VYPEEPEyrTYYVTYYYYYTTYS YT TTEYVY Fredagen den 21, '”, lands största skönhetsvärden, bil. fästningar och 'folkrika städer jämnats < med jorden : genom ' ..krigsoperationer och: derag följ. vc att Nordsjön :uppstått först 1 tic > varit en ö, ” 'Bånggrifter.” Dettr : betyder. att söm Te härbärgerade' ts noveråber) 1952 Sr TT es LAHOLMS TIDNING YR yay rev YTrvrevevrrev ob CS >> i” historien DEN 1 MARS 1952 HISSADES den. tyska flaggan åter på-Hel- goland,. Men. denna ö, som ännu ' halvannat. årtionde : tidigare. stod som én symbol för "den tyska Noräsjökustex och som med sin "skarpa "profil och husen, som staplade sig på brantens krön — alltsamman i en berusande' färg. symfoni — utgjorde ett av Tysk- dade..nu med sina söndertrasade Och : insjunkna klippor och ruin. högarna av förstörda människo. boningar" ett - fruktansvärt min- nesmärke. över . planmässig och trilsk :' förstörelselusta, ; Många gånger tidigare i h'storien ' har > der, men aldrig förr. har en stor. makt så fåfängt ansträngt. . sig att med dén moderna teknikens alla hjälpmedel radera bort en hel ö. från” världskartan, en ö som . otaliga "släktled i många år. hundraden mödosamt men :fram- gBångsrikt :: försökt. rädda "undan naturens :förstörelseverk, Öns äldsta historia är höljd. i! dunkel, Men eftersom vetenskaps. männén ' anser det-vara bevisat, dig historisk "tid, har förmodligen, den branta röda sandstensklippan'" "inte i mer' än 3.000 till 3.500 &r 5 Denna uppfattning har, på, sénaste tiden fått stöd genom de' fynd som en nördtysk präst, 'Spanuth, gjort under havs-' ytan;.på" grundval: av sin "Märk. liga - och --högst . privata, tolkning "av Atlantissagan. kar hantssedan 1950; undersökt . havsbottnen om- kring: Helgoland.. och där;:hittat - klippblocket . faktiskt bara för några tusen år sedan måste ha > stått på törra Iandet, Sannolikt har havets "avgörande genom. brott, sort: gjorde klippan. til: . ö, ägt:rum omkring 1250 £.K. <> -ÖnNg historia, i 1'.den "politiska "bistorien Helgoland ”” spelat, ”en'- mycket. 1 än man skulle vänta" - "Öng' gynnsamma | Se. Av den tidiga medeltidens strider "mellan :fr'ser och" franker beröriles inte Helgo- .länd, "Inte ' förrän mot'slutet av” 1400-talet” inträder ön :på,:allvår. - i. det. historisk-politiska .händel. seförloppet,. ' då kKertigarna:> av Slesvig, .sedan 1496 gjorde:an-'| språk: på. äganderätten, -. Dittills hade ön mer eller. mindre lämnats åt sig själv :och:hade utgjort ett gömställe för .sjörövare, i vilket! emellertid för det mesta var myc- ker'.I de-försde dare varna, gru d -av | zénberg > felgoland — | och i samtiden ning av'dennx blockad, Med kri- gets slut och DA grund av att! hamnen kort därefter förstördes av en stormflod nyårsnatten 1721 blev Ön till. att börja med bety- delselös, - men ' Danmark ' behöll den ändå, Först -i.napoleonkri- gens virvel. fick den åter bety- delse, "denna . gång för England; som 1807 besatte ön utan strid och byggde ut den till sitt stora varulager och smuggelcentrum i striden . mot. kontinentalspärren. Efter ' krigsslutet avträddes den även . formellt till: England ge- nom Kielfördraget 1814, = -Under Union Jack utvecklades havsbadet, för vilket Heigoland var berömt ända till 1939: Men under ', 1800-talet: bevittnade ön utanför sina klippfästen två myc. ket. uppmärksammade .sjödrabb- ningar. mellan danska och tyska förband, I samband med Slesvig. Holsteins första frihetsstrid ut- satte Danmark .1e tyska .kuster. na för: blockad; Därpå rustade sig. .den just. nyskapade. tyska ”riksflottan till en motstöt, Den'4 juni 1849 infann sig konteramiral Bromme med hjulfregatten Bar. barossa: 0. hjulkorvetterna Ham- burg och Liibeck utanför :Helgo- land .vaktfartyget, segelkorvetten Val. kyriar,: ning avbröt 'dansken. striden och drog sig tillbaka ir på brittiska térritorialvatten.