: ESA 2 | | l ir LANOrMS TIDNING): vm | ne i Han visade mig'en ström av Små gj im ar ur: : få e vär len | ' levande vatten, klar som kri- "stall. Den gick ut från Guds cn . och Lammets tron. Aes - — Uppb. 22: 1: sÅ En tron är säte för rättvisa. ”Rättfärdighet ” och rätt äro din trons fäste”. Ps, .89:-15. Och det är också av rättvisa, som denna nådens flod flyter till oss: rätt- visa: mot Kristus och rättvisa : mot 'dem, som bliva funna i ho- nom. Gud förklarar, att han kan med=, ätta: rättfärdiggöra och med rätta "förlåta, därför kan han giva nåd och låta densam- ma utgå till, ja, flyta efter” Oss såsom en flöd, Strömmen, som utgöts ur klippan i öknen, flöt där efter folket, och därför van- . drade de däri. De drucko ur klippan, .” som ' medföljde dem, klippan flyttades icke bort från sitt rum, utan: strömmen följde dem, dit. de gingo I Kor. 10: 4. ”Han öppnade klippan, och>vat- ten gick såsom en ström genom hedarna”, Ps. 105: 41, — Denna klippa, säger' han, var Kristus, det är på bildligt sätt; och denna tron är Kristus på verkligt sätt. . Och vattnet, som utgöts ur klip- . pan och - följde ' dem "i öknen, skulle : visa, hurusom, 'då' Kris- tus blev-en "tron; nåd och god- . het därifrån skulle följa oss i ök nen, så länge som vi dväljas här nere. I' betraktande : härav" sä- ger därför David: ”Idel godhet "och barmhärtighet ' "skola följa - mig i alla, mina "livsdagar; och jag:skall bo i Herrens hus evin” " nerligen:” Ps, 23:.6 — Men var- ifrån "skall detta komma? Tex- ten säger från tronen; rättvisans - säte; ty på grund: av vad Gud . har funnit i Kristus för” OSS, ut- ' gjuter : han på. rättfärdighetens och rättvisans väg strömmar av välbehag över oss. Och källan . jär detta stora och; vida. hav av ” barmhärtighet, 'som flödar i hans - otänkbart oändliga hjärta, ; Allt är' erlagt för både oss "och nåden. Vi äro dyrt köpta. 1 Kor. 6: 720. Han, har vunnit en evig förlossning" åt. oss. .Ebr: 9:"12. Ja, och såsom vi-hava” blivit gjorda till hans, och himmelen” sålunda har blivit &bjord. till. vår, så har "också denna' nådens flod av ho- nom blivit, vunnen 'åt' oss; Joh. 7: 38. Därför kommer allt detta Därför säges det,” att > : ”tro genom Guds .rättfä 2 Petri 1: 1, det är genom, Guäs Kristi Alirnmclstärdsdar ” Laholm, Hgm 10 .kh, Håkanssom Skogaby 13. 30 .hgm;, kh Håkans. son, Veinge 13 hgm. m. nvg kh "Ljung 14.40 söndagsskola, . Tjärby 10 hgm m, nv; kh Ljung ds kyrkokör medverk Mästocka 10 hgm." komm, Rydén. » Knäred 14 hgm,. kh Eriksson. Hishult 10: tafson kli MT: non Norra Össjö skola ätj kh Gus- + tafson; =>: vw -- Ränneslöv 9.30 hem. m nvg. "för > konf. och äldre kh: Sjöholm; : Ysby ham. tillsammans med Rän. neslöv, nm Våxtorp 13.30 hgm; "kh. Halllnd. Hasslöv 9.30 hgm.- kh. Hallind, - Östra Karup 11 söndagsskola 13 hem kadj Palmgren, > > Skrameslöv 10 ham. kadj. Palm- - Båstad 11 hem, I dag ' onsdag 19 . ungdomsmöte. i. » prästgärdens trädgård, : Hinnoryd 11 hgm; : » Laholm, Sslemkyrkan. Kristi Him :-"melsfärdsdag. Samt; 18 utfärd, = söndagsskolan, - Veinge, Tabernaklet;” Kristi Him. > melsf.-d, ssöndagsskolfest, Sam. Ung. kl.. 13.15,» Utfärd, : Genevads Folkets hus Kr. him. I f.d, söndagsskolfest; . Samling KL 18. Utfärd, Hishult Betanja, Kristi Himmels. fed; 19 off. möte, G. Svensson "och sångare, i. Ekeryd Betania torsdag 19 'väc- . kelsemöte Ch, Berg,. sångarna, ” Lördag kl. 19 Juniormöte, > "Knöred Betel torsdag kl. 1 off. a möte Ch Berg. a FRIA ORD Y GAVOREDOVISNING om & Ko för linger föycket ” tåm "och. orädda. söndagsskola . 