PR FRE i ten, då vi skullé börja skolan”. ONIKAS BLNIORAT > LAHOLMS TIDNING kl 2001 , : Morgondagens naan : MONIKA ;: > Fint skimrar: redo” gon: vi och slätten sträcker "ae: helg", ET > som ; snabba väverskor på var. i och sjunker ner i'en rosensky, "latt få höra förre borgmästaren i - I det tråkigaste som hänt i staden. " Solen går upp kl. äu9 och ned | dansställe 1 staden inom rimliga : Solen. går" upp kl; a16 och 2 ” | mästaren att de sitter och stude- "+ | borgarhuset i.all' framtid; Kun- '.]så kanske det en vacker dag in- Esren, 'och knoppar. .Bprängs var "sekund 1 träden : "och vecklar ut” Bing gröna kläden 2 gren; Nr "Så går april ifrån vär kalender Då Släpper vi svad vi-har för i och klarar struparna, en 1 sänder och sjunger smångstämmigt maj . 1 z + | släppas: lös: Både Östra Karup : välbehövliga - | sina skolor och för dem, som sett ” styrkt . Laholms . och> Hishults "I skolor så vi hoppas väl att dessa :| skola komma till inom en inte och rent officiellt har den också e- mottagits med sång. och. musik” i våra nejder. "Och nog är det skönt när det. ; våras” i naturen och" "människornas sinnen.” "Att det "sedan var: mindre nöjsamt sitt. .vårtal prata om ”medborgar husfrågans .snedvridning” som För vår del. skulle vi i stället vil ja' säga, att det tråkigaste som hänt i'staden varit att det var- ken synes | bli er idrottshall eller tider. Vad - skall då ungdomen hitta på? Ty inte tror väl borg- rar sju kvällar i veckan i med- skaper i all ära och vi vill än en gång ge ABF en eloge för. det fina arbete, som ' de utför. Men ungdomen" fordrar också nöjen och kan vi inte skaffa dem det, te' finns någon 'ungdom kvar: då staden. Och det är väl inte så o- tänkbart att den söker. sig till andra” orter där det bjuds mera förströelse " under de långa vin- termånåderna än vad som'.sker Men det ser ut att våres påa an dra 'gebit också och det är fram |' för allt på" byggnadsfronten!., I Mellbystrand & råder! en livlig byggnadsverksamhet men; vad som är än mer. glädjande, är att det synes som om "byggnadsverk samheten ”. för ” skolorna skulle och Knäred har fått synnerligen - byggnadslov”: för de skolor, som finns, så förvånar "| det ”en'' nästan - mera, att man kunnat; ha skolorna. så länge, som verkligen skett. Nu har ä- ven". " länsarbetsnämnden':. till- allt för. långt framskriden tid- punkt. Ty båda äro. synnerligen » naden i ien uppsats om Mitt för. 2 sta' skolår”; "När jag var: sex år började jag skofan, 'Bet' var 10: ligt ätt festa, Man; Tick ett påp- per. På papperet var det två hal- inagar. "Vi skulle” "sätta "det gjotde' vi. Det vår en Fine 7 också, som män skulle fylla: i, och > ett hus, sor Inte var färdigt. "Så mycket ägnat som fnle | många, 'som inte fick komma in, för de var inte mognåä' sönt det -heter- nu: Men jag var mogen, bara var sex år, Sedan kom. hös- Er se : Lilta Ninni, 1-i I-hlassiré kommer hem jrån skolan och omtalar: I dag har vi lärt oc en ny sång I skolan, en sjörvatnarång. Mamma gietar förvånad od flera sådana, Nej, inte den, å Inte den, men "et minns Ninni: I klasser. i" av behovet llade — se bara Ii, på de' rekordkullar,-som nu: skri ves'in i Laholm. Och till hösten måste I 'man börja" med "1 Eu: É kande "föremål ' mitt på vägbanan, och Eve. Beott bromsade in "sin; bil och'stanna- "de, 'Det var en kniv men; ingen vänlig kniv precis, utan något: i dolkform, kanske en stilett. Hon stod: där fundersam