: vc "Men mannen. fick ej hå sin tid odelad att förbättra sitt. jordar gods." Pengar måste". anskaffas till räntan och 'oundgängliga sa” ker som- måste köpas... Så han fick "offra mer än. halva. tiden för arbete :borta för andra. Gär: 'desgårdar kunna räknas. : sam? manhlagt. mer; än” milslånga,. Dem De bära "ännu. vittne om idogt. och; välgjort "arbete, ackord 1, krona om dagen. fick även gör: : mycket. arbete med liga "marker. På vintern höll han dem Järnskodda så de kun" de" gå 'på isarna' med” lass av sten "ock. stockar.. " Barnen :sfingo.. tidigt, börja hjälpa till med arbetet. Och han fordrade - mycket” av dem. Sön” för familjen; den dagen: fingo fe7ej bi ges m om huru! "familjen, tum -för tum miskt "välstånd ” och” oberoende. Stenmurarna ” kring ' åkrarna. så breda att de gott kunde gägnas till :bilvägar' äro bättre: minnes- märken över trägen mans gär- hans grav.” Fru Heldina - Svensson med ett av barnbarnen, .:- Fru Heldina Svensson :i Har- stena i Gryts skärgård i Öster- götland har utnämnts till Sveri- ges husmor nr 1 i en tävling och hon gör gott skäl för hederstiteln Trots att hon är liten och gan- ska klen har hon med små medel hjälpt mannen med fisket. '—- Jag har fätt lära mig att hushålla, " säger fru Svensson i ett. uttalande, men jag har inte stirrat mig blind på ören, utan främst sett - till att få kvalitet, vad jag än köper, Fast jag haft många munnar att mätta har jag alltid använt smör på brödet, sä- ger fru Svensson, som tydligen desson o, tisdag kl, 29 av Dan. Svensson, . ax är vad man med en modern term SE RA Kvinnotorka i "Erlanders nya ministär vållar storm. . Den nya koalitionsregeringen har”. råkat ut för sitt första blåsväder. Det ärde socialdemokratiska kvin: att inte. en enda kvinna” fått plats i den nya regeringen.” En amper skrivelse från det social- demokratiska ' ' kvinnodistriktet 'med- anledning av att. Hildur Nygren fick: lärnna konungens rådsbord - här i dagarna inläm- nats till statsministern, +" ; Redan medan förhand i ingarna onr koalitionen pågick, uppvak- tade ” några . socialdemokratiska kvinnor statsministern och bö- nade : för, att fröken : Nygren skulle” få stanna i regeringen. Statsministern var "enligt de uppvaktande "intresserad - av deras framställning, men någöt resultat av den blev det inte. Nu har kvinnorna gått till ny attack” Vid ett möte behandlade |: man kvinnotorkan i regeringen, och enligt uppgift rådde en stark + och : upprörd indignation mot - varlregeringen . vid sam- manträdet." 2 en liten -stuga med. 2 rum och . ter, lika fattig som hän själv på a jordiska ägodelar men med god : arbetsvilja: .Så tändes en; svedja Och kunde han förtjäna genom ! det arbetas hårt. Hans kor fingo 2 att" framsläpa stenen i otillgäng- är m skulle bliva bröd |! arbetade” sig... fram till ”ekono- bå ning "än stolta monument: vid |. nerna, som gått till storms för | . Sommaren har'i i .Skogaby var .rit ganska lugn 'och väderleken har liksom . runtomkring ' varit lite nyckfull, Det har dock inte varit så varmt som tidigare 'orm åren. Men enligt vetenskapen går vi ju mot en” ny istid, var- för detta naturligtvis! får anses som : ett "steg i "rätt riktning. Åskan: har knallat rätt hårt i- bland. och, bara för en månad sedan". 3og blixten ner, fördär- vade a. ; telefopledningen Volnge" Skogby. Sn «+ Trots den svala sommaren hår Skogaby besökts i av. sommar- gäster, främst : "skådespelaren Arne Nyberg som varje år. drar sig”, tilbaka tll: sommarvila” i i." bergknallarna :i.- sin” stuga, som" ligger” strax : utanför sam- hället, uppe" i > bergknallarna. Även xigenare har visat" sig här uppe men bara för några dagar. Deras ;' årliga:: Itplats = ligger utanför skolan, råen.. i: 'år var det inga : större festligheter 'för- : knippade med : deras vistelse. . Den årligen" "återkommande simskolan” var livligt besökt och bygdens 'ungdomar stöltserar nu med ; sina "erövrade simmärken till egna, föräldrars "och" simlä- rarinnans . förtjusning. ; Herr, Pålsson i Restad har "visst djupt engagerat sig ' i denna simun- dervisning: och närvar vid star- ter : digt medhjälpande ätt bygga en” biygga.