d Vad händer? De: gamla ortnam- och: ersättas med: . RR quist > ansåg. det . icke, helt ' ute-' YYTYFETPYVTTTeT TYVFYVY FYTYTYYT FF IFFTYYTTY VY TTT TTVV trerevvvyrv LAR HOLRS TIDRNe en urganimal ; Först e en mänsälde r senare trä- der Geneva fram i törien med Textilverken i | Genevad, Ingå på” det "gåmla: bondesdm ”Kulturbygde varom: 4.000-Ari- "ga. fornminnen . än. i-dag bär vittne. Det moderna jordbruk, | "" som «nu drives inom socknen, har: således . traditioner, som sträcker sig in i;sagans ti "Den nya tiden kom till Tjär- lets struktur. ' Bondesamhällets livsprincip 'var emellertid; att den €nskilde - bonden : ägde den jord han brukade, 'Men det.:kom. en tid, ” då : bonden - blev 'en Jeppe laga "skiftet. 1800-talet, ”pretentioner.; Dett "har på det hela taget samma fö- delseår "som . järnvägen; , 1885. Stationsbyggnaden låg då väster om spårområdet, men fick maka På, sig, när sockerbruket anla- des, och flytta till « sin "nuvarande "Plats, : . - . Sin första känning' + med ihdu- > Strien fick socknen på 1880.ta- let, då en kättingsmedja anlades ”1 Daggarp, sedan en damm grävts i bäckdeltat för vattenförsörjnin- ” gen av smedjans skovelhjul, som drev ': bläster "och 'tråddrageri. Smedjan sysselsatte på sin tid en tio-—feraton arbetare, men du. "kade". så småningom under för : trycket. av "mera mekaniserade " tillverkningsmetoder.. År 1898 in- rättades ett tegelbruk i Génevad, som "väl förstått att hävda" sig i "3 Men den mest nyskapade hänl detsen i Genevadssamhällets.: liv och sång gick av stapeln i Sko- Föräldramöte Så «för: Skogaby söndagsskola : -Ett stugmöte med ' predikan gaby stationshus i torsdags kväll, Mötet hade samlat ett 40-tal per- soner. Det var predikant Påls- son från -Lutb.: missionskyrkan och musikdirektör - Erlandsson, Halmstad, ' som. . medverkade. Söndagsskolbarnen lät höra sina klockrena - röster i kör, vilket särskilt uppfattades av åhörarna. Det var också för söndagssko- lans räkning mötet” kommit till. Pred. Pålsson talade över vad den betyder och vill om kristen? fostran anda. ' fostrats i söndagsskolan: tidigare visar nu -genom "att. sända -sina |. barn till! söndagsskolan: vad gott som nedlagts hos dem själva. De vill med" andra ord sin; barns bästa, '. fog söt Av i: luthersk Man ; bestämde "att julfesten skall hållas” den 10 jan. då, den ge i. fråga |- Mödrar och fäder som |: JNEPTUN av LAHOLM "ligger nui ömygehämn - , Bilden härovan visar: utom &t känt parti av. Laholm även det något" för : "varj var dock tillkomsten av socker- äger rum i Laholms Luth. :mis- tion" -— det" blev ljusö sare vid horisonten, Öch så kom "stycke in »å ingenting "ett > Det" var mindre än en revolution: Gårdar. ny gonera" fabriken: som byggdes ' 1906—07, Ägare” var "Hallands Sockerfa- priksaktiebolag, djupt: förankrat » halländskt jordbrukarkapital. Men > fabr,".: -hade ej upplevt: sin sionshus' kl.. 14.30, : Buss: köm-' mer att ordnas. : Kollekt uppto; ör. Sönda; IS skol an: och inbringade - 80 Kaffe" serverades. — Antalet barn i jöndagsskolan I i Skogaby är c:a by ..som..andra' orter i vårt «land "med järnvägarna; och i '+ Genevad: har: ett modernt: in- dustrisamhälle vuxit fram. —| Härom - berättas här bredvid i utdrag av en :artikel som : redaktör Axel Ejwertz -skri- a vit: för Textilverken vid ' dess ee , jubileum 1947, ett, utdrag sor "vi åter; er: ed -ben; tillstånd. > ÖRedan 4.000, år tilbaka it . kan: man: i” ;Tjärbyorten skönja en ' "bofast: civilisation, grundad av "dess "gravhögar, N sjuttio ; stycken, Be, bronsål belägen 3.300— . 