En pratstund med råd 'på Lagaholmsbesök =; | mle skolkamraten | ' För LAHOLMS TIDNING av I, P sc > När sign! varje vår gör ett be- sök i barndomshemmet, så :blir NEN föl följes av den: lilla ärlan, som vip Men det är inte par med stjärteri-och ibland läg- ” : roligt att sitta och äta lax. vid stearinljus a ” en han på samma gång en dubbel- varelse, pojke det ena ögonblic- ket och en åldring det nästa. De ". flesta gårdarna i byn har byggts om, och står icke heller alltid på ”. den plats där den gamla gården N Jåg,. När jag tar rnig friheten titta in'i ett par granngårdar för att somjag tror hälsa på gam- ger ' huvudet :-på sned som om hon ville säga: är jag inte. väc- ker? För övrigt, nu är det orätt att klaga på Sverige. Det Kar ju på en mansålder ändrat sig stor- artat till/ det. bättre öch' utan 'ö- verdrift kan det sägas att här ä- ro en del sociala frågor lösta på ett lyckligare" sätt än i Amerika, .Södra, Halland fick på freda-” gen .ett ovanligt besök då inte mindre... än tre statsråd följde Lagan om inte från källan så en bra "bit. uppströms och ned till Laholm; inte så långt till, havet, Det hela: var: en ren studieresa med Sydkraft som arrangör och de tre statsråden fick 'en mycket åriga laxungar i dammar. Detta dera försök med svinlever;' som var något alldeles nytt och vi fick prova oss fram. men hittill: synes' det Ha gått bra, +. + Men för att få reda. på re- sultatet måste:vi märka laxun- garna 'och för två år sedan fem- klippte : vi dem genom att av- lägsna"ahalferan på de tvåårin- det ju finns gott om. ' "Fin Lagaholmsfilvi. "Så steg man i laxodlingen,d r urmakaremästare Tore Nilsso och 'stenbildhuggare' Olli S son : ordnat "med en pro sorisk SA biograf och där de fina gästerna fick. se en alldeles 5; utomordent- lig film, upptagen. av. hr Nilsson. Denna behandlade just: allt som |: sker på laxodlingen allt från det J:. den. första laxen fångas; hur. den får. går. dammarna, ki öv : röm'öch: hur denna sed; :befruk |: I a för. studen= tas, hur: romkornen kläckas; i an ter vid Stockholms högskola har stalten och hur de sedan; utveck anordnats av. Lantbruksförbun- las, väges, mätes och räknas ett dets .studieavdelning.i samarbe- bär gånger i / S te > med. statsvetenskapliga. stu- i dentföreningen som ett "led i Läntbruksförbundets -.informa- tionsverksamhet till. olika grup= per. Därvid diskuterades grupp- vis. olika: delar av. verksamheten inom jordbrukarnas "ekonomiska föreningsrörelse . såmt jordbruks kalkylen och förhållandet mel: Det kän vara att-det finnes mer förmöget folk 'och fler millionä- rer i Amexika än i Sverige men där; finnes också större fattig- dom än .här.. Och för övrigt: en stor förmögenhet är nog inte så mycket. att hurra för som mån. ga tror." På New" Yorks kyrko- gårdar ligger många millionärer begravna som begick självmord; och jag har hört berättas om en indisk. furst d en årlig in- korfist »av"15 millioner kronor, som fick: det rådet av sin läka- re att om han villé bli frisk fick han inte använda mer än högst 5 kronor ; omi: dagen till mat:och Vid mil van dring på en gam- dryck, Ock; än mer:. han” måste mal” byväg.' konimer jag till en dagligen. årbeta i parken' om- . Bård.:som jag (minnes. från for- | kring sitt-slott för ungefär, detta trevlig och givande resa; De tre regeringsledamöter, : som delto- 80,' voro jordbruksminister Sam Norup, - kommunikationsminister Sven:' Andersson. och biträdande kommunikationsministern ' H'al- mar Nilsons er tion malt. kärt grannfolk, så möts jag av helt främmande ansikten, och Mi oo: oc: Jag, fårsveta att dem jag söker och frågar. efter har för flera år sedari” flyttat: till: kyrkogården. När "jag, går, förbi min. gamla skola ' och! ser en flock lekande barn" på lekplanen så går jag fram till dem och. samtalar med dem. Det” står snart klart för mig att dettå är barnbarn till'de barn jag en gång lekt tillsam- mans med. här, och det är förvå- nänsvärt " vad. en.