, ) . i dd HN v a ; N . oh on : rg) fö pt . | | a 4 os : vt - : MMÅAMAA FREFSEEFEN FVETVESTEPTEFEFTVERPIVSEII FIEF FIVE LEFEEEFIE STEELE EESERIIEIIEO EFIT dv bb Mk fasa ARA MALA RAM AAA AA BONN PAA MAN Af far NfprrN fr na kl 154 9. "NAPOLEON Solen För upp kl. 8.03" och ned kr. Morgondagens namn: - V MAGNHILD. "Solen: går. upp kl..8.05: och: ned "Dagens dikt: : Nu vänder mor 'sitt bibelblad -- och följer skriften rad :för rad, - där Herrens - gärning : lyser fram så dunkel, allvarsam.”.., Men när. "häng ord; Syns anför ort och alltför väldigt det nan gjort, gå sitter: hon. j ingen; 'och finner” frid i' der, > nå (PÄR: LAGERKVIST) ) + : Skäl nog: — För ett par år "sedan ut- lyste . Franska : turistbyrån en tävling, där det gällde att sva ra på följande frågorr is > Varför vill ni, resa NH Paris? Det- kom in tusentals svar. Den som plockade hem första Pris — en gratisresa till. Frank- rike — :vann på dessa sex små sanna ord: . « "Jag har. varit i i Paris förut?” "Snabbt - Två mopedister kom åkande. Det var mjukåkning. måttlig fart och annat i bästa propagandastil. Plöts- ligt hördes..en . smäll, liksom en knall från en explosionsmotor. Men | Laholms, Tidfing IL Amerikanskt: kinesiskt närmandet Koreakriget - har. ”avblåsts men någon. fred”i Fjärtan Östern skym- tar. inte”, ännu. : Fredskönferensen skulle ha; "börjat senast den 28 'ok- tober men alltjämt pågår. förhånd- lingar om .' hur ' denna konferens skall hållas. EN här för” länge se- dan sagt sitt ord. om konferensens irg men '| dan vill inte” ptera värl - skall: vara' sammansatt och var den|. Yrkösfrågor, "hemtr gor, > Vläslista, : Verksaihétsberättelsen Ör I Er betsåret — 1952—53:' inom ;Svenskå Landsbygdens : Studieförbund - har kommit i tryck. Den. trettiotresidi- za + berättelsen ger ett" stärkt in- tryck” av vad. SLS betyder för kul- turlivet på 'svensk landsbygd 4 "dag. Bakom - siffror: och fakta,” som: be= rättelsen presenterar, finns” realite- ; 'Studiecirkelverksamheten ofta grunden” ».för'”annat' kulturarbete, | men: dessutom utgör denna : verk samhet i sig 'själv. ett fullödigt kul- nisationens beslut, I stället för nu en amerikansk delegåt Arthur Dean i Panmunjom direkta . förhandlingar med r för. del Under det nu av. SLS re- dovisade : erbetsåret > deltog 35,801 människor i 4,164 studiecirklär, Ar. den, Ämn Ippen Lanthushåll le- och 'Kina om der blivande konfe> rensen, Det görs små framsteg vid dessa förhandlingar. men: Dean hål- ler fast vid den uppfattningen att de båda kommupiststaterna verkli- gen vill;få en konferens till stånd och förhandla om både det korean- ska problemet och andra -b rännan- de” frågor, "Fjärran. Östern. "Avgö det för hur förhålland atur. der, Familje och hemfrågor. kom- mer på andra plats, :följda av äm- T.2sgrupperna : Musik - och :. teater, Teknik och Skönlitteratur.' Följan- de ämnesgrupper ;har ökat mer än 50 ' cirklar | vardera: Religion. och livsåskådning; > Historia s och .sam<= niska ämnen och Lanthushåll. Äm- 2 nesgrupperna Nationalekonomi och Skö na kommer :att utveckla sig där- borta blir hur relationerna "mellan "har vardera. 'ökat med mer än 25 studiecirklar, Äm- nesgrupperna Fami och hem- Förenta Staterna och Ki Ä; kina kommer att arta sig, Två olika riktnihgar' har - kämpat mot var- andra inom' de: kretsar, som be=- stämmer utformningen av "Förenta Staternas "utrikespolitik, . Den ena riktningen förordar en s, k, aktiv politik mot Kina, d, v. s. Förenta Staterna bör förhindra att kom- munistregimen = blir 'stabiliserad. Denna riktning motsätter sig inte bara Kommunistkinas inval i FN, vilket betyder att Nationalistkina skall köras ut, utan också aktivt stöd åt Tsjiang-kai-: sjekregimen ' på Formosa, fortsatt stopp för ameri- kansk” handel: med 'det kinesiska