« Det . var den tyska riksflottans '. elddop . och första strid under den svart.röd. gula flaggaån.£ . al rer . Nästa strid ägde rum 15 år se- nare, då. tysk-österrikiska trup- per intog 'Slesvig-Holstein, 'Ater satte Danmark in, sitt skärpaste vapen, den lilla men goda och tappra krigsflottån, som åter etablerades : blockad, ” Den: ännu nen - "kunde. inte . komma : någon "vart. med denne motståndare, och alltså: skickade Österrike de pro. pellerdrivna fragatterna! SchwarN och "Radetzky och den likaledes". propelletdrivna” korvet- ten - Novara till 'Nordåsjön,' > För stärkta med den preussiska hjul drivna ” avisobåten :' Preussischer Adler och de propellerdrivna ka- nonbåtarna :::Basilisk : och . Blitz tvang österrikarna den danska eskadern till" strid. vid: Helgoländ den: 9 maj : 1864. .. Den danska eskadern bestod-av de propellér- drivna — fregatterna Jylland och Niels Juel 'och' propellerkorvetten Hejmdal. ' Strideus -förlopp var mycket . förbittrat " och kostade bägge parter skador och. förlus- ter, men slutade med att.dänsk- arna drog sig tillbaka till engel- ska vatten: utan -att. något. tak. tiskt avgörande hade fallit," Fast. men: samtidigt-leädé till;flottope. ratiorier -från -de hotade handels: ” städerna, för det mesta tillhöran- de Hansan ve - Lie. ta Par Den mest beryktåde: av: dess Sjörövarperioder var ;"”vitalebrö. dernas” tid vid "slutet av :1300- talet. Under des, k.''vendiska städernas, strid med Sverige .om Visby ” utfärdade . Wismar och Rostock kaparbrov för en privat . -försörjningsorganisation — -'där- ” ">; återlämnades ön: till .”. blev indraget i ". "major Wilster ia kt LA EN GÅ ANA NISKA AP AASAKA av namnet. vitaliebröderna, som är avlett av viktualier — under + ledning "av riddar- Klas, Störte- "becker kallad, magister Vigbold och godeke ' Michel, Detta för. ? bund,' som. kallade 'sig "själva Likedeeler, blev snart ett gissel | för «hela östersjöhandelr,, gå att till och med de vendiska städer- na såg sig nödsakade" attösända ut stridskrafter mot 'Likedeeler.. na, Under trycket av dessa.an- grepp förlade Störtebecker: verk. -samhetsfältet till. Norésjön, där han "stödde sig på bl, a, Helgo- land" och "därifrån opererade mot Hansans handel i västerled, ” Sedan en expedition från Ham: -burg' år 1401 gjort slut på 'vita- liebrödernas piratvälde,' blev det ctid., lugnt kring Helgoland. Men ,1496 försökte Hansan själv lägga sin tunga hand på ön; Bre. Men”. byggde ett: befäst tullhus - "där, men. hertig Frédrik av Sles- VIE reagerade genast och fördrev den hanseatiska garnisonen, Där- efter” angrep 'en”av 'hanseaterna och ””västfriserna "sammandragen flotta år 1497 Helgoland och des. armerade ön. Slesvigarna: besat- ” te emellertid åter ön, befäste den ", och .slog 1498. tillbaka. ett: nytt hanseatiskt angrepp,.. Den sles- vigska överhögheten blev nu tv. bestående," men "hindrade inte att en sjörövare, Långe Peter 7 1517 erövrade ön med '500 man, Sena- re, år 1539, besatte och- befäste Danmark Öön;j-men - utrymde den snart. Först -1559 införlivades Helgoland :slutgiltigt" av Slesvig, -.I sjömakternas spel, ,.;; .: Nu' blev det lugnt i över hundra «år, Först 1684 invecklades: Hel oland &ter i krig. då den danske onteramiralen :Paulsen : över. raskande kapade hela fiskarflot- tan till. sjöss och därmed tvang .