Y"YrYYYYrFYYTYYFYPFEFYT TT i , — - rande « "Kvinnor . supa i inte”, men Aterskumycket 4 "svarade: pojken; ' kvarter. brännvin ' åt . lång Erfarenhet. - medelålders: " nervösa, "tan hela i pro "tale N Lördagen: den '6 decembér 1952 LAHOLMS TIDNING ”— Kvinnor i brännvinsprocesser ”Det är så rysligt shed” karlar och brännvin”, kan man få hö- " ra folk säga vid mer än ett till- fälle, Och varje förnuftig män- niska instämmer ' gärna i den förkastelsedom ett :sådant "ytt- innebär. " En vinglande fylltratt, är ju en vedervärdig uppenbarelse, :' sorglig — och - skrattretande på ' samma "gång. Redan den urgamla dikten Ha- vamal lastar honom,' Oxen kän- ner vad hans mage tål och bo- « skapen förstår, när. den -skall gå 7 hem, ' . känner och förstår intetdera, men: fylltratten. — han Karlar "och: brännvin! Det är :- två' begrepp, som för - -många ej sällan flyta samman: Karlar och brännvin höra ihop, tycka de och förvånas inte däröver. Men ' om ' man ' sammanställer kvinnor och brännvin, händer det kanske, att många få sig en liten chock: och säga, att dessa tvenne ting stå helt främmande för. varandra; de äro lika oför- enliga som solljus” och mörker, "”kvinnor nyttja inte brännvin”, säges det indignerat. Jo, det göra de visst, ibland ”lika ' tappert som karlar. - Och det ha:de också gjort, så " långt ' brännvinets ' historia går tillbaka i tiden. "Under hembränningens' se ne dagar hade kvinnorna, lik- skor fyllda med brännvin med sig ut: till 'kyrkor och ”markra- : der, "De" kunde ' efter gudstjän- sten samlas på kyrkvallen; bju- da på varandra ur flaskorna och ' dröja: sig kvar i sällskapet, så att: de. hästan "glömde att gå "hem: Och; det. var ett prat och ett kackel da Även! unga" flickor - kunde Har brännvin med sig och bjuda.” på. sina pojkbekanta. > Från: Uppland berättas från. den här tiden 'en god' historia, kan- "ske. till:en; del: överdriven 'men ändå . bra" belysande för den rå- "dande supvanan; FÅ präst frå- gade ;-en'..dag en av pojkarna bland -.sina':" konfirmander, hur” mycket:«' brännvin 'det: brukade |7 drickas i"hans hemi'”Det är in ”På "morgonen "glödgar? far ett sig," ett åt/ mor ' och -en jumfru: (jungfru = 8,2 centiliter —="två ordinära su- par) -åt mig.” Till.middag. ock kväll gör har likadant”. "Då. prästen . undrade,: :om 'de in'e . alldeles brunno upp invärtes av] "sådana . massor. hett brännvin, svarade pojken. lugnande: . ”Nej, det gör vi inie, för: då och 'då sticker vi "emellan med källa su- par”. Och nu; nu' supa många s. k.:”moderna”. kvinnor. lika duk-/ Het. som karlar: åtminstone. på del håll..? PÅ många restau- ranger här i Stockholm ser man -dagligen;,' hur ”timglas” > de där lustiga fläskorna, som rymma två rejäla”; :sUpar;, ”ransonen”; så som: man "säger, sät'as framför damerna vid borden, nästan li- i om : framför . herrarna. Även om det bara är ett kotteri damér';.vid > ett bord, ''radas] brännvinspluntorna:' upp: fram- >; för "dem; Sen ' kommer det. vin "> All desserten "och: punsch eller . likör tilll kaffet, Och så ätes det " och drickes, ' tills kinderna bli blåröda öch 7 "ögonen; titta. glåmi- "ga fram. ur' sina hålor: Härom- dagen ' hörde” jag en "herre, med 'om unga och självförsörjande bekymrad. säga: ””De oförståndigt, att de bli klena "och sjuka. Näs- lönen går bara till klä- der, nöjen, cigarretter och sprit, och det. blir inte: mycket kvar till mat, så att de kunna äta sig mätta”. I mindre städer: är det kvinnor, lever så "naturligtvis i regel inte: :så galet "som här i storstaden, Men även |- där har jag sett en del ”moder- na” kvinnor supa med "friska tag”. Efter ”denna örienterande in- ledning, . som kanske blivit väl lång, skall jag så gå till