YfEYtrETYTYYTYTTY TTT a A Yyvr furryvrYrEr YYTYTYTSr ”Yn i Yrvy Vv I Måndagen den 2 november 1988 > I i Lå YSYYYTFFEFPOYYTYTTYVTETETEFYYYTYFYTYYTTTTYYTTTYT TT TY LYTSYTEYYYYYYPYYYTYTEYETYY ST YTYVYYTYTTETYYFTTTYTTTY YYYVTTY YYTTYTY TE Yt Y Vv YTT j . r Dagens namn: H "TOBIAS, - Kl 16227 går: upp I kl. 7. 29 och ned Morgondagens namn: - » HUBERT; - ME re går upp Kl 731 ' och ned säll är den dig.kan vjutal” ingen må dig förskjuta. ' > Bättre äst du med tom. buk ' «i ödemarken :funden : med stor omsorg bebuhden. ' ! » (LARS -WIVALLIUS). ' ( s 5 . omrumåret går ljuset med, én fart av: 300,000 kilometer i: sekunden, "sa han.” Tänk på det, t går alla dessa” «tusentals; "från. solen till denna. obegripliga oas MMA Nansen OM Amt As mik ;:Under de två sexaste åren har; självmordsfrekvensen bland . stu-; derande ”på Oxford>. och Cam-i bridge-universiteten . ökat , på ett, Sätt och nu skall! skrämmande " UH tistiska" fakta är följande: Bland. j. . de” båda universitetens ; stude-' i rande ungdom har 27 Procent äv alla dödsfall: självmord till orsäk, medan i hela landet bara 3 proc.; av dödsfallen här « orsak, Vid. undersökningarna har också en annan: märklig statistisk, uppgift kommit fram, 22 proc. av; '- de. studer på déssa -”- d San I ; Fast du vore fattig. och ring, in än en klänning av gyllenduk . vmoörd som | > Svenska forskare ha i dagar- . na avslutat en systematisk in- ventering av. historiska doku- ment i engelska och skotska arkiv -: och . funnit . massor av sådana som rör Sverige från hednatid till den' oscariska ti- den. . Bland dokumenten är. också sådana som ; berör en mordplan mot Johan ILL Det > kan väl möjligen inte vara den ” av Erik XIV:s vän, Charles de Mornay, . iscensatta ” skotska : svärdsdansen" : som = åsyftas? . " Kunde de skotska dokumenten kasta ljus över den vore det "välbehövligt. . Det : har funnits » historiker som : tvivlat på. att > episoden ägt rum, sd '-Mornay..: hade med hjälptrupper kommit, över till Sve” rige 1557 och som diplomat gått i Gustav i Vasas tjänst, Han var en av. dem som i England framförde Erik XIV:s frieri till drottning" Eli- .sabet, Återkommen till Sverige-till= fångatog han på prins Eriks order greve. Johan av Ostfriesland då denne nattetid besökte Gustav Va- . sas hetblodi dotter, Cecilia, Detta, som gått till histo- rien under. namnet Vadstenabullret, slutade med att Mornay av'Gustaf Vasa kastades i fängelse' men fri- gavs vid Erik XIV:s tronbestigning och skickades till Skottland för att å Eriks vägnar fria till Maria' Stu- art, men som vanligt tycks man ha trott: att: han friat på narri” Det blev ialla fall inga byxor äv, det skinnet heller. Varbergsborna vet naturligtvis att Mornay 1565 med framgång försvarade - deras fäste mot Daniel Rantzau och att han året därpå "sökte 'hejda' dennes återtåg från Västergötlånd med på-. följd att danskarna miste hela Psin . Aross. ' ämma år blev han danskarnas ånge, men frigavs 1571 och-blev välvilligt; mottagen ”av Johan III. Snart började han till förmån för ; | konung Erik! igångsätta samman=- 'svärjningar mot Johån II. Ända- .målet med dessa var att befria kung Erik ur fängelset. För att vinna sitt syfte, satte han sig bl; a. i förbin- delse. med de 'skotska' legotrupper- na i Sverige. Tidigare hade försök i'denna riktning gjorts