ön och 'den. slesvigska besättnin. gen > att, kapitulera." Men" 1686 a Slesvig "beh : "en omtyckt stödje. kaparna från Dunker+ ill stor: fördel för befolk. blev punkt f que — t ningen, Knappt ' var bl, förrän Helg M denna ' period för otand till och med det stora nordiska kriget” Den svenske amiralen An - karstierna dök år 1709 upp Hbe ”en eskader: och : blockera e Elbe : och Weser, En landstigning ond a unde; ral. "danska trupper, be FY ar ett försök att förhindra en ta upprep- än : striden slutat. oavgjort .och alltså var betydelselös; ;firades dén ”ehtusiustiskt "av båda sidor säsom. en ' seger... sla fn vor sÅter tyskt! : - "För det unga Tyska Riket var den . brittiska. stödjepunkten' u- tanför. landets . kust : visserligen en ganska onyttig stötesten, men dock en obehaglig nationell. för- ödmjukelse, . Dessutom : hyste . den kejserliga marinen planer på att med ”konstlade 'medel” förvandla stenblocket. till ctt. starkt: fort. Ändå 'skulle förmodligen Helgo- land inte hå återvänt till Tyski land, "om "detta inte. hade varit ett älsklingsmål: för kejsar Vil helm II, för vars' förverkligande han redan som kronprins hade fört. inofficiella -- förhandlingar i' England. - Han rådde sitt mål två år;efter sitt trontillträde ge- nom att'byta:ut klippön mot koi lonin Sansibar.” Den 10 augusti 1890 blev Helgoland tyskt. Re. dan på" 90-talet: tog' man 'ener- giskt itu med att bygga kase- matter och batterier, . ammuni- tions- åch proviantlager," ett jät. teprojekt som i allt- väsentligt var. färdigt 1912. ' Ånläggningen åv en konstgjord örlogshamn för lätta stridskrafter kunde»>av fi. nansiella skäl inte påbörjas-förr- än 1908... Den' blev. färdig kort före krigets slut 1918," men- ut. nyttjades redan under: det första världskriget, Dess”största värde låg i att den på vintern var an- vändbar för ubåtar, jagare och smärre ''stridsfartyg "= även 'när kusthamnarna redan var spärra. de av is, Hamnen sköt ut som en hummers gripklor "från. öns syd- ets, - : : Dar ”Poenna i sanning: väldiga öfäst! ning tjänstgjorde nu som en för- post av sten, en hörnpelare i det maritima bevaknirgssystem med vers hjälp - kejserliga flottan skyddade hemlandets kuster vid den våta trekanten, För skatte- betalarna kunde det:se ut som ett. hän av Ödet att dessa tunga batterier under hela” första världskriget inte kunde lossa ett enda skott mot fientliga fartygs- mål. I verkligheten gör dylika tungt . beväpnade . sjöfästningar mest nytta genom att helt en- kelt "finnas till, snarare 'än Be nom ' direkta stridshandlingar. Likafullt skulle ” Helgoland en gång under kriget ha haft till- fälle att gripa in, om inte en tät ; dimbank "hade stängt sikten fullständigt mot sjön och de fi- entliga” sjöstridskrafterna, — Det var.. under sjöslaget vid Helgo- land den 28 augusti 1914,' då lät- ta brittiska kryssarförband och slagkryssareskadern. rullade upp den tyska bevakningslinjen, som bestod 'av. jagare nch lätta krys- sare av äldre typ, och under'stri- den' sänkte de titta kryssarna Ariadne, Cöln och Mainz samt och " angrep" det. danska j:": Efter ' häftig skottloss-| mycket mindre preussiska mari. |: På BIO « . CENTRUM: Ubåt 39, - Det : finns ” en del paralleller mellan Ulvenolyckan i början av kriget och Rudolf Värnlunds pjäs Ubåt 39, som nu visas på Centrum i Laholm, Filmen väc- ker till liv minnena från den hemska katastrofen — det är en stark - filmberättelse. osminkad och rakt på sak både till sjöss och .på landbacken, Att en och annan' detalj froligen avsiktligt förbigås, bl. a, de olika reaktio- nerna hos besättningen på den sjunkna ” ubåten, är förklarligt. Regissören Hampe Faustman har emellertid ' haft mycket : stor hjälp av den sjötekriska sakkun- skapen. ' Bildsvenen från- ubåtens interiör är bra Eksom sjöbilder. na, Slutet blir dock. något för ut. draget — det blir snaubblande nä ra en antiklimax genom den allt- för vanliga upprepningen av olycksbåtens hemkomst, el ' Eva Dahlbeck gom. moder:-och hustru ' är . otvivelaktigt : bäst, on - "dominerar >" filmen, medan Karl-Arne Holmsten kom, till korta, - Harriet. Andersson i en mindre roll" spelar både: rutine. rat och övertygande liksom. Gun- nel Broström. : Det ' är således trots det maskulina temat femi- nin" bärkraft. "Skall man :;nämna någon 'ytterligara' blir det 'ex- skåningen Lennart Lindberg som käck ubåtschef, ib tden. noe ip - MONTREAL CANADIENS : och Detroit Red Wings'plane- rar att-göra en turgé i England och "på kontineriteri till våren, Förberedelser har gjorts genom ägaren till 'Harringay-arenan -i London,'; Resplanen., har "ännu inte ;gjorts upp: definitivt.: sjökriget aldr:g mmit-så nära ön, varken undej' första eller: an. dra ,världskriget, Men för fient- elgoland, där alla 'sjövägar till Hamburg och Bremen går fram, alltid ”- varit , ett yckt opera. tionsområde, .-.: SN .. Mellan ,krigén- Nar i I de hårda -villltören i, Versaill lesfördraget : ingick | bl.a, att fästningen, Helgoland” skulle: rivas med sina hamnanlöggningar. I månader. dånade ' sprängningarna genom klipporna :ach. över kajer och pirer. De vidlyftiga hamn. anläggningarna; som: köståt så oerhörda :-- summor -och. stött på så " stora. tekniska "svårigheter, sjönk i havet i grus och: spillror, Kasematterna -och' de underjordi- ska: - gallerierna : - murades. igen. Men”" det" :. idylliska, havsbadet fanns” kvar; och 'Cen' biologiska forskningsanstalten och" akvariet liksom fågelskyddsstatioren::utx vecklade sig, vidare. De' fre invåharnas. existens: var ad, fn ”:"Detta' tillstånd :ändrades heller inte under. Hitlercpokens' första år. ' Men :mot slutet . av. 30-talet började regeringen arbetet på att återställa - hamnens: norra , eller inrb ' del,'-Helgoland; beväphades åter, huvudsakligen värnsartilleri av - alla kalibrar. Förråds. och lagerutrymmen togs åter i'bruk; Under'det' andra världskriget > uppstod": ett” luft: värnstorn; i betong-och i hamnen en ubåtsbunker samt ytterligare två hamnbassänger;, så: att-.det slutligen. fanns fem, Men: hela byggnadsföretaget var ännu inte avslutat vid krigets slut, : öv. Under andra, världskriget va Helgoland 'stödjepunkt : för” ubå- tar. under' utprovning. ' Bekant var den "på" Helgoland installe- rade lyssnarposten för: fientliga ubåtar, som.-trängt. in i Tyska Bukten, "och sänkningen av mån- ga brittiska ubåtar var dess för- tjänst, En liknande roll spelare Iuftvärnsartilleriet på: Helgoland; som vid nästan varje inflygning av. fientliga plan -trädde i aktion och Jade ut en stark eldspärr. I övrigt gick livet sin gilla gång, om också 1 krigets tecken, .. .