Tr : ATTAT ARA MIASTHYA - . LÄNOLMS TIONTTG.. Dagens. namn >” MÄTILDA: ' . Solen. går upp. kl. 6.33 och ned "kl: "18.11, : Morgondagens, nan: KRISTOFFER. "Solen går upp kl 6.30 och ned kl 18, 13." Tr Dagens c dikt: Varför se vi ej vår ycke? För att lyckan är så nära ' ide kära vc ting som smycka ih . Varje vardag med en glans, som vi söka; - till "dess blickarna "förlora i sig i detta stora, stora. N "tröstlöst stora Ingenstans. "(KARL ASPLUND. y igt ma fram snabbt, De har klagat hos ' telefonverket, men, detta' har nu . "riposterat med ätt hänvisa de kla- gande 'till rätt adress: de 'romer- - ska kvinnorna" tillbringar enligt verkets statistik dagligen inte min- dre -än . 47 minuter -”hängande i > sladden”, Det ä är mest deras fel när : telefonnätet så ofta är Svgrrame « 4 Roms teleft och" 'passar "samtidigt på att.ge a känga åt de låga'taxorna för lokal. samtal, Dessa "låga taxor sägs- vara ”yttérligare en frestelse för wvärl- dens, mest pratsjuka kvinnoj Pe ICKA! SYSTRÅR” från "romersk-katolska" kloste:o..: MH fund mottog välsignelsen av Fråncis . Yorks ärkebiskop, vid en ceremoni i New York, sedan klostersyst- " farna deltagit s sort blodgivare i den” stora kampanjen: för blods : : ne : donationer till armén. Sjuttonåriga tyskar. i polska armén BONN, (AEP) > I fd Obetrschlesten, Våstpreus- föl k de” har myndigheterna enligt informa- ft oner som nått Bonn, påbörjat in- vx "äv toga urspr "gcka "män 'ti 3. Dessa” siuttonåringar nstgöra i polska armén även i fall då de hat vägrat att för- ärva polskt ': medborgarskap ' och ålunda tillhör” främlingskätegorin ”a»Iserna, riskerar de fängeleostraf” Jå tre? år, : a "Det hände sten berättade hon vitt och brett om prästen och om sången. -- "> Var det mycket folk i kyrkan? - [frågade mamman. "". "Svaret blev: — På purketten satt det mycket tanter och farbröder Cardinal - Spellman, . New - : Till ett värdshus i | södra Italien anlände en höstkväll något år' på 1770-talet" en svensk resande. Det fanns .endaåst' en gäst tidigare, näm- - Iligén en man av judisk härstam- ning, som satt ensam vid ett bord nere i värdshusets 'matsal och in- tog. sin aftonmåltid. Fa i Den; svenske 'resanden; "som. vis sats upp på sitt rum av” värden, | . återkom ' efter en stund till matsa- len, där juden fortfarande satt kvar som ende gäst: . börd - och presenterade sig. Han : hette Charles Emil Ramel och var ute” på resa i RKalien, närmast för att studera konst. Juden inbjöd den svenske adelsmannen att slå sig ned vid bordet, ” vilket denne' gärna gjorde, tå - Och .det såg. vt som om Charles Ramel, tillhörande - den- kända skånska jorddrotissläkten, fann sig |. väl med sin nya bekantskap. Ramel var -lidelsefullt ' förälskad i "konst och fann till sin glädje att den ju- | diske"resanden också hade' samma smak, 'Juden anförtrodde" honom, att han själv var ute i konstären- den, på väg till en italiensk familj för att eventuellt" köpa ett par un- ”derbart vackra målningar. En stor d summa penningar hade. han med Capyright arg eek Eotagen Redigeringskonst . "Att redigera. en” tidskrift är ro- ligt men just ingen sinekur, skri- Iver en tidskriftsredaktör. Om vi tar in skämt, säger folk att vi är larviga.' .