to klä Dagens dikt: : YSvvvYYYY YTV YRte YfurtYFTTEEPY revvreerv hf dy Dagens namn: TOBIAS. - Solen Br INpp I kl. 7.29 och ned” kl. 16; Mofgondagens namn; " UBERT." - H . "Solen går upp KL: 7.31" "och ned 16.20, . - Ack Libertas, du ädla ting, säll är den dig. kan njuta! :s.'.; ' Fast du vore fattig och ring, ingen må dig förskjuta. ' Bättre äst du med tom, buk i ödemarken funden : "vu ou - än en klänning av gyll k Svenska" forskare hai i | dagar- H nm avslutat en systematisk in- Yventering av. historiska doku- ment i engelska och skotska arkiv -' och . funnit - massor ” av sådana som rör Sverige från hednatid till den' oscariska ti- den. Bland dokumenten är. >. Också sådana ' som . berör en ' mordplan mot, Johan HI, Det "' kan väl möjligen inte vara den " av Erik XIV:s vän, Charles de " Mornay, . iscensatta " skotska : svärdsdansen” - som . åsyftas? Kunde de skotska dokumenten - kasta ljus över den vore det "välbehövligt, Det :har funnits -, historiker som ; tvivlat på. att : episoden ägt rum, 7. > Mornay.. hade med” skotska "bjälptripper kommit, över till Své- rige 1557 och som diplomat gått i Gustav i Vasas tjänst, Han' var en av.dem som i England -framförde Erik XIV:s frieri till drottning" Eli- .sabet, Återkommen till Sverige-till= fångatog han på prins Eriks order greve" Johan av Ostfriesland då denne nattetid besökte Gustav Va- med stor omsorg bebuhkden. (LARS -WIVALLIUS). Inte konstigt Det var -Fysiklektior”. och lä Taren talad tighet, äl = Genom: tomiumärt går ljuset med, en -fart avs 300,000 kilometer Tänk på d +» basentals' "från solen til jorden. med. denna. obegripliga f' fart, 00 —- Det . tigt sa klasrins jushuvud, Det är nedförsbac i i i G il i i "dem har" nedsatt hörselförmåg -"Under de två sezaste ren har; självmordsfrekvensen bland . stu-; derande "på Oxford- och Cam-i bridge-universlteten ökat på ett, skrämmande " sätt . och nu skall! orsakerna till denna erisemi ut-' redas av docenten vid i": talen! Hege: i .Oxford.:Dr- Buga- Mac. Tbnald Sinclair, .. De "nyktra | sta-' tiska fakia är följande: . Bland " båda universitetens ; stude-. de ungdom har 27 Procent. av alla dödsfali självmord till orsäk;: medan i hela landet bara 3 proc. av dödsfallen) bar självmord som! orsak, Vid undersökningarna har också en annan: märklig statistisk. uppgift kommit fram, 22 proc. av: de studerande på dessa i tet är närsynta och 16 proc. av! Detta är dubbelt så mycket som: det annars gäller för hela lan- dets ungdom i. sänima ålders=i grupp. BR. T/ Henn' docenten vid S:t ” Catherine " College i Cambridge, har 'också utrett att ett orimligt högt antal 'suderande. av sina för-- äldrar och av sociala skäl tvingas ” att studera. De tvingas att för- värva 'doktorshatten . eller någon annan akademisk titel bara där- för ' att 'familjetraditionen' kräver detta och . fastän omkring en "tredjedel av universitetens elever "inte äger: den" nödvändiga” intel-' -lektuella utrustning som behövs till studierna; .. Självmord bland” sådana” för studier olämpliga " ungdomar. förekommer oftare än . "vanligt, Tröts' föräldrarnas' an-, strängningar och trots att' de tar "enskild undervisning utanför: un- RN NmAn a LAMhAR - dém vid . examina. dervisningsschemat . hos st ko " ”grammers”, .. plugghjälpare, . möt-, svarar en orimlig stor del av ele-; verna inte de krav som ställes "på "Omfattande testningar och” utredningar: av de studerandes” sociala '; bakgrund skall "nu ge exakt. material rö- rånde den höga självmordsfre- kvensen både i Oxford och Cam-' bridge, .raride och; "härligt upp: | FIUVTERTI FVT YFTYTYT . sas hetblodi; dotter, Cecilia, Detta, som gått till histo- .