vYYTYTYeYFfTYY TTT '- ra' aktuella kvalitetsfrågor: : | 'ningsanförande av byråchefen B.G. då man bl av diskuterar. förutsätt- ” 'nihkårna. för uppfödhing "äv & . är ipte förmätet att" påstå, att det t dande sätt. "> köper från den rhekaniska industri- | sar .ett "ökat " köper ” Luleå. Lektion i vagnar och. pre- YvEfrYTeve ert TtftFeYTY PETTY RTV EYYTETTETFTTrAr YYSSYFYT TITT TITT IEEYNY ELAN SYSYYYIYYYYYYVYTYTTYYSYYTYYTYYTTEYTYT YFTYFYYT YT YT YT AY . et : - N SN Y Y STOCKHOLM am. :- 1953 års "försöksledarmöte ika delar av landet, Bland gäst m svenskt jordbruk samt dess b .; länderna, I sitt inledningsanförande' berörde” rjade ; på måndagen i Läkarsällskapet under oråförandeskap. avi över« inspektören, för Lantbrukets försöksväsen, professor Gustafsson, Ultuna, I mötet, vid vars 1, av statsrådet Norup var närvarande, deltar eLock UR PRESSEN FÖRR VAR. DET BÖNDERNA som råkade illa ut när de kom tilll 300 jordh och. försöksmän från erna befann sig även åtskilliga den : Efter öppnandet följde ett föredrag] av: föreståndaren . för: Jordbrukets utredningsinstitut,. fil, lic," Halvdan Åstrand, : över ämnet jordbrukets avsättningsproblem,. Resten av da- gen ägnades ät den aktuella frå- de. av. det jor "ter "behandlas inom livsmedelsindu- Strier. som mejeriindustrien, kvarn- industrien.. Till denna, utveckling mellan jordbruk och industri har även forskningen och försöksverk- samheten starkt medverkat. Växt- dustrien är t. ex, ett gan om ' jordbr k Första : föred hölls här av professor Åke Aker- man, Svalöv, som "behandlade äm- net: Försöksverksamheten och" hnåg- |” Efter lunch uppdelades mötet på en: jordbrukssektion: och:'en' hus- djurssektion för en mera ingående behandling' ; av .kvalitetsfrågorna, Sålunda ” diskuterades inom jord- brukssektionen i kva- resultat av vissa, jordbruksveten- skapliga upptäckter, likaså bekämp- ningamedelsindustrien.; Jordbruksforskninge : > Det' torde utan överdrift kunna konstateras, att den svenska jord- bruksforskningen och försöksverk- samheten står kvalitativt högt. Vik- tigt är emellertid att forskare och Ängs "lit blem ' efter nfö- försök förses med tillräckliga rande av fil. dr Börje Emilsson, Ny- näskaran, , och laborator. Ivar Ba- .chér,' Ultuna, samt: vidare. cereali- 'ernas kvalitetsproblem efter, inled- Du Rietz, statens jordbruksnämnd, och"agronom Sture Eliasson, Ultu- na; Inom" husdjurssektionen inled- de direktur 'en' diskussion. om: mjölkkvaliteten. Direktör Torsten Sallnäs, Linkör 'ping,'en. diskussion om kvaliten på kött och fläsk samt professor Nils Olsson, Ultuna, en. diskussion om äggkvalitén. "Mötet fortsätter . under tisdagen, boskap. . - " Det svenska jordbruket "befinner sig för närvarande i en sjudande ttvecklings-,. och . omställningspro- Cess,- konstaterade hr”Åstrand.:Det lantbruksvetenskapli >. arbetet, forskningen och resurser, För närvaran= de begränsas arbetet av' att man slår 'huvudet i taket för: det stats- finansiella-läget. I ett läge då jord" brukets : produktionsvolym: anses tillräcklig har vi vetat ta-upp frå- gor rörande avsättning” och kvalitet —'ett synnerligen stort och. viktigt område, där forskning” och försök kan ge vägledning och upplysning. . Professor Åkerman framhöll, vis-] så". kvalitetsproblem, som enligt hans ' mening 'är särskilt: aktuella, och. till" vilkas lösande forskning och försöksverksamhet på jordbru- kets område skulle kunna medv ka. Han påvisade bl. a. hur bröd- sädens och särskilt' vetets kvalité borde. kunna ytterligare förbättras genom att dra upp kvalitativt mera "högvärdiga " sorter” "samt ” lämplig gödsling, Även kvalitén hos fodersäd