vyverr mer Ann Ä ot 3 I skull "vinna nHåd"och > > "hålles, 'SLU:s kyrksöndag " LAHOLMS TIDNING - twyvvev vrerevv " när han lät sin Helige Ande ut+ gjutas över: ”apostlarna”, den: för- r denna kyrkalf | sta" pingstdagen. ls är Han själv närvarande i,0 det,” sol menten,:; som "förvaltas. Och så " som Herren är en, och det ick + finnes något ' arinat; namn,” bland människor "givet, OVE "kunna bliva" frälsta; 'så är syndig söndring "och or splitt- "När apostlarna « och deras "efter följäre! "enligt; Herrens befallning gingo ut i hela världen och pre- dikade, fördes Jesus Kristi :Kyr- uppgifter. och! .upplysningai pr. ka också till” yårt land, där förut hednavärldens , mörker ” "rådde, visning förvaltades, ' kyrka” kan :det i saninng sägas, läroanstalter..." att den'är den rätta kyrkan, den | nade 'skollärare fanns blott i Ar-| heliga; allmänneliga” kyrkan, dels : heligas samfund. "Men hur" välslgnelserikt refor=- hjälpet det, om: det icke bli "sann. reformation”: i' hjärta och ” konfirmerad och en trägén kyr- dig. Slagsmål "kobesökare, ; i har: där icke" blivit isynnerhet i i nörra Halland. Dom ] i | stolsförhandlingarna i ditt hjärta och liv, är du en för- tar er genomgripande förändring - hjärtat; heter" för allt" en "redlig önskan. att drig mera" synda: Och med den - IV sann tro; så att du; med din's; fyr till din Frälsare; håller: Ho> nom: för. ; att. vara din Medlare]d hos Gud och hoppås; att för hans. om den” ej: genom beredän: et förvärsmedel kan ävledås nes: synder. och "onda dagligen. ett nyt börja i gemenskap med din Fräl K i Pp. Bergmän Skogaby 13.30 1 .J esi Kristi kyrka på jorden är grundad. av. Jesus Kristus själv; . talet? En topografisk och stati= hundra: "år: men i "särskilt, hög grad iller : det det sekel” som ligger närmast bakom 'oss. - Hur såg . Halland : ut och hur. levde hallänningarna på 1840- och 50-" stisk skildring" om Halmstad. 1 D som det då: hette med utgivnings]: 1/6 av ; åkerjorden. och gav 180 200,000: fannör:' Därtill kom stä-"' dernas pötatisskörd c:a -8—9,000. tunnor; "Linodlingen var vanlig, i synnerhet i Fjäre och Viske hä rader : Växelbruk "praktiserades? ej. ; Höskördarna var'i regel usla: rekori” betesförbättring, värtori. ”; Slättlandets | året 1847 ger en del intressanta | är? 99,153: Den har alltså ökats" med och" salighetens dag” grydde där |ea 60 proc. på 100 år! Städerna | med för vårt folk, ' Och "denna hade endast-7 'proc. av folkmäng kyr sa finnes ännu ibland. oss. | den, Norra ' Halland ansågs: Det är "sänt att villfarelse träng-.|ra bördigt” de'in i kyrkan "och vållade Jesu byggt än sak skada, men genom Guds nåd | got? egendomligt : tycke renades, kyrkan genom reforma- "Mest. -vanlottat är Tönnersjö torernas verk; så att Guds Ord | socker som "på. en vidd av nära rent och klart bodde ibland oss, | en: Kv.:.mil, icke har 'mera:än, stoch sakramenten enligt Jesu an- | 856 inv. .Om denna | mycket If rsummad: - | ga ' pastorat samt. Abilds" socken; Därtill, kom: så. Leicasterskolor- 'måtionéns verk än må våra, vad |na "Veinge: (Alsingska skolan), "en I Skottorp och 'Sperlingsholin, liv. Den yttre? tillhörigheten räc- näs IDet fanns för: få och vande näringskällor. . =” Inhyseshjon”. och .backstugu- | "delse; "Där' behöver - bliva ånger sittare; utgjorde 10 proc. av. be- över synden smed: "bekännelse. 