| .SKOLMALTIDEN. Lagad mat bi Tänk. vad det ör skönt > ” med statistik ibland — kal- ig , Ja, oemotsägliga siffror att , Plocka. fram, ' Här. har nu kommit upp ett förslag om att slopa det. lagade . målet på skolbarnsbespisningarna och övergå. till: Irukostart s " med smörgås och en varm dryck, . Oräkneliga ; röster, inte minst från husmöders- håll, kar, höjts mot förslaget, > men av bitter erfarenhet vet ' man ju: att Protester många gånger ne. kan å din I ”krinde vi I meddela; alt doktor Albert utföra: en ' ganska: säregen ”agrarkistorisk forsk- ämligen att' undersöka: hur våra förfåder odlade idésslag titan "moderna: hjälpmedel ' i form av gödning : och L "redskap. För att kunna" rätt utföra denna intressänta undersök- ch : ning -fordräs' ett: -jordområde," som icke berörts av mitidéns bruk: N "Ningsmetoder och ett' sådant; "har påträffats på Klevs gård i Dägs ås. Doktör Sandklef lämnar. här. en redogörelse. för: den agrarhi storiski forskningen; oc! d "systematisk: ägrarhisto-] g nått betydelse i de att, sedja i "lövskog. I inte riktigt väl ut, därför att: man” - Kade:. alltför'- : bråttora att bränna, i Träd och ris hade in Kunrit:, > tillräckligt. torra. sjuka börjar € öron — det -kan: vä inte vara" barnför- « lämning? +: :Trots I "mångåriga + -X förskningar. har ' man ännu ej "med bestämdhet. kunnat avgöra: + h "hur "sjukdonien » Uppstår;: man "vet i inte" vilka skyddsåtgärder '.”som skall vidtas för att: stoppa den. Undra på att föräldrårna ö är | menterat ;; med « skogsröjning: med :] flintyxor: och 'svedja. på: lövskog: ärs "| den, att en dansk forskare funnit, . spår. av skogseld i. torvmosseldger i från den period av yngre ' stenålder, | tet; Här i i Halland genomfördes Jaga då man vet att åkerbruket först, in- | skiftet mellan 1830 och 1870, fördes- i: Danmark, Man: har, hä 1. säger fi a na; och det har nog vi [ae oc. jo frott litet var, Och så kommer alltså statistiken och visar 'svart På vitt att det är tvärtom — i utnyttjat ' "de uppgifterna : ter; som : upprättades "för ” Älvsborgs vlösen,. Men dessa uppgifter måste vas med stu Pyn ed sädesax,' små köttar, rölliv, : - kor. och: en stor färgrik bladro=+ Pi 60. - Amark ; och. Norge, :dä; : dier av annat Åk. : ” 50 er »sett,-+ allt nedstucket:i"en-sto Ber :där man san ; lera Strada igenom fått den uppfattningen att Vid den tidpunkt . då "jag började | > na hjälpa dess offer. krävs ock- potatis! Synnerligen” enkelt, allt | fllämpar 3, k. frukostbrickor vid '- EN den yngre tners lovar rukar? min verksamhet vic Varbergs mu- så pengar; för att” kunna: skapa | så; och "én : mängd”. män: skolmåltiderna med smörgås och | " jölk kostar. maten 48,4 'resp, ee Ar Norge överlägset täck v are seum "fannå: det. ännu shånga äldré "ett effektivt, skydd mot sjukdo=": trevliga" variationer kan ni Sä ö Svå kost " fiskolj därefter 5 re, "men, i” Sverige kostar + fisköljan,; därefter. Sve rd personer; ;som mindes förhållandena ||, ' men krävs pengar. Polion; smy-”. kert. själv, fundera flintyxor. "Nu -har "man alltså! fått | vid "tiden för laga; skiftet i deras ||. ger sig på allt fler'och t as Pp 2 G ett” rejält mål lagad mat : bara sist Danmark, + "och t bara fantasin. - Meh. s upplag. da. och stor experimentelt utrönt att man myc- | egen bygd. Och än dag, finns det || ;. demi' visar er tendens,” a samtidigt" ihåg” att det "inte "får 45, 2 oB Sverige 1 rest, Danniark och " historia” Av Eli. F. Héckschér, :där ket väl kan rödja skog med fint-.) säkerligen mången t.