Fd "så jag kommer ihåg det, YYYYVYT FASA revevoevrFYYTYTYFIYFT YT EYT YT YvYTTYVvEYY YTYvvTYFYVvYvVv Dagens namn > KONSTANTIN Solen går upp kl; 3.31 och ned 20. 38. Morgondagens namn IX HENNING. : Fredagens un : DESIDERIA. - Solen går upp kl; 3. 37 och ned Dagens dikt: Uppåt växa träden, och de dofta. "ut i ljuset sjna kronors drömmar. — "Mänskan. växer nedåt. djupet ofta, söker sol. i dunklets svarta ström. DÅ "mar, ; ARE I BEMMER) > Onödigt "När 104; an åkte in i kommis- sen hade han ingen riktig tur med Ppersedlarna.- Han fick ett par kängor som var vid pass fy- Ta nummer för stora — och alla försök att få ett utbyte till stånd " misslyckades. a s X04:an var lessen men även "något arg. Vid första uppställningen stod han i ledet med kängorna fint "putsade — utom tåhättorna. et i . Varför kar ni inte putsat tåhättorna på skörna? görmade, sergeanten. : Därför att jag inte använ- .der dom, svarade 104:an, . ä ; Solen går upp I kl. 3.39 och ned |. 20.40, - Attaériga Bri get med stort ritt Wahlberg hade fått det ansvarsfulla värvet att pre- sentera majestätet en blomsterbukett och här fullgör hon sppdra- undersåtligt allvar vid festmottagandet i Mölndal, Kreditrestriktionerna. har! inte förfelat . STOCKHOLM "Det talas i dessa dagar allmänt om” ; kreditrestriktionerna ' på pen-. ning- och kapital: 'knaden,' vilka sitt: syltemål; stånden > så dock betydligt mmind- re hotande än vid årets början samt högkonjunkturen gått mot påtaglig restriktioner blir alltmera kännbas ra för näringslivet, Har då kredit- åtstramningen motsvarat sitt syfte, "döv. s. motverkat en fortsatt infla- tionspress? På den frågan anser Fi- nanstidningen 'inte:- kunna svaras ;bestämt ja eller' nej, men tidningen håller före, att överenskommelsen mellan riksbanken. och ”affärsban- kerna om skärpta kreditrestriktio- ner ä”vilken för övrigt utlöper: vid halvårsskiftet ' inte i anmärk- ningsvärd grad "kan sägas ha för- felat sitt allmänna syfte.! Det nu. ade systemet synes ha haft an påtaglig :återhållande effekt på reditexpansionen och i själva ver--p set blivit mycket kännbart för fler-' ale ' kategorier av kredittagare. "rarnstå. som ett av de i praktiken , viktigaste leden, i de allmänna eko- jen högs st betänklig | paykolé Hon skrev bra | mt är" vana att få oe brev, .som bekant, och det händer "väl att ett eller annat t. o. :m. blir ” Jäst, En dag" satt ett sällskap :av] det "äldre gardet och diskuterade beundrarnas klena :skrivförmåga. — Ja, sade Adolphe Menjou. jag "hår ju: fått åtskilliga Brev under årens "lopp men det är faktiskt ba- »ra ett enda som var så välskrivet — Vad skrev: hon? —,”Onsdag.”- ä Under Hela våren har penn narknaden; varit utsatt för” netlt. hård .bel "Je systemet nu utan vidare avveck- Jas, avmattning, : ligger det nära till hands att ifrågasätta; om inte. kre= ditrestriktionerna helt kan: slopas den 1 juli. Häremot talar emåller- tid, "mener Finanstidningen,' starkt keaktansvärda skäl. Även om fort- satt konjunkturavmattning för, da- gen 'får, sannolika : perspektivet, finns risk föratt en aktivisering av de interna inflationistiska - krafterna; ” härtill kommer faran för ett återuppflam- mande av." inflationshärdarna” på T betraktas som. det mest |- Per Erik 4 Storegisden tyckte an - gjorde en god färning, då 2n skrev sitt penninzgstarka namn åå en växel åt Axel i Alekärret. .