13.30 h NU i maj månad,” "vårens fagra- ste tid, Iövsprickningstiden ha. de allra flesta flyttfåglar, vilka haft sin "sommarvistelse i våra” trak- tive vinterplatser. ” gånglärkan är ju som vanligt den första. att Jå- ta höra av sig. Tofsvipan, starer; hämplingen, + bofinken, .skogsdu- van anlända också ganska tidigt, "De verkligt insektätande: fytt- fåglarna tår ju sin tid innan de göra sitt inträde på hemmascenen då, de 1 annat fall få riskera att ej. finna passande föda, . - - Nattskärran, grå ' flugsnappa- ren och tornsvalan synas ofta in- te förrän i senare delen av maj, och några” av. sängarna dröja i- bland. ände fram i juni”. som flyttfåglar ha emellertid vid det här laget hunnit" bygga sina bon.och en del av dem ligga nu och ruva på sina ägg. ' Sålunda var det ett "talgoxepar, som 're- dan för några veckor sedan lade beslag på en av. dé holkar, vilka finnas. uppspikade här; och.; var i träden i närheten; av boningshu- set; Mamma: talgoxe var inte snål när det kom till ägg utan läde dit elva stycken, N gger hon tro- get och värmer. d må dyrgrip- arna, ' Öppnar man : holkens "tak, som: gär att lyftå"upp; väser hon av. pur ilska och burrar upp sig, men ' ligger vackert kvar, Snart skall elva gmå ungar gapa efter mat,” och då. blir. det. en: bråd tid för de gamla; De få minsann -va- ra i farten från" bittida” till "sent att hitta föda ät en-.sa stor barn- skara: Frampå.; sensommaren” då de hunnit med-sin andrä kull se de" också trötta och härjade ut," Den svartvita flugsnapparen in- reder . liksom 'talgoxen . sitt bo: i holkar,. där 'sådana' finnas. Han är en näpen liten. varelse och en årligen : återkommande; sommar- gäst: härute, Rödstjärten, som el- sam ff? ge ; kän vid boet: visa” sig Förra året. häckade ett par: .rödstjärtar i.veén; fågglholk; som” ”upphängts under det: utskj tande” . taket - SÅ ner der på ägg, lirade bära med sina | små. ögon; I löch tycktes. örstå' att ingen fara hotade... I ;. Härdplingar ha vi gott om här- ute: vid Ski tummeslövsstrand, De ha ökat..de senare. åren' i trots av att derag bon ofta bli plund- "I rade é /gkator, kattor och ekor- KR. så hinna. de också med | rar, två kullar ;Under sommaren, : De "I byggd helst: i enbuskar, ju tätare desto bitere, men "där sådana sak- iggranar eller ' bergtal duga. Boet gömmés : ytterst "väl och äb? svårt att upptäcka, "Just i e iett hämplingpar, som med sitt: bobygge i en mycket: tät ”ädelgran strax utan- för: husknuten; Ja,. det är, förstås endast honan, som "utför arbetet. Hanen :. lägger" inte två” strån i -| korg" när det gäller bobyggande.: Men: han ären alldeles, särskilt uppmärksam". kavaljer: " på" "sitt sätt..." Alltid gör han sin' maka sällskap på hennes längre : eller kartare flygfärder ." att samla strån, '"-rottrådar och ull; till. det TiHa nästet.' Troget'. sitter han liksom På vakt på en närbelägen | gren eller i toppen av den buske eller. det lilla -träd medan honan pysslar därinne med sitt bygge: > Bofinkhonan får ju också byga ga" sitt. bo, som" är ett av”de konstrikaste, alldeles ensam me- dan hanen tycks. hålla Big liksom i skymundan. Hans vackra, fö g- glada" dräkt skulle kanske förrå- da var, det är. gömt” ifall han, i likhet med hämplingen höll Ar i omedelbär närhet, : För . sädesärleparet gäller. det att gemensamt dra sitt strå till stacken vad angår. bobygge,: Det är inte något finsmyckat bo, en- dast: en” korg strån, Och det kan ligga" "nästan var som helst; un- der några stenar eller bräder;" en, . vedstapel, en gropkant. eller under en av takets tegelpannor. För några år sedan kom jag på till. patienter vid Fagereds