-del av.dessa barn: liknar sin farfar'eller sin " mormor. när dessa gick i. skolan Agronom Hilding (fjärde från” gar; som. vi då släppte. "Men det ta var inte någon tillförlitlig me tod; ty.många observerade inte, att denna fena var bortklippt o. om än de såg detta, så visste de inte var de skulle meddela.det- ta.: Men .i fjol började vi sätta ”visitkort”. "på -laxungarna. och detta har givit. till resultat;:att l ; N.3O. | vi fått "märkta laxar ända ute ksdagsman Oldf An- | från Skagerack; De båda 'sista å- [€ direktör Hulterantz öch | ren har vi sålunda konstaterat överingenjör. . Ljunggren, sarat-|en'god återgång av laxar till La- liga från Maälmö; m fl i spetsen. |gan. i 70 a 0 I Traryd tittade man på den ny- i | byggda; kräftståtionen , där, så gick". färden till Markaryd. där den "under: , byggnad. . varande stationen i"Ängabäck besågs och ill; Knäred och Karse- ster) tillsammans: med i i . i en grupp" ”ståtsveten. . sd. ) | tudenter och samhället, + Som. föredrags= . källare dverkade. bli ä; direk= t H; Stensgård och agros ägm Hilding: Röstin; Lantbruks= förbundet, dr. H, Åstrand, Jord- brukets utredningsinstitut, samt dr Helge Kristersson, Jordbru= kets föreningsskola, Sorå ett ex- empel på jordbrukarnas företag inom ba livsmedelsdistributionen . deménstrerades .Mjölkcentralen i ockholm och dess huvudmeje= ö ör att sedan ef- ter ett eller två år återvända till den: ursprungliga" älven.::Detta skeende inramades av; vackra na . turscenerier "; och" » allt, vittnade om. Tore Nilssons "utomordentli= gar: förmåga” som filmfotograf] /Zvi har nu fått så pass myc- ket .lax, att. vi. klarar; oss utan havslaxöring' och: dessutom har fiskarna konstaterat ökade! fång ster "av. lax, Men föratt laxod- n 5 ; RDR : oe 3. en lingen skall ge gott resultat föor- Och "det - blev också. 3 lan." ”jordbruksorganisationerna ' . - > na”tider därför att gångjärnen belopp Bolag toR fäster no | fors där: man tittade! på de för- | Gras tre saker,, nämligen. lämp- tjänt applåd också en vi el S a - : 2 ov till portar och dörrar voro av trä|:' Nyligen” läste jag. en..bok” av diga stationerna. ligt" vatten" bekämpning av :fi- |. pj för detta Dlssäde men på att +; RLF-Tidningen har Yi rtt' ge den 7 bemärkta norske författa” ren Bojer, född 1872, Han: berät- tar däri att redan i sin medelålt- der ..: blev han. sjuk 'o rodde sig färdig med livet, Som en si- sta utväg reste han tll, den så fepresentanterna ' blevo" mottag- ryktbare; 1) enköpingsdoktörn | ja: av iägimns & Martinell, som Ernst Westerlund 'i Sverigé.- Av | hade-en hel del trevligt: att be- honom: fick 'han ängen medicin, | rätta 'om las och "laxodling: +. varken ler piller”, Den tidigare laxodlingen derliga för- gick ut på att producera laxun- |ä gar "och sedan släppa ut dem u- tan-att vetat - tingelser': passade. Anstalten” i Taholm.: sanlades. 1930 och ända fram . till! 1945. utsatte: man ett g i Meh haste” hummer” upp, detta påstå- . ende', till "granskning och ' finner det baserat på: garska lösa grun- der; "framför allt'därför att jord- : brulisnämnden, icke räknat . med 'skillhaden”.'1. konsumtiönsmjöll- : ävenså ” låsmekanismerna. ; . Nu » vär emellertid hela gården om- byggd. Ägaren står: utanför och ser: :på:- när 'sonen tumlar om- oo kring på en traktor med en harv N . + efter sig. Jag ger' mig :i samtal med mannen; ty jag tycker mig 20 cc ha sett honom förr någon gång, IF 'men' var kunde jag icke minnas; d Det dröjde dock icke länge förr- än vilvoro på det-klara' med att |mé . Vi voro gamla skolkamrater 'och : "att. vi alltid höll ihop när: det i- "bland ' trartade till: slägsmål miellan "”pöjkarna Ärån de-olika byarnar no! a ender och lämplig föda: Alla tre äro oerhört. viktiga och. vad vatt net. beträffar, så måste jag. ty- värr 'Korstatera, alt .Läagans vat- ten +; genont.tillkomsten av” nya industrier blir allt mer 'föröre=- nat. ;; och: syrefattigt, varför det blir svårare för både. äldre. lax- arvochilaxungar, att. kunna tri i:dötta vatten: "Av fienderna med: jägmästare ' Martinell joch fiskmästare Artur, Svensson som ciceroner titta på anläggningar. nå där , särskilt: de nya. trågen med cirkulerande vätten och pig ga, laxängar ' noga studerades. åssade även på att titta .på det lilla museum med gamla fisk redskap"; och. "annat, .somgsfinns ; Laxodlingen slutmål. Resans" slutmål”; vår: Lah sim och":lagodlingsanstaltén” där de fe; statsråden; och Sydkrafts- STUGA kan:rendera "ägaren'sbö-. ter, ' Mellersta "Hallands domsaga har.'dömt sju. personér:i. Tvååker; för att. de uppfört sommarstugor, mycket; "enkla; visserligen; men ändå tillräckliga föratt göra det familjen att utnyttja "meddelar Göteborgs Den åttonde 'tredskad 1 pris. b Svérige :och utländet:.” I I - Kölkylen är ytterst summarisk: . | Den är. t.o.ra, "så summarisk; att | än :v ieke--funnit sig "föranlåten ed :» prisskillngjden | för ölk I vårt land och , '. "(Som bekant Ieve= I . i L | ! | i värt” ioräbruk' till' de sven- ; konsumenterna". konsum . tionsmjölken till.ett. jämfört med de: I - Bga X; 1 skulle vara pr dag, när. han skulle. promenera och när han skulle: vila; Ett av : Avsikten med den; -, frå Ä Jag de” mig storligen över ' att den: gamle skolkamra- "ten hade så kunnat förändra ut- - .. seende; Den ljusa lockiga ' hår- kaluvsen .var borta, hela hjässan ". var kal" och" blank som.om den "Var slipad. Men han förundrade konsumtion. uppgår. till 1.58 mil 'jarder' liter 'pér” är: Skulle. pris I-differensen +... gentemot" utlandet (vi: kan här; givetvi ke jäm- föra med :importpriser!!) vara 10 re; blir : konsumenternas :”vinst? ' | 58. mil, .kr: per år. Skulle pris: ' Fra | differensen vara 20: öre per liter, blir vinsten c:a 300 milj, kr.per år. > DÅ. motväges hela den” av IN taxorade' könsumentförlusten! = '”, 1 Resonemanget; visar, att" de av "IN > framlagda . ” beräkningarna praktiskt saknar grund; Det ha: - de” varit på "sin "plats att JN — | | detta "gick inte 1945—46"fiek vi" själva köpa ar för att kunna släppa 'ut | to >också. dömdä,. pressades. "att erkänå b hörda brott: "tt. : Hur kommer: det: för: övrigt. att | gå "för grevinnan. Estelle: Berna- dotte?. För en tid sedan emtala- 3 I des: att h 1 hade skaffat sig en "I husvagn. att. hon. och sbarnen 7 + skulle: "njuta-”av-" sonima- | ren: och:för att få. sé.vårt vack.- | ra land och. få kärlek: til. detta: | Hon blev.oss "veterligt: inte :straf- "var Iva d. Men vi sade vis g . ting härorb till vårand - ; CT stället | i sma r gle = I dant ville vi visa; att det'g; ögon. på sig när man ser på för- odla lax lika' bra eller 'b im | hållandena i Sverige, "Norden' 0. | c .Hörjad Va om aa får förtplan Il fad därför. Nu är det. kanske in-) OM nu - gissningen: nödvändigtvis s litet av sina” upplevelser. Några | Europas, Svar "ganska oe ne "| tes Husvägnen "i -och' förrs skulle: fram;1:texte lagt in år efter - sin konfirmation fick snabbt: Jo; rä Amerika froffbor! utan” dé, omständig. en reservation” för /k-mjölken, +» I JN:s skrivelse till Kungl, m:t: | finns nu er "'särskild bilaga 17-be- nämnd YKonsumenternas Arsför- lust « genom. jordbruksreglering- er”. Vi kan inte påminna oss'att under: d&.gångna" 10; åren något motsvarande aktstycke varit syn- ligt: med.-den. analoga benämnin- gen :"”Konsumenternas” -årsvinst genom : jordbruksregleringen,” . .)