+ Träföräd- skänkte virket 'så'kostria- Ett svårt c u& för driften är e- mellertid” Personal-' och bostads" gets ätgondpt Sune H. Örjans- son, men statsmakterna vill inte Exporten, har ar varit det huvi d sakli- ror helt" på: dess" disponent som på så" kort. tid byggt upp. en rörelse söm söker sin like i Hal- Sand, "Med en enastående energi och:en arbetsdag som vida. över- stiger . det - normala, och ändå inte räcker till, ser han nu i'sin skåpelse ett företag som betytt en hel: del, svensk export i all- mänhet och Skogaby-i "synner- het. Att .derina industri är livs- nerven "i Skogaby.; råder - det ingen tvekan om, -Men det är inte bara” T ädlingen som gjort , "Skogabys | 2 namn känt i Halland. Även dess fotbo:lsförening hjälper till att göra namnet aktat. F. n. ligger aget. i ; toppen av division II: och man kan förvänta sig att laget kommer att gå in för att behålla denna placering.” Att föreningen ligger så bra. till ber ror inte enbart på en ”importe- rad : tränare” "utan till största de'en på grabbarna” självå, : som med liv och lust går in för sin klubb. , " Artikelskrivaren, ; varit med om en hel del "före ningsliv på ' andra, betydligt större örter kän intyga” att bätt-|= re kamratanda. och sammanhåll- ging kan inte finnas. Grabbarna « föreningen har i. dagarna pröckat upp sitt: potatisland och att.”det betyder lite: slantar i kassan har gjort arbetet lättare. Det kostar att hålla dräkter och övriga tillbehör samt dessutom förränta en fotbollsplan. Några |: bidrag från kommunens sida har ännu ej hörts av, men förening kallar Prismedveten. Mms i ill en har lagt in en skrivelse så - 4 - visserligen ' inte. har direkt med EN. ”SKÖGABYKRÖNIKA : :FÖR LAHOLMS "EIDNING / a nu 2 nian "får hoppas att” då får sin begärda” skärv. Detta med fot- böllsplanen” i: Skogaby är fak- tiskt: ett kapitel” för ' sig' själv. Det är nog inte många före” ningar som håller sig med egen fotbollsplan, även om den kan” kommunen” 'underhål!er : och äger idrottsplatsen. I Skogaby har ju detta varit idealiskt med tanke på att "skolan inte äger någon plats” att utöva sin fysiska träning. En förhoppning är att kommunen skall få upp, ögonen för detta o. inköpa planen även- som :: övertaga skötseln. ” Över 500: plantor "av 'pilträd, "som 'skänkts' av Esseli, har förening- ens ' medlemmar; 'planterat :- så inte; "skämmer "idrottsplatsen ”stadsbilden?; =," ve . Skörden: i: trakterna har nu kommit i det mesta under tak och, även potatisen är uppe. En- ligt lantbrukarna: själva. här det börjar snart att dragas upp så inte är det brist. på arbete "för arbetsvil.i iga Skogabybor. :Jor- den: verkar" för en. lekman att vara god och de: grönsaker och bär ' som " växer | trädgårdarna har varit mycket. fina-och stora. '. Det. här ' visst: varit rett om- byggnadernas år'i år. Hus efter rats...och: byggts om "och" detta ar. gjort: + samhället mycket | vackrare. Bl. :a:: har: handlanden |: Ivan Nilsson byggt om sin affär. invigningen av affären sker : i dagarna. : I : IResanderstri n ull och "| från; Skogaby- har inte varit större än vanligt men ändå har stationen prövat på tre stycken aspirahter ' till platsen som' av” lösande platsvakt. Får man hop- pas: att ; valet nu .fällit på rätt person? Nn ; Bilskolan har fullt upp att gör Tra.och det är inte få elever som kört. upp hos Gösta, Men så har han” ju en" trevlig -bilskolelärare öch det gör kanske en. del, jag tänker" närmast: på de kvinnliga |- eléverna: :- Lastbilsåkaren - ser rnan : sällan” hålla - still så” "även > Bröderna "Bengtssons lådfabrik går :- framåt” och arbete "saknas intesför” arbetslamporna brinner sent tade "bilar sticker. alltsom' oftast ner till" Skåne "med potatis gch övriga "sorters fruktlådor. ; "Ja: så här det väl inte varit mera-att förtälja från Skogaby. Jo” förresten, en sak till finnes |” ått skriva om; ' Stadsplanefrå- | gan, som ett par: gånger varit på "tapeten, men' som nu snårt är löst til stor sorg för herrar opposition söm från” början vil- e' ha" bort fotbollsplanen: och sågverket, men” som i: alla” fall fått "ge med sig i förstnämnda |- fall, Troligtvis får de även stry”fi ka - på foten vad det betr. såg verket, som ju ligger idealiskt för ' en” exportrörelse av. detta format, ' : "En 'sak till dyker upp I när jag skriver dessa: :rader, en sak som sommaren att göra. Det är av- saknaden av: ett café i fkogaby, m | Värför . kan -inte någdn I vänlig själ försöka öppna ft sådant. Jag tror för min personliga del att det skulle kunng lyckas och et lär finnas 'en lägenhet: le- dig - som skulle passa Mtöm dentligt väl. : - "Sommaren ' lider nu mot. sitt slu och så även'/denna berättel- se från somma/ens