fr rt ten nnnnna nn MAMMA nnsaat ss nanananad FYVYSSYYYTTYGT YYFrerevevYyrp YreveeroeyvY YTrrevrevYT EF VEYYT ORT Hläktingar I testamentet! ” Arvstvister AT be: klämmande historier, och dé blir inte bättre därför att ':.;de: rullas" upp "'offentlgt in" "för domstol Häradsrätten i Falkenberg hade i "går att 1 taga ställning i ett sådant "mål, där. släktingar til] &n "i" falkenbergsorten avliden äldre dam rest klander mot ” . hennes testamente, i'-vilket "de helt förbigåtts till förmån >» för:goda vänner, som under livstiden . visat "den avlidna vänlighet” och, hjälpsamhet, : Efter enskild överläggning ogillade rätten klandertalan, "varför. testators disposition "av den. efterlämnade: kvarlå- ” tenskapen fastställts, tamentet ogiltigförklara un- der förmenande att testator — som vid "sin börtgång var 85 i gammal — skulle ha: varit I sådant > själstillstånd, att] A / hon ej: var ansvarig för sina handlingar; - Hon kade: under- : tecknat testamentshandlingen ”med Hand om pennan”, som | det heter, och därvid skulle” svaranden, ' "sog insatts som universalarvinge, ha varit den som : varit behjälplig vid” : lingens påtecknande. . Från. kärandebhåll - Också gällande, : «varit mycket .omtöcknad: minst till" följd av två'hjärn- . blödningar. som hon drabbats gjordes ätt den gamla "bv. Som bevis på hennes.ined- och "att hor . satta själsegens skaper åberopa- des, att hon ej haft reda :på- sin - makes tinade bortgång örväxlade. natt > och dag mim Svarandesidan : bestred till r alla. delar: motparter: yrkar . den. So FRÄLSNINGSARMEN 70 "AR ” Frälsningsarmén; : kommer" att högtidlighålla minnet av sin 70- åriga "verksamhet här. i landet i Slutet av detta år. sUnder dessa "sjuttio år" har vår strävan varit "att främj ja människornas” arndlis : ' ga och timliga välfärd, :och vi -är PERS EIIEIEETES . tacksamma för den" skara: av "vänner, ' som” genom sitt -stöd satt oss i stånd att tjäna . våra + medmänniskor. ; När vi nu återigen: företager : den stora årliga landsinsamling- en för vårt sociala och andliga "hjälparbete, ' vänder ; vi . Osg ' till vara tidigare understödjare ock still allmänheten med.en -vädjan, "ätt 'godhetsfullt sända en '70.års- : gåva” — stor: eller liten, .Skulle "det finnas någon i kretsen. av arbetskamrater :' eller”. > vänner, som Ni kan vädja till om med. 7: verkan, så gör det för di hö. "»vandes "skull, - ' ; +" Bidrag kan insändas ti Hingsarméns Sociala Hjälpverk. S "samhet, Relationsdepartementet, Östermalmsgatan 71, StockHölm .5,: Postgiro 9004 80, ne Stockholm i november: 1952, ed a TOBIAS I. ÖGRIM ct: : Ledare för Frälsningsarmén ; i : i Sverige. H ”"Kärandena ville ha :det. av : :. släktingen. undertecknade tes g >. jningssällskapet "J singborg i Andersson, Drängsered. nå föredrogs och r sädkändes. Till styrelseledamöter omvaldes :hrr Ragnar Jönson, Carl-Erik Lund- blad och Åke Lindberg. Till sty- relsesuppleant omvaldes hr Nils Olsson. Till revisorer omvaldes hrr Bengt Wesslen o. Per Emil- son, suppleant, h Filip. Häger Den: stora julskyltningen ilahölm blir sönd. 7dec.| JULTORGDA ONSD,. 