2.400 bortom vår Av intrésse : är. att Jakttaga, «att Nr kumenteras "denna «a vav-.det märk . liga 'bautastensfältet på ” 'Brusval Jen Örelid strax Åordöst om k "kan. "Antalet. resta. s Nar -är 38," men: en & :grundli; ning äv” platsen” skulle - briäga, flera” i dage ” . Den "äldre - . folkvaridfingarnas”. sjudande tid" "nen .överges | nya... Namnet; ”Tjärby kan "således ledag tillbaka. tidigåst:, till. 8003) 700-1 talen, Daggarp och "Blestorp | till omkr, 1000-talet, Första, gelen slutet, ”att: här. ordet. tjära” än går”; i vilket” fall byn uppkallats”. på grund av att. man där särskilt ägnat. sig åt” tillverkning” av ”den- na 2 Produ Den danske forska” a "Bteestrup, ' betraktade där. ov emot en Idylik” härledning ” som "6 sannolikt och besynnerlig och vil- le hellre ”intolka: i' namnet ett så annäk” ”ord;' 'niotsvarande svenska y, "skulle. bli den by, till ; andra” byarna i grann- skapet, sökte sig, när det. blev. fråga om kyrkbygge och sockén- bildning. Kyrkan lades alldeles inpå . hederidomens' dörrar, vid Högen, dess. högt” flammand2 centralhärd "örten, :som ända 2 "till 1869 låg vw "Tjärby ,kyrko- Mona gård; endast ett par steg' sydost om kyrkans - östgavel. (I härads- "hamnet döljer "sig icke ordet hök, ; utan: . hög; gravhögen.). : Att häradet länge.hade sitt ting- or. ställe/i Tjärby "(till 1915), kan ". sålunda ha haft 'sin grund i ur- gammal tradition. —— Den första kyrkbyggnaden: var :-väl -av' en 'stavkyrka,. och. hade 'tjö ut någon gång” 1 1200-talets. morgon, då. en ny. byggdes av "sten på den gamlas plats, Den "bestod av långhus med rakt av- ' oo. slutat kor, Längre fram i tiden byggdes långhuset til I väster, där också ett" trätorn" restes," 1 söder försågs kyrkan med vapea-. : hus av sten, I denna form gestal- tade sig templet, tills det revs : 1906, Den nya kyrkan, en bka- i pelse ”av arkitekturprofessori "rik Lallerstedt, , invigdes dej gräns . framåt : brukar ,sättas. vid på - Berget, 'som man skinnade och hade till driftkucku på adels, godset, "' Detta" gäller främst ' den danska ”. tiden.:” Men 'ännu 71729 fanns i hela Tjärby socken en- dast "ett självägt hemman; näm- ligen Daggarp nr 1. Daggarp' nr 2" och” Tjärby, nr” 1 till "5 samt Kärragård' var -kronohemmän, återstoden av "Daggarp och Tjär- by. samt ; Seglaberga ” och hela Elestorp ' var utsocknes " frälse; Men saken ordnades så småning- om "till" bondens bästå. tr "Hårda var, de villkor, mö skorna .:. levde” "Under, ' och" folk: mängden var : heller inte stör: i socknen, - Av. arbetsföra, skatt" skyldiga” män, och kvinnor: i:ål- dern. '15—87 År fånns 1690-84 (827); 1700 "100" (413), i7io” 115 (483), 1720 103 :(387),»1730,.128 (488); (513) och 1780 161 (60 rorna . inom parentes. har tagits | med för jämförelsens skull > och | avser. Veinge, Bifferserien är in- tressant,, man så > endast >schematiskt;. avläsa välständsutvecklingen:. i socknar. I na, genom socknen, var. en källa. till många .. bekymmer - under ; de dansk-svenska ; krigen, gårdarna utmattades av inkvarteringar.