själva ämnet 'och redogöra för 'några cesser i Höks härad på 1860- t, i vilka kvinnor stodo åta- lade för olaga brännvinshante- ring. Det var. in'e så få av deras bara ett årtionde : som > -männeh, gärna ' lommefla- |: så att det hördes vi-|. att” "henne nställa”,' klagär ”den- fatt som hon med sina små resurser "Stubbhult. ;Den senare berätta- närmast med avsikt att visa; på vilka olika sätt kvinnor kunde reagera, när de fingo sig en brännvinsstämning på halsen. År 1860 hade länsman Berg- man genom stadsfiskal Hagel- forn i Laholm instämt pigan El- na Nilsdotter vid Oxhult för o- lovlig — brännvinsutskänkning. På den för hennes mål utsaita dagen infann hon sig emellertid icke vid tinget i Tjärby. Där- för måste- det bli uppskov, så att hon under tiden kunde upp- spanas. När, nästa ting. kom, må- ste de: åter bli uppskov, ty hon hade inte kunnat anträffas. Nu var domaren tydligen bliven arg, ty i utslaget gav. doms:o- len "en ' sträng order till läns- mannen: v ”Svaranden bör ge- nom tjänliga medel hämtas i'så god tid, att hon kan till svaro- mål inför rätten inställas nästa ting, lista rättegångsdagen”. Så kom denna, det var den 22 maj, men/ ingen Elna Nilsdotter var funnen. ' Åklagaren : meddelade, att man sökt efter henne men ej funnit henne; Som bevis härför framlämnade ". hah' en rapport från 'kronofjärdingsmannen Nils Persson,. vilken 'varit spårhun- den, som :snokat efter henne och det två dagar å rad”. Men Som jag icke kan träffa ovannämn- da piga, så är det mig omöjligt ör lalms Tilning, od il Vangi, ne i: sin”. skrivelse. Ja, tacka för |" det ax har inte:kunnat: inställa henne, då han. ej träffat" henne. Men sju” dagar :senare,: den 29 maj, då tinget led mot: sitt. slut, kom : Elnå Nilsdotter frivilligt, uan hjälp”. genom. tjänliga" me: del”, : såsom” häradshövdingen |” annars rekommenderat: mvittnade : tillfället: ;sål än öl; men sedan; erkä hon avytträt brännvin. ut- skärkningsvis.: I: utslag: den” 2711 xdr i böter — 20 rdr var. annars det . normala :—, "40 rdr i ut-]s skänkningsavgift ; och 25 rdr i vittnesersät' ning, inalles:.. 105 rdr alltså. Det var dryga; böter, väl inte. kunde ' erlägga.. Många bland allmogen den tiden -— jag tänker ej' här på besuttna .bön- der — hade' säkerligen ej till- gångar". moisvarande "denna summä,; även om. allt: både "stort och smått hopri äknades. Ett : och. ett halvt år senare, den 18 febr. 1862, stod denna” pir ga” Elna . Nilsdotter å'alad" på nytt för . olovlig brännvinsför- säljning.:: Men "denna ' gån: ”kla- rade” hon sig, och länsmannen- åklagaren fick stå där méd lång näsa. Hon nekade till anklagel- |:: sen, Som :vittnen voro instäm- da Johannes” Svensson i. His- hult "och 5 Torkel' Pålsson i de, att han vid ett tillfälle i dec. sistlidet .år. betalt svaranden för några bind'röjor och därvid be- juli 1860 fick 'hon. sitt straff: 40. kö gärt ' att : få köpa ett kvarter brännvin till sig och det andra vittnet Johannes Svensson, vil- ken begäran svaranden avslagit med orden: ”Jag törs inte sälja något brännvin”. Vittnet begär- de därpå brännvin. till skänks, och det bifölls -av Elna Nilsdot- ter, som därefter framsatte en flaska, därav båda vitinena, jämte "tvenne andra personer, förtärde ett kvarter brännvin, Påföljande : dag gjorde vittnet åter ett besök hos svaranden och köpte därvid av henne en bindtröia (stickad ylletröja) för 3 rdr 25 öre. Pengarna lade han på bordet och därutöver 25 öre såsom. betalning för det dagen förut bekomna brännvinet, var- ef'er han avlägsnade sig, utan att för svaranden uppgiva” den sålunda för brännvinet erlagda betalningen. -' När : Johannes Svensson, det - andra vittnet i målet, behagade infinna" sig