- » Först 1944, då fronten efter de alliérades "lyckade landstigning Taskt" försköts . mot: Tyskland, ryckte också; Helgoland in i det fientliga "flygets målområde, Det förintande slaget kom dock först den .18 ,april 1945. ön. belades med .. bombmattor . av RAF:s e. skadrar, På mindre än två tim. mar, föll. 7,000 bomber, som an- tällde oerhörd förstörelse, Prak- tiskt "taget "alla inte bombsäkra byggnader förintades och . stora skador ;anställdes på övriga. an. läggningar. ' Trots - detta . blev hamnanläggningarna så till: vida oskadade att evakueringen av in- vånarna; som blivit hemlösa, den 20 "april 1945 kunde försiggå friktionsfritt,. =2 00 0 0 Efter kapitulationer besattes: ön av brittiska marinen.” Redan på förhand hade de allierade be- stämt sig för att klippön skulle sprängas och förstöras. till den grad "att bara en låg, ända i runden : sönderbruten - sockel fanns kvar, vilken havets erosion snart skulle avlägsna, Först då det'i England ochi. andra länder pörjade framföras folkrättsliga betänkligheter mot ett. sådant tillvägagångssätt - ändråde man planen och förklarade att man bara tänkte grundligt förstöra de militära och - eventuellt för liga ubåtar. har; farvattnen kring |. 2Ixad. I hälsingborgstrakten. LJ Töstiskedaga Så här års märker "man hur stora .yariationer vårt avlånga land : har när det gäller fiske, Norrut bär isarna för pinmpelfi- ske och. längst i söder och i vä- ster spinnfiskar man torsk som om . det vore mitt i sommaren. fisket under året och det är när Övrig tid är han i full gång med spinn>, flug- eller pimpelspö — är det sämsta. so De? är nog tur för fiskarna att de flesta fiskarena lägger spöna på : hyllan när hösten kommer. På hösten brukar man ta de sto- "ra fiskarna. Framförallt gäddor- na är den tiden i fin kondition. En ugnstekt höstgädda kan vara en läckerhet. Försök ett: annat sätt att anrätta gädda. Får man en gädda på ett par kilo eller ö l ver, filear man den och steker bitarna ” som " biff: med mycket lök.; Den allra finaste gäddan är den "man tar i skärgårdarna, d. v.:s; den som går i bräckt vat- ten” och 'som man” brukar kalla strömmingsgädda 'därför att den följer "| efter .strömmingsstimg men .och äter sig fet. Men det var «:; höstfisket : vi. skulle. prata OM. SRV Nn IN Run «: Håller vi.oss till vår vän dan, så har den för vana att vid | första "frost ” sökä ”'sig upp på grunt vatten: Detta gör den an- "| tagligen -för- att :i god tid: söka plats under isen. Slår vädret om och : det blir ' milt,” brukar den åter gå ut på djupt vatten, ”- Nu; är det kallt .i vattnét. Fis- karna rör sig inte'så hastigt och de: tycker. inte' om. att: behöva sätta 'snälltågsfart för" att få ta, i betet." Spinn i därför ' långsam" mare 'än'' vanligt. ”Kasta flera gånger på samma 'plats; ty det är: inte” alls säkert att gäddan hugger: förstå gången den: ser draget; Det kan löna sig att på hösten använda större, beten: än vahlig'.' :! Långsmala "skeddrag som är ganska. blanka kan göra susen. "Även en så kåll'ochi:0- täck "färg so h krom är höstetid aktuell” . > Torskspi: et på sy ch, y; kusten : har just nu. högsäsong. Man Brukar” börja, vid 'Hälsing- borg ' och 'gå' norrut till Ström- tt: annat.fiske "som. har blivit känt:de. senaste åren, Man spinner. laxöring. 'Det är många åar: och bäckar som rinner, ut i havet och dit samlas laxöringen, Även. så små "saker som 'sötvatt- net "från. en liten källåder kän- ner. fisken och söker sig till pla'ser där vattnet kommer. till": 5 kilos öringar får man, då och: då? och '.det är som regel blank fisk, s.-k.-gallfisk, som in te "skall leka.: Som beté-bruka 'man :,; använda '- ganska” tunga pimpelblänken i silver. . Man tar bort 'trippelkroken' för” att" inte fastna i' iången så lätt och mon- terar på. en vanlig metkrok, In- spinningen'. sker ganska hastigt för att därmed imitera tobis, sä- ger de som blivit specialister på detta fiske" inses sv Tr. es "Torsken är mera trög av sig och vill ha ett, bete som går så långsamt. Man låter betet sjun- ka, till . bottnen efter kastet — det -syns på. linan. när det' nått bottnen '.'