YyryetyYvYvV yvYYYYVTYYYTYVYYYVPE, Try 4 . : Fd ” och generad. ” ”. teatern, . ' v vyv vYrvFrevYFPYFTVN pöodiessötben sed - LAHOLMS "TIDNING FTyvtrtyTYrYYrerYYyYYYYYYVTY + ' yvY yeesyvevyYvYYYYYYVETYYTT i den 14 mars 1952 Radiotjänst har 1 vinter gett en -' rad föreställningar av modernt bon- dedrama. Det måste anseg mycket värdefullt att drama av olika ty- " . "per sammanförs 1 serier." Man får "då lättare att bedöma både vad som ligger bakom dramat och dra- - mats värde, Teatern är på många sätt ett tidens ansikte som det är nödvåndigt .:att ' lära känna, Hen 1 om man inte från, början insett att dramat till större delen är dikt och " önskedröm, att det är mer saga än .,;verklighet kan” ' man inte nå det isanningsvärde ” och ' den : läxa åt mänskligheten som dramat har: När det gäller landsbygden och Av Märta Leijon - I bestialiske mördare söna sitt brott med sitt eget liv, /: Lot ni ideligen," ; + gen' orå människans arvsynd:: Men kryper den månne fram' här? Finns det trots kälturfernissan hos män-, niskar ett begär till att mörda, plåga eller slå, som får ett slags ut- scenen eller den vita du-' ställes på ken? : I Mer i film och teater mördas. let : Våra kulturprofeter förnekar te" lösning genom att lusten tillfreds-"' -.L- mer på tredje plats i riket vad an- a ( mannaskolan har sysslat bl.a med > de grundläggande ämnena svenska ..dervisning ; som .lantmanrfaskolans + icke bör syssla därmed. Dessa syr- i.-lokal -helysning - de, Jans "7." undervisningsformer. Enkäter bland £. d. elever har 2lyst.' problemet - ur . elevsyn- unkt och lärarna har disku'e- migaj varför. frågan: ' knappast gas ha avancerat närmare problemet inte akut Både föregående och nuvarande 'vinter- kurs är välbesatta "och 'skolan kom- talet elever . beträffar, ' Detta 'oak= .tat "har: "emellertid skolledni kt minskade elevfre- 1. kvensen”vid de fles'a av landets |: länimannaskolor. under pågåen- vin:érkurs har drivit fram rat i-fackorganer: Resulta'et är |: einellertid långt ifrån enstäm- | sin” lösning, skriver Hallands] ANY IN inte på våren, som ju många vill > tro, "utan tvärtom då höstlöven faller. Faktum konstateras i en nyutkommen bok av den holländ- ske psykiatrikern Max Roelsant, com är lärjunge till psykoanaly- sens fader, Sigmund Freud, . På - grundval. av ingående forskningar i ämnet har dr Roelant kommit ” ill resultatet att svartsjuka i lika ” ;hög grad är en fråga om tempe- r och yrke — och som sagt spe- -även årstiden sin stora, roll... > "En huvudorsak till svartsjuka är isstänksamhet,: skriver / Roelant, just på hösten lutar: de flesta iskor åt > misstå , Hösten är. svartsjukans tid, - "'cvärst för de intellektuella: svartsjuka ”har' högkonjunktur "rament som om vederbörandes ål- | - |" 'dast en som från barnsben tende- "rade åt det hållet, medan hos de först genom läsningen av en bok eller någon tidningsnotis elier ge- Forskaren citerar exemplet från en liten stad i staten Ohio i USA, sjukedramer -' plötsligt” femdubb- lades efter det stadens biografer. kade visat två filmer med svart- sjukan som huvudämne. . a : Svartsjukan drabbar st per-" -konstnäre: edan denna årstid främjar en- Kr th skänst och M lankoli; " Misstänksamhet ökar mindervär- dighetskomplex, och vips är svart sjukan framme: -”Den holländske forskarens" rön- har även 'en bety- :. delsefull sociologisk innebörd. Han " satt människor i eko- gjort en "enkät bland de -senaste sex årens elever för att' efterhöra deras "uppfattning om undervisnin- gen och lämpligheten av de for- . Mer, under vilken den bedrivs. I :-nomiskt goda omständigheter och innehavare av högre poster långt inte så mycket drabbas av svart- sjukeåkomman som folk av typen '" lägre tjänstemän eller manschett- "> proletär.: Vad så: angår årsklas- svaren: anlä; både. iella och praktiska synpunkter och. un- -dersökningsmaterialet utgör &n in- tressant lektyr ur olika perspektiv. > Den" allmänna debatten om'lant- . och räkning, Man menar i vissa Jä- erna är svartsjukan starkast hos +: ungdomar mellan 16 och 22 år, -sedan avtar åkomman för ati åter +. bli värre för folk som är mellan >. 27 och 32 år. Hos kvinnorna över "38 år stiger svartsjukekurvan se- lan oavbrutet och det. blir stopp - männen , når: kurvan sin topp. vid ..ger, att detta är 'bottenskolans upp- »gift och att en så fackbetonad un< punkter är riktiga, men tyvärr har vi: ännu inte en sådan effektiv bot- tenskola;”:” Plöriningeenkäten Iiger också besked om, att åtskilliga lant- mannaskoleelever inte har någon annan" underbyyggnad” än” en' ofia bristfällig folkskola." Alla. har hel- ler inte tid eller råd att bevista en folkhögskolekurs, som annars obe- 'stridligen, är "eh utmärkt. förskola till 1 skolans 'kursprogrörb. is finns det teatert na ock bara lägger märke till skå-' Jesnel. . dramat måste vi komma ihåg, att det, även när det är bondedrama, esp Men i radio faller ögats medverkan i skå- inte skrivits för bondepublik'utan "jandliga utgångsläge; "Vet man inte blir det pjäsen och inte skådespelaren. som ; blir huvudsa= ken.;" Där lär man. känna -dramat som det är, detta blir man. både op +» Det är verkligen svårt för lant- bor att känna igen sig på teatern, Visst har det funnits kusliga 'sa= ker på landsbygden — exempelvis 1 Delsbo — påstås det — eter i Da- larna: under häxprocesserna. Men har man som jag haft oturen ätt födas i en urgammal sockén där'det inte i mannaminne förekommit nå- got. mord och där befolkningens svåraste kontroverser, på. flinget'vi rit när någon utsock; på "ortens dansbåna, of NG vn Har man sen:hamnat.i,en annan bondsocken i en' annan del av lan- det! där 'det' också ' finns stiliga bondkvinnor ; som ingalunda blivit > galna och hysteriska inför livets fö vedervärdigheter utan burit ”dem med värdighet och levt ett rikt: och vackert liv in i ålderdomen, skulle man blivit het av indignation inför » det så kallade bondedramat. om man inte känt till att detta bonde- drama inte var ett drama om bön= der utan om förträngda mänskliga reglementerade komplex i stadens samhälle, e , sunda och riktiga: folket på. lands- bygden sittandes i timmar: på: en teater för att få"se mord, skökor, slogsmål och hysterikor och betala för det tilll De har annat att göra, visare ting att tänka pj na Detta är inte ett försök till un- danflykt från verkligheten, som kan vara hård nog, utan ett'ra- tionellt sätt att leva "Finns det ett hål i staketet kring gården lagar . man det, man. visar det inte på + Som uttryck för den drömvärld människorna lever i är bondedra- mat oerhört intressant, , Det är inte roligt men nyttigt att lära känna människan. ' Vi har en samhälls- ordning som av hb i skäl annan förgyll: a ” Söm miljöskildring a, bondedramat,: på få