por ' vv NY ) H . = Lördagen: den -6 "oktober 1951 es förpliktat'. i förmedlingen vägrar att betala k '! Ulsköttet för» ungdomsvård ' ; bakifrån: . man : 10.000 stycket :'.. ör sN sot re tt ” ru LAHOLMS TIDNING oe "JENNY ' ; "Solen Igår. upp kl;' ned kl. 17.33. . Morgondagens namn go i BIRGITTA Ce kö Solen"”går upp kl. 6.29 ' och ned kl 11730. - v | Måndagens; namn "Solen; går upp Kl. 6.31 och ned” kl. 17. 28, "VÄktenskapsförinedlile >) med förhinder ' Rätten i Versailles kommer att bli ställd: inför ett svårt avgörande, ' då domarna skall befinna huruvida: en hustrus ,trohet kan avtalsenligt " garanteras i fem års tid. Bakgrun- . den till denna sällsamma process är att'en fransk herre i' fyrtioårs- åldern har stämt en äktenskapsför- medlingsbyrå, med vars hjälp han" för kort tid sedan blev lyckligt gift med en tio 'år yngre änka, Enligt en särskild klausul hade byrån . sig :att hålla käranden ”skadelös — med pengar — ifall, hustruns. otrohet 'skulle svika före" fem 'års tid efter : bröllopet; Tyvärr ' hände :malören redan:några måna" ” der efter' vigseln, men. äktenskaps; :Ungmöns testamente : Min jordfästning" 'skall' firas' sora 'om' det vore frågan om ett bröllop, ' tyvärr:Har jag aldrig fått fira bröl- lop under min livstid, Så lydde en klausul di testamentet efterlämnat . önskan "uppfylldes till punkt ocki- > pricka dch de pengar som den snälf 5 I målet gick åt till:sista pfennig. Tyr ”värr "slutade den -glada tillställnin- gen med ett veritabelt. handgemäng” .eh. del gäster emellan och för den I. fick. begravningen-bröllopet/ ” bäromdagen sitt .: nachspiel inför, rättg . i Landau... Domaren hade emellertid full förståelse d för de icke ” åld: - utbrui Feferna och frikände de åtalade, i Västtyskarna. | i. koloreérad erotik i Bonn :: konstaterar: : bedröyvat, att västtyskarnas : behov "av veckotid« ningar med ofta mindre nogräknat "erotiskt innehåll. är enorm; F. n . utges i västtyska, förbundsrepubli= ken av ett sjuttiotal: förlag sådana "tidningar 'med : en totalupplaga 'på - omkring 1. miljon exemplar, :: i i Det: hände på mälaröbussen : som just var i färd med att starta från Munsö när. en röst kördes” > + Snälla: chauffören, väntå. lic tet. tills jag får på linnet! | : Samtliga herrar i bussen vände ] sig ivrigt och förväntansfullt. om, men deras förhoppningsfulla mi- "ner. stelnade snabbt. Damen var 2 en, tvätterska. som just hivade upp. "sin låda på: :busse — "Vad är det du byggt. Hill? — Ett t skyddsruml .; In En amerikansk turist som gick omkring i Köpenhamn såg: en - sitta på. trappan med, sin katt. "Det var en särdeles snygg katt. — vin ni sälja” den? frågade ” amerikanen, — Ja, men jag ska ha 20 009 för den, sa mannen, ” " - DÅ gick: amerikanen, Nästa. dag kom; han "tillbaka: s - Mannen satt fortfarande på trap. pan men utan katt; I:stället: har de han två vita möss, '—- Var är Katten? .frågade. a merikanen,. '— Jag sålde" "den i. gär för 20.000, Amerikanen var. tvungen. att sätta sig, .,. — 3 jag bytte den mot” de här ' båda mössen. 