med 'före- målet i handen. Hur i all 'värl- den hade det hamnat här? Och vem: gick 'omkring "med en så- dan 'skarpslipad tingest? ' Länge kunde.” dolken inte ha legat på vägen, inte över natten i varje fall; det hade "hämligen regnat innan solen sken fram, och bla- |]: det” var fritt från rost. Nå, något svar. I på den' frågan skulle hon väl inte få, tänkte hon, och gick tillbaka till sin vagn. Hon stack in fyndet i en':sidoficka körde vidare: r de yt- > Tre :minutår senåre terligare något som. kom henne att strypa gasen för andra gån- gen. Hon skulle just passera en ensamliggande villa, .: när : hon hörde buller och brak och het- siga' röster. Ett fönster slängdes upp och en ung man hoppade ned på sandplanen och" skynda- de vidare, som i.vild flykt, ned mot vägen. Så såg han bilen: och ropade, och Eve steg ur beredd att hjälpa” honom, 7oni hon ' nu kunde ge honom”? något bistånd. Just som han skolle öppna grin”- "Iden ! snavade : den flyende och föll, och 1 fallet tappade han ett föremål. som Hög ut' över 'vägen; "Vad" Eve ' såg .var ett juvel- etui, invändigt klätt, med grädd- i guld på locket." Halvt utfallet låg. glans' kom gräsets grönska att förblekna. Stenarna" var sällsynt låg ,: färgat siden och med firmätryck |! ”ett' smaragdhalsband, vars |: I Tyst! Det kömmår en karl därborta! a få . Eve hade. haft "några: sekun- der på sig att observera den un- ge månnen. Han var mörk, ha- |! de kvicka ögon och bestärnd ha- ka. Han tycktes varken rädd el- ler nervös, fastän han nyss, va- rit utsatt för våld. 7+ i — Hör: på, sade han. Jag är representant för en stor juvele- rarfirma, ” De överföll mig.” Ni ska inte” behöva" Ångrä om ni hjälper mig. "Hon 7 betraktade Honom. for-]' skande: — Naturligtvis hjälper |! jag: er "Hoppa in bara, så skall. ja kade hastigt och vände, ' och nå- gra sekunder senare var de på åtérväg mot London. Men bak- om sig hörde de rop och skrik,” — Skönt att vi hann, sade den unge mannen. :': Jag trodde nä- stan: att de skulle hugga mig ; — och etulet.: "Eve - hade' uppmärksamheten fäst vid 7 vägbanan, 'men hon märkte' att ynglingen mönstrade hennes ausikte, ja; hela hennes person: ' med. oförblommerat in= tresse, sv s— Jog heter "Goorgs Rayess, sade han och borstade av ytter- ligare litet damm -från sin ljus- bruna kostym. "Jag represente- rar : Teretez' & « Co." vid Bond Street." Antar att ni känner till firman: Tyvärr har jag visst in- get- kort på mig.!. on Jovisst "känner jag än Te- Så intressant! Och de där männis korna ' tänkte” stjälav:. t precis! Jag var på väg med ”; halsbandet till lady. Bar- berry.; De måste ha fått reda på (t I störa - och praktfulla," infattnin” garna: av platina, och "kedjan . som. - förenade stenarna var av. det. Jag körde utan att tänka på något / särskilt, när: jag] [6 ara - Hon bac-l; . känske; för besvärligt för er: s CÄpropos kniv; sade” hon,' så har jag något här. Hon. tdg fram stiletten hon funnit p u Vägen... . ER : Han spratt till. Var i helv.. STF jag menar; var tusan har ni fåne lg N tag i den där? no... ' "Hennes. tonfall var likgilugt. I — Jag hittade den på vägen il Imorse; strax innan allt det här: hände.' Någon scout har väl tap- pat den. . Ingen 'vanlig pennkniv ; precis: . ."