sana. torium har i dagarna avgivit re- dovisning. En specificerad för- "teckning på samtliga glvares bi- drag har sänts till Laholma Tid- ning. Då förteckningen är allt förp lång för att kunna återges I Häningen, får vi härmed omtala, att insamlingena slutsumma ; är 23.826168, Förteckningen finnes till påseende på redaktionen; : Laholms Tidning. Men ter, återkomrnit' från "sina respek-- "Atskilliga av våra såväl stam-. jest ären ganska skygg: och vakt. Av: Emil Andersson, Skumméslév a ett sädesärlebo mitt ute i I ett po- tatisland, gom skulle. skattas, Det var långt fram i. juli månad, ett bo således av andra kullen, Någ- ra . potatisstånd runt boplatsen fick' stå kvar och ett stängselnät spändes, omkring” som skydå för skadedjur. Det: lyckades bra, och sex -vippande, unga ärlor lämnade 1; sinom 'tid hemmets lugna vrå för att ge sig ut att möta livets äventyr, -.. I gädesärlan är en' I fågel, som vill. <ha' sitt eget särskilda revir att härska över, Har:ett ärlepar funnit en passande plats för sitt bo” försöker det vanligen att hål- la "endra sädesärlor borta från de närmaste ; omgivningarna, Egen- domligt nog synes denna avoghet gälla endast mot individer av sitt eget, släkte; '$ Ett ganska ovan igt exempel av god grannsämja olika” slags fåglar. emellan, kunde man förra sorimaren notera: från ett närbe. läget sommarnöje; Först kom ett starpar och inredde sitp-bo'un- der; en ”tegelpanns” vid ? takåsen. En "vecka efter lade talgoxar be- slag på en tolk vid gaveln, Knap- past. två meter därifrån men'runt hörnen - "under ". takutsprånget byggde '" rödstjärtar.” Samtidigt |: häckade ett sädesärlepar' under en takpanna på samma sommar." villa, s. 25 a + En fågel, som alltid väcker be- undran och sympati, är-den” lille rödhdken, Han är. den tidiga" ”vår- morgönens' och sena; "kvällens sto- re, lille. sångare. Vanligen väljer han en 'gran- eller furutopp. som: estrad för ;sina : sångpresentatio- ner, Då sitter hah med nedhäng- ande” vingar : 0. vibrerande strup- |" fjädrar.” "ock" drar" fram den” ena strofen "etter den” "ändra; Ibland händer det-att en och annan: röd: haké' stannar -kvar. över ; vintern och trotsar: och köld,” Sålun- då" säg” jag vid: flera tillfällen i en''sådan stackars” liten gynnare, Första gången, jag "stöt- te på ihonom var en gråtung .feb- ruaridag.' En 'isnål östanvicd. spe- lade". bland” träden och” "små. snö- flingor. dansade ' omkring: i luften: Där satt: han:'på : en :rishög : och plirade ' med: gina! stora;: mörka ögon, liksotn ville” h: säga: är är: jag, Nog” tyckte man det vår synd” om det lilla. livet” att. sitta så där: ensam. och övergiven. ;' Lövsångaren är en annan . nä- mer ganska telrikt härute; "Från första stund, vi”ser honom är han i farten bland trädens. grenverk och småkryp. - Och” den "spröda; mjuka sången ljuder oupphörligt vid en” liten grästu a och: "tyckes omöjligt att. "finna, det .tilla "ingångshålet på sidan, Läkväl/ "händer det alltför ofta, att de. små. bona, bli skövlade på ägg eller ungar. Är det. en katt, som ute” på sitt. nattliga" plund- Fi gståg, får väl även den ruvan-- de: honan släppa” livet till Vid: ' skogsbrynet. eller inne: i gläntor i barrskogen stöta vi of- ta. på --trädlärkan.” Likt sång. lärkan sjunger hon: på fladdran- de: vingar men: stiger 'ej som ton uppåt: utan. svävar. mera horlison- talt fram" och tillbaka över ter- ränger:; s' och '; är” ”, Särigenom.] lätt igenkännlig, .; Där den mera öppna. "marken vidtager” ser. man buskskvättan. Hoh väljer vanligen” toppen pålt någo "buske eller något 'utigträd SÖ sin älsklingsplats : Därifrån”. ”låter' hon ” höra "Sin I: stämma, en "halvt. visslande visa, under” det. hon. uppmärksamt” jakt tager. vad. som :rör-sig i ”omgiv: ningen; vaken. och ”påpasslig” som hön är Frami.i.juni ordnar. hon | Sitt lilla: bo," som :göms'i gräset |: vid.