äldre" person, dan nu kräver stora. insatser — > bli "för .mycket av det;goda- köl 25 tockholme, stads yrkes- Norge IKE. SR sina = , Segt ; Hö : tä : : s . > de av H'Forsséll citerade utspis- ST uättahds Dårna 3 årörbe som minns vad vederbörandes för. . . inte »mindre. än '20,000 svenskar "då: slår lätt det ena:arrangen. sl ölors utställning ”Vi och vårt Jorge" och Dänin . a mås | yrke” nu i höstas hade man du= | ' Sverige obetydligt. -därefti i "kat tre skolmåltidsbrickor — en ;. Detta om något är Vä Or, ot ” från Sverige; en från Norge 'och "som talar för vår svenskä skol a NM en: från' Danmark; Den ' svenska ; "frukost!. " Skall ”skolmåltiderna - : . "brickan bestod av ett glas mjölk, . enbart byggas 'upp med hänsyn « | "hårda" smörgåsar utan pås - manget ihjäl det andra, helt äldrar berättat om dessa ting, Ge- är: '-barnförlamningenis "offer, Ser utnyttjats på ett så under , järnåldern. äro vi utomor- |noni sådana uppgifter. harjag er- ||. lända stater som visa-att folket på dentligt. väl underrättade tack vare [hållit 3 ånga sämstämniga, |]. "dessa" ay sjukdomen hårt dra e av. förhi mål om en "avkastning. äv; 3: 1. på . bäde . människor, men :det: krä . kronans slött och” "gårdar skullé ut=|' 4 : hn : . spisas. med -:660,9 kg: spannmål "ör åkrår, som - utförts "av: professor |den' gam! a, odlade jorden; och. c:a pengar; Nu har: en :stör "riksin- individ och år, under det att Hertig berg räd Hat Hatt och c dr Axel Steens- 14: 1: på de nyupptagnå' od garna ; > samling satts igång 'av AT -och ; insamlingen -.: satt: > Hjälpvej 88. råkostsallad — och. pott till kostnad 'och näringsvärde, 'så :c|lttooA : Magnus "och: hans” hovfolk: skulle arne på" lerslätternä; "AT:s', Polio-krona” hoppas.1 man ”: samhet till -frömma för med I leverbiff. Måltid: kostar is > måste" den: svenska frukosten . > ' konsumera 1,234,4 kg pr individ och | . Medel stan svårare att Dessa siffror styrl a de skall bli slagordet för alla 'svefi- 1 20,000 polio-offer, bere dskap en kostar i "segra överlägset, so8 edeltal pr barn 45,3 :örel Danmarks" skolfrukost . kostar 48, 8 öre i medeltal och bestod. pi vits i j : ög gr Nä u vet-att konsumtio- | utforska: än järnåldern,. De åkrar: resultat; till" vilka Nordholin kom- hen äv spannmål F individ och år | man odlade under järnåldern blevo mit” för - Skåne, Aakj s "omedelbart: före senaste kriget låg med tiden så utsugna och närings- . mark och som jag sjä "omkring;170 kg:i: lantbrukar"; och fattiga att människorna måste över. - "det & äldre ee kerbruket d Halland ”årbetarhem;” "och: att konsuimtiorien i:farniljer jäv ; icke: kroppsarbetare Men därtill kommer, att man > oo "från. husmodershåll "gärna. räkna med en hel, del'andra föl -torer,'” och dessa” talar: minst lika "mycket för den nuvarande Skole måltidens fördelar, Vi, vill: + skolmåltider," >" Som” "5 Dass ikop "med: hemmens matordning, först ' och "främst, - skickas till - med:en koj A bit kålrot; ett - smörgåsar , en sked fiskolja och i skär. i år, liksom Reumatiker. + Kronan, var. det i fjol då samlades. 1,076; 000 I VSLKF" "och" de Söcialdermolt atiska "kvinnoklubbarna” git sig att sälja: den: affisc) fö S Poliö- Krönan,. 