— och "så startar .man inspinningen' ganska hastigt för att lyfta betet och få igång det. Efter några varv på rullen, låter man åter draget sjunka," På så vis fortsätter man i etapper tills man: 'slutligen ! lyfter upp för kast. Man får betet att hela ti- den gå ganska nära bottnen och det ' är det som ' är meningen. Man sätter fast många drag, så det 'gäller. att inte ha för dyrba- ra grejor. I Kullen använder man i en del fall en bit band- järn som klippts av till lämplig längd,. putsats upp och försetts " I med en trippelkrok. Torsken är sannerligen. inte kinkig av sig! s ” + - Dagens tips: Fiska aldrig från klippor vid havet utan att an- vända”. halkbroddar ' på skorna. Där är farligt halt... Gå minst två och två så att man kan hjäl- pa ! varandra om något skulle livlina, ' É - N . Man ' fryser: oni, händerna så att de ser ut som salt kött efter en stunds fiske. Fetta in dem i god tid före fisket och klipp av fingrafna på ett par gamla fin- militära ! ändamål användbara jagaren 'V-187, ' Sedermera -har Forts. å sid. 8” gervantar så kan man använda oh ) FETTTEN MÄLL SSL ABAAMSAL SAS RSA MK LK SARS Lo Egentligen har'den ivrige fri- > tidsfiskaren bara ett uppehåll il isarna varken bär eller brister. |: ja varför inte metspö, som inte |. | Det måste glappa någonstans i un- hända. Glöm inte aft ha med en |: IYN stjärnflicki En av Universals CR delaktig Kathleen Hughes, intar här en för. ställning, för fotografens" + ==" : MN | SS N Att lära 5 Under debatten om kristerdorås "undervisningen i skolan, synes. hu- vudkravet vara numera att barnen iate ska lära något som de inte för- står. : för DY RBSR brå "sMen kan' avfärda dett4 krav lätt och. påpeka att barn' lär eh” inassa saker .' som : de' aldrig 'förstår "och! aldrig: .behöver förstå. ' Den 'matez! gnratiska undervisningen med "dess mångfald exempel och regler är det bara ett fåtal av. barnen. som. får nytta av men alla skall lära sig dem ändå.” Man kan /också påvisa vatt rent praktiskt är det svårt för: ett barn att förstå de vuxnas bud. Hur ska en liten "unge. förstå :allt som den får lära om att tacka och boc- ka, :om "att: sitta stilla "vid bordet, om "ätt - hålla gfdning omkring sig. cch att blint! och utan resonemang föga > sig i de äldres--påbud,: inte darför att- bärn förstå r uten: dö att de” vuxna är 'starkare.x'? len när barnet blir: vuxet värderar. det är- ått lära. sig dé” enklå för "gott" bordskick : och | trevlig "samvaro med. människorna. "Det ligger dock i alla fall. något bekom detta heta krav. på att. barn. ska förstå kristendomen de lär sig, —r Ad dervisningen. 'Vi ska komma ihåg alt den nutida kritiken, i denitq fråga inte riktär sig 'mot'kristendo>= men själv, bara mot sättet på vilket människorna blir bekanta med den. väga? '. Det är nog inte rimligt "att undervisa i'dogmatik”och djupana- lys” under barndomen. Det borde räcka med en rättfram Preseptatiotr av "kristendomen sådan Kristus själv framställde den i lära och liv, Han var den: borne pedagogen :som gjorde det svåra' lätt och som :ge- nom: liknelser och bevis, gjprde det oklara : lättbegripligt. '. Den kristna diupanalysen hör de vuxna åldrar- nå till. Den' förutsätter större er- farenhet 'och djupare ” Äl 'ett barn är mäktigt, NR Vi kan inte komma ifrårg att