och upp- skrärmt kung Johan. Hittills har ett dunkel '. vilat över maktstrjderna mellan Gustav Vasas söner, Kanske kan ny ikta dok Dens skotske: landsknekten Som: försvarade: :Varberg olika land sammanförda legoknek- följd härav måste. den svenske be- fälhavarert Clas Åkesson Tott upp- häva belägringen av slottet Wesen- berg. Man förstår att han hade skäl till det, "då det 'otroliga kunde in- träffa, att det skotska fotfolket un- der greve Ruthwens befäl en dag ställde upp i full slägordning, lade beslag på. alla" kanonerna 'för' att ögonblicket :: därefter vända: dem de tyska” rytteriet, som genast bet , | svarade" utmaningen med en attack under vilken 1,500.:skottar höggos ned. Det skotska rytteriet såg''d: na massaker på sina landsmä ärdsd. med svi på Stockholms slott. Striden” föregicks nämligen av en häftig träta mellan ena ordet gav det andra och på det visat blottades för oinvigda och för- des vidare ryktet om mordplanerna mot kung" Johan, På så sätt fick man bekräftat att Cahun inte varit ute .i ogjort väder, För hans egen del båtade det föga med en upprät- telse, .håden måtte” vara aldrig" så kunglig, = pt ee . - Under striden utanför Wesénberg fick : Ruthwen underlivet genoms ”skjutet.”. Jämte övriga" skotska- be- fälspersonér : sändes han till :Stock- holm, där alla sattes i fängsligt för> var, Man'vét inte om Ruthwen:dog på" fängelset i Västerås 1578 eller blev Jandsfi visad, - "; Fängslades av hertig Carl På- lejd " kom Mornay' över till Södermänland; ; där hertig Carl styr de med hård hand. I detta landskap hade Mornay genom 'sitt gifte blivit stor : godsägare. ; Han inställde sig hos hertig. Carl i Nyköping: Inför denne". "sökte > han ., urskulda :' sitt handlingssätt - mot -kohung Johan; men hertig Carl ville inte höra på det örat, utan" lät fängsla: honom. Han "gjorde ett flyktförsök,' vilket Stockholm.': Här :> dömdes .han på hösten 1574 till döden och halshöggs, |? Lärde, män, .som mycket. forskat i Vasasönernas hävder; lära anse. att hertig Carl var: ordentligt. insyltad i Mornays-skotska affärer och väll: "| briägå ju "över myc et | som varit : "Charles de iMornay > > hade varit Eriks trogne vän ända sedan denne höll 'sitt glada hov i' Kalmar. För kung Johan räkning hade Mornay tet är närsynta och 16 proc; avi -dem har" nedsatt hörselförmåga. Detta är dubbelt så mycket som: >. det annars gäller för hela lan= dets ungdom” i. sämima ålders grupp. .... : RB. T. Henn docenten vid St i >" Catherine College i Cambridge, ; > har också utrett att ett orimligt "> högt antal suderande. av sina för- äldrar och av sociala skäl tvingas ” att studera. De. tvingas att för- värva doktorshatten - eller någon annah akademisk titel bara där- för : att 'familjetraditionen kräver , detta och : fastän omkring - "tredjedel av universitetens clever. > inte äger: den' nödvändiga” intel-' .lektuella utrustring som behövs till ; studierna; Självmord bland" sådana”: för studier ” olämpliga » ungdomar, förekommer oftare än . i England och Skottland värvat folk; Greve I ” Archibald. Ruthwen. kom över med 3,000 skottar och Mornay själv med 2,000 engelsmän. Mornay avtalade med: greve Ruthwen, Gil- m, fl, om en sammansvärjning för att. mörda kung Johan och befria kung Erik, I planen skall ha ingått ett uppror i Småland. En