-xel fick sina pengar och lät dem få lika fort, öch sen' hade han pap- reret kvar. Han tackade och väl- :ignade Per Erik den degen, den- ae skrev på, och Per gick omkring inbillade sig att han var en görare och hjälpare och. drog i sit stilla sinne av en sex—sju synder. på" sitt. register. för den tjänsten med- tanke på skriftordet ”varen hjälpsamme”, När . så. förfallodagen . kom ville inte Per Erik befatta sig med” påp- eret mera, och Axel kunde. platt ate lösa växeln på en gång. Den lev 'protesterad och Axel kom ”i svåra: klabbation, Då tågade :han | "em till " Per” och talade 'om, att cCenne war en hård och obarmhär- tig människa; som” bragt" sin nästa i olycka och 'chikan, Och fördömde nonom innerligt i sitt stilla sinne för att han någonsin skrivit på och åsamkat honom denna .nesa; Men'; den, som. blev” fundersam var-Per Erik. -Han kunde rakt in- te. komma 'underfund med, om han verkligen ' hjälpt eller 'stjälpt Axel på detta-'viset, och undrade, om inte Vår Herre ökade på i stället för 'drog "av. på hans. gärningars konto; Han” funderar ännu, Per Erik. vr Nämndemannén Sj bo var en betrodd" och duktig kommunalman. I allt, som' angick socknens" ange- lägenheter' vär;han: anlitad och alla vände sig till honom; Titt och tätt såg man hans hamn i tidningarna i samband” med - komimunala : förtrö- endeéuppdrag och affärer av allé- handa slag. . Han hade fått: ”guld- klocka ' och : den traditionella : sil- versnusdösan. med inskription. från tacksamma församlingsbor, för sina goda : " gärningar, och fått vackra ord i födelsedagsrunor. - Han: hade varit den avgörande själen i före- taget att sänka en liten vacker sjö Löårta-i' socknen, så att strandägar- na fick några lass gräs mer, Och ett par fattiga fiskare. er födkrok mindre," Det var ett välsignat före- | tag och en god gärning för strand- ägarna" och nämndeniannen i Sjöbo världsmarknaden.::". Försiktigheten var en driftig man; synes (därför bjuda. att' t'.v, hålla: Han. hade: vräkt Förslaget om fast "vid. . restriktionss Jat by det 'av”ett nytt -ålderdomsé vara ' att en modifiering på vissa unkter kan anses motiverad: Sku!- kommer: detta "sannolikt ' på många håll: att: uppfattas som en signal: till. Pfaran över”, Ad; viss, få ef. gt! ig medelsindragning till. stats-. rket sällat sig till de likviditets- försämrande faktorer, .som normalt | brukar göra sig gällande vid denna tid på året. I samband med de ut- omordentligt . krävande 7 uppbörds- terminerna: i: mars och maj jä betal. de oberäknat stora fyllnadsi ningarna av skattemedel i april: har H marknaden. undandragits:;samman-. .. lagt inte mindre än drygt 3. .miljar- der. kr, vilket skett sanmitidigt med att medel i betydande” utsträckning »sbundits. i enlighet med .'dé ”skogs- industrierna och, skogsbruket åvi- lande steriliseri: Copyright P I B. Bor & Copenhagen nat uppvisa ett effektivt kassamäs- :.: sigt budgetöverskott, : De oväntat starka : påfrestningarna : har bl. a fått till följd att inlåningen hos af-. färsbankerna krympt. Då samtidigt ” så trängande kreditanspråk riktats mot affärsbankerna. att en” viss ut- låningsökning. ej kunnat” iUndvikas, ' har följden blivit att affärsbänke nas likvida tillgångar krympt. "Nu har, överläggningar, inletts om” förlängning äv kreditrestriktioner- na och då faran för fortsatt infla- tionsprocéss är — om "inte" över=' Staten. ".z har för första gången på länge kun- : . för fiskenäringen . medfört en rad ' betydelsefulla". och ' svårlösta ' problem, som det tar tid att lö- -' ;. sa. och 'som. vållar en hel 'del. '"anpassningssvårigheter, - yttra- de . statsrådet Hj. Nilson i ett ' fö drag i Smögen på sönda- Större och