'som' man hoppa: . "form av kemsjuk obrukade s sen dess och varit möjliga gen: att man "inte kan rätta sig efter logiskt undersök : ds fall ha torde; ligga omkring 90 kg pr indi- att ark "Men'de "Nas minne, I detta vid" SERA så ra man. fråga sig åkrar man odlade under medeltiden "emellertid "en mängd uppgifte här hertig Magnus och "hans höv- |äro än. i 'dag i bruk, och de ha un- olika : delar "av; Halland -såmmi "folk. voro , beskaffade. "invärtes för der "tidernas lopp, blivit .så-föränd- "förts, och; det visär-sig att upp: . för Å t tå utmed en nära "14 gånger rade: genom användande av nyare terna' är ” . 3 q cr 5 Få och effektivare redskap,” och de ha 7 miga, ; ' under den senaste må åldern tills 5 Tr förts så "mycken ” "växtnäri g. i form en om insamlingen. och: däss' syfte. Sedah".kommer : på alla. arbets- Platser oth i i hemmen att cirku- det: också men; ad av "olika "slags ödsel och .i-exp : font ssbam form av ”naturgödsel från djur, som ve ji: 7-tiden på morgonen: ” . + ”vudsakligast . utgick" i"”stat”; ”inest | utfodrats "med rotfrukter, kraftfo- : > - pc ” naturaprodukter, - Farallellen mel- j der och näringsrikt hö, att jordens - . as | dan våra statare "och de gamla ut- bördighet i i dag är en helt annan än smörgås. och "choklad skulle det; ” under. medeltiden; "betyda, att de ifck sitt föj ta och a "Från: medeltiden ha vi emellertid : | skrivna: dokument, Somliga av. des-". måste ta med i räkningen. Först och + alt”: utan: ingående "kritik. mn; Hja sa berätta om kyrkans, biskoparbas främst måste man ha tillgång! till siffror i gåmla handlingar, s eler ' kungens inkomster, av dem ett jordstycke av samma. slåg om . I tillhöriga jordar. När-man vet huru medeltidens, bönder odlad s i stor del av den totala skörden bru=- + Gösta. Nordholm böra till de främ- i karna: skulle lämna till kyrka; bi- : "sta forskarna: på 'området, De. ha skop eller un kan man: me Jedr, förtfarände odlad. t KALK: Norge- mest dä; alla lämnat'högst betydande bidrag | ning av uppgifterna 'om storleken” ojux, ty försöksfältet' får” inieha Danmark och sist Sverige: till -den z moderna” aerarhistoriskå av dessa avgifter söka. beräkna 'to-" varit odlad på årtionden; £ an i talskörden. Kan man så finna uppz- veta man. att. alltför myc aj ifter om utsädesmängden, har man n sllfö 4 i ppning på 7 vissäå möjligheter att nå fram till en ppfill: Överdraget är 2 beräkning av 'skördeutfallet." Men Te Vv,” vanligt ' smårutigt: bomulls= ' om”en sådan beräkning" skall vara :yg på 70 em. bredd. :Tygåtgån= | matorduiniger det : ' : rangplats- för sig i. detta sammani av, något a de måste en Ra, man 'gdladé "under, 'medeltiden;' och en. är 60 cm. Tyget lägges dubs--". Skulle... middagen z hang. Han har dels utnyttjat gam. på ett mycket. ödla nraterial I En 'mårken får inte vara odlad i man- belt på tvären och sys samman -'betyder det för många familjer, "> Jå handlingar, i all synnerhet äldre måste även ha me] ka til jäm; naminne. Marken 'skall' bearbetas till en lång påse med avrunda- - att den kunde serveras först vid . kartmaterial » med därtill .hörande förelser mellan "olika orfet och'p3 gammalt vis, och" sådden skall "de hörn "och 'en''7—8 -cm.”lång : 6-”eller ,T-tiden' på kvällen då - - texter, och dels' studerat landska- olika tider, Jag återkommer nu till vara . bredsådd 'med myllning 'på |); . öppning