undantag när, ganska misslyckat, men: soin en "spegel. av; vad som rör sig på djupet. .av-- folksjälen är- det nog rätt tillförlitligt: Det väcker inte gensvar hos oss lantbor. Men stads- borna,; som i" störstaden bor:i-en | malande virvel där det mördas, rå- has, stjäles och: bedrages och : där äv gata "ren "kvällvutan att träffa en gatflicka, där kan det vera en: vila att. någon: gång flytta" det kusliga dramat ur; den egna kretsen och se hur. det tar. sig ut i annan miljö, ” Det. finhs nog drama på lands- bygden av i dag, men det är av så- cant slag att det inte är begripligt ören annan publik än den som är född: ch. lever. där. , Och den. är inte'stor nog'och penningstärk nog: för att kunna. bära upp teaterstyc- ket och ge 'aktörer och regissörer en rimlig brödföda,' > - NS Det skulle inte göra sig på Dra- matan, Vasan eller i någon "revy. Det kommer kanske en tid då tea-' tern inte bara är en drömfabrik, då ; | människor får sinne för det ' stora,” som har'verkligt värde i livet och” kan se vad som är den stora djupa agiken i tillvaron. «i=-" "ace. 3 "i Mer för tillfället säger nog Psys: det är. Det är bättre att låta män- i Oh Ack med Ac: i drömmen än i verkligheten .;. Man” kan ju "tvista om detta... : Man kan ju nära en -stilla förhoppning kare sort bortser från gräsligheter-'' despelet -bort. »- Man bara hör; I ' utan strålkastare och - man”, knappt; kan stiga ut på en: kologerna' ”att dramat. är 'bra som” | tie som "kemi, talar åtskilliga i .” Enkätsvaren framhålls od 80 ; procent" av” plönningeenkätetis | svar. rekommenderar också nuvas rande omfattning i ämnena sverisia ock "räkning. När' det gäller ett så dant" väseniligt lantmannack ms - att detta .t.' 0. m,: bör uiöksg, "Däremot "anser -.majoriteteni att fysik och geologi utan större våda kan "minskas något... ;" kn p Den maskinella utvecklingen: vid jordSruket har. självklart fört med sig starkt ökade krav i maskinkun- : skap. Detta framgår också av -ua- "dersökningen; som över hela linjen framhåller vikten av att un - betydelsefulla sådana. ämnen som - utfodringslära, ' ekonomi och. bok- . föring är för nutidens jordbrukaté, varför; man". anser en ökning av dessa som mycket önskvärd. Skogs- skötseln intresserar: självidlart ung- domen -från skogsbygden, men rö- ner inte så stor uppskattning bland "eleverna" från” slättbygdeni - Träd- gårdssköt seln "är ju också mer spe” cialbetonad och här anser: de till” frågade' att specialkurser är att redra framför nuvarande inbakning i den ordinarie kursplanen vid lant- inannaskolan.! i DEN d i Slutligen ' har vi ett "par: ämnen, som ligger: utanför de' fackbetona- .de; nämligen", /medborgatkunskap och diskussionsövning. Det förs nämnda anser. man. bör, bibehållas i nivarande omfattning, men: di kussionsövningarna” vill. man emot gärna ha- utökade. Vi gr, + "Bland allmänna synpunkter kan ånföras, att krav om moderna stu- "di i form av grup dis skymtar, frarh, Tyvärr är detta: ett önederm 51 om att människornas d: ska någon gång ska kunna visas hågot vackert.;. även på teatern, = :". Snoddas-febern >=. Det hände härom dagen i en åskoleklass i Stockholms Söder- bli mindre ondskefulla så jatt det - som ående stöter på Patrull i den ringa ' tillgången på lärarkrafter ' vid" lantmannaskoler- na, Denna studieform kräver :näm- ligen åtskilligt fler lärare, AÅnars är det säkerligen