effektivare båtar .stäl- ler". högre "anspråk på hamnarna. De kräver större 'utrymme och " större, - vattendjup,” fäktorer som medverkat till -en” på många håll oroande trängsel. i hamnarna, Ut- byggnaden :' av vår. fiskeflotta har också " medfört större. ekonomiska risker för fiskarna :än. förr. Gläd- jande nog har dock riksdagen kun- redskapsförs ga” fiskarkåren mot ekonomiska förluster." Försäkringen blir visser- ligen kostsam, men den ger då: ett visst iskt skydd. ' Om an- "Dansk. fiskebåt | "sjönk vid Grimsby Danska fiskebåten Bjerbön .be- gärde på söndagen per radio ome- delbar assistens. då. den befann sig i nödläge omkring 25 sjömil nord-= :; öst. om; Humberflodens mynning. ddelandet hette det att vatt-; Ögonbliöksbild. " Bussintermezzo - Det hände på en buss mellan sHitzacken och, Dannenhberg att en kvinnlig” passagerare hade .en stor vit : papperspåse i knäet. 'I påsen fanns några avskurna delar till en blåräv, som hon just hämtat från en körsnär. Så småningom kände "hon sig vara föremål för uppmärk=" 'samhet från passagerarna mitt emot, Hon trodde först att de. beundrade ;capén,' som hon hade över Axlar na, men fann snart att'de tittadel ” "på påsen. När'hon tog'sig en när=" mare titt på påsen, fanns hon föl - - påskrift: " "Fru, Möllers huvud och svans. — Ja, det var ” för hemtalen. Om, man har sex ' tårtbitar. och la är get du som, nar ätit upp halva IT na net , hörjat stiga:i maskinrummet ; hövs, . Förtroendemän : från fiskets | och att fartyg rd ontliet inte läng-.. "egna 4 rganisationer får, ett avgö- ze ordentligt. ; Livrädd dé: "inf tande på fondens. an- Tingsbätar från Bridlington. och rande ini ly' pi Flarisborough Head i" Yorkshire gick ut. men flera av "dem måste ' återvända på grund av den tjocka di utanför y + Ett norskt fartyg; Narvik på 235 ton, och an dansk ångare lyckades dock nå, fram till haveristen' och ta den" på ' släp. Under bogseringen sjönk: dock fiskebåten då den var omkring" 300 meter från hambnen i Grimsby; Ffökebåteris' besättning på” 4 man, bann dock gå i'jollen och togs sedan upp av N-tvik, som för- de in. dem till Grimsby. : ” . I sträckt som möjligt, ' så, att .med- slutningen blir ”god hoppas 'vi kun- na hålla premierna inom mycket måttliga gränser, '.:; "Aven frågan om si apande äv en fond' av de bensinskattemedel, som fisket .' självt erlagt, "har avgjorts av riksdagen. Fonden har i -år till- | förts 1,2 milj. kr, och vi har. med- vetet strävat efter: att" göra fon- 'dens : användningsområde så vid- de bäst be- Jen kan placeras" Fiskeproblemen är dock "inte . de. enda fiskenäringens. folk i in=. tresserar sig för, De öppna vä garna över havet räcker inte för: den moderna fiskaren. Go- dä.coch”' snabba förbindelser ver '. land från fiskehamnarna"' "är snart lika viktiga som ham-"" "nar och farleder, Möjligheterna att snabbt transportera fisken från ”. - landningsKanmarn: avsättningsorterna betyder oer- hem - åt .: socknens fattighjon och sparat. kommunen en rund summa pengar, Det: var då han fick guld- uret. Hjonen kunde ackorderas' ut ännu så länge på det gamla van- "ligaåå sättet; Församlingen "beh kyrkovärde: stod nere i han rensade upp åt Per för maten och husrum, ty. han var på sock- hög egen, hög : person på mndemaimnens «= födelsedag +" "och ivevlämnade "”. samtidigt - gulduret d inskription, £ Där 'stod:”"”För gnelsebringande och troget ar-: inom H.: försarnling från" tack- a. . sockehbor”. ät vila den"natter kände han det, äm om han haft sina goda gärnin- mr med sig i