- ;” Gentemot dém som på allra se- inaste ” tiden ånyo klagat över långsam ' tåkt 1 jordbruketg ra. '- 'tipnalisering' erinrar RLF-Tidnin- '. gen: :om att. den hittillsvarande rational seringstakten i jördbru- ' ket ' och 'dén därmed säamman- hängande. beräknade årliga 'ned- skrivningen . av jordbrukets , ars ; |. heten ätt-husvagnen: står stilla Fe t och ser på Euföpa och dess mån ga. små "stater Ada man. det in- trycket att både-:de' små och de större europet han + ”en längtan i blodet” som riktigt brände honom sent och tida. Han ville ut och se sig om i vida världen. Som liten parvel håde han rott omkring i sin mors | d . gamla kasserade baktråg i går. - dens märgelhåla bland ankorna. Nu " ville han krossa. Atlanten: Det”. var, Canada"som lockade. le Han hade läst om-de stora sko- gärna, ” kreatursfärmarna "och vetefälten -kring Winnipeg, och dit. ställdes färden, Efter många års slit och Umbärande fick han slutligen sin egen farm och hann . ett visst välstånd, =. vo "Men så blev han gripen igen av denna längtan som en gång ”fört honom hit fast nu verkade Om mai. har en. bl son förfly tar: vagnen från plats: till 'plats så ä i öv sl S gäster, och nog 1 «redsställda "med den natur, som : tittat. på, förklarär dbruksminister Norup...' an i tilfredsställa den 'l r te. vårdande” myndigheter: "LV dagar, I. Göteborg ha de anmäld. ibrotten stig't från:cia 7,000-fal) skall; alstra fostörlan det "är ju ergo alstrar” också fös e d och det är ay .ondo;. och sådana historieböcker ; här-de flesta av Europas nationer. Det egna lan- det framhålles såsom absolut det bästa och det sor alltid har stri dit för” rättvisan. Grannlanden karakteriserasnoofta söm! tyran- ner: som.' vill grannlandet bara ont, Europas stater, bör mötas på 'riktigt.' att polisen. .och domstolarna" att sYssla.med mål, S net Hj av. typen” husvagnen, där. man skeriminister”. "” Hjalmarf! Nilson] icke" har stöd av :rättsmedvetan- nickar" instämmande, Ty gen | a vill väl sitta och äta lax till. set av ett stearinljus. Och detär den'saken vi får se såsmå om om: det går "att tendragens utbyggna: rationell fiskodling. ' nu. inte: bara i rikets andra stad, som polisen är:över- >; lupen : med, utredningsarbete,. sor] ofta kommer på” sladden, därför! att rena bågateller tas först och | ägnas. : mycken uppmärksamhet, äv.7—8 öre, Frågan är. hur länge :denna' takt "kan bibehållas i stäl- bör a a ag "I let för om” den kan ytterligare den i rakt motsatt riktning; till” | likställighetens > gru . under. ”— Denna laxodling Även: : Ny Tid finner byggnads-|g vt Foune / baka. till fädernas. land. :Detta rättfärdighetenö' träd: "Den fos- och: mycket" intressarit" 'bxperj. | rgl en "alltför rigöröst (till: — EN . ' Ja blev också en dag verklighet. |terlandskärlek "som. blott .svär- ment; som::vi kommer, att, följa | lärpad —-den, motverkar, säger ”Den bästa tovårsromanen”, 2 : tidningen, sitt - eget: syfte, eme- dan den kommer att 'sakn? stöd hös' en "allmän folkmening;" 5 | +; Allvarligäre är det att allt fle- rä, ' som" inte 'Kan "inse nödvändig- heten av de gällande restriktio- nerna på. området, får en :non- chalant” inställning till påbuden ”: Natur och Kulturs pristävlan om ”den bästa tonårsromanen"- är nu avgjord, i: > se set av « Prisnämnden, . "bestående - av : rektor , Stellan Arvidson,,.radio- chefen fil; dr Elof Ehnmark, re«. daktör - Alf” Henrikson och fru Annie Löfstedt, harmed första pris "belönat ”Måtte de.hinna . gränsen” av pseudonymen Jonas ” | i i mar. för . forna tiders krig och krigshjältar är icke 5: öre värd, Det "egna "landet får först sitt liga inkomst' som farmen du ha- | rätta värde, när vi tänker på det "ide upparbetat där i Canada?, '|som vår moder, och när vi får Han 'svarade: " Ingalunda. : Det ra pa våra förfäder Jevde sitt blev lika mån; är iv i helg och söcken icke om d ts, di kronor här & men dor där icke huru vi. i ”ny och nä” slogs med Västerbron humera " har a sitt - allt i en människas liv; Den gör | Våra” graninfolk! wa ös ena landfäste, - Sedan EN än "ofta . hjärtat” kallt. 