vid tinget i juni; avgav han samma berättelse, Det blev utslag den 18 aug. och det lydde: ”Actörs (div. sv åklagarens) käromål varder ogillat”. : i Samma år (1862) "ble tre kvinnor . från. Knäred, ' änkan Elna: Persdotter och hennes piga. Lovisa : Persdotter i- Knäreds Pram såmt nämndemansänkan Johanna - Svensdotter i' Knäreds -|by av. länsman Bergh” å:alade fö för olaglig försäljning av starka drycker, Det var tydligen reso- Iuta - : fruntimmer, de. erkände med detsamma, : så att de 'in- stämda: vittnena i de två målen in'e. behövde". inkallas. : Men pengar måste de ut med: 20 rdr |öre"i böter härför för var och i: böter. och" 40. rdr i utskänk- | ningsavgift för de .båda.i Pram- - | men, och lika blev: det för nämn- demansänkan, Resolut var också änka Sissa Persdotter '..i Norr :Össjö, 'His- hul:s 'socken. . Hon lät utan vi- dare" anmäla vid tinget, att.hon &rkände ”förbrytelsen”.> Men'. 20 rdr. +' 40 rdr samt 6 rdr, till vittnen blev. det i Men pigan". Chiäistina Trogen i: Ränneslöv, om” ”alad. i föregå- n "dock inte 'heller till” tinget, hon fått. sig förelagd en be- vämd dag .att- avlägga. den. Dät- för måste åklagaren. ö i målet i befintligt sk till dom: stolens. prövning. ”Hön' blev dår följaktligen + dömd, :, fastän : Hon var, frånvarande. I" utslaget he- 'er dei: ”Då pigan Christina Trogen,-: utan "att: anmäla Jläga förfall; uteblivit 'å 'den till:ed- gången; utsa'ta : dage: arder Kön. förty enligt: 177ca TE Kungl. förordningen "de dec, 1860. s. 3 cap: 6 8 Missgärnings- balken dömd att-för den; åtala de kåde å söckne- och helgdäg förövade' förbrytelsen plikta 40 "rdr, 'utgiva : i utskänkningsav- gift 40 rdr och gällda vittnena med 6 rdr”, > 000 Hustrun Anna” Nilsdotter i Värestorp stod också åtalad för olovlig -. brännvinsutskänkning. Åklagaren ' hade ”inkallat "två vittnen, torparen Carl Persson i :Värestorp och f. husaren Per Ljunggren: därsammastädes, Den He gånger under vintern köpt brännvin under en kanras be- lopp, på det sätt, att svaranden av vittné! emottagit pengar och efter ea stunds förlopp, omkring en halvtimme, återkommit med veta, var hon. detsamma bekom- mit, tilläggande, att vittnet Karl Persson ena gången, påskdagen efter middagen, varit närvaran- de jämte den av svaranden som vittne Gunnesson. Det andra vinet, Karl Persson, in'ygade lika med första vittne:. Hennes eget vitt" ne, Gunnesson, anförde, att sva- randen uppgivil sig hava hos f. båtsmannen = Trogens - do.ter Christina avhämta! det sist. om- tvis'ade brännvinet. Anna Nils- doiter. vi sordade - vittne.målen, Utslaget blev: ”Häradsrätten, som anser svaranden vara för- vunnen om olovlig 'brännvins-' utskänkning . påskdagen inneva- rande år, döme henne därför enl, 8 41 i Kungl. förordningen den 7 dec.. 1860 och 3 cap. 6 8 Missgärningsbalken att böta 35 rdr, att betala 40 rdr i utskänk- ningsavgift och att erlägga: 9 rdr till de tre vittnena, 3 3 rdr åt var”, E:t fall här jag antecknat; då både man' och hustru voro in- vecklade i en -brännvinsprocess. det var 1860, då länsman 'Berg- man till tinget den 1 febr. hade instämt åboen -Bengt Nilsson i Hishult;och hans hustru Jeanna Lundberg för olovlig brännviris- 5; ning.” Svaranden” inställde sig "genom ombud. ' Både" man och :hustru nekade till allt, och de två inkallade vittnena; dräng- en ' Elias Svensson och Johan Peter" Andréasson, "båda i His- hult,' uteblev.: Det. blev 1 rdr: 50 en-av. dem... : Men ' föjande dåg, den "2 febr., inställde de sig, och svarandena hade även nu nämn- demannen : Bengt. Svensson. till sitt "ombud; :" Av vittnet Elias Svensson; fick domstolen : veta; att han' vid två tillfällen 'sistlid- ne dec. köpt: "av. svarandena' i deras :hus varje gång "ett kvar: ter: .brännvin, och av "vittnet J. P. Andreasson,” att. han flerfal- diga "gånger 'sistlidne- dec. sett, kvartersvis : till: "personer; som. arankommi soch., begärt "få Da brännvin. - . Nu? meddelade "laämbudet= -näråndemaninen; : vittnesmålen." vitsordades slag" den" 30. mars: . plikten blev rdr . 