sängen. Han somnade i"den känslan, glad och belåten och 'änkte på gulduret' och 'på att han mitte få: leva. och: verka "ännu : i Unge vr” samtidigt. i kröp Gannlé Tårten dikare ner i.sin bädd uppe 2å Pers vind. Han kände sig så usel ter sin dagsgärningså han. vå- vad> knappast sno ihop 'de skrump- ristade han sig ändå; Och då bad in "den" nådige Guden att han nåtte snart kalla hädan hans onyt- ga gamla. varelse: va Matts Pers ni Skogsby dyckte Et han gjorde é god gärning, då vån: kom "som - böneman för. rike de. om: så kyrkovärden3 Erik! sj hade inte” velat göra"rar och mor emot; men: hän hatade "Matts Versz nera på mig? Litet 'vanligt acqua chlorata "med, en: ismula fosforsals| ter i : hört. my st-54 för st ekonomiska utbytet av näringen. 5 : .| Broby, som-ä en sådan . Guds än- 1. : : | pengar fick" Ja mä. Men se. om ve år! Var: å månadsronden Hos Per i Kohalt j da fingrarna: till: en: bön, Till 'stut |. ars Ols" dotter I i grannsocknen ock |" son, ' som kommit detta öde åstad. kunde. tiga "med det, Och gam! Men främst bland gästerna satt Fattig-Kersti var säker på att hon Matts bredvid brudparet och pra-|'; tade' med Eriks föräldrar om hur] Men samtidigt slöt den unge pa- bra det vår ån hån skött om detta | tronen På Broby sin vackra fru i rika " och; förnäma gifte åt deras sin "famn; och bestörmade + henne | son, i i Imed böner om förlåtelse, och tven« . Eriks. föräldrar. Svarade,” att. han ..'ne. I lyckliga människor ; återfann gjort den : godaste” gärning man varandra "i "en lång, varm kyss. kunde tänka och Matts känre sin | Men inte kunde Fattig-Kersti be- själ sväl id tanken på att han gripa "varför Broby-drängen da- var en välgörare i livet.. Och bor- | gen: efter kom körande: till henne da tillräknas en god handling även med ett helt lass ved med hälsning efter detta, : : från patronen också. Se "det var ju mer äl begripligt. vid tanken på att Lasse i Maden han stal fästmön Matts” Persson vållat hennes :livs- "en gång I tiden för Gustaf i Kro- öde och. lagt hennes tillvaro, : ken; Och: var mäkta kaxig över sv. detta, För :ånte.s länge sedan kom Gamla Fattig-Kerstin på. Berget Gustaf ner till Lasse" och tog ho- kom linkande fram på vägen mot nom i näven och sade: ,:;' sin stuga öch : var alldeles” ifrån sig. av 'sorg och grämelse, '— "Gud: tröste och hjälpe! mi syndare, .jämrade hon, Nu har lag I ställt till'et fint; Unga nådi frun på nöt; — Den . gången du 208 Margit ifrån mej, Lasse, gjorde du'en god Nu har ja ställt det" vackert för henne. mä mitt prat; Gud förlåte : mej syndare. för' min 'ogärning. Inne pås sitt kontor: på den ; vackra Broby, herrgård gick patron : Videgren och var ytterst "Upprörd. Alltså var: det sant detta ; av TY naturligtvis hade hans vackra, un- ga fru. ljugit, då hon försäkrade att hon « varken . sett eller talat med, löjtnanten. på Kärrby. den där lör- dagskvällen;” Patronen hade nyss i vredesmod ; Jämnat henne. och. al< h, drig skulle denna, svarta "misstanke ! kunna klaras, sty! unga frun hade '- ; inrycknin; sda å dragerska, och . ändå; ä ] Ljungbyhed, på Aden "garna FaR henne, så vanvettigt. - ; Brådskan: var: som. "vanligt stor,.På Det var då gamla Fattig Kersti X-kompaniets expeditio.. överläm= på Berget d istade sig in på konto-', nade kompaniadjutanten till chefen ret för å. fråga patron om'hon finge ;€N-föråvarlig hög papper; däribland plocka: upp (grenarna efter massa- även färdigskrivna skjutprotokoll v edshy eget på skogen: : «— Men bäste fonjunkarn — inte Ä ; kan jåg. väl