svår YreyreYfeyTY eh N ha SJ känd "ret TYTtYFTvr YYreYrTYYTYTYYYT EF YYYYTYYFTYVY FET YYYTYFYYTEYTYFER SYYYNNYYTY. Y 'YvrYTYYTYYYY "yrTtvTtTT i YYrtYvry YT Ye YFYTYFV VTT VO VTT Y VT VY VETE TOT FVOVY VT IT TES EYY TR YYTYY 2 + VOL YYFFEYS FELT ET FFYYFEYYTY ; , Onsdagen den 25 november 1953 TT ”-. nad i Paris, det är bara musiker, I "Cguriätt Köja pekfingret” mot. de "nande folk | som, från '”utlandet ” iTa egna affärer, "vilket inte inne- 's( bär att de inder andra månader » favstår från”att prata: Pari . junder de 4 katastrofalt” och.. parispolisen. har & tillfredsställelse |-beslötat - att... av=: . + lägsha den ;fula statyn V på "Leon » 7 Sen. Generöst erbjöds:La' Fayette 2" föreslog till .och -med att ide vil- ' ”-le betala transporten av den fula H t regnat osedvanligt mycket i f ; blond herdarna efter att tidigäre endast ha burits i ovan syns: just en paraplybärande herde som akar över sin hjord. : och piraplyer förem område oe November inger, turistmå- skådespelare, författare och lik- och på yrkets vägnar kommer till "Paris; I november är: säsongen visserligen i full gåhg men väd- ret är allt annat än trevligt, Och så är: noveraber: också. månaden . då parisarna' har tid"att'diskute-|- :det- . (ta eviga samtalsämne.' - så ot Största bekymret är biltrafiken och, däri liknar: Paris' alla ändra huvudstäder::: Antalet - bilar 'har da senaste åren ökat "nu meddelat: att "om alla parisbi- . lar samtidigt skulle vara -ute:på > stadens gator, och torg, så skulle "det endast finnas én meter mellan " bilarna,. Bilkaravahen” skulle: helt . fylla jättestådens-gator :och torg: ". Parkeringsförbudet: utvidgas « ' snart blir det omöjligt 'att få. pa Gambetta, republikansk : folkhjäl i te, skapareri av. massuppbådet år | > 1870. Gambetta står :nu på Louv- . rens inre gård och pekar på Louv- : rebesökarna:" med '-ett fult och F: . hotfullt pekfinger. Man vill trans-|- portera ' statyn: till 'platsen. fram- i för” östbafigården, - där "Gambetta skulle vara en ganska lämplig fi- - otaliga > tyskar. som ; vid. denna >. bangård . kommer, till ' Paris. Det » andra fula monumentet har rests » efter .nationalhjälten och” revolu- "tionären La" Fayette: som i' dessa båda egenskaper lika mycket till- '. hör. USA, "där han" som: revolu- » tionär general. deltog i det :ame- . rikanska' befrielsekriget, FE + Också 'La Fayette-monimentet 3 på gården 1 Louvren" anses vara ""så > fult att: det.-skall-avlägsnas.i ” synnerhet” då La . den.fantastiska v ; Fayette. förstör : mot Champs A mäktige fattat. :sitt : beslut:t La Fayette måste' lämna: paradplat- "i brons till amefikanska ambassas den + 1. Paris. och >f e "gården i Louvren, denna" stolthet "| med'en 'överraskning. En ny rap- "La ville lumiére och med rätta » med bara falska parisare, "stadsfull-F "ler rättare sagt en lagens mästa- : re : "upptäckte . snart :att' genöm parlamentets 'beslut från” år 1839 » inte bara statyn: wutan också 'den plats > den står i” Louvre hade bortgivits : som ' gåva / till : USA- papper finns" att kivet, ": 7" . "Stackars ” parisarna har aldrig ' vetat att flera kvadratmeter av av” Paris, tillhör 'den visserligen « vänligt sinnande men ändå ' litet " avlägsna - ih ka” i frörtsatt kris” ' | inte befolkningen i den tyska sov-] | slopandet av ransoneringskorten in- | konstaterar” "' agrarexperten -i prof, | sovjetzonen och funnit, att skörden | mer citerade en hemlig rapport från | ligger minst 5 milj. ton högre. Det regeringen, varom” dokument och F i statsar-] Mo USE «4 Östtysklands": . .;'livsmedelsläge "BERLIN, (TT) Än LV oA Någon verklig hungersnöd hotar jetzonen, men 1953 års skörderesul- tat är så pass magert, att det av de östtyska > myndigheterna : utlovade te kan Verkställas inom'en nära tid, Mathias