Öm vi inte gör det, säger folk alt vi är för högtravande. , r : Om vi saxar ur andra tidskrif- : ter, är vi för lata att skrivå själva, Om vi inte gör : "angelägna att se 5 Telser si tryck. ” Om vi inte tar in bidrag från. insändare, åppskattar. vi inte verk-' liga genier; s bpagnert. åct, är sidorna fyllda av smörja ib De ln : > Inte'si .: IL IDi:Skövde skrevs härom . dagen ' uppsats. - En tanklös ung : dam skrev ämnet: ”Är den mo- derna: , ungdomen vtlig?" - Hon + skrev bl, a. a TONAR Ia vv Många" ngdomar tycks Svensken, gick: fram: äl - judens . -kom, in sig i k för att kunna av- sluta affären. sn + De båda resandena fäste dock så klar som helst." ingen + större Ek het. vid ls än a som med. dragna” värjor "rusade in "net - pte ”emellertig inte: hur ' i rummet. > > - än : Ramel : bedyrade; sin oskuld, — Här ligger mördaren och sö- | Alla bevisen låg emot honom. Och ker spela oskyldig! skrek värden, när han inte bekände tillgreps tor-. Men : se, blodspår” leder” ju ända tyr” Han' bands fast vid en bänk, fram till sången. ve och tortyren började med att nag-" — Vad är "det frågan o om? utro= farna slets av honom”med en tång." .|pade” Ramel, ”änné inte fullt. va- Men trots plågorna och uppmanin- ken. >. sv, gen att hel änna "var Ramels enda ” Kläd "på er med "detsamma svar: och följ méd bara, befallde en av; gendarmerna. ! Fråga och förkla rå får ni: göra sedan," x Under det Charles Ramel fördes de förhöret. ;'Det finns andra och bört, 'taladås bland . folket, som: effektivare medel att pressa fram + samlats, om mordet. En upprörd sanningen från en bov. Fram med stämning ' rådde. ” Den judiske re-" det glödande; järnet! a sanden hade mördats om natten." —. Om ni så pinar mig ull dö Mordet upptäcktes ' på morgonen ett .brott, som jag aldrig 'skulle av en "piga, som fått i uppdrag 'att kunna ' haft en tanke på att begå! väcka den stillsamme 'och besked- kan ni aldrig få mig att bekänna lige. juden, . Hon hade kommit in. skrek Ramel, när hans: böbel gjor- i rummet och fått se juden: ligga i de i ordning de g lödande järnstän- sängen med krossat huvud. Blodet gerna. NN flöt från det olyckliga 'offret ända :- Yortyrkämmaren var belägen ' i ned på Eolvet. Röda fläckar ledde" rådhusets källarvåning, där de tjoc- från judens rum tilll den svenské- ka murarna utestängde" de olyck resandens. : Judens, rock var -upp-. ga 'offrers rop' och . jämmerskri. sprättad, och-det framgick tydligt korridoren” stod ett "par. vakter, att: ett ruskigt; rånmord 'begåtts.. soma skulle: hindra. alla: obehöriga Allt detta - hade naturligtvis ' inte att komma inv den " upprörda, nästan ' från vettet skrämda pigar konstaterat, när hon i” rummet, 'men 'henres CI Vi skall nog få den skurken "att erkänna, sade. mannen som led li: 11 : Just, när. Ramel ale pli utsatt för fen ny och 0 +; smärtsammare ltr kom en, av , vakterna in oc förhörs. Saken var” ledaren . Ingen + annan "=: "Det är en yngling därute, skrik hade tillkallat värdshusvär- den och flera. andra: krögaren, som knappast lät ett ord av. samtalet vid bordet gå sig förbi. Ingen av: de två gav akt på den listiga, . förslagna min, som "drog över krögarens / anlete. - Möjligen hade en sömnig yngling, som satt vid disken och då och då såg ut över rummet, gjort sina iakttagel- ser, men ; han .var erdast” dräng i bond Act vär H kom honom intet vid. os ou Juden . och den unge” svensken sade , adjö till varandra och "gick var och en till sitt rum för att so- va över natten; Ramel gick sist och stennade ett par minuter för att ge | order. Värden själv 'syntes inte till, "= Du behöver inte väcka mig så tidigt i morgon, ty jag vill sova ut,' sade han