— det .. - stannade därvid. . så .. alt de icke plundrades av. krigsfol- ket eller i sämsta. fall brändes. Fältslag . "utkämpades .också. på socknens "mark, därom, vittnar fynd av vapen och kanonkulor. i jorden. Mest bekant är väl drabb- ningen mellan de danska och svenska . arméerna vid Genevad den 31 augusti 1657, som; för ett trettiotal år sedan hugfästes ge- nom "en minnessten, rest på en bergsknalle "vid. . Daggebergslid, Slaget innebar en framgång: för de svenska stridskrafterna, men saknade likväl | större militär be- tydelse, . . Jordbruket. var länge örsum- mat, icke med vett och vilja, men på grund av okunnighet om ratio- | nella brukningsmetoder. Ar 1729 var 'Daggarp nr. 1 den ledande spannmålsproducenten i socknen med, som det heter, i medelmåt- tig äring 2, i god äring 3 korn i utbyte kom ingen gård upp till" högre avkastning än resp. 11/2 och 2 korn., Boskapsskötseln dominera- de. För att skaffa pengar till skatterna' måste männed ge "sig ut på skåningströske och ' kvin- nofna, väva vadmal eller sticka strumpor ” och annan bindslöjd. som, såldes 'till kringvandrande Eorås-knallar,' Livet gestaltade ni, den, om ock" | Vv Den "stora härvägen. 'som löpte mot sådden, men eljest | |: "sig tämligen” ensartat släkte ef- r längt "att! ter släkte, : Men ”änd&' klarnade kor : p : | nas . gytter = skingrades, markernas lapptäcken skiftats' i obrutna ägor. Nya” brukningsfor- mer kom tin användning och jor- dens : avkastning "ökades genom och : ändra anstalter. märgling > Befruktade impulser. utgick” från länets. ” Nushållningssällskap,: mien. . bidrog: också : skolväsendet, som i Veinge och Tjärby fått ett visst försprång - fräniför: andrå socknar, hade: tingshuset (1843 som lokal för underyvishingen PEvYyvvi sedan förstå kampanj, förrän motgång-|4 0, vilka kommer från ett 25-tal hem. nos | holmare sr bredvid kyrkan, bortschaktödes 1860; arna begynte, första tillverknings året, 1907—08, utvisade en drift- förlust " På nära 90.000" kronor, och:f' 'samma veva grusade en ny sockerbeskattningslag förhopp- ningarna "om fabrikens. framtida bestånd. I denna situation våga- de bolaget : inte fortsätta driften Jutan i överlät : anläggningen”; på Svenska; ll Sockerfabrika I Aktiebo- läget; :som. svarade : för den: tort- om lantbrikarna £ Hallånd 'viså rhån- dre intrésse för odling av "Socker. ka öde Jav. kamrer: John Leopoldson,"La- m/s Neptun :av Laholm liggan- de i stadens hamn, Anledning- en til att vi nu plockat fram denna gamla bild är den, att vi för - ett. par "dagar sedan fick Nr livstecken” " från gamla Neptun. En- Båtintresserad la- » påträffade . nämligen farkosten i' Smygehamn, Läng- :| re söderut. kan den ju inte komma med bibehållen natio- nalitet, I det här sammanhanget kan vi erinra om att ”Neptun” ef- ter sin sejour. Lagastaden kom till Torekov, där den en tid: gick i trafik mel'an denna ort och: Väderön. Därefter såldes” den, till Malmö, där den ånvän” : des för fiske.' Och nu har båten som sagt hazanat i | Smyge hamn, : : Aftonunderhållning i Våxto . Godtemplarlogen i Våxtorp an? ordnar ' enligt annons i. går en aft ållning i God lar- salen i Våxtorp. Programmet blir omväxlande : och -består 'bl. a. av föredrag om Alkoholfrågan'i dag holm. Vidare : kommer, en. Ppro- ” |8rampatrull." från Halmstad. och underhåller " med: musik, . sång |: m, m.' Vidare blir det kaffeserve- ring och till dettä inbjudes ;all- mi nheten: Båstads : "kyrka: Predikoturer — Högmäss. vid ljus kl," 17. (obs tiden!) med . Litanian, Ungdomsmöte. i kyr- "> kan : kl;'716, Tisdag kl. 19.30 <-gunästjänst 'i.. Malen (i Britt! gården) : fortsatt studiecirkel ang .