ingen tvekan om studiemetodens förtjänster. ; ; Körstiden'" Ellhör också 'ett. kärt N tansoblek+ &. sork förbjuder oss att låta ens den mest För mycket av det goda - "Elsa och Karin, sex och fem » Kamla, resonerar allvarligt hur det skall bli med deras giftermål, Elsa har bestämt sig för att gifta sig med sin kusin Per, medan Karina anser barnjungfrun Hildur det bästa objektet, Detta finner Elsa olämpligt, : N ot = Är du tokig, säger hon, Två områden: : : Fröken hade gått till material ysummet under en lektion för att hämta åskådningsmaterial. Under tiden trädde en herre in i klass- rummet och frågade efter lärarin- man, Han fick ordentligt besked och, upplyste i sin tur 8-åringarna am att han skulle komma tillbaka Om en stund och sjunga för dem. När fröken återvände möttes hon ev ett enstämmigt rop: . ">— Fröken, fröken, Snoddas har vel här och velat sjunga för oss!! E:nåninzom blev det klart att den arna tagit för ”Flottarkärleks"- ikh 1. teten har inget:emot att kurserna börjar en' vecka tidigare på. hös- ten, ”men eftersom" våren kommer relativt tidigt till västkusten, anser man däremot inte att kurstiden kan förlängas då "7 oc ccs NN : För, övrigt har'åtskilliga andra problem belysts i enkäten.” Plön-” ninge är välutrustat med demon- strati ial och föj in- te några ytterligare önskemål. En sak torde emellertid vara värd att observera, och det är att föräldrar. led. fruntimmer — tänk så mycket | Doddas var vid |na alltjämt i vissa fö | - a all bromsar barn de ska blit: .. > ov oc I tostholms folkskot ikdirek- 0 vissa fall brom m fe ska | "OYT sår Waldemar Ahlén! on isdireka barnen när de önskar Jebomigå en : : oo DRAS ”Surs.. Kunde den RN SNR NN NN RR MAR MAtnr ann | oa eiiteten elimineras betyder det Prenumerera på "Laholms Tidning: ett stort framsteg för jordbrukets .yrkesundervisning. Och det är just detta som är målet för den aktuella SEE RR RR RT mRNA SES ena av oa Ne N Xx Ana debatten kring lfantmannaskolan | årsåldern:'stå "där: och: se" villråX SL åldern, .- förblir >, sedan - tämligen konstant ett tiotal år till . forskarens utredning -”kungar”. på sjukan är absolut en smittosam -: sjukdom, förklarar forskaren. En svartsjuk man eller kvinna bru- + kar regelbundet smitta ner sina vänner. Emellertid tror. dr. Roe- . fyra andra svärtsjukan upptändes :' - nom att de sett en pjäs eller, film. : där antalet skilsmässor och svart-. | soner i de intellektuella yrkena, : -skriver. dr. > Roelant..i Författare, > o are: advokater: och : < iker är enligt den holländske ' | detta sorgliga område. Oeh svart2 "lant att sjukdomen kan botas med : inte; patienten ,råkar ut för ny smitta. För att styrka sin tes näm- ner han exemplet från talrika äk- "ta: par, ln juk ganska pl +; börjar, föra ett harmoniskt samliv, ' sedan de har: förändrat sin , miljö 'och umgås mycket med, folk, där : svartsjuka inte eller bara obetyd=» 'der "det också att förut lyckligt gifta par blir ansatta av 'svartsju= "ka och får trassel i sitt! äkten=" . skap efter flyttning från en ort är och sjunker : därefter lå t, Bland fem svartsjuka personer |; .Ssvar "i finns det i regel enligt Roelant en- menar svartsjukespecialisten, : Kocken: på "MS Ott) just öch" visslade en' slagdänga, som -han lärt sig i New Orleans månaden : förut, allt. under det han brynte en kökskniv, då dörr öppningen, mot : däck : förmörka- des och han: såg en 'dam i trettio dig ut.:Fon var mycket tilldra? gande: "med sitt runda; finhylta ansikte: under det" väloriduléra? de,: ljusa håret,: om kröntes, äv en. liten piffig Hatt, ock "; Ett par smilgropar. blev" syn- ligavsi hennes naturligt rosiga kinder och små trevliga veck vid de' stora, blå ögonen., 4 "Jo, det var angå Edvinsson. ':+3 2 : "—'Jaså, "Var så god och”st in irhytten här innanför. ; > +, Hon” g'annade emellertid först i kabyssen och ägnade all. ling där ett intresesrat, studium under kockens sakkunniga:led- ning: -'Han' blev, allt 'rnera fö tjust.. Så gick de in i: hytter st? korderad hos I hon; sedan hon pr som fru Holger. ”— Ajo” bättre,” men han "kan : inte. följa med den” här. resan, bad:han hälsa." Han ' stannar: kanske på, landbacker), sa hans ben s -— Ja, det är klart, att han må | ste + sköta -"sig, sa. kocken för- hoppningsfullt, han var. gammal nog i tjänsten" att stå i tur till befordran. = ta its 1 —" Han bad 'mig hämta häns väska, sa fru Holger. LO .Kocken grep en: svart väska, som stod under bordet och sat- te fram den tess tr te :— Tack så mycket; log hon. Ja,” det : är. synd om stuerter. : Han trivdes bra ombord, sa han: Och mycket har hän haft att stå i, förstås: Skaffa mat och dryck och” så - där till hela besättnin- + Just/det fn vite '— Han tycks gärna vilja ha det bästa” åv allting också, sa hon skälmaktigt."!s.ss oc" —:; Jojomen, han är 'kräsen, stuerten” Bara det är go't nog åt honom”: Och han 'har ju lätt att komma åt det: också, han har tumme med skeppshandlarna ö- Kocken såg forskande på hen ne. Så skakade han-på huvet, 2 Han är måttlig, sa-han hög tidligt. ? Mycket måttlig — :och vch des: & > => Han spottar visst inte i gla j' set heller? mn | man : kunna . säga.. Precis tvärt hjälp av miljöförändring och om vilka: efter oräkneliga | «ligt förekommer.' Tvärtora, hän= till. en annan: och där, de börjar : umgås med nya människor, som 3 ittohärand. komman bör faktiskt inte tas lätt," om mot hans smak när det gäl- ler fruntimmer; konstigt nog. — Såå. Fru Holger -än tidigare.” Socialstyrelsen har be-' skilt angeläget är det att råda' bot . Frun; som är gift, har. kommit. utiderfund "med ”åtmin- a kocken försåt- Jaså, sa kocken lättad. Jo, Som jag 'sa,: jag tycker. en. karl ska: hålla” på sin värdighet och inte: gå öch snacka med flickor överallt.” Stu / ten? vara rätt sträm här hemma å' värmen "var det som om amla Adam levde: upp in- öm honom, Det var väl en drag- ning:.han hade åt det exotiska, sarhan ibland; Jag tror inte det blev""mycket " mer än prat och fjäsk, men. ändå! Jag för min del -| tycker. som 'så,' att om” man har turen. att träffa en. rar och'— trevlig .flicka' så: ska. man. ägna sig helt åt henne 'och 'strunta i andras Mal ANA .” Fru' Holger gav honom ett så förtrollande” "leende; ” att "han blev alldeles varm, Hela Uv Det är precis vad jag har sagt ” till 'stuert Edvinsson, sa slog, hon. hjärtligt; Vi förlovade oss härom dagen. Hah funderar på att.. stanna på landbacken, och med tanke på vad ni nyss sa om hans, dragning åt det. exotiska, tror jag det: blir hälsosammast för honom. Jag har honom rätt bra i min hand så jag ska nog laga, - att. det blir så. : Tack så raycket för er vänlighet och er — uppriktighet. Adjö. --- "I 'en blink nappade hon åt sig väskan och försvann ut genom kabyssen. Underdörren