LÄ | - | - a + N . " - - s Na Md ” : : | N | MA ; ” . i s N ' . q a : | V l | sr : - | El AN a N NAR AR RAD AMADA Ahh ÅRA AA ADDA DA AAAA ALA. re Pe Ä A Ac j u a hn NhttbtnnInt sena TFT SITE TT dn a q k AA ” avån SARSDLAADAA NASA NAR ADARARNASAALUAAAA KAAKDAA Sad Yryvyvr et YrYTYY YT YYYTY EPP YTEETYTYNV ve "> inträffar: det vidunderliga att > skarpblick; . 7 ren Lagéns domy gått fram som " skuldkänslans "Ve. TerretYtvereTTY vreerr rertt YrftYrvvytvrYT é > Sabbålstahkar Av domprost: Nils Bolander, = Lund. ” Joh; 5:22—29. > oc Rättegång. N Vid slutpunkten. av ett kyrko- år påminner” oss Domssöndagens | budskap om — REON rättegång inför ' Kristus; ?-' ”Fadern "dömer :' icke någon, utan all” dom: har' han överlåtit åt Soner”, '- : ' Se," din' dordare kommer! EE - Rättegången inför Kristus är fruktansvärd, "ty domaren Kris tus är 'så omutligt sann; "' Det ; finns : ingen vndehflykt för den. anklagade; mn Det går inte att föra Kiistus sbakom ljuset." Ingenting undgår » Det är frågan om en I rannsakan,-”: . generaluppgörelse, där "allt, säger' allt, uppklaras, |' Lågande' eld över vårt kristen- . domsliv, Ingenting mindre.”; fö Rättegången inför” Kristus: är trygg, ty. domaren” rättvis." : Kristus dömer os oss varken Kår- dare eller 'mildare än vi förtjä nar, Han är aldrig hjärtlös mot den. som Står inför domarskran- ket; Den; "mästare" som en gång skingrat en” . sensationslysten, rasande . människohop ; som. ville |. skipa rättvisa med en "äkten- ; skapsbryterska ”.med-” orden: ”Den som ' är utan synd kaste första stenen”, kan. aldrig vara brutal mot en anklagad, : Donien' inför Kristus leder " Rättegången inför Kristus är vår frälsning, |y .domåren Kris-| ,tus'är. bar ärtig. Han dömer "oss inte' mildare- än” vi förtjänar, sade jag. Det, är, inte: sänt. När ordets dom,” tuktomästa- en stormvind över hela inkrökt- heten i'ditt 'och mitt väsen, all|ä "falskhet, händer; ängenting mind], re än ett "under. /, >. :När jag: ligger : där på: knä il. ligare". de terföljdes föreföll slagskeppen skulle kunna operera på FÄtlal ten, I Brest utgjorde de viss ligen ett'ständigt: hot mot! "de sjöfartsvägarna, ett klagsiskt ” "exempel på Fleet:in Being, men det var alldeles 'på- tagligt att "engelsmännen själva hade : insett detta. ;. Gång på engelska '. hamnområdet;: Vizeadmiral Tysklands 'mest kända sjömil riges . Flotta artikel ' : Puge, Engelska Kanalen. Brest: .. problem. efter... nätt :följde -bombangrepp, sammanlagt . 300 under vilka. 4,000 ton. .bömber kastades ned över. varven och |." dock ita" att) em o tärer, bekant 'bl;; a. som en a Remmels närmaste medarbota re:på västfronten, har för Sve": skrivit följande om » Scharnhorsts' och Gneisenaus . genombrytning "På' våren 4941- började läge erbjuda” den": tyska krigsledningen , ett allt besvär- ;'Slagskeppen” Scharnhorst och : Gnisenau 'hä efter sin. ”Atlantkrysshing tidigare ” på "våren" -samma år löpt in i denna hann; Snart'ef-'. "de : av "den tunga kryssaren Prinz Eugen, meda; Bismarck efter att ha Hood hade duka under för d engelska" flotfan: ” Kp ljuset av denna ' händelse "det tvivelaktigt;” öm ten; under ett djärvt och skick ligt. anfall Iyckades'. ex törped- flygare den' 6/4: 194i få in. en |; | träff. på Gneisenau, som låg på den inre redden." Några:få' da- | gar senare träffades”det'i "doc: ka