fastlandet samt alla tänkbara di- ärder för att irritera det var, inte" från De" na, — Vad tror, du att det var för, . något frågade den ene. - — Vi passerade väl ljudvallen svarade" den andre, .: vå Färden gick vidare. Hon kom upp till den åore, en smula förströd- de advokaten och ville be om råd. — För 'åtta år sedan, sa hon, gick! min man ut för att köpa en burk! spenat till middagtn. Sen dess har! jag aldrig sett honom mer, cc d — Hmj;'sa den store advokaten] med fjärrskådande blick, ' Men skulle ni inte kunna slå upp en burk "vanliga hushållsärter? vo "Smakprov på mv: " Visst 'kan det bli fel med inspel ningsbanden och skivorna hos Ra- Wiotjänst IL and, ' men så galet som kommunistregeringen i Peking och undergräva dess auktoritet” Denna riktning har inflytelserika föresprå- kare, bland andra den republikan- ske ledaren i senaten, --serator Knowland, den amerikanske över- befälhavaren amiral, Radford och biträ el -Ro- bertson, specialist på Fjärran Ös- ternfrågor. Den andra riktningen frågor, Fö dl: Matematik och Främmande ispråk har minskat. Det är intressant -att se hur bra de s.k. idédetonade äm- nena hävdar sig i konkurrensen, musik : och litteratur. står främst på SLS betet 'omspänner nästan alla områ-|)' hällstlära,. Musik . och ' teater, : Tek-|” SOK: "Storkyrkan. i i Stockhbli | förvaras : en: tavla: över: staden 1 från 1500-talet, "Den är:icen . naivistisk; dekorativ" stil 'och " kunde gott vara målad. alldeles ' Nyss, .om inte staden såg ut på ”ett helt” annat" sätt ocksframför - . ellt var-så liten. Men det & " Rågot annat hos tavlan”: som gör Ar ätt man först får den uppfatt-' ningen, att den är målad i vårt århundrade, Det finns på den "några märkliga tecken på him: "len, på grund av vilka den kal-: las Vädersolstavlan, i brist på någon annan förklaring på vad de: "föreställer, Det :slår enige= nast att vädersolar! är det ab-- solut inte, Sådana ser ut på. ett . » helt” annat - sätt...Dessa smala si . lar eller bågar på himlen, pån minner: öm något helt. annat, De : är "precis sådana som de dimränder i rundlar och alla möjliga figurer vi: ofta ser på himlen över Stockholm i våra : dagar, och som bildas efter. flygplan genom. kondensationer 1 av' vattendroppar, vilka dröjer. kvar i deras väg. Först när man” betraktar” Vädersolstavlan vill. man på grund därav inte tro, att den är målad på 1500-talet, Men: det kan inte råda någon SS "tvekan omiden saken. Varför : finns' då dessa märkliga ringar och :linjer; som efter. flyg- plan? Det finns inte bara linjer utan även en större och några mindre : Puäd 1 Om vt tar ä uppen Skönlit- teratur och jämför med antalet stu- diecirklar, i detta ämne inom de andra studieförbunden så finner vi att inget studieförbund sysslar så mycket med litteratur, som man gör inom SLS, >: Biblioteksverksamheten > . inom SLS har under året minskat i vad beträffar antalet. bibliotek, Det är 50 bibliotek, som förenats med kom- munbibliotek och det är en utveck- ling, som kan' vara riktig och klok. Men det får inte innebära att gles- bygderna .' berövas möjligheter till boklån, Samtliga småbibligtek mås- te bevaras som filialer tj de biblioteket och på mångg” håll må: te dessutom filialsystemet byggas tt. » som inte är några så- dana. En gång på en resa i Lapp-' land såg jag: en vädersol. Det var en koncentration av ljus på ett stäl. le i molnen, ' så 'att .man fick” det > intrycket att solen var. där bakom, fast den alldeles tydligt befann sig på ett annat ställe en bit därifrån. Någon ring syntes inte. Om det vo- re någon tanke på att de mä kliga tecknen på "Vädersolstavlan' ä , vä- dersolar måste ju först och främst ”sölarna” ”ha legat i centrum av ringarna och varit omgivna av des- sa, så som solen eller månen ibland kan vara