och maltkorn skulle på "Ifråga o om mtgotais ” Stockholm. De s. k var "ständigt på” jakt efter bytel.. - för de grann- från landet. Nu ser det emellertid| - ut.” som: om ' bönderna » kör: upp arbetet. - i SN " | stockholmarna på löpande . band, hänseende. ” Men "ytterligare" upp- | åtminstone om "man ' får tro' Da- ärk het måste ägnas samban- gens Nyheter ” Up): Enligt: detta det mellan: kvalité och od'ingsk de" tingelserna, särskilt jordmån, göds- stockholmarna dricka rena -”lort- ling och angrepp av växtsjukdo- | Miölken”'. I går. slog tidningen mär, "Även 'för' oljeväxterna' finns flera viktiga kvalitefrågor att'lösa. På Svalöv har' en ny snabbmetod för oljeanalys utarbetats, vilken bör bli till god hjälp vid studiet av: ol jehalten. Vallodlingen intager j ju en dominerande palts i. svensk” växt. odling, många kvalitétsproblem är aktuella även här. Som ett mycket viktigt sådant framhölls stegring av vallskördens'' äggvitehalt " och hur denna på flera vägar borde. kunna höjas. | Mjölkens kvalitetsfrågor = | Beträffande ' kvaliteten hos våra viktigaste : animaliska ' produkter framhöll hr Åkerman att, även om stor uppmärksamhet ägnats mjöl- kens kvalité, . er ytterligare kvali- téförbättring': dock borde ”åstad= kommas här, vilket också” mejeri- organisationen intensivt arbetar'på, Hittills har fettet i mjölken till- dragit sig särskilt. intresse, men mjölkens halt av äggveta och sal- ter är förtjänt av större uppmärk- samhet, Produktioner av slaktdjur borde inriktas på magrare kött och fläsk, "Även : vid 'äggproduktionen finns åtskilliga kvalitéproblem av stor -aktualitet, Till sist framh öll.hr: Äkerman |önskvärdheten av'att man sam- manställer : och > i lätt tillgänglig form . publicerar. de ' försöksresultat rörande kvalitéproduktion, som fö- religger på skilda råd och att larm om potatisen, som" lär . vara ovanligt dålig redan så här tidigt på hösten. Aftontidningen har an- tytt att detta beror på mindre nog- räknade ' försäljare,” men "Dagens Nyheter vet allt vems felet är: Problemet är nog mera komip- licerat än. så." I. första hand får man väl:se till utbudet på pro- > ducentsidan, Det odlas fortfaran- ..de i alltför stor "utsträckning mel- lansorter, som 'i' kvalitet ligger någonstans mellan :den rena: fa- br - och: mat; i Går den att avyttra för det.se- nare ändamålet, blir priset natur- ligtvis . högre, ” Man - spekulerar från odlarnas sida i knappheten På god potatis och hoppas där- igenom kunna få avsättning även "för sekunda . produkter; :: Det är . mycket ' troligt att man på : sina > håll. medvetet håller tillbaka ut- budet... på kvalitetspotatis - under -hösten för att-i första hand. få avsättning för: den sekunda vara som man "hes vill slippa lagra under..: vintern; Så -vräks stora partier ut på. Stockholmsmarkna= den — alltså finns det, :mellan« händer " som är 4 ” medla” affärerna” för. onda, Vi skall brytt potatismono- polet :genom att importera potatis. .Som - ett. rent: tankeexpetinient förefaller en folkparistisk... jord- brukspolitik efter Dagens Nyheters mönster ganska intressant, Att den inte skulle gynna det svenska jord- bruket kan 'man ta för: givet och landsbygd <' skulle"; "nog ; ganska - | man med ledning härav planlägger har | man hittills ägnat särskild upp- 1 jr: ten, samt den härpå grundade upp- it till utvecklingen. på.et "I mitté, ; åt skfllnad "i kva- Hité' mellan olika sorter." Tack vare de undersökningar, som utförts un- der "ledning av en särskild kom- blir.” både -gamla: och. nya sorter .Doggrant prövade :i detta nya ökningar. Härvid är det av största: vikt; att ett. organiserat samarbete