-Högmässan, Onsdag kl, 15; ar- - betskrotsen” in Hagogärdon. |lingssältskap: "anordnad ':sykurs h: dagarna. avslutats” Å Väx sö från 1858”. Högen, som ses : ner: Den fanns kvar, när » var: uppfört ett vapenhus. är det byggt samtidigt som den första etappen av långskeppet.' ” "Det Jåg nämligen på den första "delen mot koret. Troligen. har 3 "det tillkommit i i mitten på 1400-talet, Till utgångspunkt från det- : » ta kan nämnas den kyrkport; som -funnits' mellan långskeppet :; "och vapenhuset, alltså" en innerport, Den är förvarad: på Halm- ' : stads museum. Den är tillverkad av två ansenliga furuplankor "på 2 em. tjocklek, bredd" 60X 125 cm, slät på den ena sidan med se reglar på den. andra och bär årtalet 1449. inskurét, samt flera mee a , Bor; även Tors hammare, Allt detta vittnar, om” en betydande åle or der: Men det som tilldrager den allra största uppmärksamheten," - är den" enkla' och. kraftiga låsanordningén,' vilken är. tillverkad + av hårt träslag. Den utgöres ' av en kraftig ekregel. Nyckeln har ' ee "haft en försvarlig dimension av axet, Vx em. Det rör, som, a et - + byggnadsdelen stor nog för den dåvarande befolkningen. Men « ' när”sedan första etappen av långkyrkan "uppfördes, upptogs två "ingångar på dess, västligaste del. ”Den € ena. på norra "sidan för kvinnörng, som i regel var lägre än den manliga. Denna norra Ma ingång blev igenmurad år 1700. l [Fable 3 i slutet på 1800-talet, var, från 1100-—1200-taleri. An: läktaren. / uppfördes, . å rp. Som, 'var en: sk dubbleringskurs , har pågått i tre veckor": och hållits” hos: Iantbr. Egron, Johansson, -Killhult.; .Under denna tid har, kursens 21 deltaga- re' hunnit lära sig en-hel' del onft den- ädla' sykonsten och" dessa kunskaper torde”, vara "värdefulla för dem som sedan på egen hand vill fortsätta "med" gömnaden. .In- tresset' för. kursen var stort på alla håll. och-i alla åldrar — äldsta deltagaren var 56 år gammal me- a dan. den :yngsta var 15 år. Söm- nadslärarinhan, fröken Anna An- lind ; från Veddige? ledde : kursen jochif var; mycket skicklig” iratt lära ut sömnadskongters alla reg- ler... På avslutningskvällen . över- Lördag, söndagagsskolans auk- tion i förs.-hemmet kl. 15.30, LaholnY Salemkyrkan sönd 10 s..sk, 11 pr, p, Almborg Onsd, . 19,80 bönemöte. Hishult .Betania lörd 19,30 böne- . - möte, Sönd, 10,30 s.-sk, 19,30 pr: N. Eriksson 0. sångarna. > Tors, 19,30 veckomöte Eriks- Laholm Ston IOGT-Llok. sönd ' 10! s.-.sk, 15,30 väckelsemöte Jo-' " hansson -Sjögren ' o. sångare. Tisd. 19,30 bön. Onsd, 19,30 — gruppmöte E, Larsson, , Vallberga Misslonshemmet. sönd, "10 .8.-8k, Ekeryd Betanid lörd 10 'ungdoma- möte hos Joel Larssoh, . Sönd, + 11.s.-sk. o. bibelklass, 19 väc- - kelsemöte. Ch, . Berg » sångarna., : Tisd. «19,30 ; väckelsemöte di- striktssekr, B, Anderssön, Ch, "Berg sångarna; : Onsd.