gick i- gen med- en smäll och väckte kocken : ur chockverkningarha. Han var rätt het om öronen då han återvände ut i kabyssen och — denna gång utan a't vissla men 'med .större. eftertryck än förut'-— fortsatte att bryna kni- ven. | rs ” '" KORT TELEFONSAMTAL ---En vacker flicka, som stod i kö vid. en telefonhytt, vände sig till kvinnan bakom henne, or - Det tar inte lång tid, sade hon. sparsinakad. Han är mer för år sär Jag skall bara ringa av. en Pojke i örat, : oc der vägen; men så fort vi kom .| 1er i dessa hem, alltså flera än p! Ö "kons sällskap till Akershus slott. . Här ses de ut TA arshas fort : mingsportarna, I' bakgrunden: kommendanten på < NE ? es ov vs överste Bölling. Debatten om 'åldringsvården. 2 de tilldragelse - : Vi har utan tvivel råd att bereda medborgarna en tryggad ål- - erdom framhöll söcialmiastern i sitt svar på hr Ander- .hergs (5) interpellation om åldringsvårfens aktuelia läge. Siffran - : åldringarna väntas 'stiga med nära 50 proecnt under de när- maste d i men om. produktivi "liksom" under de se- ' näste åren ökar med 3—4 procent per år, kan detia jämföras med " ett årligt nytillskott av minst 190,000 "arbetsföra, Tillväxten av , åldringarnas antal blir då inte avskräckande, även” om den kan > fördröja: välståndsökningen. Vv SED ere a Den aktuella' debatten kring åld- aldrig ta på sig'att tillgodose: mer | ringsproblemet ” har i första hand jän en ringa del av de gamlas be- ällt .' vårdfrågorna och -jag anser I hov: av personlig omvårdnad. Den gl Fas VÄN | eg i - enskildes ansvar för sina gamla: den.” kritiskt inriktade press- och. föräldrar. ninskas inte... . mötesdiskussionen på detta område - vara. en glädjande" företeelse, fort- | satte hr Sträng. Man ställer nume-' talet av dem alltjämt är omoderna i Ta större anspråk på omvårdnaden "och "mindre lämpliga för sin upp= > av åldringarna och denna "måste tas gift: Moderniserings- och nybygg-. omhand åv samhället i högre grad radsarbetena måste fortsättas. Sär= Beträffande '-ålderdomshemmen - räknat, att omkring 20 procent av: på den beklagliga klientelblandnin=.: > + våra gamla över:65 år är ständigt gen på många hem”; >: « border vårdbehövande" Av. dessa är om- -" Av. betydelse för åldringsvården skring bälften sjuka och hälften ål-- är” också, att fler sjukvårdsanstel d : Det f der! bygges. 'Sinnessjukvården be flertalet gamla i vårt land lever ut-ifinnér. sig .i en betydelr-full. re=- sanförv anstalterna, vilket stämmer? forfiperiod och i fråga ora p överens 'med - hällets sönskemålA pat och" st en” håller & Folkpensioneringen "är 'den""grund-+ omifättande ”reförräpfösrant Opa St” 2er över läggande : samhällsåtgärden ' i "detta! utarbetas. "syfte, 'men' förbättrade bostadsför> = -hållandeny : tillgång -- till: hemhjälp m, m; kan ytterligare.öka möjlig. heterna' för de gamla "att klara >sij i De ökade kraven på vår åldriri vård. speglar våra ökade möjligt vår. allmänra' standardförbätt. . ring; Det är glädjande, att man fus> :' på egen hand” 7 oo Mera på allä. håll söker medverka ;."Pensionärshemsbyggandet ar "till fortsatta framsteg på detta om- haft utomordentligt stor betydelse, råde, så mycket mera som omsor. I Pon. bor omkring 35,000 pensionä-' gen om de gamla kostär vårt sam- , i” hällé mera än någor annan sams 'ellå våra ålderdomshem; Detta byg-”" hällsverksamhet ' utom” försvaret; ” - -gande bör fortgå och statligt stöd sade hr: Sträng till slut, 5 vsa" 7 - »ges till inrättande av. pensionärs - Interpellanten hr And erber gel Nn :genheter i vanliga flerfamiljshus; var tacksam . för socialministerns = > ” "se Den > statsunderstödda - sociala” Positiva svar men hade en del in- hemhjälpsverksamheten måste 'ut- ändningar' ” ifråga. 