- någon: buske, > och. som vän- ligen. innehåller fem ackert blä- Erönå ägg; ” : gelärtér ' såsom ”ärlot,/ trastfågiar och sångare undgå inte skvättor- na ibland fö ha det tvivelaktiga]: nöjet att-vara fosterföräldrär åt någon" gökunge, 'Sädesärlan är kanske den mest anlitade härför. Jag "minns ännu "mycket väl från minä ungdomsår: hemma i Fågel sång ”hurusom ett Par ' sädésärlor sn sommår/ "hade en gökunge att ta vård om. Någon av mina äldre bröder hade kommit över ett. är- pen liten fågel,- och han förekom- 7 med att "eta / efter Puppor; larver |” Jebo, .. som låg i kanten av en gammal. övergiven, : halvt vatten- fylld torvmosse, - Boet hade sitt fäste på en liten avsats ganska högt uppe invid :det överskjutan- dé' mosstaket, Hur gökhonan bi" rit sig &t att få in sitt ägg i re- det var för oss en gåta. . Gökungen kläcktes. emellertid ungefär samtidigt med sädesärle. ungarna,” meh' det dröjde inte många dagar förrän han trängde de andra små "fågelliven över ”bo- kanten. ; De hamnade' i det. svar- ta, dylba torvmossvattnet,, och vi tyckte ' förstås ' det var alldeles hemskt, Vi hade nästan lust att vräka ' den snabbt växande gök- ungen ut ur redet för att dela de små ärlornas öde, men gjorde de det 1 alla fall inte, : i Göken var ju ändå våra unga hjärtans sagofågel såsom” ingen annan,” » Häde vi inte läst i vår gamla,: nötta naturlära om denne underlige fågel; : hur han enligt folktron kunde rent av:trolia -bort sig "själv. och" förvandlas till'en riktig hök? Och hans välbekanta kucku' ljöd varje. år'i' maj där- uppe i ekbacken och sade oss att äntligen hade » . sommaren : kom- + Men gökungén växte med varje dag. . Snart. fyllde han :'hela bo- hålan', och: tycktes nästan vara "mera lik er otymplig padda än -en. blivande fågel, Vi vågade oss knappast fram för att kika i boet längre, "Gökungen kunde ju lätt ta” ett hopp över bokanten. och falla "och 'dränka sig. På avstånd kunde '”.vi" se" hur ärlorna troget och hängivet” "fortsatte med” sitt matande, :”' Kaa | "Men" > så en vacker dag. "hade han lämnat sitt hem” och slagit sig nér i 'en "närbelägen björk- dunge, ärlorna "kommo med lar- ver : och ” insekter, ' och "det: vår sannerligen '. inga ” ”småportioner, som" förbrukades.'' "Alt "försvann lätt-och lustigt i det. stora foster- barnet "bréda -ginnungagap. Under de följande dagarna spås rade vi "vår gök här och var 1 träden, alltjämt. följd och matad fann för gott att klara sig själv... försvan; han; från: grannskapet; slitna; i fosterföräldrärnä kunde nu. få det litet lättare. Sex sädesärleungar! "fingo. emellertid den sommaren offråg för' denne försvinner skatter; - ter har alltid tilltalat folkfanta- sien, ' och ' det: finns också om dessa en'mängd' mer eller -min- dre fantastiska historier, '. Efter skilda källor skall: här återges några berättelser: "om halländska skattgrävare. Mycket vänlig är den uppgiften, att 'de sorn 'skulle söka' gräva upp” "skatten - måste vara alldeles tystas: vid. minsta yttrande försvann” "nämligen den eftertrådda kistan i jorden. För? villande' syner : ; visade sig för skattsökarna, '..'som ' därigenom ofta förleddes' till att yttra något ord, som förstörde det hela. Hä följer ett par. exempel: En liten bit söder om ”Arlösa gamla sätesgård i Enslövs södra del ligger