omgivna av en gård. "Men det gör de inte. I stället ligger ” "so- . | larna” alldeles mitt på linjerna, vi ket ytterligare bidrar till det be- stämda intrycket man får av någon slags . fly; skiner kretsande på |; Kurs- och förelå ing heten är en viktig del av verksam- heten. Sammanlagt har hållits 109 kurser inom distrikten, 'omfattaride 150 kursdagar med över” 5,000 del- tagare. Enligt .verksamhetsberättel- sens .. undergår ksam- anser, att hk il? Kina redan är så pass konsoliderad, att det inte tjänar något förnuftigt ändamål att fortsätta med en tål- stingspolitik mot d Skall den störtas kan det inte ske på an- nat sätt än genom ett blodigt krig och ingen vet hur detta kommer att sluta. Antingen förlorar Peking- regeringen och då är det slut med | kommunismen i Kina eller också förlorar Förenta Staterna och då kommer amerikanerna att drivas ut från det asiatiska fastlandet. -' Enligt uppgifter från säkra käl- or .har den amerikanska regerin- "gen fattat principbeslut om att föra 1 - ell den utr ”en förändring, som innebär en över- gång till mera aktivitetspedagogi- ska arbetsformer. Insikten öm ätt de nya metoderria måste vara bätt- re, om de skall ersätta de gamla, återspeglas i den försiktighet, som likväl utmärker utvecklingen på detta område”, Problemet 'kanske närmast ligger i svårigheten att rätt utnyttja dessa ”aktivitetspedagogi- ska arbetsformer” under så korta kurser, som det här i allmänhet är fråga om, . + t todi kursver hjälp. Men det är” också tänkbart att pekingregeringen spekulerar i Asien i enlighet med den uppfatt- ning, som företrädes av den senare riktningen. Trots kinaaktivisternas " synes Eisenh och. Dulles nu alltså ämna slå in på en väg, som är avsedd att föra fram till något slags modus vivendi mellan de” amerikanska och kine- siska intressena i Asien, Deans tål- modiga ansträngningar att komma till tals med kineser och nordko- reaner om en fredskonferens be- kräftar dessa uppgifter. : Om - den kinesiska ' regeringen verkligen eftersträvar fred och sta- bilitet i Fjärran Östern bör en upp- görelse om de: brännande .probte- men därute vara möjlig. Det bör kunna ' ske exempelvis på” den grundvalen att. egerin- gen avstår från. att lämna aktivt militärt stöd" åt upprorsstyrkorna i ansträl Indokina "och på Malackahalyön |; och likaså avstår från divekt in- biandning Burma och "Thailands inre angelägenheter, I gengäld skul- | le :i så fall Förenta Statebna och FN avstå från Koreas enande och en Televi i New; kä den nordk st ti jrork blir-det dock inte. Tio » miljo=) samt g 7 att Tsjiang-k 2 jek per lyssnare (katolska) måste ha' avstår från "tartsatt, vguerillakrig känt sig” ”kanska chockerade, ty me-' fan de fick'se sin ärkebiskop på! ildskärmen och väntade. ett upp- ibyggligte: ord: eller två, så kom i 'stället från. hans mun -- eller i' lyarje fall från högtalaren — dei vildaste vilda 'västern-visor,, Man: stormade -TV-stationen; på telefon' i «varje fall," och 'det blev förstås propp i växeln. Så småningom kom förklaringen: man hade förväxlat sladdarna — eller vad det är man gör -—- så att fel "mikrofonsladd haä-= de kopplats samman med rätt bild- sladd, Med påföljd att det blev en ;gjungande £ stället för en predi- kande ' ärkebiskop. Det ”kpnde. väl ha gått an, Men vilka” "sånger! mot fastlandet, +. Emellettid ” vet , man inte 'um gen . önskar . fred. Atskilligt, talar dock, för, detta, bland annat, den omstlindigheten att koreakriget ta- git bårt på de kinesiska statsfinan- serpa och att Kina behöver: hjälp för utbyggnad ” av sitt. n ringsliv från' annat hål än Sovjelunionen, Sv Åntlé ensam - mna sådan kommunistregimen i Kina . verkli- | ett återr av "koreakri- get, som skulle göra det möjligt för nordkoreanerna . att med. kinesisk