Kramer, som är rektor för fria université'ets ågrarvetenskapli- ga' institut i Västberlin. .: Institutet har + kat skö förhållandena i å ” STOCKHOLM... en signalstyrd : Prsarse KR pt wa - hh stationerna .avfolkas| . Det! blir telefonsamtal med statio- nerna; till tågen "En 'i' viss mån tevol aride nyhet skåll intröduceras vid SJ, Det, är fråga om Psignålstyrd tågföring?, i Amerika kallad 7CTC”, — Centra» lised Trac 'Control,' som' syftar i till central dirigering åv.:tågen. Syste- met är tekniskt sett: mycket :sinn- rikt 'och medger, att man' från en central plats kan följa tågens gång och lägga om växlar, verkställa om- dirigeringar etc,.Särskilt i glesbyg- trot$' .gynnsåri " väderlek ' :inte" på långt här nått frédsårens' nivå, ”vil- ket; enligt'. denna'" rapport måste hänföras; till brister i' planeringen, kaos i kollektivjordbruken, bortdri= vande at. bönder, brist på maskiner, gödningsämnen och' utsäde: De av cen: östtyska regér pian-” och: skördesiffrorna måste i hög.grad 'betecknas som, fantasifos- ter, ället för "en! hormal'spann- målsskörd på 6,75 milj: ton uppnåd- de sovjetzonen i'år eridast 5 milj. ton; vilket motsvarar 20 procent av planen, 'Ännu' värre ligger det till för potatisförsörjningen, Prof. Kra- Ået östtyska jordbruksdepartemen- tet,' där det öppet medges, att: det endast står 10--11'milj. ton' potatis till förfogande mot ett behov som «8 milj: ton potatis bara" för ida: de mer än'8 miljonerna . och: såväl svinbeståndet som befolkningens köttförsörjning är hotade, Det är troligt att man i sov= jetzonen senast till våren. blir tvun- gen till en nedslaktning i stor om- fattning av svinen, vilket emeller- tid endast övergående kan förkätt- ra den'dåliga kötUörsörjningen, he- geringen meddelade | ä der lämpar sig' detsamma -utmärkt, och: där kommer. då: khappast "att behövas' hågot: folk. på "statlonernå, Stora ”. persönalbesparingar ligger alltså inom räckHåll! 'T. v. förelig- ger jendåst beslut”orn "systemets. in< förande på linjen!" AngetBräcke, om: Okelösundsbanan + På stationerna har man ju nu folk som lägger: om växlar noch ställer om signaler,” så "attan "kan låta tåg mötas och kah sända I väg dem! Med det, nya "systemet! vill ' mån spara in denna persöndl ock i stäl- let på "avstånd "manövrera växlar och signuler för att-tågen skall kun- och Ikvitteringarrav'örder, och allt detta tar: tid, så latt 'förseningarna blir:ännu större. Detta' kan :undviz signalstyrd <tågföring, "lev inte' har något, folk på stationerna måste inan på annat sätt på central- punkten skaffa sig besked om var tågen finns, Detta är, möjligt genom elektriska "anordningar som auto” mätiskt :ger markering var tågen genom"signale; stöppa och dirige- ra” tågen. Man slipper alltså: tids- ödande”. telelonerande”. och ' order- skrivning. Man .räknar med, att det skall bli, mindre förseningar "och twaflken. . ;1 Med” ”signalstyrd tågföring”" nar iman sålunda ett "system, , där naler från vissa 'centrala punkter och Idär mar låter tåger gå. enbart eftet' vad signalerna, visar,, Syste- mets införånde förätsätter rätt stoz "kosts ia förändri kas 'om man inför fjärrkontrollerad : :>Då ledes trafiken på en linje om | 10---15 ; mil , centralt, , När -man: då |: finns "och även gör det möjligt att] överhuvud taget Jättare att få fram : me-] tågdirigeringen kan ske genom sig- |” 2 Lilla Standard-8 har blivif en ki nå mötes utan hjälp av - sönal, !upp'yset på förfrågan byrå-' direktör 5. Lundgren'i järnvägssty- relsen. ”Vidaro är 'det ju 'så, i varje fall.på enkelspåriga linjer, att man vid tågflirseningar ofta blir tvungen att flytta ett möte: mellan ett' par tåg Ifrån? en' staliort till: en annan, Deita sker : nu "med i) tågledare.' För”t. ex, holm—Hellsberg skåll'en ceråd i Stockholm, vid