kommer till 'stånd mellan olika försöksinstitutioner 'och för: söksmän, så att man : med minsta möjliga I kostnad kan få' goda" ret | sultat, ;' öka sitt "handelsutbyte. med 'indu= strien. :De två näringsgrenarna blir | "+: håndelsmässigt ' alltmera : beroende ningssida.' Det svenska” jordbruket lymen har ökat från 178 "milj år under: 1938-39 till 351 milj. 1952 "dessa maskiner vi- rsvärde av” 80. milj. elektrisk energi har : ökat med 25 milj. per och ' förbrukninger äv "Från" den /kemiska sindustrien jordbruket bl. ringsämnen till: ett. värde, sol med inte än 97 milj. per år. sedän .1938—39,. "Samtliga" upp- gifter är ”hänförda till nuvarande prisnivå. Siffror från flera områ- den 'skulle kunna: nämnas, Jörd- bruket söm konsument av "industri- varor blir alltmera rädande.. år," På jordbrukets förs jnings- fos sida kommer industrien åter igen in'i alltmera ökad omfattning: som/Hför-' ädlare : av ” jordbruksprodukterna. Allt: flera. av' jordbrukets produk-. Det 'var; på en kontoristkurs”i senningar. : 1 stället, för. den ordi- naie' dåvarande 'stins 1. infann sig numera pensionerade stations- skrivaren J. B, Han hälsade på gossarna, ”yred ina; händer, talade och "sade; FR — Jo, "som ja ser, så "kommer jag istället för: stins, som egent- ligen' skulle ha' haft dén här:lek+ tionen, - Han; är: tyvärr: förhindrad att komrna, enär han råkat ut för en olycka, Som ni nog alla kanske märkt, är. det f. n; ganska halkigt på gatorna, ” synnerhet. på Stor- gatan. Nu förhåller det sig så, att är stins'i' går promenerade på Storgatan, bärande :ett : paket ' un- der armen, 'bar det :sig icke bättre än att han råkade; halka omkull Därvid vrickade han, sig så all- varligt, att, han: för. närvarande är urståndsatt att sa Men då "kunde eå.av. gossarna | ingre hålla sig utan avbröt: Je "ur gick det, med ' paketet? Den tyska inrikespolitiken” efter Stalins död har präglats äv en strä- van att mildra diktaturen och göra folkstämnirgeri 'välvilligare mot den nya regimen. Utrikespolitiken : har också gått i: avspänningens teckeri Också ' här : torde folkets ' vilja slå igenom. Ryska folket har för många invalider och för färska 'erfarenhe- ter” av krigets härjningår att inte vilja fred. Sovjets.ledare torde inte heller efterträva en väpnad konflikt med, yttervärlden; Det 'strider mot ideologien :som - i stället, förutser krig. och revolutioner i den icke- kommunistiska världen.' Trots - alla försäkringar 'om ' motsatsen är de ryska "ledarna dessutom säkert ovis- sa om '' hur ett krig skulle sluta. Irte' minst verkar de vara ängsliga för att den inre fronten skall bryta samman under ett tryck utifrån." Men det betyder inte att Sovjet skulle -vara berett till en långt- ”Igående eftergiftspolitik för att nå den internationella avspänning som det ryska folket med säkerhet läng- tar efter, ”Sovjetfolket är anhänga- re av en fredlig lösning av de inter- nationella frågorna på undert De uirikespolitiska | perspektiven. - jet” "hoppas vinn Japans intellektuella. Liknande och ännu : mer optimistiska tongångar har kommit fram I Sovjets umgänge med ' Indien . värs litteratur. och konst . ägnats ;' avsevärd..uppmärk- |” samhet särskilt i samband med en indisk konstutställning som nyligen ägt rum i Moskva. Liknande; fram- stötar har riktat 4 sig mot Tatiname- rika, . Dessa strävanden "tycks n mast inriktade ' på ätt öka Sovjets prestige och sympatisörer... - SA lunda och mera or -l också or snart bli "ett enda "stort ”frilufts- Teservat:' Dessbättre lär, å dan - politik få." stanna' på- pappe et |- inom Jr tid” "På måndagsöfterniddaden MÖ'till chefen för Bodens ingenjör- kår. med anledning av - ti Iningsupp- . jgifterna om att'eh major vid rege- ; | mentet utnyttjat kasernvakten ! för bevåkning av hans lägenhet unde betena' i" offi derns. MO önskar upplysningar öch yttrande av regementschefe repa siktigare - hållning til. Jet ssydös asiatiska problemet. När. -Tass-kor- respondenten i Shanghai". nu åter dyker upp söm en informationskälla från Vjetnam 'så kan det tolkas som én skärpning av Sovjets hållning. 