| rien under namnet Vadstenabullret, slutade "med att Mornay av'Gustaf Vasa kastades i fängelse men fri- gavs vid Erik XIV:s tronbestigning och skickades till Skottland för att å Eriks vägnar fria till Maria' Stu- art, men som vanligt tycks man ha trott; att: han friat på narri,' Det blev i alla fall inga byxor äv det skihnet heller. Varbergsborna vet] naturligtvis att Mornay 1565 med framgång ' försvarade - deras fäste mot Daniel Rantzau och att han året därpå ' sökte ' hejda dennes återtåg från Västergötlånd med på-; följd att danskarna miste hela” sin Aross, : Sämma år blev han” "danskarnas fånge, men frigavs 1571 och blev välvilligt: mottagen ”av Johan II Snart började han till förmån för ; | konung Erik i, :Ide tyska” rytteriet, som genast be. ”|ned. Det'skotska rytteriet såg' den? perna i skyndsamt / : Livland. . -Sätnjan mellan de från olika land sammanförda legoknek- följd härav måste. den svenske be- fälhavarer” Clas" Akesson Tott upp- häva belägringen av slottet Wesen- berg. Man förstår att han hade skäl till det," då” det "otroliga kunde in- träffa, att det skotska fotfolket un der greve Ruthwens befäl er dag ställde 'upp i full stägordning, lade beslag på. alla" kanonerna föratt ögonblicket; därefter ;' vända: dem mot det i i svenska armén' .enrollera- svarade" utmaningen med. en attack under vilken 1,500: skottar höggos na” på sina land utan att på minsta vis inskrida till. de- ras j försvar, 'Striden har ett”. - med svärdsd; Stockholms slott. Striden" föregicks nämligen' av en häftig träta mellan ena ordet gav det andra och på det visat blottades för oinvigda och för- des vidare ryktet om mordplanerna mot kung Johan, På så sätt fick man bekräftat att Cahun inte varit ute i ogjort väder, För hans egen del båtade det föga med en upprät- telse, håden måtte” vara aldrig så kunglig, > ” = Under striden utanf > Wesenbere | fick " Ruthwen underlivet genom- ”skjutet," Jämte övriga" skotska- bei fälspersonér :sändes hamn till :Stock= holm, där alla sattes i fängsligt för- var. Man vet inte om Ruthwen:dog på ' fängelset i Västerås 1578 eller blev: Jandsförvisad. ; Fängslades av hertig Carl > På- lejd kom Mornay över till Södermänland, där hertig Carl styr- de med hård hand. I detta landskap hade Mornay genom 'sitt gifte blivit stor .godsägare." ; Han inställde sig hos hertig. Carl i Nyköping: Inför denne”. >sökte:: han, urskulda '' sitt 'svärjningar mot Johan III Ända- "|. målet med dessa var att befria kung Erik ur fängelset: För att vinna sitt syfte, satte han sig bl, a. i förbin- delse med de skotska' legotrupper- na i Sverige. Tidigare hade försök i' denna riktning gjorts och upp- skrämt kung Johan. Hittills har'ett dunkel ' vilat "över . maktstrjderna mellan Gustav Vasas söner. Kanske kan de nyupptäckta dokumenten bringa ljus ö yt varit inhé ti mörker. Eriks vän "värvade trupper. nen åt Johan ;; "Charles de "Mornay : hade varit Eriks trogne vän ända sedan denne höll sitt glada hov i'Kalmar, För kung Johan räkning hade Mornay i England och Skottland värvat folk; Greve ” Archibald Ruthwen. kom över med 3,000 skottar och Mornay själv med 2,000 engelsmän. Mornay avtalade med greve Ruthwen, Gil- bert Balfour och en kapten Michel m, fl om en sammansvärjning för att mörda kung Johan och befria kung Erik, I planen skall ha ingått ett uppror i Småland. En högtidlig- het "på Stockholms slott. gav. det lämpliga tillfället,; Det. blev över- enskommet att skottarna därvid till könungens nöje skulle utföra den skotska svärdsdansen, Några källor uppge att den aldrig ägt rum, vil- ket inte hindrar att den rätt detal- jerat skildrats efter initierades ver- sioner, Den skall ha ägt rum på Tre Kronors största.sal sommaren 1573, Mornay skulle "under dansen ge $pelade " upp ' och dansen började. . Uppmärksamt följde "kungen de dansandes kraftfulla och viga rö- relser.. Mortnay närmade :sig 'kun- gens plats och höjde sitt svärd, som blixtrade i skenet från de många vaxljusen. Han skulle 'just' itdela dödshvgget då hans arm förlama- des och svärdet sänktes, "Det såg ut 'som om han fullbordat en av dan- sens turer och. började nästa tur, Aterigen "närmade ' han sig kungen, men 'i det' avgörande" ögonblicket satte för syns skull ännu en stund, men Mornay fick ej tillfälle att rik. 