tågförsenin- garl undertättas” alt kunna bes stämma till vilka stationer tågmö" tena skall'flyttås. Eftersom det går många tåg i olika "riktningar sam, ter det i rapporten!” tidigt blir detta mycket omständig EE än "STOCKHOLM. =: Nykterhetssakkunmiga —"" med prosten H, : Hallén sont ordförande + har nu avlämnat förslag till upp- rustning x av 'nykterhetsnämnderna | efter ett ev, avskaffande" av, mot- bok . De förordar: en'ut- Att det finns 'en' amerikansk ko- . löni mitt i Paris, är dagens stora överraskning; Och nu 'sitter. tals . rika sakkunniga och. söker. efter . andra 'dokument och nya därom att Frankrikes regering resp. Pa- , Tis stadsfullmäktige fritt får för- foga över både: La Fayette och den plats där han står:i sin me- -tallkostymi te « pörtit klargör att : parisarna. inte ; alls är, parisare, Det är nämligen endast: 42' procent av : Paris nu- -varande invånare, som är födda i kan» kalla sig "parisare: De' andra 158: procenten är utlänningar, in- irflyttade från landsorten och där- "mot :skatteav drag > Brevbäraren Francis Gr y vidgning av lagstiftningen om sam hällets, nykterhetsvård,” så” att det blir möjligt att- ingripa i fall: av alkoholmissbruk innan ' detta fått karaktären.” av inrotad vana och föranlett. långt. gående; skadeverk- ningar. Härigenom beräknas nykt terhetsnämnderna . få möjlighet ”— och skyldighet —”att ingripa” mot bl. a.:de yngre fylleristerna,. vilket kan bli" särskilt nödvändigt under övergångsskedet "vid ett'eventu id av bok fe nr SO 2 + För ett "efféktivt arbete” behövs tillräcklig "arbetskraft." Nykterhets- nämnderna ; är i detta" hänseende mycket vanlottade. För att erfor- derNg utökning av personalen skall komma till stånd är. det nödvändigt med förbättring av. det ekonomiska stödet från 'staten. Även förordas användning av frivilliga krafter i ökad. omfattning, dock 'endast' för räknar med att sådana medhjälpare, särskilt béträffande de telativt lind- riga :-fallen . .av': alkoholmissbruk, däribländ ;; ungdomarna,” skall 'ha Sydney, Australien, ären tjock- skallig 'och modig. mån. "Är 1942 : infördes i. Australien | källskatt, od. v..s. skatteavdrag vid lönen, och 'då protesterade Greening-möt denna lag som han uppfattade som en frihetsinskränkning. Han skrev till » yrel och 'undanbad ciella för jar "för ” vård- arbetet, då det där gäller att på ett kamratligt och ' fört, defullt. sätt eisnömnderna upprus vissa vårduppgilter; De såkkunniga : 3 funktionärer i samhället vändig. Del sakkunniga undarstryker sär- skilt nykterhetsnämndéns behov av samarbete med fattigvårdsstyrelsen och att' få kännedom om fall, där nyk- terhetsnämnden. bör ingripa, som för samordningen av de olika orga- nens åtgärder, Då det stundom bris- ter: i dessa avseenden, föreslår att" i” nykterhetsnämnderna, skall som” ledamö ingå repr t för fattigvårdsstyrelsen och barna- vårdsnärmnden i kommune i + Slutligen framhålles; ätt en rustning av nykterhetsvården déssa” linjer "förutsätter" förstärk- ning av de ledahde"organen på om- rådet, "socialstyrelsen och länsnyk- terhetsnämnderna. "De -'åtgärder, som -föreslås' av de saklkunniga, be- räknas ”med[löra, en ökning av sta- tens "utgifter :: för " nykterhetsvård med 307,000 kronor för det närmaste budgetåret. : . S > Ordensregn » STOCKHOLM: (TT): + . Konungen hear utnämnt: - "till, kommendör med stora -korset Svärdsorden: : militärbefälhava- 2 LI Ba tea [ Hsöras'). barnavårdsnämnden såväl för |! det; sakkunniga 'som en "rationell åtgärd, | betslöshet, ra "och , bl, å”näd" det Bäller elektriska sig- nalanläggningar; motorer till växlar m. m, F Norrland finns det'en hel 'del !statiorier, 'sori egentligen .bara är mötesplatser och där man knap- past "behöver "personal för annan stationstjänst. I mellersta' och södra Sverige "ligger ju" stationerna ofta 'i santhällén'och' där kan mån knap- past ”tänkd "sig större 'personalin- dragning, om inte" övriga 'träfiki göromål kah skötas på annat sätt ga linjerna i Västern, som har rela- tivt gles bebyggelse, i i for a VAD GÖR DE; DÄR FARBRORN? undrar nyfikne' norcke gutten och iädlingen. Peter af Solglött, en av de fina kigsemissarna på Sventka katt klubbens på 'fredagen öppnade ut- ställning i Kungshallen i Stockholm. Det "var" fotografens kamera som helt tog Peters uppmärksamhet i i anspråk ia oc BRISTER I PLANERINGEN MOT. ARBETSLÖSHET STOCKHOLM, . eg "Den beredskapsplanering mot ar« ..som ” nu - pågår .under statsmakternas ; ledning; + kan inte anses ha'givit fullt tillfredsställan- de resultat; säger byråchefen Bertil T, Kr 3. | 4 1 ren -för tredje: militär ådet ge- nerglmajor . Sven. Colliander, ” : till” kommendörer av Nordstjär- |nédrden, första. klacsen' bl. a. f. d. fl närma sig och taga sig: an klienten. -» För att! få fram, medhjälpare -i vårdarbetet. rel r as. sam- åndaren för:statens kriminal- tekniska anstalt överdirektör Harry Söderman, TT fe - för arbetet med organisationer av olika slag: De sakkunniga har. från ett -sig inblandning däri vad han. gör med sina surt. förtjänade: pengar, Greening förklarade att han beta- -lar” skatt. efter eget ' gottfinnande » och i-enlighet- med. skatteverkets övriga > föreskrifter;:::-.' Han : ville emellertid inte bli förklarad omyn- +. dig av arbetsgivaren: eller av: sta= '. terisvilka' drar -skattebeloppen och inte tillåter att Han själv dispone- 20-tal '' organisationer,';..däribland nyktert isationer, « religiö sammanslutningar, fackliga 'orgari- sationer och ' politiska ungdomsor- ganisationer,” tillförsäkrats : stöd i dessa ". strävande ; frivilliga medhjälparna : få "instruktion samt viss ersättning. för sitt arbete, förslagsvis 10 kronor i månaden; :Vid:en.& di frå alköbolf: "rar över sina ink P . hjälpte: självklart inte: Då vände sig Greening till delstatsregering= en: och. sedan - klagade han.inför ligga. för! stegring i-alkol ljning kan risk före- za Till 3 dör avi. Nordstjärneorden; cen: biskopen i Växjö Elis Malme- ström. gt Ve Pas ME : Till riddare av Vasaorden, första klassen: bl.”a, vicekonsuln i Istam- bul: Torsten: Weman, 'landsfiskalen L Ås distrikt Axel Lindh: "> Till. ledamöter i Vasaorden, förs- ta; klassen "FL. a. skådespelerst i arb sen, Han tvekar inte att säga klart ut, att vad. som hittills gjorts från de ;statliga 'verkens' och från 'kom- munernas sida inte”är, nog för att vi skall kunna se framtiden an med tillförsikt: ": "> > "Det tycks vara en utbredd upp- fattning; att det är arbetsmarknads- styrelsen "som planerar: beredska- pen, Detta är en sanning med stor modifikation, säger byråchefen, Styrelsen är initiativtagare på om- rådet : och samordnar beredskaps- planeringen, men den konkreta pla- Tulsa Carlsson, : : En större "slakt? Kristlanstad—Ble= u- ket under en övergångstjd: Om teet i till "missbruk. visar. sig,.genom — statyn till" » den hög= i sta domstol: Konsekvent som han I van vägrade Greening "under "11 . dens gård. Men.detta varv: lättare . - Sagt än gjort. En tagvrängare el] ättre, bäst -. ., Mantalsskrivningen. är nu 1BV=-. slutad för i'år och liksom- tidi- | gare .kan, man finna. en hel del roliga formuleringar -bland sva- ren på de olika frågorna, > Bl, a. har en person: i den eventuella glädjen över ex nyss åvkunned skilsmässodom' . kglumnen : för civilstånd helt enkelt uppgett: Nyfrän: IS » Det var detta I inträffad I Ära € de: att mottaga den + med skattébeloppet förkortade lö " nen, :+Han / hade .besparingar och , kanske: också; biinkomster:: och > han" inte tog emot. lönen gjorde - han. vad 'som ' var hans- plikt, han " bar”ut breven. Sedan" han: inför ”Fraricis ” Greening .65 år gammal . och . därmed - Ppensionsberättigad. För någon vecka sedan pensione-' + check. på de icke mottagna löne- beloppen' med 'ränta på "ränta, på' — "sammanlagt .110,000 kronor, -: :. bodde i en "liten stuga. Trots att]. me alla instanser förlorade målet, var N - rades han av poststyrelsen och så |. . fick > han ” samtidigt - tillsänd : en |” " eller på. annat sätt, : slak ing anlägga i:det i ” de"olika statliga verken och i kom- "| munerna. av arb bjekten sker, i Och det är där det stop- par till följd av. bristande. ;plane- ringsrésurser, - Arbetsmarknadssty- relsen, ställer krav: på verken, och kokt na ifråga” om - planering, omstridda ' fåbriksk t-Atlan- ti i' Mörrum, 'om föreningen" vin- ner dragkampen: med AB Mörrums i ; bör nyktert den vara 'be- refld att ingripa omedelbart. För att nykterhetsnämnderna : snabbt ” ska får "kännedom, om sådana " fall, är gad kontakt med olika organ. och v ,Utslaktninger där skall gå' direkt till 'göteborgs- deh'stock- holmåmarknaderna, . Det” är' också meningen att 'inrätta' en” livdjurs«- stätion nad, méd auktioner varje må- - pruetnr men både verken och kommunerna har fullt upp 'att. göra med "dags- aktuella uppgifter... Man hinner ej plänera "på längre”sikt;.Det finns exempel på både statliga verk och än nu. 'I' USA 'har CTC-systemet|' fått sin största betydelse på de lån- |” medan reservhjulet liggar lätt LE a Femtioåriga med. åring har ter. Hela "baksätet går att fälla fram Jör bagagepl g 3 åtkomligt "i ett fack baktill, . barat sig i bilfloran. Det "En spänst : gång då scklet var ungt. skapelse, med god plats :för fyra personer, med individuell ' fram- hjulsfjädring och bladfjädrar bak, med en pigg och 1 i bb Standard "åttan är en helt ny välkända 'engelska Standard Motors firar sitt jubileum med att- skäpa en bil i den Iögsta prisklassen — 'en ny Flying Standard £om varit 'borta ur marknaden 'ett par-år med ”FTriumfis blomma som ersättare. Märket har som sagts gamla. anor — en ” sådan finess som dörrar i baksätet lanserades av företaget en Maj- tivt låga tyngdpunkten har åttan. - mycket goda vägegenskaper, Golv- växelspaken har bibehållits," Ratten är enkel och tvåekrad med alla in- tr samlade framför. Lik-, råotor och ett pris som antagligen kommer att ligga emkring 7,500. "| Därmed har vi fått ytterligare en konkurrenskraftig bil i ”folkvagns- klassen”. som säkerligen kommer att vinna terräng hos oss, > FYRDÖRRARS — INGEN . : i BAGAGELUCKA | Den lilla vagnen är något större än den jämnförliga 'vagnen Austin Seven. Den har fyra dörrar — e- huru det är rätt trångt in i bak- : |sätet. Bagageluckan har slopats — : | man får alltså lägga in bagaget via ryggstödet i baksätet, men i gen- gäld kan detta och hela sätet fällas framåt och skänka ett utomordent. ligt utrymme för bagaget,' då två personer ger sig ut på långtur. Sätena fram är separata och kläd- da' i ' piggt skotskrutigt eldsäkert tyg: Tack vare fjädringen och rela- som de engelska fordarna har den hängande pedaler. - . - Motorn är en toppventilerad fyr: på 80'kubik, som vid 4,500 varv” ger 28 hästar, Accelerationen är förvånansvärt god, kanske tack vare Solex fallförgasare, som ju annars: brukar vara förbehållen sportvagnar. Växellådan är fyrväx- lad med de tre högsta synkroni- serade, och det bidrar ju också till att ge vagnen extra snärt i stads- körning. Maxfarten ligger . något över de hundra. Dessutom är vag- nen försedd med luftkonditionering vilket ger övertryck och motverkar eventuellt drag, Standard 8 är förvisso: en vagn som ligger bra småbilarna, och leveranserna be- Sverige. Bilbao. ”Knoäpp nu - Carl ; Mikael ; Bellman diktade, komponerade; sjöng och spelade på ' luta, men en sak gjorde han inte — såvitt man vet tecknade han