liggande” fartyget" Vv yra, "bomber." vr > Natt -: örintat «i räknades ' ta. åtminstone”, ett halyt, år att reparera.. Eskadern [kunde i bästa fall. åter: vara i .krigsdugligt : skick. i början. på 1942, om fartygen under tiden id b slutet"om"' deras öde skulle fat tas följande "dag vid; ett 'säm” och. väntar |: "hård dom, straffarbete; fängelse, |.i "domaren ' Kristus; känd! -; Det "innebär ärlig sjä yrannisakan ; och riktig ånger, besluter” att: ett nytt liv, 'då blir rättegången jz inför Kristus din räddning, ' sewdi - När Kristus har stuckit:igen- ”nom' din "synd med sanningen: spjut, trampar -han inte ned dig|ne,: igen: ;”Ett. brutet: rör skall han Du”kan er avgick ett extratåg från: Berlin r, enisvår kräftsvulst..Tu|fö sbörtskuren.. srättvise ; och , barmhärtige domaren till Rastenburg,”en ”Hten/ "stad 1 1 | Ostpreussen" i vars närhet såm" al Fricke; såsori chef rigsledningens” stab, är iax,'5 amiral ;Kräncke | bindelseofficer i Fuh-: rerns” ”Kögkvarter, hågra yngre öfficeFare”. och jag.” "Under re" z I det: eller senare skulle de med | kerhet åter skadas äv bomber. För. en operation på Atlanten inte manskapets utbild- ning, . då det: så nära de engel- ska: baserna" inte fanns några - övningsmöjligheter: Det: åter- stod "bara" att. flytta” dem tills, baka” till hemlandet; att. gåt norr "om "Skottland: "var: tänk- bart, men 'en sådan färd måste hela. tiden företagas inom räcka håll för: det, engelska” luftvap: net; utan att. eget jaktflyg och lättas jökrigskrafter kunde" in” gripa. i Vid ett" "med "säkerhet förestående te med den” eng- elska Home" Fleet måste detta förhållande ” vis sig, mycket or nalen” hörde visserligen inte” till det. mera Konventionella” sätten att” "använda" slägskepp. Risker- nä på grund av flyg, kustartil- leri-öch minor var så stora att Maringrupp Väst hade föresla- git” att, fartygen. skulle avrus- täsi Brest. Kanalfärden erbjöd emellertid ( "också avsevärda för. elar. Det. egna flygvapnet kun rider raftigt: understödja ” 'farty- 1 gen från. flygplatserna "längs kästen, "och - skulle "ett fartyg bli-svårt skadat; kunde det lyc- kas att "rädda en'stor: del av å besättningen. Ju, mer man” vän: de"och. vred” på frågan; desto mer lutade -man 'åt'att-planen kunde :: . genomföras,” naturligt; vis: under ' förutsättning .: att motståndaren kunde ::överras: käs.; Redan” från början stod » i Brest från öster men ävt n dets att, Hela u företaget: stod och för” med sekretessen. > Efter ankomsten - till- Fiih- . rernå högkvarter. började : ge- -nast- överläggningarna inför '; "Hitler; Keitel och" Jodl... Man: , kastade - sig' genast in: på pla-» ; neringen av:'operationen; i si- Na taktiska "grunddrag erbjöd : den inga svårigheter. Färden ” måste tölja den' kortast möjli "ga vägen för att spara tid och : : förläggas" på: djupåst - möjliga - Vatten "för: att minska: minfa ran. foFartyget skulle. gå : med mycket! hög fart. (28 knop) minsvepåte?: är: mycket lång- sammare!'"met 'full utrustning ; kommer de på sin höjd upp till halva denna -hastighet, de mås- te alltså göra en sista kontrol!- "resa några timmar" innan för- andet skulle passera, : Under veckorna: närmast. före” ”avfär- den .