'om ; statsbidrag ill uppförande av : ålderdomshem. " Det är, nu fem år sedan "riksdagen : Tde 2 principbeslut ” om, sådana . . a viljar dispenser för hemvårdarin- en. atästelse Saar Hjort v nebefattningar och en ny form av! skall infrias, 000 Ess : tillfällig hemhjälp genom s; k, hem2 42 « Ls samariter har kommit' att spela” e; Även folkp ärtisten hr "Sunne Ben viss roll.. Socialstyrelsen har nylin iV2F anne på frågan om statsbidrag. SN gen : uppmanat .. kommunerna at underna. bör snarast fixeras, så stödja och pröva de nyare former-"2"t kominunerna "vet vad de har... | na för: hemvård åt gamla Denna |?2't rätta sig efter. I de fattiga lands- N "bör. bedrivas utan centrala direk- kommu; ner, där, man har tågit upp: a tv i enlighet med lokala förutsätt; kortfristiga 1 och vilkas ungdom” nihgar och önskemål; Hela" denna | FÖKer | sig till tätorterna, känner : verksamhet ”är av stört värde. för, "20 28 lurad över att förre söci= att.öka trivseln för de. gamla. Den | 2lministerns löfte om en Proposi-. outnyttjade -'” arbetsförmågan hos; Con I saken, inte infriats: BLA "erfarna husrjödrar kan fillvaratas, | > Bondeförbundaren hr Eliasson + i / men det är av vikt att den anlita | betonade; att största uppmärksam- |; de arbetskraften "är av tillfredsstäl- | het. måste ägnas åt Pensionärernas Jande kvalitet; Samhället kan dock |Pbostäder.: Nu: ställs. 40 procent. av . sn. TT Å SNS erna: utanför. statliga -/ DNR siennas bostadsbidrag och det är uppenbart fn Jiveler, röda” naglär . a Orättvist. Man måste få möjlighe= a ter att kunna rus - KA MH i nas bostäder, av vilka a för mi; Så oanständigt på. fofos = är kalla och drögiga hr ” AE ji!» Växbln skall inlösas, för; kräde ' 1 nakenkulf-tidning socialminister 2 Sträng, beträffande kritiken mot att frågan 'om stats-' SEMTEWICK,. West | ATT Reuter) > Midi " ds bidrag uppskjutits.. Vi, befinner oss. I | MN , fock i något av:en brytningstid. De - .. : Fyra regler för att hindra publis riktlinjer vi drog upp. 1947. gäller .' cering av. oanständiga fotografier' Taaen i går upp vid ett försök att; 2 bl indragiiicka. tidskrifter från bm det inte vore motiverat « Reglerna som skis- isori i sa rat me iciency. är: i å 1 NN itrlitet" Hae Jfficier cy. är:. Fotografier. får längre i. planerna i bj andet Es liga" får mje GA Onafur-|ålderdumiskem. "I de Fandel, avs ss ga' poser får inte förekorarna, |; nal cn. kommande .< kvinnor som har. röda naglar och ! bär juveler får inte förekomma på antalet hemvårdarinnor växer ökas" möjligheterna att utnyttja 'derh för" vård av gamla, Socialstyrelsen be- den fotografier, fotografierna bör ge ut- den frihet soml; normal, hälso. tryck åt något av . vinnes vid verkligt sam nakenkultur, OTVIVELAKTIGT I äg a OVRA — En sådan gö ast.a | MJälp- sooute, E eller flicka? .. co uPY: i Pojke] barnen u. na — Ja, vad "skulle" mars | "Stöd. Sveriges. vara? Ene det annars |; 20-örsgäva. tl d RR " "Postgiro; :90
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.