högtidlig- het ' på. Stockholms slott. gav. det lämpliga tillfället,; Det. blev, ö enskommet att skottarna därvid till könungens nöje skulle utföra den skotska svärdsdansen, Några källor uppge att den aldrig ägt rum, vil- ket inte hindrar att den rätt detal- jerat skildrats efter initierades ver- sioner, Den skall hå ägt rum på Tre Kronors största.sal sommaren 1573. Mornay skulle ' under dansen ge vanligt, — Tröts' föräld an-, strängningar och trots att' de tar "enskild undervisning ptanför, un-. " dervisningsschemat . 8 k : ”orammers”, > plugghjälpare, mot-, 2 svarar en orimlig stor del av ele-; verna inte de krav som ställes, på dim vid . examina. "Omfattande testningar och: utredningar” av de studerandes'.' sociala ';. ; bakgrund skall "nu ge exakt material rö- rånde den höga ' .självmordsire- kvensen både i Oxford och Cam=i -raide och + härligt upp” konungen = dödshugget.” ' Musiken spelade" upp "och dansen började, U följde "kungen de [arme kraftfulla och viga rö- relser. Motnay närmade :sig 'kun- gens plats och höjde sitt svärd, som blixtrade -i skenet från de många vaxljusen; Han skulle just ttdela dödshvgget då hans acm förlama- 'des.och svärdet sänktes, "Det såg ut 'som om han fullbordat en av dan- sehs turer och; började nästa tur, Återigen närmade ban sig kungen, men 'i det avgörande" ögonblicket erfor hån samma förlamande känsla satte för syns skull ännu en stund, men Mornay fick ej tillfälle att rik- Gansen slöts var denne räddad.” ” Dilig sämja bland Jego.- " knektarna . > + komplotten., deltagande | De” allt för ätt intet skulle 'kom= gjorde ma ut om de: ande, En: av.dé sammansvurna rna, ' Hugh -Cahun (släkten Tra dnr I i Sverige, men har nu , det mera lättuttalade namnet Gahn) yste personlig sympati : för kung fre och ansåg sig för denne böra uppenbara allt "om mordkomplot= ten. Då han inte kunde: bevisa sina |påståenden, blev der enda tack han fick, att han med livets förlust fick plikta för sin trohet, Ett resultat bert Balfour och en kapten Michel |. som för en stund sen. Dansen fort- |. 4a svärdet mot' kungen, och när n eller dess misslycsl visste vad kornplott -gällde Mornay- vår en fugånde man sond under kung Eriks tid innehade Tu- na län och Kronobörg samt urider Johans tid Älvsborg och Gullberg: Hans militära skolning säges ha vaå- om befästningskonst, Hans allmän- na'bildning var betydande -och har | hade' ord om sig, att. ha stora säll- skapstalanger söm. han -lät komma Skotte offrade s sitt tiv. för Erik - Men Gilbi t. Balfour gåv inte” up att känipa för Erik, Han gjorde. så, sent som. 1576 eti kuhgeni Försöket "misslyckades s och Balfour avrättades; Denna händét. se påskyndade Johans planer på att snärast röja kung' Erik ur "vägen. Till befälhavaren för Örbyhus skrev. Johan att Erik, om han ej ville taga det gift som för hans räkning skic- kats, skulle ' sättas "på en stol och åderslås, så att blodet löpte av honom. Ville han ej 'godvilligt un- derkasta sig detta, skulle han hållas med våld eller bindas tills livet flytt, eller också skulle han med ett bolster kvävas'i sin säng, Erik hade redan: resignerat "under dé'svåra åren. i. olika” fängelser: och mottog undergivet: Johans order. :Fyra” da- gar éfter det han som eh förbere- delse” mottagit 'nättvarden,' gjorde hah broderi till viljés och intog