'ta svärdet mot kungen, och när genen slöts var denne räddad. + Dålig sämja bland lego? : ” knektarna . ' De” a komplotten deltagande I gjorde "allt för ätt intet skulle kom- ma ut om den eller dess misslyc« kande, En: av de sammansvurna skottarna, " » Hugh : Cahun (släkten Jever ännu i Sverige, men har nu , det mera jättuttalade namnet Gahn) "hyste personlig ' sympati för kung a ohan och ansåg sig för denne böra tuppenbara allt :om mordkomplot= ten. Då han inte kunde bevisa sina |påståeriden, blev deri enda tack han fick, att han med livets förlust fick av svärdsdansen skall:ha blivit att erfor han samma förlamande känsla | som för en stund 'sen, Dansen fort« |. plikta för sin trohet, Ett resultat]. do. skotska. hc engelska Jegottupal - mot konung Johan, men hertig Carl ville inte höra på det örat, utan" lät fängsla honom, Hah ” gjorde "ett flyktförsök,: vilket resulterade i att:han'” fördes till Stockholm. ”-: Här + dömdes -.han på hösten 1574 till döden och halshöggs. Lärde, män, .som' mycket forskat i Vasasönernas hävder; lära anse. att hertig Carl: var: ordentligt. insyltad i Mornays-skotska affärer ; och väl visste vad 'komplotten.. gällde, > AR Mornay: vär en dugande mäan'sord' under kung: Eriks tid innehade Tu- na län”öch Kronoborg samt under Johans tid Älvsbörg och Gullberg: Hans militära skolning säges hä 4 va- rit” god, främst - -när det var fråga om sk Hans all na bildning var betydande och han |: hade ord om sig, att:ha stora säll- nger söm han -lät komma Skotté offrade sitt t liv. för Erik . Men Gilbert Balfour gåv inte up att. kämpa för Erik, Han gjorde. kuhgeni Försöket misslyckades” och Balfour avrättades, Denna händel: se påskyndade Johans planer på att: snärast röja kung Erik ur vägen, Till befälhavaren för Örbyhius skrev Johan att Erik, om han ej ville taga det gift som för hans räkning skic- kats, skulle sättas ” på en stol och åderslås, så att bloden löpte av honom, Ville han ej 'godvilligt un- derkasta sig detta, skulle han hållas med; våld eller bindas tills livet flytt, eller också skulle han med ett hbolster kvävas i sin säng. Erik hade redan: - resignerat "under de svåra åren. i' olika" fängelser och mottog undergivet' Johans order.- Fyra” da- gar efter det han som eh förbere- dels2" mottagit 'nättvarden,' gjorde hah brodefri till viljés "och intog gif- tet i én: ärtsoppa som blivit både kunrig". och. ormtvistad. Det ' sist. nämnda, av. de moderna historiker- FA till |' tarna var allt annat :än god. Til |" greve Ruthwer vgh de Mornäy. Dét | = t i hov- och andra höga [tv Ishastialh it tipp i överlj Ett svenskt flygplan har för första gången. bruti JA-32 ”Lansen”, > som, de" senaste dagarna under dykprov i TLinkö igenom ljudbarri ki " Olow.: iHärovan ”Lansew”, + Proven har gjorts av Saabs che Pingstrakten:; vid upp fedad. tillfällen" ren. -Det-är Saabs nia 'åttackplan £. "Tåen till : äoryh "prisfåll” på! "inländsmärkna- €n +dominerés sHltjämt äv. ut=' veck där Putbu= reducerade Priser samver. . att utlösa starka "och ihåls kat, till eter det i Fram etskölklete för? senlenler Det tryck | på Hjärk=" Haden, som utövas från olika håll, a kn öarna 3 har "intet kunnat : undgå : att: ytters ligare försämra avsättningbmöjlig- heter" och briser för Impöttötelna, t Mah "väntar att frågan > öh kop | sumtionsreglerisg inom” "kö all: upp i Parlamentet," . Ehuru läget .. på kontinentens > huvudmärkriadet inte alls strängt för vare sig impal | mellanhänder" let + som bått. genom Isprovflygare,' Tjudvallen,e + hur min tro skakades när. jag kom ut.som ung lärarinna" till min rföre tavlorna” dråsäde I ner på mig:i sän.: gen; och tvättvattnet frös: bredvid. get hade” mnats på. äntröprenad. till den: mest” religiöse byggrmästas vetande . från ömle” Oåhner, har