till pojken. Och här har du en. slant att roa dig med, tillade han under det han gav den förvånade -unge , mannen : ett mynt. Pojken fattade myntet med gläd- jestrålande - blickar, men såg .sig skyggt "omkring liksom rädd, att värdshusvärden skulle komma. och s8 vilken storslagen gåva han fått. Y— Ädle herre, utropade han, är det någonting jag kan göra för er, "så säg bara till mig! Ramel skrattade och sade: — Det enda du kan göra är att st "till att jag inte blir störd: för Hdigt, i morgon. ola ; Charles Ramel hade haft en an- Strängande dag och somnade näs- tan ; omedelbart. Det. var: vid S-tiden på morgonen söm han plötsligt väcktes av ett | högljutt larm utanför dörren: Häf- tiga och” "upprörda röster skrek: öm upp. :., Först . kom värdshusvärden 4 —4 'I längden finns det inget bättre " sätt” att lära sig skriva än att mm så ledsna tt, men det är egent- livet, ma - + — Ni ska inte vara: rädd, så | inbrottstjuven. till den gamla ö- ken, det är inte er jag vill Kåt, d det erå., pengar. , — Ack, skrek hon, ni män alla likadana, . 2 Där silter en keting på” en ; Lä sla.” No Det är väl "icke så märka "värdigt. .: : 2 Ni, men. skg mig, ”slicker g £e- é tingen: hässlan: eller nässlan - . lingen . ” ligen, inte. så farligt, för de har : i allmänhet, bara förlorat tron på ; derhålla en I el. korrespondens, ' ”Kärleksförklarin.. garna måste ständigt varieras, Då skall ha ett litet stänk av. lyrik över sig.” "Det tillbedda' föremålet » skall om möjligt dåras av, ord= tällr , som" hade kommit; till tror det är drängen på värdshuset” värdshuset i går, kunde 'v vara mör- . som säger att han har något: at: daren. en sr (Förts, på sista sidan. -" Detsamma ansåg "också" polisen. S 2 Men Ramel bedyrade att han. inte .. ; : visste om den ohyggliga händelsen.” Visst "hade han 'suttit tillsammans Dåligt t samarbete med juden på kvällen och även! fått höra att hans hya bekantskap mellan” socialvård var stadd vid. god' kassa; - vi "— Men, utropade Ramel på det!O. arbetsförmedling, högsta upprörd, . tror ni att en I STOCKH OLM. + På socialvårdshåll " svensk adelsman, en Ramel, som själv. äger mer pengar än vad han kehöver, kan' göra sig. skyldig. till : mord och rån? styrelsen för” det misstroende" der visar + de sociala myndigheterna I Med åberopande av sekr a Har styrelsen. förbjudit arbetsför. : : medlingarna att till sociala” myn- , ”taxerin, dighator flera, ja, to. Ren g som inte. char portnyckel . ; » förmedlingshandlingar. .: c ”Asikten att Begins unge kung Socielvårdschefen —K. G. "ul: -Baudoin på got. ch ont. fattar. berg i Uppsala har inföj sina beslut under: fåderns infiy-! tande är nu inte' längre utbredd enbart hos ganska stora' delar av ysiserna äv arbetsmarknadsstyre! det belgiska folket, Även i poli "tolkning av' sekretesslage tiska och diplomatiska kretsar i > exempelvis en omskolad pal dev ' belgiska huvudsiaden står ijillt arbetsför kommer till social- | man inte helt främmande för en: vårdsbyrån och vill ha hjälp Under. alvårdsförburidet påvisat de : en- hans mening barocka ka £:n och Pommern — allt numera . gliger örande årsklassen i Polen; Om de inte följer inkat- . käromdagen att Ulla, fem år (dot-"” ter. till en sångerska), för första gången var i kyrkan. Vid hemkom- : 'iungdöm på 'ett så hart när upprö- 7" komma ifrån, att den kristnå”se- Sv. sön - varandra. -Och så rycktes 'dörren | och” efter honom tre gendarmer, j sådan förmodan. F. belgiske