'De kostar | nya högt -förädlade vetesorter, | Kvidinge ; na läsa; att Golfströmmen, somi | hög. Dock var det riågot. varma” på länge: Jhamnet :| det” ligger... "antaga, att Ryssgatan har något n- risk händelse i gången tid”. Vi "I storia ” ' "I som hels Svartrosten har det ta'ats och det ' har "ibland påståtts,) att sjukdomen uppstått till följd av att, man: numera ' odlar endast vilka skulle sakna . motstårids- kraft. . Men svartrosten är inte någon ny företeelse, och redan för femtio år sedan ansåg man, att) de då nya vetesorterna gyn” nade uppkomst av rost. Men år 1901 härjades även fält med vete av gammalt inhemskt sag, en" ligt följande notis ur en'skåne- tidning för femtio år sedan: ÅRETS HVETESKÖRD i nord- vestra Skåne kan betraktas som fullständigt misslyckad. De ut. ländska, mera. ömtåliga. hvetesor- terna förstördes till allra största delen redan. under vintern, samt omsåddes om ' våren till icke o- väsentlig del. med vårhvete, hvil- ket dock misslyckades, " Och - de + inhemska seorterna, hvilka :" bättre , lyckades motstå senaste vinterns' härjningar och til följd deraf icke i' regeln om- såddes, ha till ytterlighet härjats och förstörts af' rost, I synnerhet är detta fallet å-Ö.: Ljungby— Klippan—Spannarp och" särskilt med Kärrarp, hvarest förödelsen varit så stor att man aldrig i mannaminne sett: maken dertill, an :. Vid. den” i dagarna företagna tröskningen har det visat sig, att hvetet här icke "allenast ger så godt som ingen afkastning, utan dessutom. är. fullständigt förstört till "kärna och : knappast : duger ens till foder. oÅldåsgsteraperaturen för sep- ternber. var högre: än. middags- temperaturen för första delen av juli i år, omtalar statistiker. Detta, är : ju - mycket . märkligt, och snart får vi- väl i tidningar- juli sades. ha avvikit” från våra | kuster, . kommit. på bättre tan” | kar: och vänt tillbaka hit. "Även" "medeltemperaturen för september - "har... varit .. ovanligt re 1949; då det. var' den varmaste september" på" hundra år; Det vackra väder, nu i, höst har. fort- satt. in i oktober, : som ' hittills säkert har- varit .den varmaste z : Men vi" kan" säkert inte hoppas" på "värme". länge till..Se. om, bränsleförråden! De kommer, att "behövas, det är då "Chansen ” finns, att 'den' nya | bebyggelsen, vid Ryssgatan skall bli., färdig : på. långt kortare. tid än vad som är vanligt för såda- na företag." Sedan, vi sist nämn- de "'om,. denna, sak i tidningen, har: gatan” och de där aktuella gamla fastigheterna besiktigats av länsarkitekt Manne Carlrhan, vägdirektör..” Ragnar: von : Sege- samt. drätselkammarle- damöter., Samtliga var positivt inställda för en lösning. av frå" gan ' på. det; sätt,. som tidigare omnämnts i.i Laholms. Tidning. Nu", skall, riksantikvarieämbetet säga "sitt ord; och vi får hoppas, att” det' inte skall” innebära en käpp i Hjulet; som nu håller: på att: rulla med: god fart.ö IN iv Ryssgatan. Det.” ligger onekligen. en liten fläkt av historia över detsamma, Ryssland ' var. ju. i. forna dagar Sveriges” 'ständige ” fiende, 'och nära till. hands att samnianhang med : en; histo” -att Ryssgatans namnhi- kommer, att. klarläggas; när Axel | Ejwertz ger ut sin bok med "Laholms -histöria, gissar, Tiderna jär tyvärr. sådana, - att man :kan; misstänka nästan' vad En kväll för en tid sedan hände det i Laholm, att ett: ' signalhörn' på en bil hi upp. sig och förde ett förfärligt oväsen . ång stund, innan man hann klippa av en el-ledr ning tll. homét.' Folk - började- blijoroliga: ty deffruktade att det var ett' riktigt flyglarm. - Om ett. annat falskt larm ber rättade; flygare östa, Wicken- bergh för sign. demonstra- tionen; av, flygbepudring i Hass- löv i i går. Hr Wickenl ergh hade i torsdags -: eftermiddåg landat på ett fält vid Lund och där ta- git upp ett paket medlVinsekts- puder samt därefter flugit vida” skrivits mycket om i höst, och | hur har det|. förresten: uppkommit? |.” En höstdag vid: -Ödetomten Det var en frostklar, vacker höstdag och: jag. stod vid ett gammalt ' ödetorp mitt inne i storskogen och . väntade på att '$ hundarna skulle få upp -något spår. Spjutatorpet som det än i dag kallas efter soldaten Spjut, som bott där en gång, är ett all- deles ypperligt pass för all sorts vilt: ” Långt inne i djupskogen ligger. det, en' dryg kvartsmil från kyrkbyn, med ostörd vild- mark runt. omkring och en .stor vadker ' sjö ett stenkast nedan- för gårdsplanen. Om man nu skulle kunna kalla den - snart igenvuxna gräsplätten . för gårds plan, ' Där fanns några skäggiga suraplar, nässlorna marscherade f täta led in på den lilla öppna platser, och mitt i all den vild- vuxna grönskan. stack skorstens stocken upp ett: vitnat murske- ' som” en" sista protest mot förgängelsen, i Jag hade förut. hört börättas om gubben Spjut och om hans strävsamma och ensliga liv i en- samheten och visste alltså en del om". honom . och han: familj. Se- dan mer än ett halvt århundra- de: tillbaka vilar: : gubben Spjut och hans hustru i' graven och de av deras barn; som ännu lever, är spridda litet vårstans. häri. världen, de flesta i Amerika, Att tänka" sig att;ha fött upp;nio stycken ” barn : på. denna. lilla magra plätt i ödentarken- och i en stuga, som av den raserade tomten att döma . varit. ytterst liten och torftig., Genom ”hörsäg- ner: visste 'jag" att det varit. en liten ryggåsstuga med: torvtak, låg > och långsträckt, med, ena takhalvan skjutande en bit hög- re”-upp: än "den . andra. .: Under den .Högre delen låg bostadsrum -| met, under den lägre köket och den '.så '.kallade :”kåven”, : där stenplattorna, som utgjorde. golv ännu. ligger. kvar-'under gräset |s och” mossan. "Här" 'var - gubben. Spjut. född: en sång . och: här hade han efter förä'drarnas död tagit. sig en hustru; och levt ett helt. långt liv. Fadern hade 'ute- slutande: levt på fisket och jakz. ten och. det lilla. han kunde få TT fått "underrättelse - om att ett främmande. flygplan — det. har de absolut inte varit svenskt. hämtat ett mystiskt paket på. ett fält i skymningen "och, därefter brått försvunnit. Det var ju en spionerisensation som” hette du- ga, men "upplösningen var, föga .dramatisk:;: den pålitlige Hyga" ren Gösta Wickenbergh hade på avtalad '.' plats hämtat en säck puder. för utrotning av skådein" sekter samt därefter fugit (Hem ” kom "han förreste den kvällen, för" dimma t Ett: annat "Exempel på: far gor. för” det” värsta var förrésten i våra” trakter, skulle | "berättat, att :|henne;,' och. hennes syskon” var ryskt raketplan; av den a biten i täppan runt stugan. -Sonen, Ernst, äg- nade sig mest åt fisket och tog sig även på od ing och dikning åt bönderna i trakten. Av hus- djur hade han endast några get-. ter och höns, ty det var lättföd- da kräk. Getterna fick försörja sig själva största delen av året på skogen, och om vintern åt de asplöv ' och ' vass, som gubben torkat och knippat ihop på. som- maren. Vinterfoder till någon ko fanns inte, så mjölken, som vankades, fick man hämta här och- där i bygden, endera som skänkt. eller mot lite betalning i |4, en eler annan forn ' Av. detta kan : man förstå,” att. det inte fanns mjölk