- gällde. det att skaffa ' sig en -hoggrann' bild -av minsitua” tionen; förankrade minor ”skul- 1 utan större "svårigheter" kun- na ." avslägsnas, bottenminor, som - kunde -'bli - obehagliga på. rundare vatten än ungefär 40 "meter, kunde däremot .inte med ull : säkerhet gvepas.eftersom äkneverket . ij 'magnetminorna fordrar ett: obekant antal pas- sager : över, minfältet. för . att utlösning ;' skall: ske, - Härtill "fanns inte ens i bästa fall till- räckligt: många minletarfartyg | disponibla, -.«. Några » flottiljer småbåtar :skulle ; skickas , till ta räckte nätt och jämnt: till för." att , marschvägen- ungefär från : ; Cherbourg österut skulla kunna! avlöpa uta Iuckor, ra) É Tyska jagare från ut, och vi. lät flottiljerna så i märkvärdiga : och göra: tvärvändningar som först sammanlagt, och : därför | endast på våra kartor, fick en förnuftig. innebörd. ” sicksackrörelser I västra: delen av och mitt i Kanalen", kunde” man på "grund av'-de 'större' vattendjupen en- dast, räkna : med ankrade 'mi- nor. undersökas" var ganska stora, likaså avståndet från len egna kusten. Här var de sjöduglige, förhållandevis : stridsdugliga ' M-båtarna enda: riktiga:" Tyvärr hade vi för få sådana, och de begärda förstärkningarna; tre' MS-flet" De sträckor som, skulle” ” snabba ' och det tiljer,: ko; sent. och därtill in- te: fulltaliga från Östersjön och hade då . sådana isskador på propellrar först måste gå i docka. Där-' för 'måste den 12:e MS-flottil- jer träda och "roder att de "in; den bestod av för förbandet. . "Omedelbärt efter. åtel koms- ten "till ' Paris började ) nu ett | rastlöst ” arbete; ; Först och stora fiskebåtar, och naturligt- vis hittade den två dagar före operationen '- en - ' omfångsrik spärr "av förankrade minor - lunder' veckornä. före ”operatio- främst inriktade. vi oss” på att kamouflera ”alla : förberedande | minsvepningsärbeten så, att de för oinvigda skulle ' se ut som rutinmässiga unds orsökningar. Vi: uppnådde därvid. att vi nen ' kunde låta den. väg, som fårtygen. skulle :ta på vissa sträckor genomseglas - av så många olika flottijer som möJj-- ligt med sådana kurser och. så- dan destination att varken flot tiljeheferna, eller deras naviga-, nordöst "om Cap'Barfleur vid Cherbourg, "precis i fartygens planerade kurs, I brådskan kun de man inte skrapa fram något svepäarförband, och fisketrålare måste. under den följande nat- ten själva svepa trots. sitt all- deles för stora djupgående -— nära: 5 meter. De röjde undan ett ' antal: minor, stötte mina och sjönk med-.en förlust en av dem därunder - 'själv på en av. trettio - man. Slagskeppens kurs: flyttades, litet närmare dén”” tillräckligt |. träffande. törer anade vad det egentligen var. som. planerades,” Svårigher. många flottiljer och + finna”. -Plausibla föreväd- ningar. Vi, fingerade agentmed- delanden 'om engelska minsr rar vilkas läge måste underst kas, vi hittade' på" "egna planer. på "att lägga minspärrar på oli- ka platser, som därför på för- hand .,; måste". kontrolleras, be-, förefintligheten av fientliga minor;. vi fann -1x "med 'Hjälpkryssare,. som : klart: för. alla: pt geltagare, inom, överskådlig tid skulle löpa under "land, "och några svårig- heter på denna punkt uppstod inte;mera vid operationens Ber nomförande. ; På de ställen” där man 1 måste I räkna med engelsk radar, allt-. så ungefär från tvärsför Som- | mes mynning, till. norr om 'Ca- lais,-arbefade i första linjen de låga, av trä byggda R-båtarna, därför