17. DEC. — KÖPMANNAFÖRENINGEN 'SÖ-ARSJUBILERAR TILL VÄREN : iningen skall äga rum söndagen den 7 december. Man beslöt vi- dare begära tillstånd, "att jul- torgdagen skall hållas onsdagen den 17 "december. ' Under den" 15-23 december skall affärerna hålla” öppet till kl. 18, Föreningens femtioårsjubileum skall firas "på våren 1953, och styrelsen fick i uppdrag att vid- tåga lämpliga Arrangemang med anledning” härav. ” FÖDELSEDAGAR 90 år fyller på lördag t läntbruka- ren "och kronofjärdingsmannen Johannes - Nilsson, "Sk, Fäger- hult. Han är född i ;Trulsabyg- get, Sk. Fagerhults socken. :Re- dan . vid fjorton" års ' ålder- kom Nilsson utför att klara sig på egen ; hand, ". Han tog först an- ställning som dräng i i Kullatrak- ten och med en lög av 50 kr. om året. Därefter kom han till, Väs- by 'prästgård där han stannade i-hela 932 år, de sista åren som fördräng. Han ' slutade. sin an- ställning i Väsby 1891 och flyt- tade '. därefter; tillbaka till' Sk. Fagerhult. Nilsson hade tidigare inköpt ett jordområde i S. Ös- sjö på vilket hän började 'odla och ” bygga." Han : förvandlade snart”. detta :till: ett välordnat lantbruk och har två gånger bli- vit ' tilldelad pris från Hushåll- för ” odlingsflit och "välskött lantbruk, : Sedan sonen övertog lantbruket flytta- de han till Sk. Fagerhult och lät nedlagt -ett mycket omsorgsfullt | arbete," ;.c . Vidare har: Nilsson inom det kömnäutiala nerlagt” ett stort” och uppskattat "arbete, han i 14 år tjänstgjort som kro- nofjärdingsman;' barnavårdsman i 31'år Vidare har han varit 1e- damot, i: barnavårdsnämnden som vice ordf. och kassör, ledä- mot :: av. pensionsnämnden, av kommunalfullmäktige och skol- rådet, . suppleant" i fattigvården, [kyrkorådet och kommunalnämn- 'den.' Han har vidare. varit revis sor för kyrkans och skolans rä- kenskaper, huvudman i: Fager-' hults Sparbank, ordf. ”i Fager- hults. lokalavdelning av .RLF, "ledamot av styrelsen för Fager- :hults föreläsningsförening” och kreatursförs äkringsförening ' samt: N. Össjö sjösänkningsföre-' ring och .sockenombud för Åsbo- ö tidlig begravnings- äT ägde. i går rum i kapellet på : Laholms begravningsplats då stoftet. efter den: genom olyckshändelse ' omkomne .bök- tryckaren' Ernst Stadling, Skå- nes Värsjö vigdes till: den evi- ga vilan. Prestaverna fördes av lägerchef Nils Jönsson, Häl- och . lantbr. Fugen Akten inleddes med -ps. 120, rättade jordfästningen.”. -Musik- ren. är min herde” av Dvdrak, och så följde ps 15: 4—6 samt begravningsmässan med antifo- : "I nier. Akten i kapellet slöt med ps | till tonerna :av sorginarschen JUPe Eroieasymfonien a av Beet- 2097:3, och kistan utbars hoven: Lt = Vid graven frambar bröder na. Sven ochi Bengt Stådling ett sista tack och en hälsning till den bortgångna, Vidare: talade lantbr,".. Eugen:; Andersson, Drängsered, målarmäst. Erik | Jönsson; Laholm, boktryckare |. [Axel Albjer,; Lakolin som talar de” a forna, 'arbettkamraters |: vägnar "samt brevbärare An- dersson, ' Skånes , Värsjö, för vänner och grannar, De anhö- rigas tack frambars av Eugen Andersson. Kb. : Håkansson' förrättade bön, och- till sist sjöngs ps 600:7, En "rik blom- stergärd hade sänts till bären. där bygga en fastighet, -vilken |: han ännu innehar och där han |' BLA hari' varefter kh. "Melcher , Håkans- son höll ett griftetai "och för- dir. Peter Pålsson sjöng ”Her- En högtidlig jordfästning ägde i går rum i Våxtorps kyr- ka,". då ' stoftet”. efter ”lantbr. Bernhard Henriksson, Pershult vigdes till den sista vilan. Före avfärden - från sorgehuset' höll kh, Hallind - andaktsstund,” var- vid ps. 119 sjöngs. Prestaverna fördes” av byggmästare”, Julius Johansson, Kilhult' och f. hem- mansägaren :. ; Oskar" Nilsson; Pershult," Akten inleddes "med ps. 586: 1—2, varpå kh.' Hallind förrättade "Jordfästningen: > Så följde” ps, "590: 6—7 samt "be- gravningsmässan "med -antifoni- er, Till 'sist sjöngs ps. 594: 5—6. : Kistan .