var dag i den tal- rika familjen på "Spjutatorpet. Men : getmjölk, : fisk, bröd och potatis dugde det också, fast det kanske inte: alla dagar fanns så rikligt av. den sorten heller. Det fanns ingen riktig väg till Spjutatorpet då stugan var be- bodd . och. finns inte nu' heller förresten. : Bara några små sti-' gar, som letar sig ut från 'pla- nen åt olika håll génom skogen bort mot bygden. Frid och tyst- nad- härskar" där : i i ostörd öde- marksro, Se CE CE : Under tiden jag satt där på den - gamla - tomten vid ruinen och väntade på. att få höra hun" darna, hade jag tillfälle att göra ; en del reflektioner. Här på den- na. lilla fläck i ödemarken hade folk levt en gång och gett liv. åt omgivningen... Glada -barnröster hade "ekat i skogen och fattiga människor hade här: delat gläd- je och sorg i sin' isolerade till- varo. Mörkret häde farmnat och tryckt. "dem under långa höst- kvällar: och sommaren givit dem värme" och ljus, = " På ' den" lilla stigen än sjön. Kunde man så väl föreställa sig] ;: gubberi . Spjut komma med sin: fiskedon, och vid den nu i- genrasade ' brunnen "hade: hust- run :: hämtat. vatten. : Och där, mitt i ruinen) där. eldstaden ha” de: stått, hade: elden. värmt en gång. och maten lagats:åt 'hung- riga: munnar. Runtom: tomten, där ljungen nu växte” risig och : | : 1) sträv, hade; en: mager gröda spi- . stor. uppståndelse” Polisen hade rat och utormkring hade getter” na: betat och" bräkt.' En fyrkan- tig inhägnad av stora kullerste- nar visade var de 'haft's 'sin fålla. Ett stycke ifrån. där stugan stått; växte ännu några mossiga krus' bärsböskar 'och. ett par tre risi” ga äppelträd. Jag hade hört. ber rättas,” att ett: av: "barnen; : äld” sta > flickan,: hade "varit: hemma ör "att par" år sedan från Amerika, "och då gått till plätsen, där: hon” var född. Fast un stugan”; var riven; tyckte" hon än- sl då att. det var roligt se: deri' gam ra. platsen. I.byn "hade hön det. svåraste för la] skolgången." 'om-. :' vintern. När i! : ön; låg djup och stigen. fram I maot. byn” var igenyrd, måste en- dera > far i eller; 'mor följa med fram till stora vägen: och, gå fö-å' re. Skodonen var' dåliga; så när Medaljotdelning hos Båstads hantverksförening, + Båstads bantverksförening ha. vid utdelades till. plåtslagaremäs- tare Johan Månsson SHSO:s sto- 12. förtjänstmedelj,., en '"utmärkel- se som är beviset för. Månssons verkets : - fromma, . Föreningens 'ordf., trädgårdsmästare Anders Andersson, : - överlämnade 'utmär- kelsen. och erinrade därvid i sitt hyllningstal. om vad Månsson be- tytt för föreningen, som denne alltsedan ' déss start har tilhört och under vilken: tid. minst ett hos honom, . "Många "medlemmar och: hela styrelsen ' voro : närvarande. vid sammanträdet, där för. övrigt föl- jande punkter behandlades. Träd- gårdsmästare 'John' Bengtsson hade begärt inträde i föreningen, vilket” enhälligt ' godkändes, - Ett förslag - till förenkling av intag. avstyrktes, skdan en av de "yng- . medlemmarna” förklarat - hur ceremonien för lionom framstått som. en' stor-högtidlighet, I fort- sättningen : "kommer "således. den sedvanliga.ritualen att bibehållas, Från" hantverkets folkhögskola i Östra Grevie förelåg en skrivel- se för att fästa. medlemmarnas ärksamhet' på sh möj- |; ligheter, till. utbildning av hant. verkets” ungdom. Ordf.,. som ny- ligen besökt : skölan i samband med . avslutningen ' av blomster- binderikursen kunde ' intyga 'det- ta och rekommenderade varmt denna : skola med dess många möjligheter. Studieledaren Ernst Frick: lämnade en exposé över o- lika ' studiecirklar och ämnen och uppmanade medlemmarna att nu vid: höstens början 'snarast sätta igång "med' nya studiegrupper, + . ” Pettersson rasande): nee "Den karlen är den största idiot i värl- man gått en - hel fj dingsväg i i snö och: slask, var det att sitta våt långt upp på benen i skolan. Men” det pjåskades inte på .den tiden, och någonting som heter | ade” bod; Spjuts fru rt Amerika, vidare. berättat. att; hennes:far var en väldig fist]: kare på sin tid; samt även jägar: re. 'Under: lektiderna” kunde han han. ; omkring. i bygden: med en påse: på "ryggen och” sålde ' fisk]: för” några: öre skålpundet. ”: i Få miljen åt' fisk, så. mycket. de or- kade; hönsen åt fisk och — hon påstod ; ;att ; getterna 7 också" åt fisk, fast" det låter ju: en sriula otroligt." Men det var nyttig för där sade” hon, för man blir så redig . i: huvudet :-och smidig. i lemmarna: av det... tes ri alla” Spjuts:: flickor hade” sett mycket. bra ut" som vuxna” och alla had gift sig bra. Tankfullt satt ja och betral tade "den övervuxna ruinen ”ef- ter "stugan, där Spjut med-sin forfilj bott en gång... sr Vid: det; sora. en- gång, utgjort] eldstaden, syntes några svart” brända” stenär och bland "dessa låg en ,bit. av en järngryta med en'lång fot på. Det var väl res” terna” hav! familjens; trefotade N "EJ MÅ JAG SÖRJA, KM MÅ JAG. KLAGA; I OM. ANNORLUNDA OCK LIVET BLEV, 2 ad HON VAR DOCK VACKER MIN BARNDOMS SAGA; s Å HJÄRTATS TAVLA: JAG DEN INSKREV. : / : DU BARNDOMSSAGA,.. JAG OFTA GAR. "TILL. DIG I MINNENAS LJUSA SPAR. C "MED LIVETS GANG LATE VI: OSS NÖJA, ct VI KLANDRE EJ. DEN' ALLVISES RÅD, cv li . UPP: ÖVER - TINGEN . VI. MÅ OSS HÖJA, fa UI ALLT VI KÄRLEK MA SE OCH NÅD. ”"PA- FRÅGAN SNART:-VI OCK SVARET FÅ, "VARFÖR DET HÄNDE OSS Så OCH [ SÅ. uta ” FÖRSONLIGT MÅ" vi TILLBAKA TÄNKÅ za PÅ "LIVETS GÅNG IFRÅN BARNDOMSTID; '' "DESS ÖDEN HERREN. FÖRSTÅTT ATT LÄNKA; ""OSS-KRAFT HAN :GIVIT I LIVETS STRID. - FÖR VAD HAN. VELAT SÅ GE SOM TA SN - VI SÄGE BLOTT:' DEO GLORIA!: MR te GR i NAT ; , : J B. Sellén. 2 +' Död 1939. >” kokgryta, I jag. tankegång, förrän. den: avbröts av: att hundarna klämde i med l: Isket .drev.'e en bit ifrån. — , nu var det inte tid till några meditationer "längre. Jösse. ”vålsade ? ränt- till, sti varmusiken" "och. en” gång såg]: jag en glimt av: honom, då: hari | smet. över.” planen bland: bus-|' karna." En : liten vit blixt, som | flammade til och slocknade i samma” andetag, Så blev det en ny, lång bukt innan lilla jösse uppenbarade : sig igen på det gamla : ! säkra passet. . Men. där kom « -han - nu, vit och vacker, skuttande över den gamla öde- tomten upp mot ruinen, där jag stod. Just som han kom mitt för ruinens och ' mitt skott small, gjorde -han ett elegant 'sidokast tumlade-' ner. bland stenarna, precis. där: den .gamla grytfoten ståck upp. Jag gick fram och tit tade.:på den döda. haren. och | blev smått tankfull. — Sanner-| ligen låg han inte mitt i den e na grythalvan,' gubben Spjuts gamla kokgryta! - - i Ja, tänkte jag, säkert har det legat många harar i den halvt sekel sedan, men nu lig” ger där en igen i alla fall... de i onsdags sammanträde. Där I högt .skåttade insatser. still hant. ot dussintal. gesäller- blivit, utlärda | ” ningsceremonien diskuterades men I: få massor med, fisk, och då: gick.) jä . att. jaga över: steppen sor cowboys, dutande,' han "ansluter sig!” Längre hann. jag inte i min j .nyttoförermål « arbetas efter den egna fantasin och . - S FE + gå för långt, och man måste näs. s intet ont anande av det utlagda Det- nya rättgiftet, som "spelar effektivt rollen av skadegörare Dikumaroldöden < genom Kobra Rax framgångsrikt. på den av Stockholms stad gärd med 260 svin och kroniska råttbesvär, Ericsson och förman Tore Stavsudd uppnådde utomordentliga -re= ultat. Överst 2, v.: In i det sista släpar sig råttan fram och förtär plan rades '; nyligen ägda” Skärpnäcks ” . Direktör " Torsten dikumarolbetet, Undre bilden: uppfun nits id USA, är milt inördande. och ulv i få ändi; våra råttorna, i ge ÅRENS' LOPP CHAR + aaft svårare än. andra naturfolk att anpassa sig efter den moderna ti- dens. arbetsprocess med vittgående det visat sig, att indianerna NM r kommer igen N . Tvärtork har indianerna trivts bäst .där man lämnat dem i största möj- "liga 'ro att leva sitt liv för sig själv, även om detta inte alltid har : varit till deras, eget bästa. De 'om- . råden, som de anvisats, är i regel , ganska karga och de. skördar. som "de kan hämta ur jorden räcker då- ligt. till att. skänka. dem en någor= lunda "dräglig” bärgning, Genom lätt offer för sjukdomar, AR Fastän | dödlighetssiffran' är för- > hållandevis hög, tilltar likväl fö” delsesiffran med varje år, Efter, de "fruktansvärda krigen under. slutet av, förra århundradet trodde man "sig. kunna förutsäga. den” "röda. ra= sens: ' fullkomliga: utdöende, men > detta" visar sig nu" vara ett "full | komligt misstag, Omkring 1900 lev- Sde"av”. omkring Ursprungligen 600,000 ; indianer. i'. USA '. endåst 225,000. 1940 räknade de emellertid | sedan 334,000 och vid slutet av. 1949 rade antalet stigit till 00, 1000, garna- har blivit cowbbys: a edan tidigare förekom åkerbruk undernäring, faller. de' därför ofta. LU Imdi nä är det. naturfolk som haft svårast att anpassa slg | efter, den "moderna arbetspro= cessen, och det är först på seha= |” re år som de åter börjat fylla. en plats i kulturutvecklingen, Liksom förr är. det: kvinnorna som svarar för det manuella ar= betet, och som konsthantverkare: har många av dem visat sig ute Mor: och förr rodukter av indidnsk' |. Aandåslöjd får en allt större av= sättning ' på den krä. kanska marknaden. med "Största precision, Dessa före.” mål som utmärker sig för en ges + ' I nomgående hög kvalitet och" I sin' kap i fråga om utft a gärna i. USA, ”Indian goods”. står överallt högt i kurs, : Knappast mindre; efterfrågade är - en . utomordentliga : » keramiken, 2 Urnorna utmärker sig såväl genöm ' 1 j sin konstnärliga målning 1 lysande färger "med ' s, k. Iindianmotiv' som genom :sin smakfulla form, > : Bland männen: finns det: många ”igehovudnäringen, utgjordes I i'all- rmänhet. av jakt 'och fiske; Men äv ck... krigarha, har” blivit "gamla "uppfattningen, 'att det inte är de" utan hustrun" som 'skall: arbeta . för. att. skaffa ' dem: de medel" som . behövs. till- livsuppehället. Bizöns; hjordarna; som förr gav dem kött, «kläder; "och pilbågssträngar, , är nu”ur räkningen som lever törer tills hushållet, ;; eftersom : även de endast: fin reservat i likhet: med "Däremot anses det inte vara för. hedrande” för deras manliga