pre” miärministern Camille Huysmans, ledare för : socialistpartiet, har varnat för ”fådersväldet” och för- klarat, att det är farligt för ett larid att ha én kung som helt och hållet" blott" vandrar i sin fars fotspår. Inget land kan regeras av två kungar, som aittar 'vid samma "frukostbörd, varvid den ene för ordet och den andre bara lyssnar och ' samtycker, " hävääde Huys- mans, och så tillfogade han: ”Bau- doin är i dettå nu kung och 21 år. gartmal, portnyckell" d uppgift att han saknar årbete och socialvårdsbyrån kontaktar arbets- förmedlingen för att efterhöra om merien blivit anvisad något ar. bite eller ev. "vägrat att ta” sådant hänvisar" man på: arbetsförmedz= lingen. till. sin tystnadsplikt och vägrar göra något som helst utta- lande. Följden ' häråv, kan bli, att mannen måste beviljas fattigvårds- Understöd” trots att han hänvisåts till ett arbete, vilket han dock väg rar. antaga. Uraktlåtenheteri" från arbetsförmedlingens sida att lämna men > hari saknar. egen uppgift" därbm kan alltså" medföra Arjeplogs Eyrkoplats och" försörja - Sin mo-j' der, en fattig nybyggardotter med |. att”. ve Crande "får "en förmån TAV hans fiender källas Baudoin som han” exempelvis ej är berätti-' " - hu "bara ”negativ' kung”, och man] gad till. "Och genom att arbetsför "allt. sedan ”tadlar / "kungen ” mera ått den unge;rnedlingen vägrar lämna varje ad- tronbestigningen ressöppgift : ur " förmedlingshahd- hela tiden hållit sig diskret i bak-| lingar. tvingas socialvården hegära grunden.: Även. hans :gravallvar-| polisutredning + för "att - få . fram . Genom otroliga. försakelser lyc+ liga «sätt. kritiseras: .ingen vanlig]|adressuppgift, något som givetvis. kades i alla fall Petrus via 'Här-' dödlig : har sett honom skratta; innebär tidsspillan. . Hans största nöje tycks vara ett med' sid motorcykel köra kring i behovet - av: att centralisera och "da men samordna ' lottet: årda ' Lack ” träd ” mårgi. Du änar inte, tröge älskare : och" 'stilistiskeé khimpe- : ding, "vad dylikt utvecklar förs mågan ätt handskas med det eg- nå -mödersmålet, varé sig det nu är' svenska eller paraguayisika. även om'detta'kan förlåtas en så t till | föga - När det i' våra dagar talas om” ” » gocialvården 'och sam- ällets hjälpverksamhet synes det. i : att” - I ung man, räcker det k för en kv-e, säger de missnöjda | nadsstyrelsen på nämnt sätt för- ”helgierna' i såväl det liberala som |svitar utredningsarbetet för de, so. "det socialistiska” Jägret, sån . åelala myndigheterna. | KUNGADESOKET I I NORGE RH är nedlägger kung Gustaf Adolj en knas” på”. monumentet över zR ” "ng patrioter på” Akershus. : =T Till 150-årsminnet a av Petrus Laestadius födelse av v Eric Leijonancker -— är 840 utkom en ; liten broschyr betitlad "Tankar om' fattigdomen och fåttigvården i Sverige”. fattaren var anonym; men'hans namn blev: snart känt. " Det var Petrus Laestadius, som tagit till orda i en aktuell fråga. Genom sin föregående litterära verksam- het, de två gjournalerna & över hans kamhet ''. land, hade ;' han chockerat mer: än en läsare. Det torde - vara mycket troligt, att han nu gjorde, det än- :nu en gång. vc Det finns förvisso.” många kloka «ord i det lilla häftet och många riktiga tankar, som 'numera an- ses självklara Men likväl bör det |" vara | en nutida läsare förlåtet + För-V ; Något: av allt detta förde han också ha varit. Han var inte den kade både som lärare och själa- i