några. .törp, som "kallas Tippakull.' Här invid skall enligt sägnen en stor' skatt ligga ned- grävd, Vid ett tillfälle var”det två 'personer, som, beslöt att för- söka komma åt den. De gick till platsen ' och började gräva "och träffade" också ganska . snart ' på |" skatten. :En'av de båda karlarna tög just fast i örat på en kittel, vari skatten låg, men just i sam- mä ögonblick kom ' en” annan person körande : med 'ett” stort lass ris, för vilket han inte hade andra dragare än två små hönor. Då skjutsen passerade skattgrä- varna, ' sa körsvennen till: dem: '— Ja har tänkt, att ja skulle tya till Stockholm i natt. i— De duer du alri te, svarade den ehe grävaren. "- 7” Men i samma stund försvann synen, : kitteln sjönk i' jorden med sitt innehåll, och op larna fick gå” hem ;med ; ärende.” v SEAN I Folkminnen och folktankar finns .'en liknande”, sägen. från Väapnö: | «+ Förr sade "folk! att där fanns skatter i Skelms hög och i Hassé le kull. Så var där. några styc- ken; som tänkte "ta rätt på de där skatterna. Skelms hög våga- de”de' sig: inte: på, men: Hassle kull skulle de undersöka. Nu är det så; att skall man finna några skatter, så skall man gräva me- dan det är mörkt, och ingen får säga ” det "minsta knyst, för då ss En: natt”. hade” skattgrävarna hunnit så långt, att de påträffa- de''”en . stor kista i Hassle kull. Det behövdes bara: några spad- tag "till, så hade kistan varit fram grävd. Just då, kom- ett ekipage parasit on :fågelvärlden.. 2 med fyrspann för: vagnen vägen Man hade. besvärlighetor o skavanker. att dras med för 200 år . sedan "liksom nu förtiden, Därom kan halländsskildraren Johan Fischerströrd berätta men också” om "hur "man försökte rå- da bot på otyget. Han: omtalar” följande? CUurer”:. synen ':”Ormbett botas : om ett” glö- dande järn: hålles ovan över så- |" 'ret. Det indianska sättet att ka- sta itét 'i' såret "och 'sätta' eld därpå, "hvilket alldeles försking- far giftet. borde försökas.: :' Hälssvullnad :; säges +: Sipas ned Album" Grecum; intaget varm: dricka." Att” ”birida Svalcbö kring, halsen, gör. även, god vär= "kän. SET Smör-laka, men ofta tor] kar det för mycket. a å Id :Tandvärd ' lindras: o om. et kluf- vit Galläple "lägges vid: Tandén. "CoccioneH" :kallas här för, att vara hjärtstyrkande” och särde- les god för alterationer. Man ta- ger 5 till 6 Korn i' sänder." . tTorrvärk i, lederna ' försvinner öm de vid en eldbrasa flera gån- ger smörjas med. Citronsaft:. så! i framt. man: ej kommer 'att' miss- taga sig" på Gikt; ty då ä denna Brännsår” botas genast, tet varm talg dråppas på stället. sen . cureras med Tysk ham pa. och : : skrapad' krita, hvilket med -blått': Såcker-papper om- bindas; : därjämte böra Hylle- bloraster drickas som et Thé. .. + Allahanda + små. ” Svullnader fördrfifvas .ganska lätt med; Os- ten av öl-ost, > = .Kallbrand : skall 'härmninas, om varm Kogödsel. straxt pålägges. - Onda ; ; bettet kallär "Allmogen eri olidelig värk 'i fingerändan;' 0:' är här ganska gängse; Den som plågas" däraf, tros'våra stuc : ken : äv Gordius apreatiens. och brukas "”häremot : sönderstött Spanskgröna”.' AR Ja,” alla sätt är bra utom de dåliga," jämväl när ;det gäller krankhet. Det heter ju också att försöka duger. 