det brister. här” och 'där: och "att det fanns en del som kan och bör rät- tas till, . Katolikerna är motstån- dare till -predikningarna; "de ..anser att man ska läsa Ordet direkt. För riånga '. människor vore detta det| bästa. I en god predikants' och dagogs förkunnelse kan: en:n niska få hjälp; men en ovarsal kiumpig förkunnare. kair'fördärva mycket, det märker man med 'i radions andakter, : . bekant de bästa släpps fram. Hur det är. med de andra kan. vi, låta vara osagt. Skallet mot -undervis- ningen i kristendom är kanske mer befogat än många tror... Men där- erpot är jag säker på att rätta 'sättet inte är att avskaffa den!” Jag är också säker om att en människa kan ha: mycken > nytta "av denl psalmvers > och det bibelord hon lärde 'sig , som .harn även -om' bar- net inte förstod dem : Aänvsoab kanske befogad när det gäller barn som måste traggla oerhört med en utanläxa,' Det finns sådaha, Själv lärde jag mig många psalmer sorh barn. Jag minns att jag tyckte de var ' vackra, men inte förstod jag Går" ”mati månne. för "bryskt tilll... Kritiken mot psalminlärandet är |. em! Men när man blir äldre för- står” man. och är tacksam för att man fått. lära dem. Jag har som många andra legat ensam i mörkret i månadtai med. sjukdom och grub- bel natt: efter natt. Då. har psal- merna från barndomen dykt upp ut.det undermedvetna sorh stjärnor glömt : att,: jag lärt.dem men de fonns --ändå-kvar i minnet och. var en skatt åttzha osa ggc Lös DS ÅA . ch di mörkret,. I en del' fall hade jag |" + Lakoniskt : = 3 En student, som redan två Eånger skrivit till sin stränge fa-! "der om pengar, men icke fått svar, ” förfrågade sig skriftligen kort och - gott: vo or a ” Var blir pengarna av? — Din | tillgivne sont +. " Han fick - följande lika korta brevkortssvar: 0 cocv orsa vsat Pengarna stannar. hemma! — Din tillgivne fader! Fn > Det är inte bara i USA son | radiolyssnarnas '>'hjärtestränsar sätts "i > dallring under kinsliga ”tvåloperor”. Tlävförleden + skics « kade Moskvas radio ut en drömsk pjäs . om en. ung: man (arhetaro + på ' en kolchos) 'och on flicka (traktorförare), vilka Ödet place > rat 'på samma månbelysta natt« Flickan (medan bön stanna- de sin traktor ett helt kort ögon-" + blick): ”Hur Inderbart är det n="> te att: arbeta' en så vacker nått i fullmåne" öch att få göra. sitt yt-Y tersta för att spara benshil” »- Pojken. C(Arunknande i hen=' : : nes: ögon): ”Natten och "du. har: inspirerat mig att överträffa 'rmin : Om vi förser v oc affärsmän med de yrkesformler och den matematiska kunskap de behö- ver, "trots" ätt "vi vet att högst tio barn av hundra Kar nytta av sådan ör: skulle vi inte ge våra barn kunskap i sann levnads- konst? " " grundplåt -av kristna grundsatser och kristna livsmotiv är | en tillgång för :både folk:och in- i en tid då oron förtär galunda är att förakta |. P 'm mel alltfler pio= CentPis sd ner Vet . - (Snabbt '—"för att 'spara dyrbar tid — faller .de i:varandras ar-' "Pojken ; Inte bättre: för det b intill märgen. 1: benen; : Den gamle” som "brottas i mörkret med sina. krämpor och barnet som får somna in med visionen av Guds änglar. vid-huvudgärden "har i alla fall fått något med sig ut i livet.” > De som ingenting fått, dem är det synd om;;. Man "ska inte "utestänga det väsentliga från livet. Man ska $e till att barnen får möta sin Gud på "det sätt han vill möta. dem; som er” vän. Riter och” fraser z inte lervärde röst köra mot n : Den. "gam e holmscyklisten råkade, i; ret i Gamla stan mitt fel. . : Meet i— Å visst intel Jag skulle ha ksett upp bättre, och H vn ;—' Ja, ja; log -den "unga damen. Men jag gick ju. på fel sida, - :': -;— Ja, men -se jag skulle egent- ligen ha åkt över Västerbron. . .: si 4 löneförhöjning, - tat mig 40.000. kr fors I ub bygden -'dirkulerar” + följande skapliga "historia: Mas En." kyrkovaktröästare i. en av socknarna. begärde ;'och : fick" omsi= > der "också löneförhöjning. ' Prästen .