— Nej det det verkligen int te. Ha — den passar just inte ' är: en dam: Kanske jag skulle unnä, få den 'som ett minne ve den här, morgonen, ,-- 3: — Ja inte, vill jag ha: den, sade Eve: "med en lätt. rysning. Han stack in kniven i sitt bälte någonstans på ryggen..; vå :— Nå; tror: ni att vi är säkra "undrade hon efter en stund, -Jaaaa äl ingenting gt fint”Ejort ” vr "er, "Aldrig ”tänk mig. maken.: Är det något ' jag” kan” göra för att visa min”tack- Sa KR Eve tvekade .. Jag -undfar om ni skulle' vilja hjälpa mig att vär- dera . ett "pärlhalsband, som jag ärvt efter en faster. Jag fick det från 'advokaten i. går, och” jag skulle givetvis vilja "veta "vad det kan vara' värt: Men" det bli ni rädd för: råttor. ch fortsatte” >> Det ligger hyllan 'där till höger. >— åÅhy' visst inte! Och vad jag inte' vet 'om” pärlor ' det är' inte värt ”att.. veta. - - ö- "Det vore : förfärligt : Eve" svaråde inte. '—" Hm '— var. finns samma dyrbara terial: v. ” Det "var ett verkligt vackert smycke, säkert. värt en hel för- mögenhet.” När hon skyndsamt” kastade in 7 det i: etuiet igen, | visste hon att här hade hon kan-. ; ske förklaringen till både det e- na och det andra. Det var den här dyrgripen som oväsendet. ” ÅT seg > Joch, stannade för ätt se om jag öres. st Sedan, : "skyndade : "Teretez '& 'Co i katal NR såg en man ligga gen « utanför: kåken trodde. 'att han” blitt: överkörd kunde hjälpa honom.» 5. ss "—O! Eves” ögon "var . rundare inte i” :men i” kunder | än nå Och så. be äd: I — "reste sig den” unge mannen illell- | och , borstade. d från sina Laholm från ” tredje klass, Första året kan "man" kla- ra ” detta: méd" ett provisorium men hur skall det gå i fortsätt- ningen? Då måste. man helt en> kelt få bygga. Och samma är för hållandet i i Hishult. > "t Även till: somtealskolan- bör- jar tillströmningen" av elever bli så stor,” att man fån se om'sitt hus” för en eventuell 'utökning. hetsskolans . utformning, : som man -inte'vet något om riktigt RET NINE REM FET -Ide det i fickan. Så såg han sig Men här är det den blivande en- |, i hans ögon och skärpa i rösten, när han sade: ; — Hit med det! "Hon räckte gena jet. ens T— Tack, sade han och Stoppa- omkring tydligen oviss om vart |' hån 'skulle.-ta vägen. — De är nog igenom dörren om en "minut — "och min bil står därinne. ” kanske ; blir ., så, ”att staden så småningom får en stor central- skola för "de högsta folkskole- asserna den gången den nioå- kläder. Det kom en hotfull glimt | l rätta flickan, sade han ' ma 'som, ligger i fatet," Och det | ”' ar » "Var färdigt, Bland bärnen var det |: för jag hade magen rätt, fast jag | Bö - Adele” Jergens, som för övrigt. . är em utmärkt. skådespelerska, har här släpat en barstol in på filmateljéns artificdella — Var hålsad sjöman ” morgans stund! " strand bara för att låta sig 10-. ”Fogreferas « -tif- Fr vår, ärm. | bad- drog i in er i huset, L.— Alldeles! De 12” Tabarber. Få mig... - Han 'var "imponerad över hur lätt hon hade att fatta. Men jag lyckades slå mig fri, och så kom ni som, en räddande” ängel, Och nt vågade” stanna kvar. : "Eve" rodnade inför den be dran som. låg i i hans tonfall." "Om 'jag letade , efter den ärvt; skulle ', jag ” ”sluta leta från och — 2 Jag "tycker jag: har känt er en”: evighet redan! "Ni är, precis olika "yrkeslinjer : att välja på. hetsskol, med na har inte slagit så väl ut där man provat dem ännu "så länge, - så till sist skall vi klippa följande lilla notis, som stått. att läsa I Svensk .Bokhand g: riga skolan blir, genomförd med]: Och det kan bli nog så trevligt. ni Men . den. saken dröjer