att de var svårare att lokalisera med .radar. Särskilt otrevlig var sträckan från Gris Nez till Schelde; routen gick här norrut förbi de flandriska sandbankarna : i vatten där vi inte ens normalt brukade gå. i- De äldsta" stenkyrkorna. har 3 haft absid, dvs. en halvcirkel - formad byggnad! utanför” koret med raka "väggar. | älds kalkade.. Detta benämnes för skalmursteknik. - - ” Invändigt var "kyrkoruminet försett med en triumfbåge ” aln gZ "mellan koret, o Kyrkans. storlek. var (enligt Ösbeck). ILLA plnar bred, och. &8 alnar lång. med koret; Om man förvandlar detta, till meter... | var korets” storlek ungefär i bredd Sex. Långskeppet, som - var 7x19 m.'var bredare, medan "vapenhuset var ganska smalt” . Denna, . byggnads yttermurar saknade helt dockel och vilade + blott på :en' enkel sättgrund av. oregelbunden och ganska växlande fältstenar. Sättgrunden sköt ut på vissa platser några cm, framför murarnas ytterkant. Kyrkan var helt byggd - "av gråsten, bestående av 'dels .råa, dels tillslagna eller kluvna block sammanfogade med 'kalkbruk och lera. Dess väggar voro över en m, i tj ocklek och putsade både i in- och . utvändigt 5 samt 1 formatet” H skeppet, vilket var 'rundbetäckt och hade => > - kyrkans bredd. 1 båda dessa var brädvalv i taket. En dörröpp- ' . : "ning i skeppets södra sida "inledes genom. vapenhuset. | Dessa . De ingångar voro betäckta ned låga stickbågar, Eftersom, fönstren NN var små och låga, blev" "ljuset sparsamt, .ett minne från ' dens - katolska tiden, vars idé var ätt sparsamt ” med ljus förhöja än- | även, ha tjänat som för svarsändamål under forna oroliga. "tider, lt 1 Nu skall vi låta August, Bengtsson i Hishult berätta, Han. a s | To Allting. tyder på, att kyrkan skulle + vara - : etapper. — Det kvadratformiga, koret" bilda som en gång skulle bli en : kö jan haft platt tak) Den " Senare, 3 när första etappen av låzhuset - bågen. När denna första del uppfördes, kanske” redan omkring ' slutet av 1100- talet, var folkmängden ganska låg. "Visserligen ” - skrives (L. Weibull), att folkmängden i Halland var lika stor på '- 2002 talet som på mitten. av 1700- talet, vilket. är -fel när det- "gäller. Hishulis församling; Ty 1688 fanns där 258, skatteskrivna. Förflytta vi oss ytterl are 500 å år tillbaka, kanske det” inte fun- ” nits mer än 125 st. över 15 års ålder, Alltså. var. vär” den första : ka. Den har mi igen från första ppna takresningen kan ha tillkommit . tillkom" med "triumf 83 Mellan "sandrevlarna 'skulle vat tendjupen "i . nödfall ha varit | tillräckliga, men' ständiga kurs "I ändringar . "och :grunt ' vatten. över 10 meter djupgående :' slag "| skeppens : "hastighet, alldeles | bortsett ifrån att de skulle ha 1 hindrats 'starkt i sin manöver- | duglighet vid försvaret mot | luftangrepp. Även "norr om | sandrevlarna var vattendjupen fortfarande ganska ringa, 25— 30 meter, och faran för botten: minor var stor. " "Då engelska snabbgående b bå- tar - ofta drev omkring här, måste, man under förarbetena | vara "särskilt försiktig "för. att inte" väcka uppmärksamhet. | Därför beslöts att man i hu- | vudsak bara skulle 'utröna min fältens. läge och sedan omedel- . art innan "fartygen skulle pas” era koncentrera stora 'minsve- . Sd parstyrkor här. "Tills vidare'ha- Jde de -flandriska flottifjorna 1] tillräckligt ' mycket ' att göra | med att i lederna" mellan sand- | äynerna” skydda sig själva mot] "I februari 1942 byggde -på exakt '. 