hjälp bli 'herrar över Sydkorea. Den sydkoreanske premiärministern Syngman Rhee, som är en enveten nationalist och social; reaktionär, har ju ständigt hotat med att låta sina trupper marschera mot norr, om inte en fredskonferens efter tre månaders förhandlingar kan enas om en lösning av koreaproblemet. Pekingregeringen torde i händelse av ett fredsbrott från Sydkoreas si- da, kalkylera med att amerikanerna bverger Syngman Rheg och i så fall blir Sydkorea ett relativt lättlångat byte. Dess trupper är beroende ev amerikansk ammunition och ame- rikanskt bränsle för att öve taget kunna slåss, Men om .ameri- kanerna, som gör allt för att hålla Syngman Rhee i schack, inte skulle lämna honom hjälp. Hur går 'det då? Ja, då mås- te; sina krafter i ett öppet krig' med j. ala de: konsekvenser delta kan få för, världen"” i övrigt. Den .hya ini riktningen av, den amgrikanska ut- xikespoljtiken vill undvika en, dan utveckling och det. skulle få våna, om inte också Peki in- i ina och Förenta Staterna mäta)" himlen med' de för sådana typiska efterlämnande dimränderna. Ju mer man funderar på problemet ju mer mystiskt blir det. Så vida man inte skall anta att de-märkliga tecknen, |. som avbildats på tavlan, verkligen |" varit flygmaskiner -— farkoster från en annan planet! Mest av allt lik- nar.de "flygande tefat”. ”Så' var nina tankar inför en re- produktion ?Vädersolstavlan” Framför tavlan, som under jubile- umssommaren. utgjorde den egen- 'domligaste attraktionen på utställs ningen Stockholm 700 år, får jag veta ått den målades för Storkyr- kan 'år 1535” på beställning för ått bevara minnet av en verklig hän- delse, Märkliga fenomen hade sam- ma år synts på himlen och ansågs vara olycksbådande" järtecken. År 1536 tillkom ramen med inskriptio- ner . under. på latin, svenska och tyska. Något . moderniserad lyder texten 'så här! ”Tjugonde dagen i april: månad syntes 'i "Stockholm på himmelen ' sådana ”teckén "så nära (när) ifrån sju intill tio, «förmidda- gen nas sla "DET SÄGS : HA" VARIT TRE ”Vädersolar”, 'men' tavlan visar åt- minstone sex stycken, en del myc- ket svagt. antydda, Det-kan ju ha varit ett ,enda' föremål skildrat i olika Jägen. Konstnären har i öv- rigt så hoggrant och minutiöst åter- givit" alla detaljer på tavlan, därför finns det! ingen anledning betvivla att'han" även "med noggrannhet, å- tergivit + vad” han velat ' avbilda” på himlen, «anv on a Vi ', Jever . just i en "Ha, då deh gamla drömmen att kunna sända en rymdmaskin ut i världsrymden tar allt fastare, form; Varför skulle vi då inte. kunna :tro;' att en sådan plan realiserats.bos tänkande va- relser ” på "en /annan planet? De märkliga + ”flygande :tefaten” "på 1500-jalsmålarens tavla kan ha vå rit-sådana” farkoster från en annan Id, :som' kretsat över Stockholm för .mer "än fyråhundra. år sådan, Dat»var, då "långt kvar. tills jord- människorna? kunde flyga, Det var bara Lionardo da Vinel som redan före den tiden. utan att förtröttas hade, arbetat på, il: grande: uccollo (aön: storå fågeln)- -flygmaskinen. ce ä vägrar i: all- fd an gen ville undvika , dehsamma..Den har nämligen ingen-garanti för.se- ger » i. kräftmötningen,. Eventuella kinesiska spekulationer, brytning mellan Förents Stalorna. och Syd« korea skulle” dock' allvarligt -kom- plicera "läget och "kunna bli. orsak till, ett storkrig I Fjärran Östern, som förmo. igen Ingen, av 5 arteria önskar, AR N Imänhet > path ta någon som. helst ställning — till'--frågan' vad allp:de mystiska” flygande »föreniål, som setts. av människor I våra dagar, kan:vara för något. I vissa fall har vederhäftiga peorstner. gjort så. e- gendomliga iakttagelser, att de inte utan vidare kan avvisas soin feluk- tiga. ; Efter det människorna upps ; derar 'på ”att sänida