inte upp sina melodier, Till. första utgivningen av Fredmans epistlar, år 1790, gjordes en uppteckning av Olof Ahlström, men hans arran- gemang var gjort för klaver, inte för! luta eller gitarr, fastän dessa instrument ju är de som mest an- vänds när epistlarna framförts, I början av: detta sekel publicerades äntligen ett urval av epistlarna i arrangemang för luta eller gitarr, situationen varit den, att en kom- plett utgåva av vår mest älskade rangemang för luta eller gitarr helt enkelt inte har stått att få, De flesta .lutsångare .har därför måst göra egna .. Bellmansarrangemang red ledning av Åhlströms klaver- gåva eller efter gehör, ' ' I dagarna utges emellertid Fred Tfans- epistlar i-nya arrangemang av: Lille. Bror" Söderlundh. Arbetet, söm. har tagit flera år 1 änspråk och ' är det. största 'av” denna : art sorn Lille Bror Söderlindh någon- sin har Ötfört, omfattar. dels ny. pianoarrangermang ', och " dels - de förstå”! fullständiga” "arrangemangen för läta”ellér gitarr. "Dessutom in- 2 som trots u inte lyckats "åstadkomma, någon I Der grova hög I år medför bl.a. att man får "effekt 'av fodret och att djurens: fådeckist mm . EWOMINTF => med ; vitaminer, mineralämnen och I AEP, FR : Produktion samt ger djuren + djurens konditi en god aptitv os och . | rustning -på planeringssidan 4 stä- lig beredskap aft tala om, fe y ute is na är otillfredsställande. :: Byråchef, :J0a hahsson understryker, att en upp- der, kommuner och statliga verk är en'oundgänglig förutsättning för att en'någorlunda tillfredsställande be- ; :I redskap av allmänna arbeten: skall « | kunna -skapas, Men upprustningen måste ske i tid. Det går inte an att vänta' tills arbetslösheten tenderar att bli en påtaglig realitet,.I den situationen kan man inte, i all hast improvisera en beredskap, Särskilt planeringen: av böstads= |; io - pg håller 'de hya 'notegia sångstäm- man- till. epistlarn; före Mm en av” epistlarna ubliceras i" volymer, en text- och "er musikvolyin! Textvolymen är: rikt försedd med helt nya,.al- 2 "förut" publicerade - illustra- ioner! av' Yngve” Berg, som redan för "trettio -'år "sedan" illustrrerade Fredmans” eyistlar På ett:sätt som har "blivit" klassiskt, > Själva not- skriften är inte framställd "På not- stickeri, ”vilket' vanligen är fallet, utan har präntats :av Helge Ederin. Sådan pPräntning är ett ytterst tids- ödande Pprecisionsarbee, men i gen- gäld får notsidan' en grafisk skön- meh detta häfte är för länge sedan -. utgånget. Till. dags dato har alltså - visdiktares' mest älskade verk i ar- .JI Köpenhamn Tarnas 'eng. der, I avvakt; 7 7: i , och spela 2 "Illustration av Yngve Berg till " + Fredmans 59:e 'epistel, "7 -. Så nu kan landets alla lut-' och gitarrsångare ta nya grepp i strängarna och låta de odödliga Sångerna på nya vingar gå ut över landet, Hej, Da Capo, : Bror! | ÖTEBORG (TT) "stt je. Pn. verklig långresa med tr en; flicka och en pojke en. amma avslutat, när de på måndagen. kom till Göteborg, De har nämligen flu, git! från Buffalo i USA till Kastrup len -fortsatt med tåg till" De två. resenärerna fär gorn-Christine » Bäck och" hen emårige bror ”Bengt-Olof, Båda kall till sina farföräldrar; fp. då DHy;så; småningom, . .- ; Familjen Bäck från Ijgov . je ä rån Lj nader Aa för ett år Och älta möra I Sedan: Familjen g Strax Inmantgt oilen. bosatte sig Göteborg, ' nioåriga ända, men föräld. Ang har ej kunnat OM några måna- t återv; 2, avvecklas förrän an het'/som knappast kan Uppnås på annat sätt. sv svs sa ot 1: > sänts iväg:eng härpå här Barnen amma” i förväg, >> oo | Standard räknas snart kunna påbörjas till som en saga yg har: i Ljungs > Yr rat till i den knivskarpa striden mellan.» ' ee och På söndagskväll. +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.