'av | folkningen. ,: Mån 'hade” det inte "den och sorg över den och: fras fett! Vi citerar: Det oaktat 'till- år, na ånger: skall" vara "förenad en | der. "uppstå -och en allmän 'obe- VY synd suttenhet. uppkommer, med der- af. följandé pauperisme" (fattig- slag på 1,000 Riksdaler Banco! I: mest ”korn:'” sakligast: odlade" sädessl normala '; år. räckte spannmåls- I skörden. till, måste man hämta säd frå fergötland och" Skåne N 3 1/45 gånger utsädet: i: medeltal. N Potatisodlingen' ”, ”mosshe luppen”. "1 skogsbygden den | vär ljungen komplement till grä- | da" år "var folk | gårdsavkastningen : blev. inga. — på Skottorp och Dömestorp och, även 5 på andra ställen på slättbygden fanns ”någorlunda storvext, välfödd och treflig bö- skap: ut! Men, isinlandet: var; den ”ytterst.; småväxt,'. kleä: och. ut- svulten” Hästen” var, rätt 'säll- synt 'och;oxarna voro-av:sämre | kvalitet. -: : Fårskötseln omhulda= .des;. isynnerhet ; på större; egen” (?): och tätare: be” dra :länsdelen'- ”.» Folkbildningen" var i" brist. på Församlingsavlö-" tad, Getinge, Torups 0. Eldsber- ru, cke så ymnigt" som fordon va . Tjänstefolket, satt som; bekant 'i "Halländska > folkkynnet: näm- anställningsvillkören att; de blott |: också. : Hallänningen är | så och 'så många gånger. i:vec- I förekommer” sn exer befolkningen "med, ; hvarje" backstugor och nya” böstär | så, vänligt; man räknade ormkring 1107 av” "nämnda : antal ”Göte- om), > hvars hastiga tillvext. ed oftas, k. kärräng och set. Inte.att-undfa' på” attiladu-| Det fanns".dock fina: ladugårdar » | arbetare. vädmalsstatnpar,'. -färgeri,' 9 gar- i Västergötlands textil: bygd gjorde väl :sitt,. Enbärt Fjärås; "och": Förlanda "socknar vdes det 50,000 alnar pr år. I Sydhalland Var det yNetill verkningen” "som: dominérad strumpor, antar, tröjor stick; des, I, mellersta delen av' länd- skapet. "framställdes "mattor, ryor och, hästtäcken. Vadmalsvävnar och” Gunnarp. Hela "Jandskapet kunde. ibland nå upp till 500.000 alnar. vadmal på ett år. Man sov tydligen inte bort: sin tid — det var: 6.000 hushåll som” stod” för den: produktionen. När "den egnå ullen ; inte” "räckte . importerade man från ' Danmark ' och Island. Det: var, också” boråshandlarnas (knallarnas) gyllne. tid.” :/Industrin för 100. år sedan ar ytterst". 'obetydlig.": > oBtto endå "manufakturverk" fanhs i. norra Halland" (bomullsspinnerl).”> > Två | pappersbruk :.: (Tönnersjö, - Mar-: beck): fahns med tillsammans 27 "Vidare. fanns. det. 15 verier..I; Halmstad fanns. en kli Städerna, voro: också av gan- ska” blygsamt format. den: tiden. nr leda 2.312. -invy Invå? halvera: med? Vapn lingshölms, gods) : och. vid strand- lärdornsskola om J åtnjöt. :170 it Dess ti I Låhölm hade'1028 g ia dr Äré j alen: "var. 30 tunnland" öch..”143 | glest "befolkade ' tomter,” Det 21 . handlare: samt. en. del lax: dens ;huvudorter ' var.” Gällared | -- fanös här "57 häntVverksmästare, - | Frankrikes största tidning Frans I ce-Soir rapporterar: från' filmfes- . tivalen. i Cannes; ”Marlené :Diet- + rich och Hedy Lamarr meddelade "i sista” ögonblicket till.festarran- görerha att de inte kunde närva- ra vid festivalen: Och det var på- ++ passligt gjort av dessa 'stora stjär« nor då de i Cannes skulle-hå upp s:levt mördande konkurrens av den + 19-åriga. lilla' fröken som" avskyr ..Uppståndelse kring sin person, och "hon" "målade för första .gången i "sitt: liv läppårba när hon. mötte pressens representanter”, Ulla Ja= cobsson, det är hon som introdu- ras; med 'ovanståeride "ord; är enligt: tidningen :”den nya sex< äppeal-drottningen”. Hennes ' bil-' :' der ur filmen..”Hon, dansade en "sommar”: pryder nu. äggarna i ” journalisternas fil "gaste: och allvarligaste” bland de "franska: tidningarna har filmkri=, : tikern dock. råkat ut förre ett jour= nalistiskt : «med de för franska öron så ovan- + liga förnamnen Folke (Sundquist | och Ulla (Jacobssoh). Det medde- las läsarna : att: Folke : Sundquist << spelar. den kvinnliga och Ulla Ja= | göbssom den mänliga. "huvudrollen, al Stäten gäv- ett: a. norra” Halland odlade man i sydliga delen" av andskapet vär havre det hävud ed och en nog. så påtaglig sådan fick” "en" "Våxtorpsdam,: fröken Laita”S$ i Kärr: känning av en 'dag i förra veckans; Hon 'var då på väg upp mot: åsen o- vanför Brante: källa: fö: ätt plan terar” skog och "färdades "alldeles ensam "ledande" sin "cykel. :-Bley det missväxt Vi .Spannmålsskörden '. gav 3 ; omfattade. c:a fia 10815 meter. fram- Hon onitalar för Laholms "Tidning, Knäred 10; 30 hgm, kn Eri Hishult” - 10: hgm:' ms nvg. +: Qutsafsön,:” Därefter :-minnes: 2 Kyrkhuas” från - Pjörnhult; över "Högaryd, "Ysby- 9.30: hem; m, + nvg! kh; Sjöholm, ”KRänuneslöv 13.30 - hgm, 8 Hasslöv 13.30 hem, ”kadj., esholmi : Våxtorp” 9.30 hem. m. 'nvg. ; konf.' och äldre' kadj. Basthola. Fredagen deh 2 maj kl, 17 kon- firmation" kadj,. Bastholm, "+ - Kadj. Bastholm forna konfir- mander samlas, Av jästena skola 9.30 barngåt > gätj. kh. 'Hallind, d Karup 10 :.hgm, , Bakåt Pp. Palmgren. | vstund' vid: kh.. Selldéns BYBVA [7 Sve nsk fallskärmstrupp "Olaus Petri<minnet högtidlig] - "Skumestöv 13: hgm, m, skrmö i Nvg. p. Palmgren. ' 11:s.-skola.l: ' .Hinneryd 9,80 s.-skola, 11 :hgm, Jenny Johansson, Skrubberya: "Båstad 11 hgm. (0bs.- tiden!) 10 >? Barngudstjänst : (obs; : tiden). 1 förs.-hemmet. Torsdag kl 20 Torsd, kl, 14 symöte hos fru]. ”Onsdag: kl. 15.30 arbetskretsen|' «+ > + Fi för sta gången har svenskå få IUskärrstrupper. medverkat en se föredrag i förs.-h t av kh. - : Viktor Södergren: '”Kyrklig "värnplikt, = DA SA äng. Det skedde på fredegen! och premiären onstans i Uppland, Här ses Se rgea: Mid med att samla. ihop fa NH "| Nordisk" Fami bok" till . djur där uppe” vud, "tofsar : på morrhår. och. en, kort svans, som var alldeles el skulle; Ljag. "vågade "fortsätta trots ag 'givetvis- var. suppskakad av det” ovanliga mötet; säger frö- ken" Svensson. -Men äv. utseen- det att döma. förstod :j g att det > Det förstår. Crn så'v så -sällsynt djur” som "just :en- 10. HJ Ock fröken Sverissön tycker :lik-]t :| som -”vi att. allmänheten bör" få reda ' på att det: finns så frevliga äsens otillgäng- Yr att'se vad det verk- ligen var för. ett djur, 'så' t p "'Lödjuret H "tillhör losläktet bland kattdjufen, Dess kropps- längd kan uppgå till över en me : "ter: och boghöjden till 75 em. Dean "har" 'Penselförseddå” öron; . långa ben och kort svans. Krop- pen är grovt byggd; beriéen och tassarna mycket kraftiga. Färgen > | är sommartid. gulbrun: till” "rödgrå med svarta fläckar, vintertid mer vitgrå.. med otydligare fläckar. öronen,” långa. : ; att det :linte.är allom'” givet att; möta: ett gripa sig på ändra tömdjur. Daz gen tillbringas. i. vila på en hög sten. - SE Den klättrar Skick- gar: Tidigare fanns den över he- Y Ja "landet, I mitten | av: 1800-: -talet see stäm i norra 3 Halland. 5 För att skyddas” mot den” "överhängande fullständiga utrotningen är: den ve dare fridlyst” i hela landet, Alla äro blödtörstiga, söch rovgi- riga djur: och förorsaka -mången städes” 'stor "skada på viltbestånd |- ge märke än! samstämmig- fröken. Svenssons .be- skrivning på "djuret och vad Nor disk Familjebok har "att säga om t FLERA S SVENSKAR "HELSINGFORS H ÖREBRO . . Viss & ni, att i stad:: har" 69.679 svenskar bland sina 367. 462 invånare, vilket pla- | cerar 'den i:nivå med Hälsing- borg — och framom; Örebro - -— som svensk stad? Andra' finländska: städer "har följande :' antal svenskar: . Vasa 13.349, Abo. 9.920 'och Jakobstad 8. 