ärtsoppan nästan Wivit något: av en irösartikel. - "Efter Eriks, Ör fingo "Johan och Carl nöjds att knäppa nötter med 'varandra.; Många av nötterna voro Ji hårdaste laget. Där' var den av Johan, införda nya -liturgien,” Han |; låg; inte” på" "latsidan när dess möot- ståndare förföljdes” och "dess an- I en: samtida : hängare : belönades... and fe Den som ville bli evangelii sl han kunde, fö vilket var till at på. den som fick björnre "Det: sistnämnda var en s "den av Johan tillsatte ärkebiskopen Andreas, Laurentii Björnram, 'vilken a fick två guldkedjor. av : konungen för”att Jari sin likpredikan över drottning "' Katharina > Jagellonika yttråt ätt hon alltid. blivit vid den atolska läran, utan 'vilken "ingen kan bli: salig. Måtro vi i våra dägar ska ha 'svårt finna jutkerska pe ter 'som' sådana : fraser. lätt rinner över tungan, eller. för :vilka katol-' ska åthävor äro främmande? >= Utom ' det "himmelska hade :brö- derria också arvet efter Gustav Va- så att slåss: om; Hur. betydelsefullt det vår förstår. man av. att: Carl anklagade brodern för, att hå” un« dänhållit .honom' några. tusen går- dar och av/' dessa” bortskänkt 500 till adeln; Carl förnekade också att Johans konungsliga överhöghet var giltig + inom: hans 'hertigdöme, Så ställa 'och syssla med. Det' höll ' ett slag på att gå värmt och: ;flammmå na. För oss, som har, vårt historiska upp till/ett blodigt hb oderkrig.: . Landstingsman Johannes Antonsson och de tre pristagarna SLU:s Kismästerskap, 1 orientering 1 Växjö nog häde de båda bröderna att be-]. socknen, Det var, föreskrivet att” virket skulle; vara: törrt, och trossbottnarna bra, :men "tack vare det : religiösa. förtroendet - ; slapp "| byggrnästaren z all: kontroll >; och kunde » använda & hur '; färskt "och uselt: virkexsom" helst, r jag låg låg där. i ensamheten' och frös ha= e jäg lite "svårt. för att tro på har "inte" kunnat förneka” att” det dock ifunni Ik här” på jorden som ärligt sökt fverkliga” sid tro. Frälsningsarméns; arbete bland de mest: föraktade" och :sämst ställda i världen har Varit en starkare för- kuntelss än deklarationer”: mäntliga " predikningar. « De” "som också tagit prakti k kväkarna,! | : I När; jag var. liten” flicka: läste jag : Onkel Toms: stuga. "Det. som grep mig mest i: den. boken" var inte slavarnas lidanden utan kväs karnas modiga trots” mot författ- ringar. och myndigheter när .de gav husrum "och: hjälp till” frihet. åt dikt "utan ”hade verkligheten; : ; iden” insamling": av pengar och kläder som Rädda Bar-- Im, ”) hen joch kvinnornas ; samarbets- a både Sköld och korar é har” även 'i' Höst /till fö ” Rädda Barnen & är inte någon reli- giös organisation, ehuru den i sin gärning : förverkligar det bästa” i religiositeten, - -'men "det ”var” kväs många, När de engelska soldater= na' kom hem efter detförsta världs- frös och svalt i Tyskland. Men 'det var "ju ett fiendeland, Inte - skall , man hjälpa en fiende? Jo, om man frågar inte efter vad andra tycker och säger. Det var från Englands kväkarkvinnor - som ' den ” första hjälpaktionen sattes' igång. Då föd- des Rädda Barnen, Nu. är” detta en ”världsfamnande'' rörelse ": som när nöd är på färde, vän och fien- i gärhing.:. Vv religiösa deklarationer." : Men." jag I och kx uppgift återvänt från” fysk. fången de flyende slavårna, Detta” är inte karnas heliga fördomsfrihet : och I trots -som satte igång denna världsö' famnande” rörelse ” som . hjälpt. så” kriget berättade de om hur barnen" är kväkaré så gör man det, man I: hjälper barn vilket folk; vilken:rås "f35. och ' vilken" religion de än: tillhör "j >z de lika, Det kallar: jag kristendom” von: Paulus: (ovan) : här” enligt; en skåp till, 5: r "dock ”avså tningsa... möjlighetérna för särskilt svenska . och finska varor, på flera av: dessa knader avgjort försä An« ledningen " härtill : är An det; på grund av. ”könkurensen arbeta' I