7 ” Själva telegrammets innehåll var äckande,. Det "meddel de förefaller utvecklingen i i Indoki- nå.' Det har redan vid. upprepade tillfällen sagts ifrån av Förenta sta- terna att en avspänning där skulle vara. det enda säkra vittnésbördet om att Sovjet verkligen eftersträvar en fredlig lösning av de internatio- nella . problemen, I april: blossade striderna i. Vjetnam' och Laos som bekant åter upp på ett sådant sätt att man kunde frukta att en upp- görelse i Korea ' bara skulle följas av intensifierade strider i Sydost- asien, och samtidigt innehöll sovjet- pressen antydningar om "att. det lingårnas väg”, deklarerade" en stor rubrik på första "sidan i möskvatid> ningen lIzvestija den 4 > I fanns 'k ka ' upprorsar= méer också på flera "andra "håll i Asien, ; särskilt i Malåya och på Fi- '| Här talades det om hur Moskvas arbetare fått lyssna till en rad tal om behovet av internationella för- "I handlingat Man kan utgå från att io gjorde se- dan slut på striderna: i Laos,” Man frågade sig hur det skulle bli när den var över och trupprörelser åter blev möjliga, månad” har kommit sovjetpr Pp för så- dana förhandlingar inte skall avta den närmaste tiden utan” kanske snarare tvärtom stegras, Mera ovisst är om Sovjet skall visa sig Fr med tecken till en ny'spänning i Indokina, Den 1 september innehöll den ryska tidningen ' Literaturneja Gazeta en stor: översiktsartikel” om berett till en verklig för den händel tionella under- läget i Indokina, Den var skriven handlingar kommer igång. "Den ryska förhandlingsviljan har nämligen . inte ” åtföljts av några märkbara signaler om att östblod- kets '?- undermineringspropaganda skall avblåsas' på väsentliga punkz ter. Särskilt gäller detta om Asien. En lång rad åtgärder vittnar om att de ryska kommunistledarna strävar att vinna ökat inflytande över i första hand de intellektuella i In- dien och Främre Orienten, Bakom krisen i Iran under mitten av augusti. skymtade ryska spekulatio- ner om 'att' vinna stegrat ekono-. miskt inflytande där. Samma dag "|som-det offentliggjordes att Berija fallit innehöll sovjetpressen ett stort tt en ja- uppslaget reportage om a barsk författare hyllats 1 Moskve. Den ryska pressen har varit rik nå en Ka ietnler.) . till åttaå av att en vjet- namsk folkrepublik 'utropats den 2 september 1945, Här förklarades det bland annat att ”det militärd initia- tivet liksom tidigare ligger i folk- arméns händer. De allra sista' da- garna har således de franska trup- perna nödgats ' utrymma :. starka stödjepunkter, i nördöstra Vjetnam”, Artikeln gick ut På att Förenta staterna nu eftersträvade att tränga ut fransmännen från deras inflytel- sezon i Asien.' Som ett oroväckande tecken mås- te man också uppfatta ett telegram som Tass sände från Shanghai den 2 september. Under striderna i Laos i april förhöll sig 'Tass-korrespon- denten tyst. Den ryska pressen fick sina informationer. från . Indokina på andra mera indirekta vägar, Och : liknande anspelningar om att Sov- detta var ett av vittnesbörden om att Sovjet då eftersträvade en för- de, att ' Vjetnams'. kommunistledare Ho Si Min hållit etf'stort tal till åttaårsdagen' av > den vjetnamska