vär- :dighet. att hålla boskapshjordar och" .s Och "den gom t,' o: mb eventuellt ror sig syssla” med något" nedsäté 1 "något av, de' talrika 'shöwsällskap som''i ingen. vad: denrié väntar av ”rik. "tiga , indianer": krigsdanser, läger. erembnier av:alla slag; krig mellan" stammar, överfall på post diligenser och pacifikexpresståg, Kvalitetsafbeten. Son Id ruvudsakk är . det ; emellertid nnörna som" bidrar till att'för- tjäna" till”: livsuppehället, . Genom ; fåravel skaffar de. ylle som "de spin- I her, för att. sedan framställa” olika skickliga 7; men form. ' och :.. utförande: bestämmes genom + | hustruns -smak,, Indlankvinnan står inte 'sin: vita. syster. efter: när det'.: ilv n gäller. förkärlek för smycken, och . : ”)så visar. det sig här, att prydnadsa föremål av de mest. skilda” slag kan . skapas av silver, Cb; rie Under indianernas tidigare kil? : period var: korgtillverkare och fortfarande Byge tselsätter ; sig indiankvinnorna med. flätningsarketen, ; varvid: de frame: ställer: korgar. till" alla tänkbara” nyttor och Prydnadsändamål : r barnet på ryggen. I Som; maka, och mor. har indian«. ; kvinnan, alltid hävdat sig även un= der de: 'svåraste' förhållanden. Mor je och ” barn ' hör alltid tillsammaris, Aldrig: lämnat "en mor sitt barn I främmande vård; Hon har det alle” tid med sig'och bär det på ryggen; när hon rör” sig utanför. hemmet, . .I dag bär hon sitt barn på samma. itÉ som. skett sedan urminnes ti-- der, d...v: s..i en träställning - med: eller arbetar" på. fältet, hängs trä- ställningen. méd: barnet” upp 1 ett, | träd.” Aldrig finner man en barns! vagn i ett indianreservat. ”, tic : Den”. fortfarande'- ganska: : stora” spädbarnsdödligheten är I de flesta! ” . fall en följd av ohygieniska förhåls' landen 'i synnerhet. vid födseln; Även i övrigt har civilisationen. haft. slags ' vävnader, . Förutom kläder, täcken ' och annat, som 'de" själva? ; behöver, tillverkar de väggbona- dern barnavård, a der; mattor och andra textilföremål E varvid. många uppnår. en mycket i stor" yrkesskicklighot.; Det. finns - bland dem verkliga konstnärinnor,!= «som. " trollar: ; Fm prydnads- och [2 å + knypplings- och Vävnadsarbeteh! . De invävda geo- metriska” teckningarna ” och figu-1 rerna i skilda färger uppstår inte efter något. slags mönster utan ut! Det ockutta problemet har a av tel, och - fil. är John - Björkman, 5 som are, behandlats i en b som ätkommit » »på Lindblads förlag. Förf. har haft tusentals förs anmärkningsvärt ringa "påverkan - på indianernas uppfattning, om mo- SAGT och .: SKRIVET Detta att fresta - tjuvarda- med en kruka brännvin är nästan att tan. beklaga en stackars. krake - som faller för en stackars kruka > å hoppet att få kröka men i'stäl- let får kräka, Och sedan blir åta Jad för att han tagit något'som - han inte ens fått behålla. Denna metod att' spåra tjuvar är inte riktigt fair. Håller man på så; så - och de resultat han t studenter, o le ri meddelar från dessa undersöknin- gar bör kunna påräkna intresse hos |. sådana, "som önskar bekanta sig med ' nutida. djuppsykologi. F 8:50... . « även polish att säga upp sin plats '- vt föls oe "; Cello i 5t, — Far: gifter åsnor sig? — Ja, bara anor. - grytan förr, fast det är över ett |" Så underligt ”k kan det bära till. läderremmar, och när modern vilar .... "de även skickliga - :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.