'Det är välj. Nu håller man ju på att sätta |femton år tillbaka är, uget bor "> Värt "något att få plöja de fält | upp en eirop; krigshär och det |ta, det förstördes av Nn e mv a, . som min farfarsfar har röjt och kanske är ett' steg rot Europas | men det lever kvar N an mode sin tysta bön till. Allfader höjt Förenta stater och kan det. sekel | na svenska konstens historia där med mycket spänd uppmärksam het, säger så till: sist /statsrådet Hjalmar Nilson" 'Och nog följa" det ytterst noga: « Sign. avbryter honom så med fö frågan: Ja, men din gård här | kan väl inte giva dig samma :år- Smedsudden, var -'en-idyllisk liten herrgårdsbyggnad” som låg omgiven av' vatten och grönska på Kungsholmen" 1 : Stockholm alldeles" invid. den. plats,: där 0 och behag. Naivisterna sökte sig framförallt till'de mera' stäm- | ningsbetonade'nättbilderna.' De nad, som. väl var Sydkrafts:me- var mera primitiva och. kanti- ning "med: resan, ' vill ståtsräd, ga medån 'intimisterna' hade en På nuvarande stadium inte och - förbuden, - vilket. .kah påver- franskt kultiverad kolorit.. £ .' någonting” — ' förståelig J ka deras uppfattning om. lagar - Båda .: 'deåsa ” riktningar ' står | och förordningar även i" andra som motstycken till:den franska Meh en 'sak torde Vara säker — fall... sy sve: - att de "höga herrarnå fick! ett |: Kollegan anser att överdrifter- dekorativa expressionismer, som I strax före. kriget hade introdu- , na. när det gäller regleringar är cerats i Sverige av Isadc Grine-. dra Men. om Mörrumsåns; utbygg- | Saarinen, Boken ger en sannfär-. dig bild av människorg liv i.de nordliga 'gränstrakterna, där" till- varon även under vardagliga för-:- "är mycket - gott. intryck 'av Sydi . häållanden påfrestande ' och ; -. uppenbara. och 'de ansträngningar krafts förmåga att göra, det, triv- handlingskrävande, . Boken . alts 7 . har, enligt juryns mening' en; heroisk” ) H 0 M en a 8 nu” iå något | det har spelat en betydelsefull samt”. kring. sina kraftstationer |som offräs på delta område, skul 2 6 ; 2 om; att få riklig gröda för sin vi nu lever Å åstadko; VA NÄE Från 1917 och ett stycke in | wald, Sigurd "Hjertén. och" flera ch lä ttend: vöchatt |le sannolikt bättre behövas för| underton och ett äkta sentiment; : / : myckna möda." Det är väl värt | sådant, så skall vi förlåta vad roll; Från nt ÄN är likaså helt andra | >. 1,85: valtendragentoch"a . a ioa | Språket är särpräglat och? verk«- i « " "något at; - da få sitta | det under sina första femtio år|på: 20-talet tjänade nämligen andra. Det är. likaså. elt andra | qet lägger ner ett myéket stört; [att hinna beivra den, verkliga ningsfullt, handlingen är spän- i; NH nägot att om sön agarna ta sitta bjöd 'oss spå, boerkriget,: rysk Smedsudden som hemvist för nå | ideal för dem, än de som hylla= | arbete och stora "kostnader" för.j brottsligheten. . Skulle inte: soci- | nande och samtidigt. fotad; på. - i; - 1 den kyrka -som min farfar har 2 ska kriget och: så de tven- gra' grupper - av unga målare. | des. av /våra få futurister och | sy skapa en ny epok i, det ur« almiriistern, säger Ny Tid, kunna | fakta, miljön ' väl träffad och ; . värit med om att bygga och ' i Japan: s : : d .dem" möter vi konstnärer | kubister. '- MM USA nla halländska laxtisketi.Att | tänka sig att i denna fråga hand- skildringskonsten' driven, + : vårens 'tid få stämma in'i den |ne världskrigen. <=; 1 - > [Bland dem | - |. Riksförbundet - för. bildande | SY "halländska laxfiske . inte alltid be. |. Andra pris har" tilldelats Bi : r| : Ännu återstår det 48 år innan |som Victor: Axelson, Alf Mun-|. Riksförbundet: för”. bildande Isedan skämt vatten i Lägan'inte | la så, som om han inte alltid be- Widerberg i Malmö för ”Höstter. : ; dänske Grundtvigs sång: ” När alla ängar stå i skrud, och sko- - gen ' kläder sig som brud; och fåglars kör i lund och mark be- detta sekel stiger ner i sin grav, och vi som voro: med vid:dess födelse nyårsnatten. 