folkdemokratiska republikens, upps komst, : Han förklarade i detta tal bland annat: ”Vi har, alltid. velat fred... Men vi vet, att freden inte kan uppnås;' förrän” vår långvariga och beslutsamma kamp slutat med seger, att freden inte kan; besvaras förrän vårt land blivit verkligt enat och frigjort. «. Vår. armé, vårt. folk och våra ämbetsmannakadrer mås- te klargöra ' för sig, att”vårt väp- nade motstånd 'måste bli långvarigt och anvist, De måste vaket skilja fiender från vänner, de. måste visa lugn och krossa alla. fientliga”, för- räderiförsök.” , a Det var typiskt för situationen att .| dömts”att; mista ämbete. och. 1 "Historisk skädring av "Folke Stigson vårt Tand var den. mannen myc- Set att tacka för. Ingen har som. han kunnat -försvara vår e HH Såmtalet mellan "konungen. och Olaus Petri lär. denna ' gång ha va=- lära, Modig och oförskräckt ä är han, och jag har hållit av honom med en faders. kärlek. -Men nu, - när ; han svikit mig, må han dö. +: Det var år 1540 och den & som "tan lade" var -konungen,' Gustav" Vasa, Framför kungen stod ett dussintal uppvaktande. De hade. läst' upp en böneskrift : om ' nåd för en, döds- dömd, Och som: man förstår, måste det ha varit en känd och. inflytelse- Tik: man med "många, vänner, . vars liv" nu hade: förverkats. Böneskrif- ten gällde konungens forne vän, re- formatorn. och aposteln: för den re- na, evangeliska läran, mäster Olaus Petri; som, fallit i onåd samt”också let, d rit mycket ,; men mest från konungens sida, kens Olaus sade hämligen:. : £ — Jag nekar ingenting, Och om jag hade varskott i tid, hade mån=(| ga kunnat häktäs. Men Ers majen He . Ingen vill. hä den halländsiv. -lotterihästen? Tydligen kommer det Halländ- ska. hästlotteriet att jå ”ärva” högsta, vinsten, ett c:a 2,000 kro= Nors. sto, i senaste dragningen, Vinstlotten " är såld genom en - person I gödestadstrakten, men” ingen vinnare. har ännu låtit hö- PG av sig, Det troliga är att vin- Hen kommer att tillfalla lotteri- «nu Det har aldrig Jörut inträffat 4 Totterietg historia att högsta stäl. må veta,.att vad som trotts mig skett under biktens segel. Då får jag ingenting yppa. —-Menar du då, röt konungen, | att din biktstol betyder mer än din konungs liv? — Ia; det gör den, N bikten” är)” helig: 1.det fallet har den katolska läran ', och ' lutheranismen samma uppfattning” och, tro: s- —' Du må gå, sade konungen: men om > "några 7 dagar kommer du att hämtas till förhör, inför” en särskild Med 'sörgsna-3 de uppvaktande. konungen rumi” Gus= tav Väsa hade” ännu” en” gång förs klarat, att han icke komme att änd- ra sitt. beslut, Han var förvisso en sträng herre, kung” Gösta, snar till vrede och för stolt att vika från de ord, hanen gång. uttala 4 . "Men hur skulle: det tas upp! i landet,: om domen. över Olaus Petri skulle gi 5 verkställighet? ' Hur skulle det gå med den evangeliska läran? Och vad skulle Allt : detta. var frå framställas," Gud.+ s give, : att: kung Gösta, innan. det var för sent, toge sitt förnuft tillfånga . Det.: "var. nu . många . Olaus Petri" ;:och” hans -yngre bror Laurentius;-smedsönernars från Öre- brö; efter sin. första skola i kar- melitetklostret, reste. till Wittenberg för att städera. Och det var där de lade grunden” till den reformåtoris- ka 'verksamhet,.som..sedan -blev de ras livs, mål Sedan erkom; de till Sverige.