ut. tymnidma- täckt tom rablun, och själva fun- striinlor; som bildat. flera rund- ot "om det nu skulle förhålla sig 'så feoretiserat om, att' de skulle vi | skiner; kan inte längre den tanken att; varelser. på andra planeter res dan :löäst samma problem, 7 avvisas som ' helt" otänkbar, Människan hår alltid, trott sig själv vara någonting så: ; enastående i universum, Först var jorden 'medelgunkten i världs? alltet. Men' den. åsikten" har. män- niskan fått rucka på betydligt. och har, nu motvilligt fått. sin boplats rvandlad: till ett: stoftgrand. i en ändlös rymd. I denna. vår nuvaran- de! värld. måste vi inse att allting är möjligt. Varför skulle det då inte någon. gång ha hänt att en” rymd- maskin -från en främmande värld sänts till jorden för att utforska den och dess invånare? :' FANTASTISKA UPPLEVELSER möter -rymdfarare, . Att "med en konstgjord rymdstation en ”rååne”, dande sitt lopp ”om jorden: på två timmar, som etapp driva en rymd- raket utanför jordens 'dragnings- kraft, så att den fortsätter 'utät rymden kan 'säkerligen förverkligas inom några : få år, Det är många faror; som hotar de tilltänkta rymd- |; farårna; .De blir tex. utsatta för 21d vä ”Asitika tefat skulle man kunna. kalla 4 Väd 7 i våra dagar fått" nam vet . Slygande” tefé t, "124 1006 skr, blottade nämnisens fölkskolestyrelsens, i Top: blev! elf." omfattande : arbete om -vi.'t:korihe meddelade” i lördagens ti ii; dogärelsp” för” "den åter a som beslutade RV 2 den". koh : vid "den" försenade- revisionen ' : av, 1952 års "räkenskaper, t En av” revisorerna, "snickaren från början nekat underskriva: 'Uupps giften .om' den : konstaterade . bris=" ten. ; Han" : framhöll " samtidigt att upptäckten. dv "de Isenare: felaktig- heterna och andra, vilk; nom reducerade gert slarv. i reyisi etet att en: återgå nde revision". borde :vidtas för berörda "kassor — med" "undafi-” tag av kristidsnämhdens ån visioh som yarx dig på grund” av den i enkla: bokf ringen. och: ER ge beslutade” emollortid med 23 mot nr 10. att: den- återgående; revisionen: skulle ”örifatta öckså kristidsnämn: dens: räk ehskaper.' NN » Vid : revisionen "har konsulent hem- | dens! protokoll ” jämte vederböran- de förvaltningsorgans kassaböcker, gar ynder berörda. tidsperioder, Av , redogörelsen. framgår . att dagbok= utan! kassören syns ofta. ha legat efter! med arbetet. Detta har med- fört att kassahändelser ej noterats ' lans krumelu . Föm författarinnan Ottosdotter. Tymdfarkoster av det slag 80 som : 'ser är ct intet! mot att det där ute i-rymden ej finns något upp elle ned, som vi är vana vid, 3 Vv sända 'en rymdraket till månen; bör det ske 'när den -har solen bakom solförmörkelse är: det ' allra. gynn- sammaste tillfället. Vi har” efi”total sölförmörkelse: nästa sommar; men till "dess är, nog inte" Om: ”shänniskorna 7 eri gång "villj: sig och följaktligen är: mörk. :Vid | rä i kronologisk ordning. Vid årsskif- tena har kassorna ej avslutats utan hållits öppna in på det -nya' året, Så är fallet med bl.ia.:kommunal; nämndens räkenskaper, därvid . in gående checkräkning utnyttjats gé= nom ' att " utbetalningar gjort .med check i början .på' året: medan: de, ö i slutet av det ml, året. sända en "rymdraket till Venus” "när den?! har solen bakom; sig. än” till sig.utanför jordens bana, "kan. den aldrig "befinna sig" det Tv Alla de faror som relaterats. och. flera" till. måste.cha övervunnits; om ' det var levande varelser på rymdskepper Det- kan Y Bara och därefter ett med +50, Men det är ju ingenting mot: rymdens kyla, som tros vara den absoluta noll- punkten, det vill säga —273 grader. Denna . verkligt. spöklika kyla avs brytes möjligen här och, där av. glödande materiemoln. Det blir in- te Jätt att motstå sådana påfrest- ningar, ' Resenärerna