i mitten, De långa tråd- samtliga "familjemedlemmar vo= ets egen” förändring under männi- den här ovan nämndé danske fors= gammalt. vis: Utsädet måste ' vara : 3 ij kanterna på" sidorna” sys lämp=. Te "samlade, Och att skicka ett”. - Bkans påverkan! På det si: karen Svend Aakjer, Han har fan helt ' oförädlat. För: att få sådant igen samman med fransk söm, '” barn, som hela dagen livnärt sig ». nit en avh av $i, Ce Ve 5 måste man vända sig, till. Svalöv, $$ Påsen dras ned över den vad>- " På smörgås, i'si MN : ; sätt Er På Pn tant Ior: på .en tunnas utsäde blev det tre alldenstund där finnes bevarade erade huven, fortsätter. söm fo= en stadig" middag bör 'knappasi 4 : pot re än någ tunnors skörd och detta i det feta gamla och ” oförfalskade lantsorter vara så lyckligt? ; Mn kare i vår. tid. Nn Sönderjyllartd mot slutet. av 1200- från” tiden före förödlö garnas NE : oa a något s a 'onstgödsel, det sä- ää) Å "gång": - - väl unna läm a Der örslags= talet till nyare tiders måtrikelverk ända till 5:1 på Östergötlands feta De sig självt. Icke ende nöturgö sd mt Jättsytt handarbete 'och en tjänar på samma 'gång"som initialer i korsstygn och en en vä Ip: or er » billig och trevlig present. — var=" "drag och foder, är lätt att ta:av i kel bård på ryschet och sidorna” ”ställarnas iver en del får vi kop= , för inte julklapp? — är en sådan : Och + tvätta: och: stryka, Själva." pryder upp det "hela, vill man — pas och, rädda: den skolmåltid, -här "tehuv; Modellen, är enkel". den vadderade delen av huveri sy.rsmå äggvärmare på: dne som viiså. mån; år fick kämpa men uppfyller ålla de krav man: bör man "sy i två. hälfter, som; för men som vi nu absolut, inter: ! bör ställa: på" en bra huv H "sedan: sys "ihop i kanterna...E1 : på 1600-talet; Stadsarkivar Svend åkrar, men Nordholm :'stannar vidlc. från djur som utfodras på mo- Aakjer i Köpenhamn. har under e:a 3:1 i trakten av Eslöv i Skåne. | Jernt vis med rotfrukter, ensilerade sitt mång Även > berg har funnit att| växter, kraftfoder och näringsrikt kring Valdemars jordebok penetre- avkastningen torde ha rört sig Om- | vallhö,' Medeltidens djur fingo -un- » rat en mängd medeltida arkivaliska kring 3:1, : » | der vinterhalvåret. leva på ett ma- " Vogler. be a, har han. ådesog- a FREE gört ängshö från naturliga slätrör . räkna avkastningen. av sädesod- ; alm, Det blev. nä- lingen under 1200-talets ' senäre Myndigheterna räknade me a dattig. eddsel från' dessa djur, " hälft i träkten ev Ribe; Jag åter-|' :t. ," sädesskylarna... — | Men för att inte experimentet ska . kommer nedan: till hans siffror. Kven om man kan våga påstå att bli missvisande måste man' skaffa Intressanta indersökningar es root Danmark "Några. av de viktigaste bidragen ha', lämnats: av en museiman, dr Axel Steenskberg' vid Nationalmu- det undersökta materialet är av så stor : omfattning -: att ev. felkällor böra - vara - eliminerade, . har ' man dock invänt att källmaterialet kan vara :tendentiöst, - Odlaren önskade självfallet att undslippa med så låga landgillen; tionden och 'skatter som sig en så beskaffad naturgödsel. Slutligen måste man söka samarbe- te' med hushållningssällskapet för att få hjälp med det rent försöks- tekniska, SAGT: och SKRIVET "Det var' alltså efter ”Axrortorskningen fö fö rligges : seum i Köpenhamn. Han har haft möjligt, 'och