- eh vo |: Det var” vid Valriksdagen år r 1503 som kung Gustav: lärde känna Olaus Petri”. samt, då också :fick, Luthers lära "förklarad för sig. Kungen var . mycket intresserad, och, samma år kam en ' kallelse" till den unge re- i i Stock- ick: han. anställäing "som holm; stadssekreteraré och. med:. rättighet |. att predika i huvudstadens kyrkor. --Olaus' kände sig nu lycklig. Mo- Vldigt och. med lågande :kraft -angrep |. han'” den' påviska:" läran och den gamla kyrkoförfattningen.' Men i- den: för reformationen: var väl ännu inte" inne; ty, år/1524 finner fnan de ;; | båda "bröderna. "Petri." inkallade: till s förhör «av "sdomkapitlet, i Uppsala, Där. anmodades : de att: ta' tillbaka [- sinä ”irrläror, De. vägrade och fi Kung Gustav. ll'emelertid brö- derna ' om ryggen "och "lät I Uppsala anordna ett: offentligt möte, där: katoliker :-och” lutheraner skulle” få tillfälle att" drabba säm+ mån. Domkapitlet valde till sin och den” katolska "trons försvarare den lärde Peder :Galle "under. det. Olaus Petri talåde för den €vangeliska be- kännelsen. Båda :parterna- tillskrev sig: segern vid detta: tillfälle." Och sorm det mest anmärkningsvärda an« tecknades, att Peder' Galle åbero- pade sig på kyrkans tradition, un- drr det Olaus Petri styrkte sina pår ståenden med. bibeln,=-" =." Vid. Västerås "riksdag. 1527 åter” upprepades : striden: mellan "Olaus Petri och Galle: Nu konstaterades en "avgjord: seger för lutheranismen. Kung Gustav var mer än belåten med sin skyddsling.: Med Olaus Pe- tri skulle han bryta den katolska kyrkans suveräna. maktställning. Han ' utnämnde. Olaus till sin per- sonlige kanslär, som åtnjöt kung- lig. gunst 'i hög grad; .Och "sedan Dulles som: US. dag komm inpå" den" indokinesiska frå? gan och direkt” varnade” det röda Kina för att inblanda sig i striderrie i Vietnam, Han' förutsåg tydligen att! Indokina eljest kunde : bli ett nytt Korea," t Trots alla signaler om förhand- lingar. för att lösa de internationel- la frågorna på fredlig väg förefaller alltså spänningen i "Indokina att kvarstå oförminskad,': Någon vilja j kyrkoherde i. Lötockholm: Men året därefter inträffade den ”härnidelse," som här” först beskrivits; Olaus var också en framstående hi- storiker: 'och han hade skrivit: en svensk krönika. Kanske. han i den- oo na inte nog frambållit Gustav Va- sas förtjänster. Alltnog, kungen var missnöjd. Och. den kungliga :onåden | - > Det kom tilll - konungens öra, att. Olaus - Petri il: ökade mer och mer. sina predikningar uttalat sig -min- dre « aktningsfullt om Hera. av',.de till uppgörelse på denna punkt skymtar änappast i Sovjet- pressens uttalanden, och man kan inte tveka om att Förenta staterna betraktar Indokina som en'hyckeli punkt, Viljan till''uppgörelse där efter samma linjer som i Korea har av Förenta'staterna betraktats som en grundbetingelse för en allmän uppgörelse, som". ett avgörande symptom på en verklig förhand- lingsvilja. Sovjetpressen, fortsätter emellertid att: ge spridning åt. den vi k 2 istledaren. åsikt att endast vapnen kan lösa konflikten. Den ryska politiken ' på det internationella planet "är alltså långtifrån avspänd, 7 : kungliga förord: Sådant tal hade inte Gustäv Vasa räknat med av:sin' gunstling, . > . Och så kom till: slut den händ = se, som gjorde att ”kungen förlorade, all tro på Olaus Petri och beslöt jatt straffa honom med lagens stränga- ste straff. Det var efter läbeckar- li mot k | ion.