priserna på resp: importlän tv |. ders ; ; Kemmåmarkrader i "påritet h ”fnska : :föh< största marks” nad, för” sågade trävaror, Västty land, dit: försäljningarna i 'år från både Sverige och Finland avsevärt understiger”. "den :under 41952 låga. exporten; Denna marknad dominé- ras nu äv Österrike, — Med 760,000 å 770, 000 stds. placerade" vid : SP år, och kan således, inta en avvaktans de” hållning”. under” återstoden "av. denna' säsong.. En. sådan” nådatid står däremot inte till buds när det.” enda'”mål "mat om dagen”. svensk hj pstation' eller'i en svensk A-bärnkrubba. Men. de: hår: Hfått” det ömhet: och; kärlek; Varjé. gåv: en; hälsning: till dei förtvivlade om i Ho och förödd. varandra; Ylåp åpea, Ane ätt religionen. har gjort ban! bank= | trotsiga ':. vänlighet, som - handen över gränserna till vän. och fiende den har inte gjort. bankrutt], r våldet förintat sig själv |/ " framtida värld: kunna byggas i: förtroende” och "trygghet. + Jag hoppas att den lilla affischen inte skall vädja; förgäves i år hel- vi bar: erfarenKet' av” ätt det ri ker: för oss: ären om vil delar med oss frikostigt, Vi har” så imyc- n | 'och liv utan också deras tro |Y ; lagren är, åugjanit U Störrdnän normalt, .: "| vad prislägeb' angår dragning” uppåt, Även ifråga, om 5. dissolvingcellulosa har försäl 8 '”Eaköm' den: pepperscellulosa ligger en: förbätt. ring äv läget på pappersmarkna«l> | den, "Mycket . skilda”. uppfattningar. ': gör sig . gällande+ "huruvida: deh?2T? vändning ifråga om- prisutvecklin=" gen för måssa, som. nu inträtt, kom: ket att ”tackå ön vi söm inte, pe! De" "som: offrar. sina k och pengar undrar känske vart alla gåvorna gått. Det är inte lätt" k varje dag "ett mål måt; det enda riktiga mål de, fick om. dä- : bara det: a nästan : roligt: 70, 000. småbärn' mellan "tre' och sex F ; existentialism: oc nattliv. blomstra; Päris »en mo gen. Vi .hade själva. -| Vi fick ta emot fångarna från Kon n- centrationsläger 7 a till Sverige; - kunde ta' emot Finlahds barn un? der krigat, vi kunde öppha landet för hundratusentals flyktingar från de” krigshärjade länderna och än- I då 'kunde Rädda Barnen få: gåvor- na till sitt verk. Man påminner sig kanska oljan i änkans låuka söm flödade så läng: den varade. "Det räckte, ändå Fortfarande är nöden i Zärldert stor, I flyktinglägren och "flyende I” i skogarna och ulefter landsvägar- na tillbringar fortfarande hundrä- tusentais barn sina uppväxtår. Barn som om” de: överlever, ska hjälpa till med att ta hånd om ffamtidens värld, Många av "em har ett vär= mande plagg från Sverige på sin kropp, många av dem har fåt sitt "moraliska leverhe. Pojkärha' brd? . nade sitt krigståg för moralens bevarande, så att er av "dem upp trädde som provokatör." .glck- omkring på -.de romantiska små gatorna tills han' tilltalades ; av någon :”farbror”. Han" löckade sedan denne med sig till vissa i äg med kamraterna uppgjorda in avlägsna platser, "där de andra nio- , gossarna väntade på offret. De tog i . farbrodern tillfånga och höll först. en moralpredikan om homosexud- / "någoh annan gata, Under de's Denne |" "Ne: 1 och od Péngarna; ” inen "Ingenting annat; varken klog- kari eller guld-' och silverföreinål; inte heller något dokument. Straff- expeditionerna . fortgick sedan: på £ naste 'veckorna har ”moralligaj enligt egna uppgifter ” straffat” ic- ke mindre än 19 ”farbröder” och ” 11 ”yngliggar”. De har samtidigt” fått i byte sammanlagt 1,5 miljo- " . franc, eller omkring 23,000 ' ersättning för mödan ' ” i moralens tjänst. Detta tyckte in= > te domaren, som skickade de mo= raliska gossarna till ungdomsfän=s. 'golset, Ssren lket ”moralligan'" ansåg not KAMMMARAR. och . - PYTEESSYTSYTTVYVN | NYTERIFIIIETEETE TETTFTELITETENTYSEEETPPEVYVITSEIPEPIVT PESUTVYTNNYVYVYSTVVYVNITVYVYTSRYRYTVTVETTSRE! NYSTEE A » Miere mn SS , FR 4 Nea NYYTYV!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.