redan nu skriva under "Sen frun - "var heta hos. "skjutprotokollen! Döm. får il i mig i i lördags kväll i hela två tim- fall skjuta förstt. mar å pratade' å hon "hade mä sej. — Asch, ki en hel..massa"' gott te "mej . gamla . hur en bevä fattiga stackre, både klär: å mat å' i litet att'säga till om" hemma — så om han bleve <> stum i dag så skulle. det ta tre — " fyra veckor i innan hans fru im; den finge ja-allt lov te å fråga på tron själv, hade hon sagt. Det. var då atronen. rusade: upp ' och ” ställde "sig framför Fattig- Kersti. och An TT frun gett. henne” ; gåvorna. SAck en sån: syndare: 5: gjort den sämsta gärning i sitt liv. | Uppenbårt I kommer den" nya uts av. jordbr iserna och deris alltmer vitala” roll att ” följas med argusögon av konsij= mcnterna, Om detta kan påskynda . .Fationaliseringen och driva . fra sen amidigare prissättning det ; tacknämligt, Men innan man sä .gen för att ”sko sig”. på konsus mentlornas bekostnad kan man ju. alltid : lundera över : hur , -många "hundratals miljoner son tas it d överpris på andra .. 'områden” 4 » samhället, i produktion h distri. . bution, : ” "Svarar, - Jag lr inte "isolerad från niedinänskliga kontakter, :I böcs > >.kerna kan jag välja mitt uvingänge . som; jäg. behagar och, radion” Eek mig märkvärdigt levande kontak= a ter med människor, som. Jag i inte behöver : svara, . eller. kan svara . hänsynslöst öppenhjärtigt för mig .v utan "att t behöva såra dem, SS "pen inte" snart. uppfinner Naccin + imot. den, :bristsjukdom som; nu - kallas kriminalitet? En öpruta mot bilstölder;. en mot: ”utpressnin, SN ' mot våld och åggression, en: friot ;försnillning öch "en imot” sol: vår, och' sedan är. det tuse "riket 'h; längs "- gatorna,.." generaler. säljer . kängsnören : och Vilhelm”. Moberg. ” < får: ud att äntligen” skriva b rik « böcker « har, är att de vanligen -medelmåtti år ; enögd. I krigsveterait - Robert Clarke i Nottingham stal; ett. Han 'gjorde'. det: så synligt. sc möjligt; men” Ingen "brydde: sik ork - det; Slutligen gick han: till: varu. husets chef :och angav sig själv, "Inför rätten framkom att" Clarké med tapperhet "tjänat fosterlandet +” först i boerkriget, och sedan: 1 förs .- sta världskriget, Han fick én . dalj. Glömdes. se Här är den efsammas 6 bd nen i a sade försvarsadvo TO saken ”borde” handläggas. Slutligen Beslöt "man dock. att villiara Clar= tt :Lyssnar kan-på Bertil Boo? ar det. han som rullen? > "] förhällaridét mellan makärde' | parteras det. Nr husassistent » och sådana. förhållanden inte älltid:'v det-bästa, kan således :vara fö; ligt. En gång här tvisterna vårit sätz skilt svåra måste till och med par le prostér tillkallas, vilken. också läste lagen för gatrile. Bg allt vad tygen .: höll. Så -gick"någon tid och en dag möter pröstei "den" gamle föriästup- ann gi på. MN Kästrups flygplats flyttades, härom- kvällen; de åtta :meträrria' bort; SM huvudrestaurängen utan Att fycningen g så” originellt 'sätt berodde. på ett,” något oöverlagt yttrande”. åv entre= i prenören: ”Jag flyttar huset så firit - att folk gott kan" äta middag under tiden.” .Han -blev tagen" på: orden - ick be Det vär alltså det klassiska ens biträdet — hoh :som förr kallades" ängelserna vittrar ; nef, : ba "tiggånde”: Poliser” driver. i horder ; ger uppliov Vill många dåliga och ter jordbrukets folk i skottglug= - man säger, utan vad hans hustru Meat tter upp två, hur; många blir det na kvar, frågan det 2. räkneläran, peer
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.