TA ätt ONT tremanna NA men ns i c "verkar : paradisporter stängdes, ” . nån” ick tage emot, » Säga: Jesus är. nära, : Äy. Jes Tr Trayyy KG LAHOLMS TIDNING. vyfryttYyftTYTT yy? ee ryta Vid den tiden när | Johannes håde blivit satt i fängelse, kom Jesus till Galileen och predi- kade Guds' evangelium och - sade: ”Tiden , är fullbordad, och Guds rike är nära, g "I fängelset satt" nu jöh Det blev" hans” lott — underligt | m. nog — vi förstå icke, varför just hans gärning så' snart ändades. var här nu. Icke kom” han” för att taga Johannes ut ur fängel- Bet, ty Johannes hade "berett ” vägen” för Herren -under denna korta tid, att Jesus nu kunde anknyta till Johannes ' gärning, Budskapet' fick icke förstumniasr. Jesus kom med ett ännu full- tonigare ' evangelium, ” Låt . oss först tänka på detta, att Guds rike hindras icke därför, att en av de' största tjänarna tages un- dan, Gud har alltid någön' annan "1 beredskap. , När leden tyckes glesna, har Gud alltid någon att sätta in, Gud bekänner sig: till människors verk, men” han är därför icke beroende av" just den e'ler den, ,I sanning. något att tänka på för '083, som så många” gånger "räkna - alltför mycket med. vår egen lilla in- .. sats, 'Kunna vi göra något, Fen » Gud allena äras. "Tiden var, fullbordad. Vilket ord! Det var: ju detta; som man väntat på så' länge, ja,' alltsedan Profe- ter och gudsmän hade siat om . den tiden; 'och vad den skulle föra med” sig. Människosjälarna voro gripha: av 'dennå” längtan, som redan vid Jesu födelse lik- som "gick" genom "tiden; länglan efter Messias 'ock' hans rike, Intet folk hade väl 'väntat och” bidat så som Israel, Vad skedde . icke därför, när det ordet kunde sägas: ”När. tiden var fullbor- dad sände ' Gud . sin Son, född av kvinna, ställd under' lagen, för att han skulle friköpa 'dem som stodo under lagen, så att vi skulle få söners rätt”, Guds förutbestämdå råd gick "i full- bordan. Nu" behövde” man "icke höppas längre, man skådade,' nu behövde man ieke vänta längre, Guds rike är nära, ”himm ri- ket är nära, ”: Vi | i kunna 'likavä är sammanfattningen :av'”al vad det har att giva. Himmel- riket finns ' där Jesus är, Gud genont; Jesus Kristus, himmelska; " andliga krafier. äro "så påtagliga. Bakom orden" och gärningarna ana vi öågot, något som" vi, kanske fent av hava svått att giva 'ord åt. Men vi förstå det bälre, då vi se män- niskorha komma med sina olika hjär'ebehov och lägga ned dem för Jesus, och han är färdig at fiva :dem,' vad .de ser na, vad Ingen "människa kunzat giva dem förut, glädjen och" frimo- digheten, förlåte!sen och friden. Dotta är något så på' er'igt, att många rent av räcka ut sina händer" och bedja: Herre, för- barma dig över oss! | "Eftersom detta Guds rike och allt, vad det” innehåller, är inom räckhåll, vill Herren, att alla hinder skola undanrödjas, och därför säger han: Gören bätt- ring! Det hade ju också Johan- nes sagt, Detta är alltså vägen till himmelriket, sättet att taga emot Gud-rikets gåvor: Gören hbättring!. Det måste finnas en redlig bättringshåg tll, hjärtat! måste vändas åt det rätta hållet. För icke "länge sedan Påmindes vi om: ordet: ' "Saliga" äro de renhjärtade, ty de skola se Gud”, Det säger oss något i detta säm- manhang, Det” får icke' blott. stanna ” vid. tanke, 'det måste] verkligen sko något Också