-utbars + ur: templet till sorgemusik, utförd av fru: Elsa Bolander. ! "Vid. graven" sjöngs en "psalm. De. anhörigas tack frambars av hemmansägaren Herbert :Hans- son; '; Pershult. '. En myckenhet vackra blotimor. prydde” båren. I den" rika - blomsterskörden | ä märktes en krans från Hishults Mejériförening. Z : : båda ”fornfoskardoktorerna”. Eole Salvén' på Hallands museum i 'Halmstad och Albert Sandklef på "Varbergs : fästning har aldrig haft Jätt för att komma överens. i det Hallands - hembygdsförbunds :-års- möte i Halmstad på onsdagen: gav Salvén och Sandklef. en: uppvis- ningsmatch” inför öppen ridå. Sal- vén var 'den ' mest aggressive, och, begärde bl, a. att Sandklef skulle/ fickas': som > hemby dsförbundets sekreterare; ” : En kommitté tillsattes i i våras, som; fick. i uppdrag 'att utarbeta nya ftadgan, men något försläg till års- ötet hade inte kunnat framläggas kens 2 Vi hade velat komma mede ett jförslag, men vi har inte kunnat, För över ett år 'sedan bad'jag dr "Sandklef, förbundssekreteraren, om ett. exemplar. av stadgarna, Det. är! sant att jag fått exemplar. tidigare Imen de har jag delat ut till med- lemmarna, och när jag inte hade några stadgar kvar bad jag sekrete- iraren att få nya, men jag har. inte ens kunnat få en avskrift, :: -. " När i samma ögonblick en av- skrift: lämnades fram 4 dr Salvén att den kom för sent, - + Tanken med förbundet var att samla hembygdsföreningarna,. men | [varför körs då föreningar ut? Fal- | kenbergsföreningen kördes ut, "-- "=> Jag har inte sagt något förut, 'imeh nu måste jag påtala förhållan- dena, Jag är ombedd att göra' det. Vi skall: tacka sekreteraren för en hel del bra saker som han gjort, men nu bör han gå, lutade dr 'Salvén,. + Dr. Sandklef blev emellertid” inte 'svaret skyldig. 'Av de stadgar som itrycktes ,behöll Salvén halva upp- lagan, och den halva jag fick den 'har '. jag « delat. . ut, förklarade dr 'Sandklef. F, ö, tycker jag att man |'skal sopa rent för egen dörr innan iman angriper andra, sade dr Sand- Landshöv ingen Undrade c om mö- sd nu kunde omvälja stadgekom- mittén i tro attiden hittar ett ex, av stadgarna, sade landshövdingen, ; och så blev . det omval, bl, a till sekreterare av dr Sandklef: : rn uta det även diskussion n' > förbundets "årsskrift. ”Vår byggd”. Där har också varit kon- kurrens emellan dr Sandklef och dr Salvån om skrifteris redigering. :-> F Landshövding Johansson, som satt som ordf, under: debatterna, ut- tryckte nog både sin och de andras mening när han sade till de båda stridslystna doktorerna:-— Herrar- "| vecklingen och dr falvén. : förklarade : orsa= i Västtysklands Västtysklands återuppbyggnad och återkomst som. konkurrent På världsmarknaden har kommit industriledare och affärsmän ö- ver snart sagt nela världen att oroligt undra hur man skall kun- na möta den tyska exportoffen- siven. Fast det endast gäller ett Specialområde är det betecknan. de att t.o.m, representanter för den japanska kameraindustrien nyligen har förklarat att det näs- tan är omöjligt att konkurrera med tyskarna, I England, Sverige, Frankrike med : flera industriländer av be- tydelse har exportindustrien fått känning av den