- gjorde" sig därvid skyldig till. föl- jande lilla påpekandes.'u, sco 0 cc — Då hoppas jag att vaktmästa=s |. ren sopar , och" håller rent bättre i '. fortsättningen, . 3 i: BENT Kyrkoval te” jag” att pasta sedan .p Fa - äl predikat bättre — "Bara "min bildning Bar kos —:Ja, det är, ynkligt, vad, man får litet för pengarna, nu för tiden, I underkant, Holmgren. .' En söndag «tt H, upp 300-metersvallen och vv äger: s > — Jag vill inte påstå att jag är dd rädd, men jag kan upplysa om att . nyss . bley det en”1:a lågt på en j..' |tavla som var nedhissad. 7 +; vn van I — Varför - låter. du brinna i hallen? +. >> Det för inbrottstjuvarnas "—' Kan dom inte ha. ljus med sig själva? : ser alltid ljuset £ +" Det " var" på : den tiden ”stins "Zimmerman regerade på Norrkö- "pings ' statioa. . Det hade regnat flera dagar; så att stora vatten- "pölar fanns lite varstans på. sta- när 2 ova 2 os BJärme I. sur En -. spritpåverkad - man . skulle 'käromdagen . undergå den vanliga I. en sådan där vattenpöl låg en . överförfriskad individ. -Deti verkade som om han tom simtag för att komma på rätt köl. Stins "Zi kom nu gående och I på 2 nen i Nyköbing, berättar en dansk kollega. dersökni ingick fick" syn : på den ”nödställde”, de och utbrast: ' cl skriftprov — vilket kom samtliga närvarande, ej minst amtläkaren, att dra på munnen, ' Mannen skrev nämligen: . or . Nar I Amtslegen er ikke overbe- Vad i herrans namn gör ni här människa? ve "Den överförfriskade såg - på stinsen med en talgig blick och svarade: con. ; som kärleken, Di och är älskad kan offra allt, vandlad;, en girigbuk blir 'en ge-" nerös gentleman, en sträng, mo- blir. en ,vacker, allt förlåtande! kvinna, åring blir en glad och öppen ung= - dom, Den som ägt kärleken blir aldrig riktigt utarmad i sinnet. ' - kom jag underfund med vitlökens verkliga välsignelser. Den banar väg för en även i den mest full- satta spårvagn vid rusningstid... Man går fram som en 'varm kniv i. smör, Toråirum uppstår, man får | en . plattform för sig själv, och." rätt som det är stiger gamla da- -- mer upp och erbjuder en sin plats, mumlande att de har Det fians intet som stimulerar - ' Den som älskar » öra omöjliga saker, blir helt fö aliserande och fördömande nucka”, en trulig, omöjlig ton- . > "Moa Martinson « «5 Men” först på vägen därifrån + glömt något. - gavet, men def ser ur til; at han : > har sjarme, + Coq 0 ee > a Jo, här simmar man! '- Fen : ed efoF dessa när man spinner: Det gör inte så mycket om ylle blir blött. Det värmer ändå. Ta med dels att sitta på och dels att ha på ryggen om det blåser kall ett. par gamla"! dagstidningar, Olle Törnblom. ten +. - SAKTA FARTEN "5 . I så fort du 'sett=ett. Varnings.. märke före järnvägskorg. ning; Stanna framför kryss- - > märket..Se och lyssna! 'Följande är: från Gottröra och '' «+ härleder sig från den tiden då gam- Ja skjutbanans markörskydd bör- jade bli en- aning torftigt. Som ” markör tjänstgjorde en rätt full: vuxen I då” skjutningen ” pågår som" bäst ringer re i i r 4 trenå den AN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.