från vår sida, vi ov, t Xx ” Till detta fogar också Jesus ordet: Tron evangelium! Jesus ville föra människorna ännu längre än Johannes; Om det för denne ' var” angeläget att föra människorna til bekännelse av synd och skuld, så ville Jesus föra deb än längre: Tron evan- gelium! Har ville peka "en 'Fa- dersfamn — öppen och vid: Han ville föra människorna Just till det, som en kentida 'sångare sjunger om: Gud är 'din Fader, tro honom :blott! Men här kom- mar ar ett: Tron kunna vi socssosst frambringa, det är in väcker den i våra då han: pekar på det [ ' ar uvuadee ”e - ot xshy kyrka. hället "för här- varande på. att 'réstaureras' och "Iman "har" därvid gjort flera mycket ' uppmärksammare” fynd av ga;mla! förem tagit : del” i: ärbetet” och pub av dessa häde som bekant Tu briken” ”Darmmiga "dyrgripar igen”. Kyrkoherde” Ljung i Ve- föremålens ålder och "historia: ningar C tillförlitliga antaganden rättas re uppgifterna - beträffande en- del kyrkliga föremål i Ysby kyrka. AR Basunängeln . som: hängt: i upp i tornrutamet har' man till- förlitliga "uppgifter" om. Den” skänktes kyrka > 1767 av kronolänsman Corin. och den är 'utförd av den: Ipå 1700-talet kände: :bildhugga ne bildhuggare” hade. lärt sig bildhuggarkönsten ""Köpen:"' hamn i sin ungdom; och han verkade söm: klockare i. Hass-” löv och Våxtorp. Han. var född 1703 -och dog 1789, Klockare-- sysslan fick han 1728. . Hans figurala konst är inte att räk- na ;" till: någon . mera originell" eller framstående sådan. Hans figurer är oftast -tämligen « ste- la. . och orörliga och klumpiga till sitt utförande.” Men de äro värda att bevaras och' värde- fulla. "Tuve ' Falk” får räknas som "en .bygdekonstnär” då' det gäller att" utföra figurer. Där- emot är Tuve Falk mera fram- stående då det är fråga om ar-' beten ”. där” .:ornamenten” - framträdande, omtalar för "LT teol. " Bror Jansson, Lund; "Tuve. Falk utförde” ett | flertål' basunänglar till” kyrkor + södra: Halland;:bl. a. till Hass. lövs: "kyrka, Ränneslövg kyrka | ocht.vidarentill! Östra. Karup 'o. Skumimneslöv. i Basunänglarna i de båda" senaré kyrkorna” äro, förstörda; "ST Ysby kyrka"! fanns på torn- vinden” flera"rämar, av vilka en der: äro "Vväckert" utsirade. Des- frågat sig väd' har man använt alla "dessa "Tamår till. Alla kun, na ju icke vara” ”nummertavlor och man”har därvid gjort vissa gissningar; ÅT 1830 gjordes en l inventering i Ysby kyrka och man gjorde då dels en kortbe- skrivning över ' kyrkan "och dess " inventarier och dels en förteckning ' över de olika sa- kerna som fanns, Man kan där finna vad för ramar, somi fanns i kyrkan, och de "uppräknas nu här: : Konung Gustaf I: Tal till Riksens ständer 1771, ”D:o D:o' Tal” tin Rikgens ständer 1772, " Hedehgrans Skrift öfver Ju- belfästen 1693; Skrift öfwer” Hi : D:o" öfwer "Högst salig Ko- nung- Carl XI:s begravning 1797, - Det "fanns "sålunda fem stora tryckta plakat” som voro insät- ta i ramar: Folket skulle genom sådana : kuhgörelser ” ta del av innehållet och "' det skulle: in- skärpas hos folket. De två för sta talen från Gustav I:s td äro välkända och behöva ingen särskild förklaring: Jubelfesten 1693 ” är kanske mindre känd. Det var 100-årsminnet av Upp- sala möte, som firades med stor högtidlighet och s'åt, Särskilt Ärades' festen i. Uppsala, Ärke- biskop var då