tyska konkur. rensen och framfört sina farhå- gor. Och hur ser-man nu i Fö. renta Staterna på situationen? Detta framgår av.en redogö- relse. ”Western Germany, an Economic Appraisal” » som nyli. ”J8en ' publicerats av det ameri. kanska industriförbundet,. Na. rers, Rapporten, som har utar. betats av svenskfödde nyutnärmn. de chefen ' för organisationens forskningsavdelning, Erik T, H. Kjellström, har tillkommit på framställning : av The German. American > Capital Commission, som" bildats av affärsmän i de båda länderna med uppgift att studera Västtysklands kapitalbe- hov samt de befintliga och möj liga vägarna för investering av främmande kapital, Redan "en hastig blick på den tyska statistiken är nog" för en berättigad :- respekt," framhåller man ' inledningsvis skriver Lars Sundquist i ”Svensk utrikeshan- del”. -Framstegen i återuppbygg- naden är verkligen ganska märk- liga, och : den : verkliga ”driven” 19080 efter" valutareformen i Efter en kit sk granskning - äv, den - tyska : : kartellmentaliteten, konstaterar rapporten att, den mest. gynnsamma faktorn i frå- gan om utländska investeringar är att man i: Västtyskland: —: tin skillnad från många andra euro. laglig inskränkning i utlänning: ars rätt. att äga industriföretag i Vandet. Andra positiva faktorer : tyskens » arbetsvillighet och höga tekniska kunnande, - a : Lönekrav | "och skärpta avskriv. : ”ningsbestämmelser -— Intent i . produktionshot : -- Y ! Nya svårigheter, som kan h da den ' snabba industriella -ut. har emellertid upp: under" den : senaste ' tiden; stått -s| Dels-. har. arbetarna. börjat: pegär s)xa.-rlöneförhöjningar, dels statsmakterna ändrat . sin ing äll. ning till de "mycket liberala av. skrivningsmöjligheter som” ER tagen ” hittills Laft, "och "som : stor utsträckning har hjälpt dem att finansiera sina investeringar, med eget kapital, Vid | Avskrivningsbestämmelserna hat varit... betala skatt på sin. vinst om den. na i sin tur har investerats i. ett nystartat företag, Skulle det nya företaget gå med vinst har den. na dock beskattats i vanlig ord, ning. = Detta . arrangemang : har särskilt hjälpt skeppsbyggnadsin- dustrien, ' och det är också till följd av "detta som: "företagen i stor. utsträckning -har.: kunnat bygga bostäder åt sina arbetare. "Industriens produktion, som. fredubblades "- från... valutarefor.: men 1948 till slutet av 1951, har sedan dess visat någon nedgång, vilket sägs bero på : otillräcklig kapacitet '-' inom ” basindustrierna, Bristen ; berör ' främst järn; el. kratt, kol och stål." Allt tyder på att Västtyskland ekonomiskt sett är på väg in i'en hy utvecklings- fas som kommer att påverka det ekonomiska läget i negativ rikt- ning. En ökning av produktivite. ten: är. absolut mödvändig, men för närvarande hindras en sådan utveckling av bristen på kapital, :'Totalproduktionens värde steg 1076 från 1950 till 1951 om man tar hänsyn till penningvärdets fall, Mätt i 1950 års priser, låg 1951 ärs. kapitalinvesteringar 11 Procent högre . än 1950, då' de nådde upp -till' 20,4: miljarder DM. Av de investerade beloppen kom c:a 4 miljarder DM från. företa. | gens egna kapitaltillgångar, . Ökad produktivitet. genom ' kapi- talinvesteringar. från” utlandet — tyskt önskemål: > cn : Investeringar av utländskt ka- pital anses nödvändiga; Med ef. fertryck framhålls att de tyska industrimännen. redan har fått fullt klart för sig att ett statligt stöd i form av skattemedel; tag- na ur. tidigare produktion, inte är . någon.lösning för framtiden. Vad '-'som fordras är en sådan stabilitet .