- 15 by- "möte, 19 juniormöte, 19,30 väc- - : kelsemöte. ” "By. ; Andersson, Ch. "Berg "sångarna: > ” Knäred ,; + Betel : lörd, "20; 30 bön. ” Sönd, a ssk,” ! Mjörnandet,- Torsd. 19,30 väc- - kelsemöte ;'. Alstriktssekr, . An: derason Ch. Berg. Lörd, 2 mla-. - sionsförsäljning,..; . llämnades från” eleverna" blommor til den' populära lärårinnan, SN ” Språxhult > J. Pen ” ungdomsmöte: ög ändra ahaft fäste i axet, är!216 om. i genomskärning, där handtaget” haft” Na Kos sitt. fäste: Deéss längd har varit över 22 cm, och således en bas=" Sr . tant nyckel. 1699 inköptes material. till en ny kyrkport, vilken. - tillverkades året därpå. Den lär ha varit i behåll när kyrkan el- ” jer vapenhuset revs.«.Den var försedd med en mycket. grov lås- > + Tanobdning! och dess nyckel var mycket stor, men den har tyvärr! > hamnat I LU. S. A. De två kyrkdörrarna mellan ,.vapenhuset och ön .kyrkan,. vilka blevo klädda-i flammor. 1697, blevo ersatta med 2 "nya 1888 och målades i likhet med bokskåpet. are ; På väpenhusets takgavel fanns en spira med vindflöj el; 1759 84 AMARAADA REFEIFERUFETYSTIFIVYYTV samlas" till gudstjänst. De tidigaste "typerna av "dessa voro stav- | kyrkor, Då biskop Adam av Bremen besökte den danske konun- -gen Sven Estridsson 1068 (Ingvar Andersson, Skånes hist,) om- s ; talade han; att: dåvarande Lunds stift var fullt av kyrkor, anta- Slet beräknades vara 300 träkyrkor. Stiftet omfattade då såväl "Skåne som, Halland, Blekinge och Bornholm. . Men i början av 1200-talet skulle samma stift ha haft 353 st, och 1523 429 st. Ar 1590 "hade "Halland ” aa st. kyrkor (EB. H. :Schaålling). " meddelade' även, att något tionde till prästerna" ej förekom un- ' " der;:den tiden, utan detta torde ha tillkommit senare, kring 1135 - Biskopen (1 Andersson). när stenkyrkorna uppfördes, Vid sitt besök för- Man torde säkerligen kunna funnits en liten trä- eller stavkyrka, som på 11—1200-talet fick "undrade sig biskopen över den frikostighet nordborna visade vid : sina offer till prästerna. Sedan kalken blev upptäckt till binde- : medel, övergick man efter hand till att bygga stenkyrkor. ” utgå ifrån, att också i Hishult lämha plats för den kyrka av sten, som då ”upfördes. Den medeltida kyrkobyggnaden: en ov "Det är den för ett t halvsckel sedan försvunna ”tbrkan från en gången tid, som vi skall försöka belysa i "korta drag. > Murarna är för länge sedan borta, men vi måste ändå försöka ” låta dem tala: Detta får ske genom "vittnesmål från dem, som ; voro med om; att riva ner den gammla kyrkan. Det framgår tyd- I ligt" vid rivningen, att kyrkan byggts under" olika. etapper. . Byggandet började. vanligen i öster och "fortsatte sedan mot väster i en utsträckning, där behovet av utrymme och de eko- , ”nomiska förutsättningarna var de utslagsgivande. Ökades be- hovet sedan, byggde man till ytterligare. Dessa omständigheter har tydligen” även varit rådande vid byggandet av denna kyrka. Ae mn 14 off. möter. . : od i : sl AMRA TRAMA NS LAKAN MANAAGASDAKHIRAD AANDASAKADADKÄRSASMARKADKA é J— RNITSEESFFELIFTEFIEF UIF T SRF FET FIVETETEFISTFETTEFTTETPIVTESV UITITETEFTYTTTTTT NYFESTIVTN ” SARA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.