allt än, |. år M . | att. ni är en: rasarnide knivig' tjej; tt) ni inte ätt fel .kppfatt- uövfatt ngén försäkrade. han med värme i rö- sten, Och klarar 4 vi'oss bara ur det här, ska jag. nog visa att jag menår vad jag säger! Hans ö gon riktigt gnistrade, ' Eve” "Såg att,.' hans”. blick” var fylld 'a av beund Jo, hon ”I den "goda staden Trosa” ut- kommer varje, vecka ' en: fyra- sidig” tidning,, Trosa Annonsblad. När. Torsten”. Tegnér utgav . sin bokz.;' ”Den "trånga "sektorn"; blev denna "i: nämnda tidningsorgan skriven av en därstädes" bosatt skriftställare. ” Anmälan ” utmyn- nade i en hyllning till T-T.; som i samma veva fyllde 60 år. TT. blev så rörd över uppmärksam- héten,' att han' sände" tidningéns utgivare, bokhandlare Hans Nils- son, 25 kr. I ett brev och upp- manade honom att ta recensen- ten med sig och tömma en bäga- re vin. på stadshotellet för hans och. bokens välgång. Han fick emellertid : pengärna « 1 ' retur fämte ett brev från bokhandlare Nilsson, Vart dehne meddelade sig ” förhindrad uppfylla hans önskan," emedan 'han själv var organiserad helnykterist, och res censenten var Portförbjuden på stadshotellet, ” Utan "tvivel en "sedelätånde berättelse från livet i.staden Vid föremål för én längre recension; cv han av. Jag känner, vägarna här. va.” .Sedan kommer en. avväg. | Den” "slår vi in på: De är över. femhundrå "meter" efter: och vi don, Det är säkrast. ; vägen, såg sig hr Rayes om "för att se om förföljarna” märkt nå- got.” Det hade” de” tydligen inte, och han drog en suck av lättnad. Så skrattade han... det gäller att va" knivig. tydligen ' den” flicka. han” söl a! Så fick hon se något I backspes gel. och vände sig: mot honom. = Hr. Rayes! Ni-tror, väl: inte ätt han kan ha satt "efter, oss ler I Eve” trampade" ner 'Baspedalen: Ska jag stanna om wvi' får syn. på en polis? undrade hon. tan Den "saker avgör jag! bet VI har strax en skarp högerkur- kanske” kan köra av stora vägen utan' att de märker det; Sedan kör vi på omvägar in till Lön= Eve gjorde som hen villé, och när hon jagade bort på den lilla om Finfint. Som jag så nyss, "världens ände”, mo "Hon ', betraktade honom . fun-| b rekt "hem: till. mig. Jag. vågade "Tycker ni cn "Hoppas ba- = - "Han tog "henne Kärvänligt i iar men, +— Jo,» här får man höra. Först är ni den modigaste flicka man kan tänka sig — och så är "+. | Kommissarien och två konstap- . -> Ja, jag vet att jag är en dum gås ibland, skrattade Eve. Hon hämtade källarnyckeln och ett ljus, tände: ljuset och gav det åt Rayes, "låste. Rp. dörren en ack under Det finns i fickan "på en' ung. Rayes marscherade in i källa- ren; — Under hyllan, sa ni I 'stället smällde ”: hon” igen den tunga ; | dörren / och "vred om nyckeln, Innifrån hördes ett tjut av ra- .seri "och en duns”mot' dörren men den skakade inte en gång. Det var, en” gammaldags kraftig Eve” upp i "Våningen till telefonen, slog upp och sade hon. Har något smaragd- halsband; blivit, stulet. nyligen? Ordet smaragdhalsband gjor- -- de . nästan samma : verkan här, lar'; reste sig upp, som om de suttit på en nåldyna.:; > < st — Vad? Det stals i morse på Bond Street. Ett av de fräckaste kap som. någonsin gjorts. Ni vet väl inte var det finns? . "Hon skrattade. — Om jag vet! man som jag nyss har låst in i: ” min källare. Men ni får akta er. Han är desperat." Och han har en kniv. ' se a H Kömmissarien "stirrade 06 henne. '— I er källare!?. Med