-i inrikespolitiken och skatternas utformning att utlan- det. vågar ta risken av investe- ringar , i. tyska. företag. Det är näringslivets 'produktivitet : och inte större eller mindre statlig hjälp med skattemedel som för framtiden kan ge ökat välstånd åt den tyska nationen och. där. med också åt individen, . En av de tyngst vägande orsa- kerna « till de nuvarande tyska svårigheterna är frånvaron av en fri kapitalmarknad, Allmänheten har varken - haft lust eller” för. måga att spara. Av de sedan myntreformen 1948 investerade . na är snarstuckna. ” a 2 Fp tional Association of Manufactu. |” peiska länder -— inte har någon. : | Han : diskuterade så" konstruerade,' att” ett] företag helt har sluppit ifrån att I beloppen. utgörs . endast c:a 180; återhämtning oroar till och med Japan milj. DM av sparmedel från all- mänheten. Det sparande som fö- rekommer består i att man av. sätter Pengar för ett visst ända. Mål, t. ex, att köpa en motorcy- kel ' eller bil, men inte för att skaffa sig värdepapper. Den sto. ra” Maåssan av befolkningen har för närvarande synnerligen 'små möjligheter att Spara, : Flertalet lever: ur hand i mun, men det har. på sistone förekommit ten denser som tyder På att man börjar 'få det litet bättre ställt och därför också kan spara, Myndigheterna gör: vad..de kan för att stimulera sparandet och särskilt det som går till köp av värdepapper. - Bland annat har man länge haft planer på att släppa den . nuvarande . utdel, ningsgränsen som ligger vid 6 procent, Denna "bestämmelse har nu hävts av den västtyska förbundslagen den. 30 oktober, föpeokannstre i Jodå, "det var i 1036, att. Mau Mau mannen, : Jomo” Keényata, ”det brinnande" spjutet”, ' vår lärjunge” på ”Den internasjo- male hgjskole”. utanför Helsing: gr. . Föreståndaren. Peter Man: niche hade: många slags" 'elever från hela världen. ' En' storartad och högt. begåvad man, ”denné Manniche.'. Gång på gång har jag läst högt Ibsen och" Bjgrn- son "på" den eksklusiva. högsko- lan. Jag ' minnes « mycket . väl Rabindranath Tagore, den store | diktaren från , India, som ; jag språkade mycket med," och >som gav mig sitt fotografi. Men jag minnes väl också Jomo Kenyata, fantasten : och eldmannen, som ville befria sitt land från ”tyran: niska "inkräktare 7 och" » blodsu- gare”. Men aldrig var han ' bru: tal: på något sätt ' på: högskolan. ivrigt: med engelsmän,' som han föraktade; och som, inte kunde stå sig mot i lJomos "brusande ordström, Han I hade läst nästan allt "om. 'engels- männens hårda tryck på koloni- erna, Han ville vara' något'slags Ghandi ; den; gången: eller. som han. .sade,';som: Chinas.. Ghändir Sjang Dej." Den gången” Mr Jomo fullblodad : idealist, - ville vara med till att' driva oh ”de vita , djävlarna” . ut ur. Alrika,;' men inte med våld, förstod jag, Sedan har Jomo fått blod. på tanden; och nu är han häktad, Jag. minns, han” sade i: "barken på högskolan: Om” nu "dom, som uhdertrycker oss och andra ' o- lyckliga, om dom" gav oss goda villkör, | 'och "inte hunger och; någon kamp alls." Men inkräk- tarna är för grådiga, dom stjäl från oss "allt vad vi har, land och ' mat.” Våra. bröder i China som inte är gifta, har trettio” öre om "dagen, de" gifta något mera, Trettio