586. Följande tätorter. i Svenskfin- land har en stark svensk hefolk- -tusiastisk både vad som, gäller den | . svenska filmen” och” dess” huvud- visste - inte; : vad: han skulle göra vn n lands, Kuvud-. : Just nu: diskuterar vi. riksdags- :val och valsätt ;här i landet. Och det. blir. väl. som vanligt lite hetsigt till: hösten, Men de väldiga påfrest- sidentval är vet vi bra li i landet, som väl är;: "Ett tag var det nog åtskilliga om var-republikaner här, men. även. om önskemålen "finns formellt: i gamla partiförklaringar . så här vi under senare år haft. kungamakten, att tacka för så mycket, att vi inte för närvarande önskar byta. ut kungen mot en president,” och över partierna. tvungen att fjäska ti för att. få behålla sin positiol "+ Dessutom förvärvar en kung un- der & årens Jopp en erfarenhet av bår nrih Ha som en tillfällig inne] sidentposten "varken möjlighet att skaffa sig. - Numera får en det är én manlig? ra. resor och bek tskaper 'som en » president aldrig får, Han har under sin tid.som."arvfurste - eller ary- -före- varo direkt Hoppa” tiken och veta vad som bör göras.' . Både "Wilson, fruktar, Nu drevs Mao direkt i ars: so” marna, på: Stalin: Hur. länge. han 7 stannar där är hans sak, Han Har i alla fall-hållits där så länge att. han fått veta att Amerika ingalunda". är xx oövervinneligt. ” "Ingen är oövervinnel ig; - hade varit onödigt att basunéra' ut . det själv: Nu kommer både Frank- rike och England att få slåss för sin - - prestige bland de asiatiska. folken,” Det. hade varit "onödigt. En gammal klok kung skulle" ha: kunna fun= > dera. ut. det," DA Det är inte Pre is något locl ande arv '.den. gode Eisenhower får att E | förvalta. Det räcker inte med att ha atombomber, flygplan och kanoner. . Man: måste” också ha förstånd. och kunna bruka det | på fätt sätt. Det = är mycket som: kan vinnas: utan att. i man brukar knytnävarna, +: Och" det är qundgängligt: att den som försöker, regera världen tar re; : "ar | da på lite om: de människor” "och fol EB som ska "vara under hans välde, Det se innlig, | är' minst lika pakt. visan att ge verklig fred och. Europa kommer 'att ta ställning Fn Amerika på grundval. av” c& erfas. renheter som görs i de: ockuperada é länderna likaväl som det tar ställs ning”. til Väl grundval. Det: : lätta, m men de måste lösas, la en fast > regent, "en som”. av- sin personlighet;,. sin. uppfostran. De och erfarenhet. är en god rådgiva-" ÖN re både för:den inrikes'och, der ut-"' men det ” A -östmakterna”' på” "denna" inte bra med des= ite upt ett folk att. . man” har stupat "hien de' misstag de "gjorde har varit Nu återstår det ett: lydrike, "den: vill att "Kina "ska vständigt. Iand.: Med lite diplomat! ” kunde "erfarna ' statsmän ha tagit Kina det. var. :Det skuls 19 varit det bi :. pojke," som" gör det Ju gjorde då « du var ung'och i blev straffad. äri. ligger Kvinnor-har en mer Sugtil änstinkt +— de vill "vara mamnens sista. passion, litiska kursen: Jag” trör att. "| vi svenskar samt och i ä : :| Britta Tark Hon vilar nu efter. tevyframgån, teatern i Malmö innan hor till dör «engiigemang på Storan Göte-. ynnerligen, |” stockholnsflickan ske sr E SR TVR ningsmåj orite Pargas: köping, : "Ekenäs, "Karis under tider ; köping, Lovisa,' Mariehamn, Kri- yen" äro: I Pastads kyrka: | stinestad, Grankulla köping; Ny- rännan gång kl. | karleby- och Kaskö. : En betydande svensk minoritet finns i Gamlakarleby och mindre grupper av: i svenskar bl.” ja E stad, V. or Emässotiderna kl, 14; Tammerfors neborg.- :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.