gif- tet i en' ärtsoppa som blivit både kunnig > och. orhtvistad: Det öistö nämnda, av. de. moderna :histotiker= na; ; För 055, söm har, vårt historiska | perna ; 3 skyndsamt överfördes mn Livland, :Sämjan mellan de från tarna var allt annat än god. Till mot det i svenska armén enrollera= | att på minsta vis inskrida till.de- |". ras i försvar, Striden har ett”visst] ” greve Ruthwerr och de Mornäy; Dét | 7 resulterade i att: han” fördes v till |: rit; god, främst -när: det var fråga |” a : vilket: var till: - märka "och: se , ackommit upp. i Ett svenskt flygplan har för första gången. brutit. igenom lju 2 JA-32 ”Lansen”, som de' senaste dagarna under dykprov i iL överljudshastigheter, Proven har gjorts av Saabs chefsprovflygare, sn Olow.;, Härovan ”Lansen”, som gått. genom ljudvallen riären. Det är Saab na åttackilen ingstrakten :vid upptegade tillfällen" "Taen till reducerad priser samver- I naden, som utövas från olika håll, den ,d äs al ikna TT ny ominer; 8 tjämt. Av ute > vecklihger S där Ky: utbu= : kat, till att utlösa stafka"”och ihäls lande ” prisfall” på ! ”inländsmärkna= den, heter det i kormmersköll : nu: förellggante mäårknadsö förs september. Det tryck på Mark-" har :inte» kunnat Undgå: att: ytter ligare försämra avsättningbmöjlig= Mah väntar att sumtionsreglerisg upp' i parlamentet... Fa , Ehuru läget. huvudmärknader inte alls är så än=, strängt för vare sig itipor törör bller” mellanhäridet” soi fallet är I Stor< bri hn. hår” döck 'avsätinings=. om religion” mu Man erkänner ati den” behövs" men'det, inte kan tro” "riktigt Då den därf É att de, so som kallar, si 5 kristna, Änte tavlorna” dråsåde 1 ner på mig gen” och tvättvattnet frös bredvid kakelugnen när det. var. kallt; Bygs get : 'hade lämnats på; entreprenad till den: 'mest” religiöse” byggmästa” "Efter" Bike. död fingo Johan Sch Carl höjds att kräppa nötter med: | varandra.: Många av. nötterna. voro i hårdaste. laget. Där" var 'den av daga SVR Den som ville bli evangelii sl han kunde Srvärva. både sköj att” virket :: skulle vara i torrt och trossbottnarna bra, men tack vare det . : religiösa . - förtroendet . slapp byggmästaren ; all köntroll ">. och kunde - använda Qt hur 7 färskt ” och uselt virkersom' helst, När jag låg låg där. i ersamheteh' och frös ha- de "jag "lite "svårt. för att ;tro på har inte 'kunnat förneka" att det dock; funnits folk / här” på jorden som ärligt sökt förverkliga sin tro, Frälsningsarméhs'. arbéte bland: de mest : föraktade" och :sämst ställda 1 världen har varit en starkare för= kunnielse "än "deklarationer och' | mäntliga predikningar. » De' som också. tagit praktiskt på sin tro är. 'kväkarna, N i s ' När jag var liten” flicka: läste jag Onkel. Toms" stuga, "Det som grep mig mest" i den boken: v inte slavarnas lidanden utan kvi karnas : modiga trots mot. författ- ringar ' och myndigheter ” när ' de? gav husrum och hjälp till frihet åt de flyende slavårna.: Detta & dikt utan hade” "Orsaker till'att jag kom att” LÅ, på: kväkarna' just nu: är att jag och" en. bön :om' att allmänheten pengar .och kläder. som Rädda Bar<' nen. joch kvinnornas : samarbets- " Rädda Barnen är'inte någon rel på den som fick bjö «trev . "ehuru den i sin Det. sistnämnda var en s "den "av Johan tillsatte ärkebiskopen Arndreag Laurentii Björnram, 