50 - öre "och vittnesersätt- ningen 12 rdr. : ver om brännvinsprocesser. Jag skulle bli en till, nämligen om åtal. - för olovlig” brännvinsut: .skänkning, ' vilka "slutade ' med bäkslag ; och ' böter för den åtar-' lande länsmannen.' Ty. mer än ren var, ute i ogjort väder, och :åg har antecknat åtskilligt där- om. Även har jag antecknat fall, särskilt ett, där ingen människa i världen som nu 'läser!proto- "kollen kan 'begtipa, vårför do- men blev fällande, då den hade bort bli frikännande. Säger detta inte, att även-en domstol ibland kan "blunda, liksom en gång i forntiden ' den gamle - Homerus, Men, som sagt, iag skriver inte nu mer om detta.' Vad jag. re- dan kommit med, får vara nog. , senare vittnade: han hade. flera prenumerationer i " De senare åren bär allmänheten alltmera gått in I för att verkställa: sina a god tid.” Detta är i alla. avseenden: en god idé. På så sätt” nu , slipper I Ni stå i kö vid posten. dagarna före jul samt på ”mellandagarna”; Ni: underlättar också på detta sätt såväl Edert eget, postverkets' som; tidnings- . expeditionens arbete och behöver ej befara att tidningen uteblir vid nyår. Då Ni nu väljer tidning för nästa år — tag först och främst ”Iokaltidnin- . » gen för södra Halland — Laholms Tidning, LT har det utförligaste lokal- . reportaget och flest annonser från bygden, 'Laholms Tidning har år från år. ökat sin upplaga och alltmer befäst sin ' ställning som ortens tidning. Är Ni själv prenumerant så rekommendera LT hos någon vän eller granne, som e- venttellt ej | har Laholms Tidning. Gynna ortens tidning och Ni Eynnar den . tidning som för bygdens talan — Ni gynnar Eder 7 själv. . LAHOLMS TIDNING kostar för 1953; brännvinet, utan att vittnet fått] - åbercpade Nils Petter| hura svarandena ' sålt bränhvin |: av |. hans':huvudmän, :"Det- kom ! ut. |: 20 ' rdr, utskänkningsavgifi en 37]. :Detta är nu den. sista artikel - som "jag . den , här gången skri- 1. hade ' egen:ligen tänkt, att detl' en gång befanns det, att åklaga- i 1cg flic Det är kul att så i 'skolkölg, tycker flickorna i klass 3 vid Samrealskolan i Laholm, som nu snart har "sysslat - med att laga mat en hel ter ” min, den första i skolans "ht storia vad det gäller skol.” köksundervisning, Man har också undervisning i hernlkun. ” skap och här deltager också pojkarna. från sammi klass, 1 - som fortsättn ngsskolans kurs och då LT-medsarbetaren häromdagen gjorde "ert bes: sök pågick arbetet med da gens middag för fullt. "| Alla har med de olika sysslorna i ett kök och det syns, att flickorna tycz ker att det är ett trevligt avbrott i det annars mer teoretiska skol- arbetet, Flickornas lärarnna' ör fröken Lily Andersson, gammal och van som. skolkölts. lärarinna, det . vill till.-att "man kan sina saker, då man har: med 15 vetgiriga och livliga tonårin- gar att göra, :' -— Undervisningen pågår. t två dagar i veckan, tre och. en halv timme varje gång, berättar frö. ken ". Andersson, då hon" under några minuter får tid:-:med oss; Den korta -tiden gör, att. arbetet måste gå raskt undan och det är klart att man: egentligen bor- de -.ha > haft. ytterligare någon timme". för :- att: hinna 'med allt. Betr. själva arbetet här, så är det organiserat så, att alla -flic: korna skall ' få. syssla -med olika årbeten.