en, > kniv! och .smaragderna ... Men ” så återfick han besinningen. En minut senare satt han bredvid 2 Eve i bilen. Tre konstaplar följ- -- de efter i droskbil ><. . När de kom fram anhöll 7 "Mr Rayes” att. bli utsläppt. Och när t begärde" numret. ' | drar, är' bortresta, :- — Jask ni bor ' ensam! I har ett pärlhalsband! Jaså. Jaha, Mr Rayes fick en belåten glimt i ögat. Det kunde vi. väl titta på genast." Klockan är ju inté mer än : :luchdags. ee Hon: smålog. — Då far vi dic Och inte "ha halsbandet uppe i: vå- ningen, så har: gömt det i källaren, KORR "Han skrattade belåtet. - — för ståndig flicka. vi ska. nog "bli goda, vänner. . on ” Hön: 'svärade inte. FR sv "Fem minuter över. ett var de framme på "Eves gata. ' Färden hade inte : berett ' några! "vidare överraskningar, och hon delade Hr: Rayes' uppfattning, att .bo- varna” hade givit upp jakten: Lite stel och. trött steg hon. ur. 5 Nu skall jag bara: hämta Källarnyckeln, sade hon, vill vänta här. Ni följer väl med. rien, + = et fö åttor där.” ; de "man, Geörge R. i hennes källare! : — Hallå, är det Teretez? Kan jag få tala "med mr. Rayes? Rayes ja! Han ä är anställd hos er. Det blev en sekunds paus, och hon kallsvettades,'” Tänk om de svarade: ”Mr- Rayes' är inte. i ån- ne för. tillfället, Han 'har' kört till'en kund ute på landet.” Hur i all världen" skulle hon då 'kun- na ' förkara hur firmans betrod: :| saker som. att skicka en man I klädd i ljusbrun kostym till lady Bärberry, Och han talade inte -- [gammal firma, Han talade slang, Men det var. kniven som egent=- fr. nte allt stod rätt till..Tänk bara ' nt de upprörda frågorna utan häng- de på luren. Hon' gick, ut, satte sig i bilen och körde direkt till närmaste ”polisståtion.” Där. bad om "hl hon "att Jå tala med Kommissa- de . dörren gav -- han sig genast. Men han kastade en.. förebrående och ' besviken blick på "Eve. . 2 — Men hur i all världen kom' ni att' misstänka honom, undra- . de kommissarien, när Eve hade ”"- berättat "om morgonens: upple- - velser." > s « — Det var inte så märkvär- - igt. Jag har sett Teretez skylt fönster nere på Bond Street. De + kunde lika gärna sälja imiterade Som en representant från en fin ligen gjorde ' mig .säker på att - FI en:juvelerare som går om-- kring med en skarpslipad dolk. . Och jag Törstod att det var hans kniv, när han med ena handen satte fast den vid bältet. Det var — gamla vanan, det är säkert! Då a jag hela saken klar för - Han och hans kamrater + [hade väl gjort. kuppen -tillsam- mans, och. så hade kumpanerna HR UNDER UBARNDÖNE "DRÖMMARS BRUS;.. ”GLADER; JAG" SPRANG Sva R' ÄLJDES INGSSTUNDER OR 'FRÅN FÄRMORS: OCH MORMOR TD KASTAT "FJÄRRAN LANGT BORT: ÅFRÅN HEMMETS" "DÖRR . OFTA MIN, TANKE FRÅN .VÄRLDSVIMLET . HÅSTAT -HEMAT) DÄR "ALLTING, ÄR LIKSOM FÖRR ; FÄDERNA SLUMRA' I'STILLA RO : 2.i, te ot "DÄR BLAND DE KÄRA JAG. SIST, MÅ BO... DIT FLYGER MIN LÄNGTAN. MED AFTONENS VINDAR. kt. att han hade tänkt. lura dem, eller också hade de blivit ovänner. Det blev gräl och han drog kniv, men. der? slogs... ur hans Kand. ut på vägen.-Sen tog 'de honom med till sitt tills. : håll, Eastcote heter huset i förs: | bigåeride" sagt” Där top ' han. sig ; a fri, ' ochi ja ' sedan > vet ni Cr PEN SUN SR ag Kommisatier. såg länge . Eve - med « beundri bl SU sist sade han: Bodil Kjer I SF:s danska film om Flyg med -1dot ba, Lat
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.