sörjare! Han behärskade fullstän- "digt. lapparnas språk, han kände soderas sedvänjor, deras fel och de- Fas. dygder. ; Som”? ingen annan "visste han vad som brast och vad som var, av nöden att göra...” Han var präst. och profet. Han redikade, undervisade och lärde. genomfördes först 1846, fem ur efter sin upphovsmans död, 1836 hade han utnämnts till kyrkoher- - dei Vibyggerå församling I Här=" ' sina dagar den 6 augusti 1841, än- nu inte fyrtio år gammal. - Bud= "skapet om hans död mottogs i vi- da . kretsar med djup sorg. : En Guds stridsmarn hade gått bort i. blomman av sin ålder, lapparnas strogne vän och hjälpare hade slu=" ar tat sin gärning. ; En känd litteraturhistoriker har” lat Petrus Laestadius såsom lan tog fattiga skolk till sig, nderhöll dem '; och inpräntade kunskaper i dem,.: Det fanns så mycket ” att bekämpa och strida "emot? okunnighet och ' villfarelse, om han så vandrar över huvuvida. författaren hade något djupare sinne för vad "vi år! tid menar med humani: tet. "Men Petrus. Tacstadius "visste tigare barndom” än” han; ingen hade måst strida och försåka i sin a rande. sätt, och hans "v: "vad. kan talade om,. Ingen hade |” fått” "ippleva en hårdare och fat- - vidskepel och ." dryckenskap, "tstölder:' och slagsmål, nöd; och: allsköns elände, Så fick » han också bli: läkare och lagstif- ; tare, ; Missförstånd råkade han äl. emellanåt ut för och å Men han fällde aldrig a, också. «> Petrus Laestadius drog sitt strå till stacken i. dubbel. bemärkele, r inte minst genom” att fäs- 2 2 sjukdom, |: : äregirig och. anser, att han ville. 'skapa ;sig ett odödligt namn ga- > ; Tom medborgerliga dygder, 'Det' är också just vad han gjort, Men han torde näppeligen ha drivits av. någon personlig. ärelystnad,. Han " kände sina” lappar i grund och. :', botten, han visste att de behövde . upplysning och vägledning, och han kände det som sin mission att -- lämna dem bådadera." Meh något . yttre : erkänrlände; .. någon 'anhan : belöning än det egna goda sam : vetet, väntade han sig säkerlige ” inte, allra minst i denna världe; Vad han gjorde, vad han verkade öjligt ännu, som: missionär och visitator i det. . snordligaste Lappland häde' ligen skänkt "honom" berörhmelse och ;. djup jinre tillfredsställelse | men, 'sannérligen inte - några” Ily- gande "ekonomiska villkor. . Det ' var först 'under sin tid som kyrko- :; herde i Vibyggerå : i Angerman- "land, som” han själv. utan alltför stora svårigheter. kunde hålla nö- den från: dörren." Och" då hade : Att hjälp sin nästa, det var på ”bjudet i bibeln, det var Guds ord, " och Petrus: Laestadius trodde "på ingen. ohjälpt.: Han gav, inte, av sitt överflöd, ty" något sådant ha- de han som sagt aldrig, utan av det ringa men, välsignelserika ka- kvar: här |? . Gud ” Från'-hans egen dörr gick |: et Pp -samefolkets I i; hart, när: alla d. ställni; im: han: verkade till: fromma ”för : oerhört :krävande. arbetet. tvinga= de :-honom dock att efter sex års erksamhet .;. söka sig en. befatt- ning vid trivialskolan i Piteå. Men dessförinnan hade han hunnit av- visningsverksamheten. od arken, vilket medförde, att han isides ' med, sin lärargärning öröräniades som visitator i lapp- marken; under... de tre. följande Under sin tid i' Piteå författade I Petrus 'Låestadius också ett full- 3 ständigt. förslag till ordnande;av 4 den. ecklésiastika verksamheten i pital,' som. går under namnet än- kans skärv. . Men å kunde... Petrus .. Låestadius ” inte deläran "alltid hänvisade -på den "fattige som 'supplikant, medan den . världsliga lagen däremot gjort ho- nom till en 'pockande fordrings- ägare; något som han ansåg: ab- surt, : Den. skötsamme skulle na turligtvis hjälpas men på ett sätt som ej uppammade några skadli-; "ga, ' sociala" oarter hos individen eller samhället.” Men att en män niska skulle kunna förslösa sina ägodelar i sus och dus och sedan som en: självklar sak falla kom- munen till last, det var för Petrus Laustadius upprörande ' både ur! kristen synpunkt och borgerlig. Hans åsikter. bottnade i hans «egen . erfarenhet ' och hans egnål, upplevelser. I sina journaler har han ' skildrat sitt barndomshem "och sin uppväxttid. . Fadern hade én gång varit en mäktig gruvfog- : de, men det hade gått ekonomiskt. utför med honom och till sist ha—- de familjen fått slå sig ned vi sig med litet av varje. sameblod i ådrorna, har har rest ett utomordentligt äreminne, Det|' skulle emellertid föra alltför långt att 'gå ' närmare in på allt detta. hösånds ' gymnasium konwma till Uppsala universitet.” Efter avlag- andra sidan |” land. Hans förslag blev ock- i huvudsak: antaget, "men, dat I « > sina älskade lappar. ; Det. fysiskt |: fatta ett betärikande om: under- | "Lapp- |: av en mycket ädel sådan.” Resul= , Italienska senaten "kommer inom kort att behandla ett lagförslag en= 7 ligt vilket förlovade bar I och” för äktenskaps « uppvisa « en: läkarattest: på att de -inte lider av någon venerisk sjuk dom: : Vv Annons > fr en 'Sverigetidning; Plats finnes för en snäll och :stä dad flicka, som är van att vara smed bard. vn vi Två iv. 26 fölsidesfullträffar; svensk 'simsports ”Loading når” 1851 Vv kanske fekt.. utförande av: OKorset",: sin ennart 7 Brunnhages' rärotisbok religger nu för åttonde året" och håller :stilen; lika intressant, över- | Marianne Lundquist, samt svenske mästaren Börje Stattin I ett t per. rör else, natts skådlig och vältryckt som de, före- 2 land, | gportfisket behänd! Färnström och Sven Strömberg De- sn "rättar .om det besvärliga men alltid roliga. klubbarbetet. Den. nya .SM- ridsport introduceras i gående, -1951 '— det. förol året — var rikt på: händelser vad sporton. beträffar och allt. skildras på igt sätt både i konv så till missionär i Lappmarken. 2 "En lappmarkspräst måste 'vara |” =" sorh”"en ahnan Moses, sitt folks | ord beh bild av våra främsta kän- av idrottens olika grenar. Engdahl. inleder med tänk- värda ord om "idrott och psykologi både präst och profet, läkare och lagstiftare och — konung.” .Or- den är Petrus Laestadius egna.) och sportchefen på finska Hufvud- stadsbladet berättar om sommarens iga arrangemang i vårt grann-1 ldri -av' Nils A pen sign. ' Oleg 'skriver 'om årets |" Aman. Det skulle föra för långt :. per här nämna allt som finns i årets Mfårottshok. Vare nog sagt, att det - mesta. om idrott finns där och att : det : presenteras" sakkunnigt och . - trevligt. Bilden" spelar i' ett verk om. sport en '&Stor-roll, och Idrotts-' boken - fyller ' faktiskt. en uppgift även som ”bilderbol?. nösands stift, och där slutade han +” och , det hörde den an= As drä > världen till. 'Drevs han av; "någon ärel d var 'det förvisso”. sonas PETS RTTERTETEEETL TEL JET ELLLLETS CSE ELLER dnbrnbodemtiretr NYSTISISIEIS H T NEYTTE öh ANNAA NYVYT! ans FREREELEETEUTOLELLELIEILELLELLELIIELTE rätt
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.