'vilken fick två :guldkedjor, av : konungen för”att han i sin likpredikan över drottning" Katharina +. Jagellonika yttrat. ått hon alltid: blivit vid den katolska läran; utan” vilken ” ingen kan "bli: salig. Måtro vi i våra dägar ska ha: svårt finna lutherska präs- ter :som' sådana "fraser. lätt rinner över tungan, eller. för vilka katol- ska åthävor äro främmande? "Utom ' det : himmelska hade : derna också arvet efter Gustav Va- sa att slåss: om; Hur. betydelsefullt det vår" förstår. man. av. att: Carl anklagade: brodern för, att ha un- danhållit .honom' några tusen går- dar. och av. dessa; bortskänkt ',500 till adeln: Carl förnekade "också att Johans konungsliga överhöghet ' var giltig > inom: hans hertigdöme, Så nog häde de håda' bröderna att be- ställa 'och syssla med. Det! höll ett slag Då: ått gå värn öch; ;flammå rö- av svärdsdansen skall ha blivit att do skolkar ke Otrupa : Landstingsman Johannes -Antotisson och de tre pristagarna i » ”'<8LU:s riksmästerskap 1 orfentering i Växjö - att: I Svenskå Rä glös or ärnir det" bästa” Å trots äom satte igång denna a världs” famnande" rörelse > som ;, hjälpt så” många, När de' engelska soldater- na' kom hem efter detförsta världs- kriget berättade de om hur barnen” frös” "och svalt i Tyskland. Men'det var 'ju ett. fiendeland. Inte: skall | man hjälpa en fiende? Jo, om man är. kväkaré så gör man det, mar ki frågar inte efter vad ändra tycker och. säger.. Det var från Englands kväkarkvinnor-. som / den '; första hjälpaktionen sattes” igång. Då föd- des: Rädda Barnén, Nu. är: dettä ” | religiösa deklarationer." : Men jag | skulle” deltä” i "den" insamling':av k en” världsfamriande' "rörelse som och ' vilken > religiori de-än' tillhör när nöd är på färde, vär och fien-+ i gärhing.v 235 Hjälper barn vilket folk; vilken-ras'" de lika, Det kallar jag kristendom möjligteferna för särskilt" svenska och finska varor. på flera av: dessa avgjort försä An= ledningen ' härtill ; är att det.på grund av' konkurrensen såväl från arbeta' priserna på resp. importlän-:. ders ; hemmåmarknader 1 "paritet med 'då svenska 'öch' finska fohb= :, priserna, Det är? särskilt far på i kontinentens numera största "mark= nad, för" sågade trävaror," Västtysk«.. : land, dit försäljningarna 4 år från . både Sverige och Finland avsevärt tinderstiger', den: under 1952 låga. ras nu av Österrike. — Med 760,000 å. 770,000 stds' placerade ' vid ' sep=.- tember ' månads : utgång - är. vissera ligen" 'de:. svenska , exportörerna praktiskt taget! utsålda för! i år, ' och kar således inta en avvaktaha < de hållning under återstoden - av. ' gäller: ått' tä ställning” till: :rund=' vi kaffni änder: den av« rie : Paulus. (ovan) - char” enligt" en uppgift Heron från” Tysk f verkningssäsong; tom" nu' står för, vgörande för. detta: ställ] 'händer över gränserna ull vän öch de;' den har inte gjort bankru våldet förintat sig själv "framtida" värld : kunna förtroende” och trygghet, "Jag hoppas att den lilla affischen frite skall vädja. förgäves i år hel- Virhar erfarenhet" av. att det "I der september; "Fäbrikerna'har un«l: der' månaden. uppehållit : full: pros > | ökade efterfrågan” ” på ; massa ; ” här: | vad prisläge angår företett" någon dragning” uppåt, Även ' ifråga om ”, Iocalvingoellul ar försäljnings+' a "Ifråga