-Då-k du" också äs och” "domen" blir "livets äg säger dig detta,” därför ö mu ha; öjlighet att fly ur Olaus: Petri svar kom” utan tvec kan: cc = Jag stannar i landétt : "Det var då kung Göstas vasablod kom: i Usvallning;:! vs Ut härifrån, du otrogne tj rel Ditt liv är förverkat, Aldrig me; vill jag se digt non. . Några dagar - därefter & samman- trädde en kommission, som skulle! döma "Olaus. Petri, Domen dikterå- des av. konungen — förlust till äm- beté "och liv. > Domén väckte et oerhör uppse- Alla - reförmationens "vänner var förtvivlade under-det-katoliker-|.. na jublade, Den ende som var en var ; ;Ölaus. Pet: god. tid kunnat Fynima 1 Det' var ju. detta kungen ville. Men hur” skulle det då ha gått med” vårt å ren "för hans ordval. vinsten Blivit duttagen. + Mössadeg rasar ännu : Fö ré Premiärministern Mossaded, öökte. vid 'de' på måndagen åter= : | upptagna > domstolsförhandlingarna två gånger störta ut-ur: rättssalen, då åklagaren” angrep hans religiösa i övertygelse, vc Jag 'stannar inte kva här om den där mannen fortsätter att kalla mig" för. en. otrogen, skriade” Moassadeq medan rägstjänarna c och”hans egen försvarsadvokat sökta trycka , ned honom på stolen igen. Rättens ord- förande förebrådde där efter åklaga= A "Natulig: ställning. Grammölorientusiasterna - känner äkert : Eddie Fischer, 'som : på :tås förekomma = flitigare ini - Marilyn . Monroe på: de ' amerikanska maga- ' åinens omslag: De”har kanske ock- vu så märkt att han alltid” appträder « ; med armarna vitt: utstr äckta mot: Härförleden vår > det en foumalist ? som frågade honom: enting,' som jag ' A stod, jag i fyra Därför ' att: jag: : behövs här: och ännu har. myc t ofullbor- dat; stannade” Jag, ”undersåte [6] ent; äl ön önler, sättas' på fri fot. ännbart straff skatl han || dock -ha/" För nåden att. få. behålla | livet"skall! han: till slöttskassan be: "Man ken RS band med silk: bets son... mator inom kyrkan stod hans 3 fattarverksamhet. . » BL; a, översatte . och skrev "Hera 'p almer samf ar även författare il de utmärks. ta iv ”Domerereglor”, ' som ,.senaré pd kom att åtfölöja 1734: års 1ag. Ko-. av hans vänner, Högmålsbrottet var avskrivet” och med" högburet hu Man "hoppades nu allmänt, "att Gustav Vasa skulle dra ett streck över. vad som förevarit och åter tå emot' Olaus Petri som sin vän och förtrögne. för" att. med hans : hjälp fortsätta ' reformationsarbetet. Ko- nungen. tog «också vänligt "emot Olåus ,”öch :-'hoppådes att han .soni förut "skulle" "ha en 208 och trögen. "> önskan: om vatt Olavs > Petri skulle skriva en krönika" om , hans: :regering blev :däremot ej "| uppfylld." Konungén- ville i allt för hög. grad dirigera innehållet'- Och” den'-"religiöza. "pånyttföd Olaus :Petri”/ väntat, fick: han "ej uppleva. Ingers gång /hade. han dock svikit” sin sak. eller kompro= missat med, sin övertygelse.” Hans livsuppgift var den inre, religiösa sidan av; "relormationsverket. medan . brodern" Laurentius var större kyr. Kopotitiker. nas liv. Vid ett par tillfällen till. och med i själva" Storkyrkan räddades ko- nungen .vid attentaten mot honom som genom ett under, Och det ryk- tades om att Olaus Petri haft kän- nedom -om attentatsplanerna men icke yppat dem. Sutrik AA rm édebatt ls med stor tsedda anför lingen fick en brådstörtad upplösning, då talaren på grund av > överansträngning kollapsade och miste lämna - mentet, Maurice Schumann fortsatte : sedan att t läsa upp Bidaults tal, eteraren i utr av att skapa vars två h ett enat Europa utan Tyskland och" omöjlighe det utan tysk medverkan, Ovan Bidault 2. - Laniel t; h. framför. den franska ' nationet församlingens ”Rrktena nådde också könungen) Vail ”kallade' till sig Olaus. sö platsen för så många dramati:ka debre >: teta historia. eten av att försvara —. och konseljpresident byggnad, tter i det franska parfömens a NYFTETTN FITVETTIVETSTYVYVVTN Ano NAd, PIYSFIVIVTITT NYNITEFEFESYETEFETIYTYNN PFIVEFTEETFYTTTYTTN tes es YeTYYYry "a er - : | FYSTYETET AR SAS AMMKANAMMAMANASARSAASRARARAAR ÅN AA MAMMA LAANAASNASAARARSADIANAALLARSA J—
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.