caurier, min herre, Det blir till "en handfull ris, "inté till annat. ” Men Sjang"” Dej säger dom skall vara fulla av tålamod, saken: "Den ” Evigas händer, Intet folk - skall ” vara ' under- tryckt. Alla folk 'skall vara fria. Den, som tycker något annat är blind på” själens ögon Jag” personligen tror nog,” att Tom engelsmännen gav kölonifol- mycken kommunism .' och : myc ken terror. dö av sig själv: T också "de färgade folken måste ha ”mat och: god . vård; : om-de människor : dom också, som . vi vita. Ofta finnes det en vit själ finnes det en svart själ i Det är det, vi skall minnas, "ch det mindes vell baronessan,. för- hade' en farm i Afrika. Hon var snäll mot svartingarna, och dom sade: Är du snäll möt en svar- ting, så är han dig trogen för livet, men far du illa "med ho- nom, så hatar han dig för evig- heten. ' Och farsan ' hade svar- tingar ombord på skutan i nä- stan hela sitt liv. Så nog kände den gamle svartingarna alltid, Ingen gjorde honom något ont; inte. Han ansåg dom vara lika bra; som vita, ” Detta var tankar; jag kom till att tänka här om” dager, då jag cyklade förbi ”Den internasjo- nale- hgjskolen” vid » Helsinggr. an | byggnad, ' Hans bil. beslagtogsi J vilket. ett särskilt, nöd, så ville det inte komma tilll" inte ripa. till vapen, men lägga] ket' bättre, livsvillkor; då” ville].: skall varda trotjänare. Dom är|.. i en svart: kropp, 0. ännu oftare . fattarinnan Karen Blixen, som | - var Karen Blixen: mycket hän- |: givna. . Ty som min gamle farj' dr Senaste nytt: NEW YORK i dag: Reuter), Det står nu helt klart att värl- den inte kommer att veta något om Eisenhowers utlovade besök på Korea förrän han återvänt. Man - kommer att. tillämpa den strängaste : kan inte räkna med att någon kommuniké utfärdas förrän Ei- senhower åter befinner sig på ”säkert” . område, Detta har meddelats av försvarsdeparte- mentet och man motiverar åt- gärden ” med att den blivande "presidentens säkerhet : är av största betydelse inte endast för |t. (TT. fr. sekretess och man I Total möeklaggrin av Eisenhowers Korearesa ven för alla folk i den fria värls den. Det gäller i synnerhet att skydda ' Eisenhower under re- san från Tokio till krigsområ- det,' varför ingen tidtabell kom- mer att offentliggöras. Planen har godkänts av Eisenhower, Truman ' förklarade vid sin presskonferens på torsdagen, att han är glad över att Eisen- hower ' uttryckt : samförstånd med den politik som den nuva- rande regeringen fört när det > gäller krigsfångefrågan på Ko- rea. Han omtalade, att han bl. a. diskuterat den frågan vid" det amerikanska folket utan är I. "senhowers besök i vita huset, Inbrott förövades” natten till torsdagen i- Skaraborgens fas- tighet i Falköping, varvid bytet blev "cirka 1,300 kr, -i kontanter förutom några lottsedlar i pen- ninglotteriet.' Tjuvarna hade av allt att .döma. planerat spränga kassaskåpet. ' Nyckelhålet : var nämligen fyllt med sprängämne när : inbrottet upptäcktes. ' De hade emellertid hittat' nycklarna Dynamitard med tur - fann kassanycklatna i ett skrivbord, låst upp kassa- skåpet och tagit ett skrin, 1 vil- ket pengarna och lottsedlarna låg förvarade, ' RO Tidigare” hade ett inbrotts- försök gjorts i Shells bensin- station som ligger intill. Skara- borgarens fastighet, Här öppna- de tjuvarna fel dörr och ham= nade i pannrummet, : SAAR-DELEGAT ”VÄGRADES GÖTEBORG i dalen En Jedande representant