1 skulle ha : avsevärt: nedsatt "de a andra världskri get. : inorna,, En: från hemlandet kommande jagare, Heinemann, löpte här på en. nylagå spärr av ankrade” magnetminor Och sjönk, . På eskadern i Brest var” 'en-: ”dast några få” officerara och i planen. 4 'navigaetörer. invigda Att skeppen snart skulle vara startklara, lät sig inte hemlig- hållas. För att ge de lärav upp : kommande, spekulationerna en felaktig . inriktning -beställdes tropikhjälmar, och "rykten ut- - spreds om ett företag i Syd-: atlanten. Samtidigt aktade man noga på att-tiden och "målet för operationen inte skulle för, rådas genom att varvsarbetare skickades i förväg, genom att tvätten togs för tidigt ombord, genont : omställning av posten |eHer - liknande åtgärder, Även skränktes till ett minimum. Så-' lunda ' var jag bara en enda gång i Brest hos amiral Ciliax på Scharnhorst; "Just som' vi var färdiga 'med' den -exnedi- tionella sidan av saken, gavs: brandalarm, Då vi kom upp på skansen, stod den jättelika ca- mouflagemattan över akterdäc- ket i ljusan låga, Under 'slåck- ningsarbetet försvann jag utan” att väcka "uppseende. : N ” Såsom det "visade ” sig ' efter” kriget, hade' de tyska" avsikter ' na Inte förb'ivit fullt så hemliga som ' vi hade hoppats. Visserli gen' visste man på andra sidan ingenting om våra diskussioner eller om själva planerna, men av det faktum att fartygen gjor: des > färdiga och - att - jagarna” a drogs samman, liksom väl också av minsveparförbandens arbete, hade "man . dragit fullständigt? | riktiga . slutsatser. - En” lägesbe- dömning av Amiralitetet den 2 samma resonemang som vi hade ” fört och .drog slutsatsen att vä- gen genom Kana'en var den inté - fullt ; stridsklara: fartygen. Blott på en punkt räknade de fel: de troddesatt tyskarna skul-. ga sundet vid Dover i dagsljus, då de måste härma sig dé tunga batterierna på mindre håll än - 14 "sjömil" (26 kilometer). Det . tyska resonemanget. var att o- bemärkt: komma så långt som". : möjligt . och i stället. ta risken tt passera Dover. i dagsljus på ” köpet." Tiden för avgången från Brest fastställdes därför, till kl. 20.00 dagen D: dömning av” läget lade engels- männen ' ut ett. anta! minspärrar . . i tre serier. I den egentliga Ka: nalen : den tyska" 'eskadérns : sannolika > ” kurs, utladé spärrar av ankrade mino kontakttändning - eller rm: gnet= : tändning, en” del av dem ' tids inställda, " dvs. ' att behållarna A följde" "med ankarna "ner; till havsbotten och. först efter rågra dagar: teg upp till sitt riktiga läge några meter under vatten= ytan. ." Största delen” av dessa spärrar: låg -av” allt'att' 'döma allt för tätt intill franska kusten och' hade : därför ' ingen verkan; med undantag " av spärren vid Barfleur; där M 1208 sjönk; och ytter gare en” tvärtför Berck- "year pansarskepp et. :”Déutachländ” et "Forts, å nästa sida diskussionerna inom staben in- : ' fördelaktigaste' lösningen för de" > le undvika att passera det farli> -' .På grund av :sin riktiga. bes VS S vv Yr YYTYY vv FrreveverttYefYyttPPEP YEO Fv V en ve VP OPPO TO FETVOVYV VY YE PREV veveYPPePYtYYEFYFYYYYFEYYYY FYYrYYTY FVEYvYPYTYYFTYYFYFFYYYYFPEYTYFY TTT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.