- De” är indelade 'i grup- per, var och en med sin speciella uppgift, att baka, laga efterrätt, runt och. när kursen är, slut.har alla. varit med om 'allt,..och. fått lära . sig” laga till och sb k: hel del, sagt, snart råiddagen färdig oem]: i + det lila trivsamma: matrum. met : väntar.” ett trevligt; dukat strerar : stolt sina ”gesällprov” och givetvis får vi smaka på de härliga lussekatterna — de skul. le- ha gjort. vilka yrkesbagare som helst "gör av avund! bs "Men söm redan nämnts, så är hemkunskap som hör till det .nya i. samrealskolans undervisning. Även denna -: undervisning :ledes av fröken - Andersson och -äger rum i 'skolkökets lokaler. - Man har ett par timmar i vecka; Öl flickorna . resp. Pojkarna. - är får ungdomarna lära sig en ;hel del om. skötseln av ett hem, vad det gäller bäddning, städning och andra saker, som kan' vara nyt. De redan skrivna artiklarna om 1860-talets brännvinsproces- ser i Höks härad kunde måhän- da fått ett bättre utvalt innehåll och en klarare belysning, Men jag hoppas, ait de ändå gett en hel del intressanta inblickar i den gångha tidens förhållanden, låt vara att de blott sträcka sig över en kort iidrymd. .' Vidare hoppas jag, att mången läsare genom dessa artiklar. fått sina fullt upp att göra SS rätt, städa, etc. Sysslorna:går sen |: Vid vårt besök, hår. man som i bord på middagsmaten, och 151) hungriga skolflickor. Den. "grupp : som: för dagen har bakat. demon- 1: $i det inte bara skolkök utan även |" Det är kul' att laga mat, tycker. tiga att kunna även för pojkar. Någon skolköksundervisning för Pojkarna från samrealskolan fö. rekommers däremot inte, det skulle säkert väckt stort intres- se, men faller på tids. och lokal. brist, Pojkarna får alltså nöja sig med den mera' teoretiska ”hemundervisningen”; som de dock är ganska intresserade av, åtminstone 1. de flesta fall, be. . Sedan '. några "veckor: tillbaka är det dock en del Pojkar i La- holm — 12 till antalet —' som sysslar med skolkök. Det är fort. sättningsskolans ” pojkar, vilka fyra dagar i veckan jobbar med matlagning, bakning, etc. i sam. ma, stil som vi härovan berättat att flickorna Bör A För att se hur det s, k. starka könet gör sig i hushållsarbete kunde förstås in. te sign, låta bli att gå och titta också på dem! Och si, där fick man 'se vad duktiga vi karlar egentligen. är!. Pojkarna jobbade som om de aldrig haft annat En och här i kretsen av. intresserade pojkar i i fortsättnings- ; ; 4 sko lan, LL "Fröken Andersson -— några av sina "elever från samronl« skolan, .. - rättar fröken Andersson, = vo korna i Laholms' samrealskola "Även pojkarna i fortsäftningsskolan trivs i skolköket ' TR .:-...t| SS NS köksarbote, i hela sitt liv och att de trivdes) det syntes lång väg. + Det är en verkligt: trevlig Srupp att arbeta med, säger frö. ken Andersson, som är rarinna också "här, Undervisningen . är lagd ungefär på samma sätt som” för flickorna från samrealskolan, a men då det gäller pojkar får ' man tänka på att de vill sö resultalot: av sitt arbete ganska fort och därför välja rätter, eto därofter.. Undervisningen . skall pågå till, frampå ' våren, såmmanlagt , blir” det 43 dagar, så det kommer att bli pojkar som verkligen kan U- te av varje efter dot här, Också här har vi mer teorctisk uhder. visning och pojkarna själva gina det, hela myeliet, slutar fröken : Andersson, Ita tra . Tiden 'är vad det gäller fort: sättningsskolån ,- bättre" tilltagen och man håller på till kl, 14 var. je dag, så "det blir inte samma Jäkt som när det gäller kursen" för. flickorna,'. Men kensko är fickor snabbare i arbetet" än poj. » kar," för allt hinns med också i » flickkursen, En hel del beror för- i ståg på fröken Anderssons orga- nisationsförmåga — allt 'måstö ': klaffa perfekt för :att