följaktligen sökte man . till Dagsås I förmånen att kunna gräva ut läm: vid' varje. skattläggning att uppnå |- & : | Targa sfter, gårdar och hus från så låg uppskattning som möjligt. De Jag i har. sedan Jänge. diskuterat förhistorisk . ti y från medeltiden uppgifter nan lämnade," och som förutsättningarna för ; ett experi- gr fån. 1600, "och 1700- -tal, Han. lades” till” grund för beskattningen, ! ment av. detta slag med: svenska; bler ” re, angripit én rad pro- har man påstått vara för lågt till: finska; och danska agrarhistoriker n fö nom ”agrarkistörlens område, tagna, Våra arkivaliska källor skul. och. med professor Åkerman. på "och för att. få: riktig” utgångspunkt Je alltså vara behäftade med fel; : Svalöv. Alla ha betygat sitt”starka vid bedömningen” av - huru man som bottnat i de medeltida bönder- | intressé för saken, och om experi- nyttjade redskap 'av: sten och flinta nas dåliga deklarationsmoral, Härs mente kommer. till stånd — vilket |: bjorörhistorisr : Serbrakt har hon emot kan invändas att myndighe" jag givet: s hoppas —- kommer det ri a lera Udp al I ket stort intresse, Det'allra senaste a Ar "kontrollera uppgif- ”agrarhistoriska forskare... ..: år de omfatfande ” experimenten terna genom räkning av sädessky- -] > Nu har avtal träffats med” Gods- - med | skogsröjning,” utförd enbart genom provtrösks v fick varning, Man får inte prata "7", i | schack, Detta är en regel som" ” : måste" 'obrottsligt " hållas; Enda - tänkbara ' tal är, när : larna säger: >" ' sk : a — Jag är ingen vän "av" tatt RE -- snacka i onödan i det här" spelet," : men nu har vi suttibi tre timmar» ". eu utan att någon har rört vid pii- 4 serna och nu måste jag fråga om "' - ” en sak: vem av oss ä r det som od ägare "Tore 'Torbjörnsson' på Klef . i 'Telefonen'är en förträfflig uppe > | i + 1 i > å åkrarna, : inning.” hb den är, .- 2 oo med flintyxor; Resultatet blev vida ed 8. v, varför felen inte kun-/ jom att få utnyttja ett stycke märk fn DA Är bra, somjden frys a a mer positivt än man'skulle ha varit stora. Men ändock bör man på Klefs' ägor. Den ifrågavarande | octa Mer nu börjar den. styras.” | ME benägen att tro, Sedan deltagarna na vara vis "söka finna möjligheter - marken har inte vårit odlad i man- mn mcd alla ”möjli JT betänkliga . i . lärt sig teknik kades' man att tt kontrollera handlingarnas siff= "naminne utari legat som fårbete och i . i Sö finesser: T, ex. en.bandinspe'= på förvånansvärt kort tid fälla även | 2 7» lär alltså bevuxen med 'ett' magert AMIR ALSSALUT. sköt fartygsarti eriet på Hårsfjärden vid den: storå flottparad "varmed avgående ' H mo rätt stora trän med yxor av flinta, ror, söt 4 7 Förra året gjorde Steensberg till/]. En . möjlighet: ti laga sammans med' några andra nordis kastningen” vid tider för ag ll kontroll har” gräs, "mest "ven; ' så” vitt 'man "kan snarinchefen vi eamiral Helge S mbäck Iyllades på tisdagen, So n synes blev det Foligt, i luften er ningsapparat, ; se.är "det Agrostis åtolonifera tenuis; , Fö Jöver Hårsfjärden, OPAL NA . | : sa | NN A » NYTT ESTEFTETTIFESTIE SVETT soo an ' oe g An ar NEFIFTYTYTTITTTI MAMA SA ÅRA AA AA AAA ADAM K AA AA RAA RAMA AA RAA MAKAN AA ARKA / HETINEFEEESVEFSISUTVESEESTETEYTIITETYISYTYTTYYTTVTA KA AMALIA, FIVYEFOVIFVEFVIVESVIVSEITYSTEVTTETEVTVIEVYYN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.