1899—1900 skola aldrig få uppleva dess slut; the; Torsten Palm, Axel Nilsson; Fritiof Schuldt,- Eric Hallström, Gunnar Svenson och Nils Tydén, Utan att vara bosatta på Smeds- konst har ägnat sin. 98:de vand- ringsutställning åt intimisterna och naivisterna på Smedsudden. Samlingen är ett koncentrat av gör det så lätt för laxodlarna att sätta” sina stora plane är en annan historia. hövde, göra skäl för sitt namn? "STATENS JORDERUKSNÄMND har i sin prissättningsskrivelse till” regeringen anfört, att" efter min”; en välskriven, fin och öm- sint skildring av en 16-årig poj- kegs utveckling under några kor-' ta månader, Handlingen är för- Iagdå till en större sydsvensk stad, : - sjunger våren blid och stark, Ja, . i nära kontakt med|den” högt uppskattade . utställ- . / DN 2. Å on ' j : i. men i nära kontakt me S08k ; än- | där . olika sociala miljöer kon j då vet man. varför "man. lever o. NV jar a FA ch svan dos målare arbetade - Gideon | ningen på Stockholms ' Stads- nl de ny: a -prisavtalen det k an län fronteras med varandra. Den” finner meriing i livet, Det är väl språksamme gamle vän och gra- | dess : : Pl sr FE kas, att de: li kä oria som utgör bokens” 1 också något värt för en natur- » vän att i vårens tid få uppleva tulerar honom” ' till att' bo "här som det är så fridfullt och tyst. — Åja, får jag till svar, du Börje' och Hilding Linnqvist ef- ter samma ideal., . Dessa målare har. - betecknats '.:som. intimister museum våren 1951: SA " Utställningen kommer att be- söka Laholm: under tiden 4—11 PREDIKOTURER - | kä priserna till' hösten kommer ' att | kärna är ligga - 200—3007" milj, "kr. över världsmarknadspriset totalt "sett | återgiven med värme nens' förhållande till yttervärld + a ne at Dei kh en. nordisk vårkvällj exempelvis rr N ki - I maj och lokal-blir. Stadshotellets |] =” Hetinia: I. : övrigt skildrat med ett artig- N är när vi ter och man kan ur 1 tania: Lördag: klko18):. : trä i Övrigt skil ett. a en påskafton när påskeldarna skulle ; vara: hör när vi. lastar Ner on mängd "nyanser "mellan | lilla sal.. Amanuens Einar Nilsson Pe fotniöte . Söndag ML 11.30 not att - konsumenterna Färgare tiskt sinne:för en ung människas "", flammar i alla väderstreck eller smågrisar, på Erisa en, då: ” I båda stilar i deras arbeten. | från Riksförbundet kommer att| predikan, HEN, Onsdag "kl | tjänat” på att. de, svenska livs- | problem, säger Pr Sn na gn i'en solnedgång om våren få en |här inte så tyst! På ah fö målarströvtåg i. Stock-|vid vernisagen den 4 maj: visal. 19.30 bön, : 2 sto ra] medelspriserna.” hållits lägre än|' Första pristagaren erhåller: kr: ' : : å sina mål : : . pratstund med trasten, där han " sitter i gårdens vårdträd och pra tar om gammalt och nytt. . När , —— + holms omgivningar sökte intimi- stérna efter de fina tonerna ::- i man ' håller på med vårarbetet + Annonsera i IT landskapet och ljuset och måla- va + Ass ON samlingen. : ' Han ' kvarstannar dessutom ytterligare två dagar för skolvisningar. AM Knäred, : Betel: | söndagsskola ;kl, 17:o0ff.” möte; Ch. Berg, sång, stra "Slutligen riktade "borgmästare AAA Söndag kl, 11 Seave världsmarknadspriset. Så sent | 3-500:-— plus royalty, så att pris: som 'i höstas "beräknades denna ”vinst”- till c:a 200 milj, kr. ; summan: sammanlagt blir minst. 10.000:—, Andra pristagaren får, kr, 1.500:— plus royalty, ' se och förståelse, ' och ' huvudperso- - .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.