Olaus Svebelius uach Uppsala universitets rektor, Jesper "Swedberg, och en teolo- sie doktorspromdtion i Uppsala utgjorde > höjdpunkten av jubi- ”eet, Många tal hölls. naturligt vis och Uppsala mötes 'betydel- te e för vår kyrka gäller enighe- ”Jubetfästen underbaraste av allt underbart: svangelium. Detta är grunden, 1600 fökgenan i Skummeslövs "kyrkas B b Laholins Tidning har med tort intresse Ysby”' kyrkas torn till heders : inge lämnade, också i en artikel en del: bidrag till de kyrkliga : Det är alltid" mycket värdefullt : då” man kan erhålla faktiska” : uppgifter. . om kyrkoprydrader -: -. och då kunna en mängd giss".: och mer eller mindre tilll Här nedan skall de tidiga-"- re kompletteras kyrkan men som senare hängts-- nämligen :; till Ysby" ren Tuve. Falk i, Hasslöv, Den-" |. klocka, kblev spräckt vid kungaringning. till, ten kring vår kyrkas bekännel- se .. och - tradition. ” Gustav ' II Adolf påbjöd år 1621 firandet av reförmationens hundraårsminne och denna” sekeldag' har även i fortsättningen” " firats, ' sålunda också 1721. Kungars död och be- gravning blev folket i hög grad påmint "om: Sorgeringningarna 'vid sådsna tillfälle "talade ' man länge om och" mer än en kyrk- även. i' södra Halland, Dessutom. utsändes :'en skrift som "sattes. upp: vid. kungabe- gravningen och en: sådan: fanns inom "ram i Ysby kyrka, nämli- gen skriften ö grävning. UI Ysby kyrka finns två. utsi- "rade" "ramar med ” Carl " XI:s namnchiffer och som. sålunda härröra" sig från hans tid. Två tryckta "plakat frå denna tid visa vad man använt ramarna Den ena till Skriften över jubelfesten 'av. . Uppsala 'mö'te Carl. XI:s :| 1693 och den andra till. en sor- geskrift med anledning av' Carl XI:s begravning.sSålunda ha'ra- fer: "icke varit några nurnäinier-- tavlor, sh kyrka sdasd marna "med Carl XI:s narnnehif-: som man tidigare har suttit: EN AV DE 1600-TALSRAMAR som ' omtalas i denna artikel ses 'f,. h.' på bilden. härovan 'och vidare det en dopfunt” som också nämnes, kerna känner läsaren igen: .kyrkovärd Karl Jönsson, -Munkagård ”stenkäril liknande Mannen som visar fram: sa- ansett/”Tre andra ramar hå: fun- nits och av dessa har man kvar flera ' lösa bitar och någor av dem är förtfarande' hel 7 Även i: andra sydhalländska kyrkor "hade" 'man ramar med kungliga tal och'kungörelser. : I Ränneslövs kyrka hade man så- lunda "icke mindre: än, sju såda- na: Förutom,..de i Ysby kyrka upptagna” hade - «man ” en "tavla med Skrift öfwer slagét" vid Narva, 1700 och en annan tavla med, öfwer lutherska re- ligionens sfria sövning i: Schlesi- en" 1707.” Men ”allä” dessa tavlor med utsirade ramar ha förstörts. Det är sålunda icke så ofta som dessa" gamla ramar ha bevarats. 1 ”Ysby kyrka hittades också på tornvinden den gamla brud- bänken. I 'en 'inventarieförteck- ning från Ysby kyrka 1831 upp- tas ”1 Brudstol”. Man kan så- lunda" icke . bestämt' säga dess ålder,: Möjligen finns' den upp- tagen i kyrkans räkenskaper, då den köp'es, Den är dock med säkerhet från 1700-talet. I Rän- neslöv fanns också en brudstol och f.-ö.