för | det " förbjudna ; demokratiska partiet i Saar advokat Hein- rich -' Schneider - vägrades ' på torsdagen' utresevisum medde- lar DPA, då han ville bege sig. till: Bad Ems för att: deltaga : i fria ' demokraternas un partidag där. 202 : | et Kriminalpolisen vägrade vil Pilsnorkrig i 4 J önköping I SNKÖPING i dag. - Det är nu blott en månad 'se- dan :myndigheterna bommade - igen stadens samtliga tre 'ölka- féer, varför en pilsher kan fås endast . på restaurang ellér- i bryggeriets ' "Försäljningslokaler. Men : även "möjligheten att ”av- > hämtå pilsner har på ett Minst sagt +sensationellt' sätt besku- Ve dare ordförande i Saars, landst/ organisation, Paul Kutsch, till-/ träde "till landsörganisationens! och fördes bort; Krutschs sekr;' fru ; Hanna. > Ott; avlägsnades med våld. ;e Byggnaden ' Kutseh” ”fick sedan tillgå mans med: gruvarbetarsekrete; I skriftligt medde] ande Gordini "var "Snabbast i sport- vagnsklasser under förstå etap-. pen av det krävande panaame. rikanska landsvägsloppet. "Inledningsetappen gick" från: Guatierrez :' vid ,' Mexicos gräns mil .-på, slingrande, och 'svårbe. mästrade' bergsvägar, som " seg- — vilket gav en medelhastighet | på 146" "Km; den som druckit sprit i Merdödenr lurar. Det här är de '.vanligaste 'olycksorsaker- na: för hög fart, ovarsamhet vid väg-. och jämvägskors- ningar, högerkörning 1 kur- > vor med ' dålig sikt, omkör- ning i trängda lägen och bri- . stande respekt för 'signaler > och varningsskyltar. . Mörker, regn, dimma, våta asfaltvä- - gar ofh lös sand har ofta vi- - sat. sig . vara bidragande o lycksorsaker. sl - KÖR: VETTIGT! '- . Oskyldiga offer för krig ”- och kataströfer behöva > hjälp NU. Hjälp oss att hjälpa! Svenska röda kor- set — postgiro 900800. . Jag undrar hur Jomo klarade sig, . som 14 dagars bönde i Sverige? Vet fröken Thuvesen det? Det kunne vara intressant, mot ; Guatemala till Oaxaca, "54 |. rits av Jönköpings stads polis-, mästare ”" Sven ; Mannergren; Denne lät helt sonika på tisda- gen stänga bryggeriets avhämt: ningsställe på . Öster i staden, där .. man. nu endast får. sälja FRA mäsk, men i Hans motivering & är, att diver- se oordning förekommit i när- "| heten av. lokaleri.. Dagdriväre och löst folk. håller till vid vät- -. : | fernstranden, spelar kort, drie-' | ker.-pilsner, bettlar' och förore- ' nar, vilket 'sommartid vållat så . . i svår stank. att närboende klagat : jöver 'missförhållandena, ; i i tadsfullmäktiges/ berednings- utskott lär för sin del inte vara sinnat. att böja sig för polismär staren. tal . ; , , TA INGA BISKER om fela > ens vid välbekanta järnväga-. 2 - korsningar. Hur väl Du än 4 - ”kan” tågtiderna,' så vet Du ". inte när ett tåg är försenat ' - . - eller när det kommer ett ex- , rande”. Behra avverkade på den' tratåg.' i j nya. rekorätiden” 4 timmar” och | ' VISA: RESPEKT FÖR ', : 41 minuter —”20 minuter bättre | FTARNVÄGSKORSNINGI + a än der tidigare" bästa” noteringen ; i KÖR ALDRIG - om i närheten av en Järn- - vägskorsning. Den du kör om kanske väntar på att ett tåg . skall komma. - 5 on hjälp | I när magen är r tillfälligt trög: Fipns på alla äpölek, Lilen ask:45 öre, stor. tredubbel räd 85. öre. att: veta? J,-Anker-Paulsen.. så ( re KS AA NAR AD SARAS ISTF VS AN SIKA sa ve est bot fler rk re sn SOS Aes SARA PE PRO REP RAT PERS per opeg AA EN [| -Å
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.