5 Så tyckte n man : nog också för 200 år sedan. : Charles, Warner: Bros" lilla hopp, Pal trice Wymore, är gift med Erz: roll Flynn, — ifall det fortfaran-.. d varar, Hon är bara 18 år. ”. högen, ttsökare och fö rd Id "kåt frami' Det: stannade vd 2 td Ullislat folk "och kusken frågade, om de nyss' l sett en. man rida vägen framåt. Men skattgrävarna "teg och bara ruskade på huvudena. : Så körde då fyrspannet. vidare. med hisk- lig fart. i i Alldeles i detsamma kom” ”en karl krypande! ' framåt . vägen. Han . hade ryggen mot marken dch armarna vrängda neråt, och så kravla han baklänges framåt vägen så gott han, kunde: Och kela tiden gnällde han & : — Hinner je fem, hinn dem?, EE ; a ' Det ' tyckte.. en av ”kattgrä- varna såg så lustigt ut, se skrattade till och sade.” == :— Åh, fan gör dut. => 0 I :detsamma hördes ett väldigt | g. dån. Det: var kistan,, som sjönk ner. i jorden, Och när de såg sig om efter den kravlande karlen, var också han borta. Det lär ha varit den, som var satt: att vakta skatten. jag]« "öh Tupp eller drake vakta le . skatt. ' Ett par andra exempel på sär- skilda" vaktare vid skatterna omtalas i följande upptecknin- gar:- nämligen :en tupp och en drake. Om den förstnämnde be- rättas i" Halländska folkminnen: Gnipebergen "ligger på ägorna till. "gården Ängasjö men nära Gnipe, - efter. vilket det; fått namn. I det branta berget finns en rätt betydlig remna.' Tränger man in i den, finner man där- inne. öppningen -.till ett trångt schakt, som går rakt ned i ber- get. Schaktet är av ett rätt an- senligt djup. - Vid dess botten skulle. sedan : väldiga rum och salar ha öppnat sig, och dessa salar var 'i forna tider hemvist för trollen. Av 'någon orsak har dock trollen övergivit lägenhe- ten -och slagit ned sina bopålar annanstädes, ' varvid de skall ha kvarlämnat ' stora's skatter . av guld och andra dyrgripar. Säg- nen talar särskilt om en väldig kista till randen fynd av. .penz ningar. | ”odödlig”, tupp sattes” att vakta de kvarlämnade . dyrbar- heterna och; har, hittills skött detta 'sitt. väktarekall till allmän I belåtenhet, -höll:; jag på att säga. |: Trollen "har åtminstone "säkert haft orsak att känna sig belåtna, ty hittills har ingen dödlig Iyce- kats tränga in i trollsalarna,. än " I mindre ta -skatten.: Många för- > sök har visserligen blivit gjorda men alla misslyckade. För några år sedan ' lät till och med en manhaftig ' piga-: från Ängasjö hissa sig ned i schaktet. Hon å- tervände "emellertid lika : tom- hänt som föregångarna. Det för håller sig nog så som pastor J. F. Fast skrev i sina antecknin- gar: 1849: Flere ; hafva väl till och med under .;. senaste decennium sökt att nedtränga' till 'skatten, som dock lärer vara allt för väl bevarad, ) + Uppgiften" om. drakar, som bevakade nedgrävda skatter, är ett. tingsprotokoll > från. Faurås härad. Vid-ting'i Köinge 1774 var åboen' Jöns Persson i Skärs. hult inkallad” "för: att han "enligt ett 'gängse' rykté skulle förövat spådomar' och . vidskepelse, bestå :| ende däri, att'han sade sig kun. Ina återställa stulet. gods. samt bota kreatur. Jöns bestred det- ta :påstående, ;' Hån botade folk och kreatur efter én läkarebok; som han köpt av en Persön vid namn Bengt i'Näs,. året I Även flera?! 'anklégelser före- kom, Han skulle bland re sagt, ' att ' vå åtskilliga ' ställen penningar var nedgrävda. Strax efter allhelgonadag året . förut hade. -han;, sålunda, fi ne "Vid. midsomma rtiden i de han sig ha”; er ”omila-. Brävt;efter. pengar " Vessige socken och dö bundit den drake; som övervar kat dessa. I han Fagereds de han i tolv: timmar banan sådan drake, och: han hade un der tiden plockat. Upp en hell; mängd fyrkantiga” Pengar, ; Vid hösten hade" vittnet förlorat en fårtacka, och Jöns hade sagt, att en gosse vid namn ' Börje tagit den. Strax därefter: "hade pigan hittat densamma, : +. > Erik Larsson i Wessioe omta- lade, att han haft