- skaffade man” sådana ofta till kyrkorna på 1700-talet. Skummeslövs” kyrkas brudbänk RARE i Laholm har haft ett långt sammanträ- de" under” ordförandeskap ' äv ")| bokhandlande : Einar : Lindgren. Viktigaste frågan på dagord- ningen var de flera gånger. ti- digare. . behandlade ' gatubygg- nadskostnadsbestämnielserna i Laholm. : .. Borgmäst. Torsten Dufi a” hade tillsammans med stadskamrer - Hellström och stadsingenjör : Lasse : Carlsson : | utrett : dessa "och lämnade en längre redogörelse för hur des- sa kommer att verka, ” Enligt normalförslaget skall ägare av tomt. vara skyldig" att deltaga med hela kostnaden av anläg- gande” av: gata framför hans tomt upp till 5/8-delar av der högsta tillåtna hushöjden. En-' ligt byggrnadslagen "kan såda- na bestämmelser få ' retröaktiv: verkan "så långt tillbaka ” som när fråga om 'dessa väcktes i stadsfullmäktige. Första Bång. en så skedde 'i Laholm" vår re — som betecknats såsom Hal lands” allra "vackraste": brud bänk — är från 1771 och i' Hass löv har man en från 1701, Hass lövs ”brudbänk är f.n. depone- rad på Hallands museum. . Det är trevligt att Ysby kyrkas, brudbänk" blivit bevarad," TP kyrkoinventariet” 1831 upp- tas vidare ett dopfat av mässing och ett :annat dopfat av koppar. Det' först nämnda har jag sett i kyrkan men finns även dopfätet av koppar bevarat? FREE "Den" « gamla vigvattensskålen omtalas” också. och den anges som: dopfunt”, Denna: vigvattensskål är : :synnerligen grund "av . sin ålder, ty den är nog ungefär lika . gammal som kyrkan Den visar: också att man” velat pryda" den "med orne- ring: "och ' inskription men den hårda” 'stenarten "och de, enkla vektyg,' som man hade, ha. icke gett möjlighet till någon större konstnärlighet." Det är den enk- la och primitiva konsten.'. F. ö. sakna södra ' Hallands kyrkor nästan : i stort sett ornering.: i fråga: om dopfuntar, av sten, på portaler o.:3; v. Den hårda och obändiga stenarten, som fanns, gav:- icke bildhuggare. större ghet- att visa sin konstfär- dighet,. säger d:r Bror Jansson till :sist, : och vi tackar honom härmed för de intressanta upp gifterna, : =. a . nå vilken” vi få bygga, "Amen, "Glöm inie detta” då Ni nu ansättes av prenumerantvärvare! ” dan 1938 men att gå så längt Värnen, Altona, Blomstorvägs- : tillbåka : ansågo . utrednings- områdena Mm, . bli. sålunda männen i likhet med byggnads-|inte ' berörda .' av: v: dessa gatu- nämnden skulle " erfordras a ”Famhälter borgmästare. Dufva : olämpligt då . det ett : oerhört - > stort utredningsarbete. Ty de skall gälla från den dag började anläggas. NTE gatan Byggnadsnämnden här behantllat saken och fölreslår att -normalförslaget "antages med ' den inskränkningen, att fastighetsägaren ” bara skulle betala halva kostnaden. Men i och med att' det'står i normal- högst fem ' 'åttondelar;: | förslaget att han skall betala "finns det en viss inskränkning, var- för. utredningsmännen slogo; att. före- ”nörmalförslaget skulle antagas ograverat; "Det är viktigt att beakta byggnafskostnadsbestämmel- ser. ' =— I samband med redogå- relsen - framhöll” borgästare Dufva att”: stadsplanearbetet : måste: bedrivas med allra stör- . sta skyndsamhet. Som det nu är - sker ' avstyckningar utan någon som helst plan och föl- jer i huvudsak det: gamla Lyt- kenska förslaget. Det blir in- gen "mening i gatubyggnads- ': kostnader om man inte samti- digt. --har en -- stadsplan. och stadsarkitekten" borde: kopplas på detta arbete enbart under minst ett år. > Efter - borgmästare ”Dufvas redogörelse följde en lång dis- kussion "varvid framhölls, att '”gatubyggnadskostnadsbe- - SPRII stämmelser "endast ' kan" gälla | det nee ae da 3 de mråde. omständi me adsplan. Inom” stadsplanétagt ? : Mellan . egentliga staden och Värnen. för att taga ett 'exem- .. pel har husen legat i 20—30 år utan någon fastställd stads... :: plan och i sådana fall vore det ' s väl . bara ' att rita in hus och vägar, där. de. befinner sig, Se-" - dan ett förslag om. ytterligare : 3 slöt drätselkammaren: att söm '. » ett. första steg. tillstyrka infö- bordläggning - förkastats, - att. : "”ett stenkäril liknande en' "intressant ' på |: .Krukan ska stå ljust och Jagom. rande '. : nadsbestämmelser . stadsplanelagda området i en- .: lighet med utredningsmännens av : för gatubyggnadskost- "det VARDOFT. TILL JUL! 0 —RRR Det finns” en "växt som vi "med ' mycket stor' förtjusning plockar ute i: markerna när den tiden kommer. "Ja; det är någonting : alldeles särskilt med den växten, men jag tror inte att ni vet, att ' man också. kan driva upp den i kruka med största lätthet, Jag syftar på vår underbara” Niljekor valje. ; . : Jag ska. ärför berätta litet - om hur man! bär sig åt för att få liljekonvaljprakt och ”liljekonvalj. doft på kort tid inomhus, - "Genom att skaffa sig groddar går detta utmärkt, Dessa groddar. ska före Inplanteringen i krukor 'beskäras - ” rötterna, av. vilka man” bara lämnar korta stubbar kvar, Grod. darna sätts i sandblandad jord. varmt och skötes endast På det sättet att Man vattnar vid bei holv, inte för mycket, Inom lop.; pet av ett partre” veckor går groddarna i blom. Jag kan ga rantera, att denna krukväxtod. ling verkligen ger stor! lön för den lilla mödan, . : - Av "växtens . botaniska "namn har vi fått namnet liljekonvaljex eller konvalje, Denna vår under: bara växt heter olika på skilda håll i landet, visste mi det? 'I Da- larna säger mån kovalje,. på Got- land kungvallar ell, Lällkunning- vall, enligt vad Lorentz Bolin bes rättar i sin utmärkta Bok Blom. morna och människan. . Västgö- tärna Kår förr kallat den Lille Kong Valle till och med, Men på andra ställen får den finna sig i k ge man, : att heta” majliljor eller majblom. kvinnor ör Tra två. år sedan.” | Kupongen sänds i slutet ku Bterspalt, Laholm, Md Namn: vi Bostad: + Postadress: (Till priset komm -Yäxter går för haändahålla : hade. fått iu liten. gallup fö ning - hade fö vinnan, E råkade ' bli” som sa: . : :— Jag är ledsen,” att jag infe =" kan vara er till någon hjälp, un-- -(Texta : tydligt!) - Wren Alla känner vi igen denhär | > vackra växten, | ster. Haröron brukar den också få heta och med det syftar man" tydligen på bladens likhet med harens långa öron, "Blomsterspalten kan i dag till > I DEN UNGE REPORTERN . sats om tio Konvaljögroddar. 4 4: 40, ” ; ö jande! växter. beställs härmed | mot” postförskott: mer kostnader för frakt toch omballage, 12 såmma frakt, liksom 3—6) uvert till Latiotms Tidnings Blom- FR sådana groddar för dem- som önskar, beställa, ippdrag att göra en ör sin tidnings räk- ' OM. vad mannen-på-gatan ' ör åsikt om den' moderna n av de intervjuade en 101. årig farbror, så Fry "förslag. ''. Därjämte -- uttalade ' kammaren sin förhoppning om” att .stadsplanearbetet skulle - Borgmästare” v ”Påskyndas. så: mycket sc som möj- - " TORSTEN DUFYA ligt. . : SR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.