Om. trämassemarka. naden påpekas; att. försäljnings«! verksamheten + beträffande; kemisk! masa "varit synnerligen. livlig” uns, "duktion;- Skeppningarna" har varit omfattande, och den > levererade: kvantiteter har: möd > : omkr, ' 110,00 ib mdardiet Väger! mi ; lagren”. vän > 5 dogltjärdt U Skörndoä Snörmalt.: Den; peppärscellulosa liggér fn: a ring :av läget på går om försätta, den. Mycket . skilda” uppfattningar. '' gör" sig gä lande." huruvida" den” vändning ifråga om" prisutveckl gen för massa, som nu inträtt, kom. -| mer. ätt: efterföljas av en. fortsatt : uppgång eller inte, i." Boet "De: "som : offrar. sina” och pengar undrar kanske vart alla. ä' Barnen I fré år bespisädg-Wiens hungriga. barn, så är; bara: det: nästan : 'otroligt, - 1 70,060 småbarn méllan "tre" och sex år fick varje 'dag "ett mål” måt; det enda ' riktiga mål de fick om dä- gen: Vi hade själva ransoneringar. Vi fick ta emot fångarna från koma oentrationsläger a till: Sverige, - kunde ta' emot Finlands barn un? der kriget, vi kunde öppha Jandet för hundratusentals flyktingar från de” krigshärjade länderna och än- då kunde Rädda Barnen få gåvor- na till sitt verk, Man påminner sig kanske oljan i änkans Jfruka' som flödade så länge nöden varade, Det räckte ändå för: oss, Förtfarande .är nöden i därlden. stor. I flykt inglägren och "flyende. +” i skogarna och utefter landsvägar- na tillbringar fortfarande hundrä- tusentais barn sina uppväxtår. Barn som om” de: öveflever, ska" hjälpa "till med att ta hand om framtidens värld. Många av Jem har, ett vär- mande plagg från Sverige på sin kvopp, många av dem har: fåtp sitt gåvorna gått. Det. är. inte Jä tatt) räosex och bara' velat sträffa'bå- - de ”ynglingarna” och farbröder” i nä”, som hängivit' sig åt detta: moraliska levefne. Pojkärnå brd- . nade . sitt krigståg för inoralens i bevarande, så att en av defn upp. trädde som provokatör." Denne "ncd alt de iäne igen avskyr Bö- n inen ngenting annat; Varken kloc- kar eller guld- och silverföreinål;” inte heller något dokument. Straff” > expeditionerha fortgick sedan.p någoh annan gata. Under de' se: ; naste 'veckorna. har ”moralligan”- enligt egna uppgifter ” straffat” ic- NN mindre än 19 ”farbröder” och Hå ”ypelipsar”. De har id, gick. omkring 'på -de r små gatorna tills han tilltalades; .sedan 'denne med sig till vissa i förväg med kamraterna uppgjorda : , gossarna väntade på offret, De tog farbrodern tillfånga och höll först. en öralpredikan om homosexua= av någon -”farbror”. Han lockade I” "avlägsna" platser, där de andra nio- i moralens tjänst. jätt i byte samnianlagt 1,5 miljo- M ner : franc, eller omkring 23,000 ' kronör, vilket ”moralligan” ansåg i: os som skälig: ersätining för mödan ' että tyckte in- = ] te domaren, som skickade de mo= raliska gossarna till ungdomsfän-= 20 "golset. - : heter och priser för Jmpöröfetna. . 'på . kontinentens . övriga exportländer : öm från: in=;"" j denna: säsong.. En” sådan" nådatid :.. står däremot inte till buds när det sin + exporten, Denna marknad dominé=. 1. ETYVSN AAA ARMARNA ANAAMAR NASA ILAS HA AA AAAA NAS DADA MANAS MADAS håMAR hört 2404 BABAR MAMMA PAA pA TA pA” d | PIYTEYTYTYVYSVVRTTT ra RAA BASAL AMMANAANIDASAAMADARLIKAAA FERTTET TE FITVETTYTSTVVYSVYN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.