Skogaby. ”Plädden. »” ä -STÖRD IDYLL : Det. är Jrdagseftermiddag på | fr ske inte är av klass Örjans vall, | utan: är det” numer. vanligt att | varit ett gott skördeår.. ”Betorna s and den 6. oktober 1951. UU (mörte rr fö statskåp för ätt "under 3: veckor raders vär är dena ränpligaste temperatur. ren för bakterier” att ätveckla. sig i. Genöm ' denna : kontro. kan man snabbt koristatera om fel i fabrikationen” skulle ha . att ” felaktiga. man: förhindra ” | burkar släppas. ut i njarknaden.. Men det är. ytterst" sällan några - fel förekommer: + « På lagret, där den: kände fot bollsspelaren Sune -Pettersson "ar överkommandot, . finns det. massor : av burkar av: "skilda slag, färdiga att skickas ut till Hur många är väl svårt. att säga då det ständigt - . [ES en kontinuerlig .omsätt- : ning. I ena änden har persona” "I len en-trevlig matsal och utan- för skall man, lägga en vacker gräsmatta, : . . Maskin etiketterar z. På lagret får 4 vi öckså se ett tekniskt - mästerverk; i ' arbete. Det är en helautomatisk etiket- Den har "en fantastisk kapacitet. — "8 å 9000 burkar kan den le- digt förse” med : etiketter,. både -: klistra och trycka till demy pr timma. ." Fullt. så fort går det" inte vid vårt besök men nog går det :raskt undan och det tiotal.. damer, som stoppar i burkarna | och 'packar dem i. kartonger får méd förnämliga . etiketter "= fotografiska. avbildningar av in” lut "säkert vet' vad man :' köper ” när man tillhandlar sig: en ES: seliburk. ' '>73- . Vatten. är givetvis ett stort problem på en sådan industri ' och man har också en. borra på vattnet 'på 73 meters djup. "Ser: dan "finns : det. en ”mellanlag- ringstank” -rymmande '- 100.000 ; liter och från denna trycker två ” hydroforer. in vattnet i i fabriken." hus i; Skogaby : har modernise- KAR på den fronten rör det sig visst.| in på nätterna och. fu'las-. fabriken.; Ty för att Esseli skall lika fina som, de. bästa, "som : gjörts hemma och" sålunda inte” några. fåbrikskonserver — ford- tillverkningarna.'. "Laboratoriet finns på grund av lokalbristen ' inrymt -i källaren till disponen-, tens. villa” intill-fabriken: - Här provas. under disponent: Jepps-: sons':, direkta överinseende - av” två utbildade. kemister allt som” tillverkas vid fabriken, innan ,man kokar något i dem, ' provkokar. man i laboratoriet i en liten "provkokare på 20 kg. Kokningen sker. under ' vacuum : kring; 50-60 grader. vilket ' gör , att smaken och aromen hos bär, - grönsaker och annat bevaras på ett helt annat sätt., Genom den lägre ' kokpunkten ' behandlas; :' också : varorha på ' ett mycket skonsammare ' sätt. Men det är varan ”ikontrolleras här... Lika . hoga är kontrollen. på: emballage och fillsatsmedel; vatten och an”. | nat.som behövs. Här tittar i man lyserar vad konkurrenterna hat 4 att komma . med... en mindre station i Göingebyg-! den, Vacker sommmardag, 7 ren- Här ”nere' i -källaren kläcks . idéerna till Esselis. . produkter ” " och här nere skapar man förut- sättningarna för det segertåg, Som gör namnet Esse'i, Laholm, känt vida utöver: det egna lan- det, gränser. Vi kan bara konsta- tera, att det är glädjande för oss att ha fått fabriken hit: och": det är "glädjande att: den ser ut ått gå en mycket stor framgång till mötes. 'Och vi tackar dispor ; nent Jeppsson för det. trevliga a å besöket. - . rr Cel, "vc på stationer; . --Strax . före tågdags kör helt oförmodat en hästskjuts upp på piattformen :' och hästen släpper en stor hög. Förargad över. att se > sitt . arbete så till ingen : nytta, rusar. . föreståndaren ut' och till. rättavisar den körande, som säv-' ler: — Jar men ja kan väl for houn- dan inte hålla 'myssan ;ounger) reg. sida.) Nr me, vilket ' förekommit "och i så fall. kan - teringsmasking ' för. plåtpurkar. .' kunna hålla ' sitt .motto att. en- - dast: sälja kvalitetskonserver — : ras .kontroll och åter kontroll»:v > i I fabriken finns :två - stora : | kokare på vardera :1000 'kg men " ” varvid . kokpunkten ligger' omr - > inte. bara före och efter, 'som rå” > : gjort; uppsnyggat och krattat Å [ allt vara flinka i fingrarna. I. a | det sammanhanget kan. vi också ' konstatera, att Esseli håller sig " nehållet som gör: att :man abso- "". . 135 "meters djup men man tar i allra” "viktigaste" delen av: hela '. Också på, kontrollerar och anar. . ÅS ligt på sin. göingedialekt genmär - i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.