man akall hinna ' till. eftermiddagens unders visning på. realskolan, Mag ; Dessa: små glimtar från skol köksverksamheten i Laholm £, n. torde ha en del att säga, Säkert : är det av Betydelse, att eleverna, från samrealskolan får tillfälle ill: en. mer. praktisk - hushållsut« : bildning” och, många: av :pojkdrna 1 fortsättningsskolan ; kommer säkerligen. att ha stor nytta av sina” kunskapor från denna kurs, ' : En storartad insamling a av j jordbrukeprodukiter un för lt vid. Stockholm har gjort: "mår: för Ersta diak 'i Hasslöv och Våxtorp. Bid ” i viss utsträckning lämnats fi " båda :socknar. : ' Sammanlagt - kg. jordbruksprodukter, mes Insamlingen kom till stånd vef- ter en vädjan från anstalten om | hjälp med jordbruksprodukter för dess stora hushåll och denna vädjan har på många håll i lan- det ingalunda. fått förklinga o- hörd. : I ' Hasslöv och' Våxtorp stäl'de - sig .: Hallind, Hasslöv och fru Marie- Anne, : Bachman, Våxtorp, i spetsen " för insamlingsarbetet och -- har nedlagt ett beaktans- värt arbete i denna sak. oe : Kyrkoherde Hallind berättar ”'|Ipå LT:s förfrågan, att man ö-' verallt i bygderna varit mycket positivt inställd till denna in- samling, vilket ju också bevisas av att man ganska snart hade samlat ihop" omkring 10,000 kg. jordbruksprodukter. De torde ha ett värde av c:a 4,000 kr. en- ligt .de priser som man på Er- sta i vanliga fall får betala. Nu slapp man ' undan med frakt- kostnaden, 5 öre pr kg, och allså var det en inte oansenlig gåva. .som från dessa trakter Ikyrkoherdeparet | rag till insamlingen har även rån personer -.utanför dessa insamlades : omkring” 20,000 t potatis och allt deta Et .porterades härförleden pr "lastbil upp till anstalten. 5 Eder stora gåva”, heter det bl. a... i skrivelsen, som också talar : om alt denna gåva är en av de största som kommit från något: håll i Tandet, , a i : Laholms fotoklubb hade i torsdags :sammanträde under”, ordf.-skap av Carl-Axel Ullman, I ”Kritik på kritiken” | hade, Gunnar 'Iverström ställt några bilder till förfogande och; här gavs tillfälle för fotoklub-' bens medlemmar att yttra sigi positiv eller.” negativ riktning. Efter detta följde ett RSF-pro- gram med titeln ”Rorten wväs-: terut — en färgbildsvisit från: Göteborgs hamn, Bilderna; vil- : ka ;beundrades mycket, var tag-' na. av Evert Karlsten. Vidare , ddelades en del tävlingsre: sultat. I ”fältskjutningen” seg-' rade: Rune Persson och Rolf Bergkvist och Jan "Ove Rosen- z berg blev tvåa resp. trea. FÖTT TETvVIvv ve. Re ENE sne som på . ögon öppna för vilka värdefulla j82YAa 2, i brott, 7. ÅN or i Höks : - så PN fet ” i kri kom- | berg, har kommit 'en tackskri- | bellstegen. 1) B. Dahy =? Am. / örrrmvinsbrottslingår : - Kvartal -. 8:75 : De nya, som nu: skrives, lse, där h anstaltens | 2) B, Hansson 6. 3)Tkte vid. ir Å rande tid- > . 198 å tt också bli gamla, |velse, :där han på ) B. . härad under. 2 Inte säga iy jag vt i : Månad - s - och Framtida forskare kuna då vägnar tackar för gåvan, som verström 4.4) Rolf Får, at rv ar In la pas- - LAHOLMS "TIDNING ! d mycket i den tid, som | situation. största tack-|Nilsson el heller Jåta a mat altså ar och främst. prenumererar jag P ON ställt ge: mycke: i . a. sa tänker inte hel här artikeln. Jag Pp rollen bli: Först. SS i Vi nu kalla vår: [samhet har vi mottagit denna!2 p. . De sera revy I ra stycken, | sr ” ” ' + tager bara fram någ ot i - | too oboe N N - a ÅS os nt . : AA AAA AA ARA Ahh ko Å MAA ÅA AMRA MN MAS KA MANN | er | | LÖLLAAAAA NYFFEI Ive vvg AA ESESTYTNY! MANA AAA. NECFERErS FEESTETTYVTIVSITIITITIITTTVYTTYSERYTTTYEL FEV FETTTTyTN 4 AMADA, Ahatntnrgt N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.