Jöns. Persson. igt: | 1opp, från starten or sta konse sh den för sta konser-'. | borg särskilt om ' Fagereds' pastorat år ör kommit hade han sagt, att en- vs er funnits i sam. : -.: ma kulle,' och dessa var nedsat. +: ta I en: ikittel.” Jöns hade sedan . gått avigt 'trenne ' gånger runt i ” et = nöjd : öket i Laholm var pakten: Lunds studentsång- ska ” Dagbladet, Studentsång- hade i tisdags kväll: för att dis- sammanträde: | Stora en del frågor som plivit aktuella med anledning av SDs nén. Ur mötesreferatet, i k följande: ' ” UIpe Ne en av de äldre stu-. "hr Ture MAT edde. [M från Malmö, 80m i Yan gav en trevlig och roande: | rasumé av sångarfärdens för: : från Lund rten i Än-. dontsångarna, holm till den si goo Taholm. gom enligt sång- arnas mening utgjorde turnéns pöjdpunkt,” Resan berörde a0rm pekant även ' Danmark, och där blev besöket i Lunds vänort Vi- minnesvärt, sila vudsakligen' en 8 - nr av de olika konserterna” och de efterföljande banketter- man. fick till livs. Under, i: Musikföreningens konsertsal .i FPhisted slocknade ljuset i salen — och i hela star den för” övrigt ” -— just giter Beyrons solistparti. Stolen sångarna lät sig emellertid in na; konserten : ret med gång. Det var ett inter- mezzo, som med gillande kom- menterades, i de danska tidnin- För några veckor sedan kon- att de. vilda exotiska djuren höll på att översvämma Sveri- ge. Lejon och pantrar förökade sig på fullt naturligt sätt på fanter var. också föremål för på den tiden i vår, då det var solsken och varmt. Sedan dess har' den -gröna vintern dragit fram,: och - nu: har" lo-djuret vandrat söder ut. T. o. m, vår värderade kollega Hallandspos- ten, som förklarat lodjuret va- ra en vanlig katt, omtalade i går, att det varit synligt i Skå- ne, ee oå må vara med a 10djure som det vill, Värre är det, att hästarna i Halland håller på att bita i gräset. D.v.s. de hål: ler på att dö ut. Det är trak-: torerna,' som breder ut sig. på deras »bekostnad, : Sedan 1937 har häststammen" här -minskats med 32 procent. En ljuspunkt i denna mörka bild är det emel- lertid, att det bildats en rytta- reförening i södra: Halland. Här kommer tydligen den häst. riod, Petrus. « tOhansson i ”Limr sta hade t sin dräng till staden för att at brännvin, När -han kom tillbaka var han överväldigad av en ny-' het" han hört i staden, När han Omsider' hämtat - sig kunde- han herätta att det va; i i Messina. t varit jordbävning tigt ängslig. pet hade stigit, > begynnelse — Persisk diktare " to, ros, en. lilja, en duva, smula honung; ett sur en handfull lera — betraktade . bland dét sig att dej ningen visade t var en kvinna, ' ätt titta på en kulle, i vilken han trodde: benningar var nedsatta, och därvid hade Jöns sagt: att:så Var förhållandet. Han hade, se- dan. Bått-"in Ör sig .s själv i en [kammare i' i gården. Då: han åter- 'dast trettio dal kullen ifråga; och han hi d efter. utsatt en tid, ortv ål? gån skulle: "ske; Vv der” då -Inträf då grävhin- va, men vad dm inte till, Persson nde, ta 20 . . - - a X AN ! -. - > " . x + H | ; - A > ET ; Vv ' rdr ARS AAA NER om : . E Miltttttnnrmm a CEEPET TS läser vi i Sydsven”. : förbluffa utan utfyllde mörk- - staterade vi i den här spalten, : skilda platser i landet, och ele- " omnämnande i pressen, Det var - SN EE aveln att. gå mot en glanspe- '— Mäådäö, sade Johansson med | en lättnadens . suck, Jag blev rik.' Jag trodde brännva.. peer en. gg Alah en och när han' Men som dåligt : fat hade samma - e alt ra trots - atl för sin vid sk : daler skep |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.