måste också kunna skydda sig mot alla de livsa farliga :-strålar” "som genoinkorsar rymden, då inte längre atmosfärens flera: mil tjocka täcke bevarar dem därifrån, De kan ju inte avstå från] att se ut,” om : de 'skall ha' något nöje fav; ärden, : -Rymdfararna blir vidare > utsatta för. bombardemang av "meteorer, som "atmosfären" också oftast ' skyddar ' oss, frå n genom” förinta dem, 5 + ! Rymdfarkösten mås ket "stor; så att det 'där i dess inre; kan'-finnas massor: av; växter, ' som rerår luften från kolsyrå. Där måsi te: råda samma biologiska jämnvikt som i. ett akvarium. Om, det:dess- utom. finns syrgasbehållaré bör nian kunna klara 'sig. en tid. Men, när syrgasen” är slät och växterna Vviss- nar, då: är ö u farkosten” måste, vara” så "samma pressad, "alt ' den utsätter män skbrna för samma tryck som moskären' ännars "gör. Annars "hä -' djupbav på land : Rymdfararna "måste: vidare. amä; vika att gå med för spänstiga steg, då flyget de genast upp: och Slår: huvudét i'taket? Men "endast om farkosten” under: dem är mycket tuög!-kommier', "det att bli "möjligt för dein att gå” Ahnårs blir de full komligt ' tyrigålösa” och ' flyger. om» kylig 'hur som helst inhe”i färkoss ted.- Ont denna” ökar» 'sin hastighet prbssas de mot: den bakre väggen. Oriv farten minskas något! flyger de genast fromåt och slår sig, mot den fräfrae iggen. Men' dessa slrappt- vår egen atmosfär har de att [' först: passera ett skikt med —50"”|v .: exponerades, innan den ol en eftersom det inte gon annan förklaring till de märk- liga jtecknen på den gamla' tavlan, som givit. anledning till alla :de här |spekulationerna, så har män rättig- fullkomligt ” klart skicklig pilöt” vädret är Jämoligt skulle” kunna håller. en ” hittills olöst gåta. Och tanken ”att. en flygmaskin från” en annan, värld? javancernde än” färdig, Men det. kommer: fler” för-| fö mörkelser. "Likaså 'är det lättare att li T | sammanföring av' bank" och "kassa -] kort inte redovisats." Eit dylikt i . | storleken av, de | Det för skilda" en . Her dd. 'bankräkningar med: kassar - kontot ; Ja kassakolumnen. Denna .« har”tmellertid: inte 'skett genom" : gående 'för alla bankräkningar utan : -fleråshår legat ”vid sidan om" kas- sakofitot.””För de' sista har: något - skilt -bankkonto i" fornt av 'sär« "] skild Bolumn eller. för tiden" efter -' 1 januari 1952 särskilda fördelningss. a | dovisningsförfarände av" bankräk-' ningarna” har medfört ' svårigheter för såväl .kassaförvaltarna; och res visorer - att verkställa : en' riktig kassakontroll;” Det har. således. va- rit synnerligen svårt att fastslå vil ka "och hur stora banktillgodoha- vanden som utgör del av 'kassabe=+ hållningen, "-enligt " kassakolumnen > [och " därigenom 7 direkt "påverkat. ”kontan: a belopp « kassören skall redovisa, wvid-en kon= uppgifter som NR kominunäla fevi sorerna låmnat och den" relsen angivna summan bokföringssättet';, . dragit till. att" upplupn räntor i vissa. fall bokförts felak- tigt.. Vissa . räntor” ha' ,således- inte lekit, laecakol Sn däd på premiärdagen. och. H id a priper ag hn urbeten PN ATIONER AS MARK NÅD”, ”R rmån för RNAS Mn bland hjälpbehövande,' har öppnats t-:Os- = termans mtr morkalla? med fullt hus från första stund. Melt så kat H man också där:gå på shopping jörden runt, ty de olika .ambasse='". "dernas och legationernas damer försäljer, .och "lotter: ut, de mest : ide ting från sina res best MR Prinsesenn Sibylle var, a ädda Barnens stora: mä det. ialienseg stön" k Artur > "Johansson, Älmö, hade Fpedan | Kurt! Torstensson: haft: tillgång till SN verifikätioner "och : andra » handlin-" SS : Vad har vi inte att. .motze, & qv kommer, : ; föringen" inte alltid gick i löpande; ;.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.