. Onsdagen den, 25 Dh sa ns band 2 ma oja " Dagens Hamn: KATARINA; Solen går u kl. 15.37:. "PP kl: 8.20 och ned sö " Mörgöndagens amn: i TORKEL, - Solen går u 1. > Kl. 15.36 Pp.k 822 och ned Törne, äv min syskonplanta; svept i vinterns is, försmås du, ' «+, höjd av taggar, hatas' du, > | Men jag tänker: kommer våren, SN slår du ut i blad och rosor, och en växt finns ej på jorden, | : ljuv och älskad, såsom du. .:. ' (JOHAN LUDVIG RUNEBERG) i -” - | Bägaren rann över ' En 34-årig hemmafru iChar-, leston, West Virginia som sade sig aldrig ha avlossat ett skott | förut, förklarade för polisen att hen hade skjutit på sin make därför att han kom hem beru- sad och "hällde whisky över huvudet på henne. Vv . november: 1959... .: vrrYtYrYtttYTTY Ydrog | järnväg. genom : Kinnared; ; Under 1800-talet ägdes Kinna- reds gård av framlidne patron :J. Davidsson, ' vilken var” en -mycket framsynt man. Då på sin tid järn- vägen Halmstad—Nässjö stakades gjordes detta över "Torup till. Nyby|. i » Långaryd ' samt till: Smålands- stenar öch det var. meningen att järnvägen skulle haft. en sådan sträckning. En tvistefråga uppstod dock mellan markägarna och' järn- vägsbolaget angående fri jord för|- järnvägens - framdragande, ' vilket var villkoret fön att få en järnväg genom! ' bygden, :« Någon. tid; stod denna fråga oavgjord, men patro- nen på Kinnared varen kvicktänkt | : man. och ville: att' frågan : skulle lösas snart. Han satte 'sig därför il" förbindelse med 'en del markägare i bygden angående fri jord till en järnväg och detta. mötte ' tydligen] : inte; hinder i Kinnared. En vacker dag selade patronen den grå mär- ren och drog ut giggen samt åkte till Halmstad för att träffa bolags- gubbarna. Patronen lyckades att få l- " J dem till att ändra sitt förslag samt staka och bygga" järnvägen över Kinnared med station i Kinnared. I gengäld skulle de få så mycket fri jord de ville ha både för sta- tion och själva spårläggningen.". När det spordes" att järnvägen sKulle gå över Kinnared, började smålänningarna att ångra sig, men då var det 'för sent. Patronen hade "fått skriftlig överenskommelse med sig hem och den ändrades ej. Som sagt, järnvägen stakades och byggdes över Kinnared tack' vare patron Davidsson, Vid den nuva- rande övergången stod. "enligt upp- gift en stuga, som sedan. nedrevs och uppbyggdes utmed ån vid bron. I -den inrymdes färgeri och gar- veri på den plats där Harry Greens affär nu är belägen, I den" andra byggnaden - som fördes är: numera Ivan Lars- — Det var d som fick : bägaren att” rinna över, sade H Sarah Louise Jones, en mycket : attraktiv blondin. '. Jag hämtade min mans "M Pistol och sköt med den. . I häktet bad hon till Gud H om att hon inte skulle blimör- Ä derska 'och drog en suck av 3 lättnad då en tidningsman ta- lade om för henne att hennes man bara fått ett köttsår i axeln - och befann 'sig "utom all A | - Vad gör en inaskin- NÅ S stiverska? ” | ' Skriver” på maskin n naturligtvis. Tja, det beror på hur man ser sa= 30 , [ken En fransk" "rationaliserings= , tidskrift har gjort maskinskriver-! | . 'skan till föremål för en 'stati: i miredning — vem kan undgå en 3 bådan i våra dagar. — och 2 : att hennes arbetstid fördelar sig) . som följer: | Fektisk skrivtid netto. s... 2028 Ordnande och insättande av” 1 papper i maskinen . > Uttagande av papper ur ma= KH skinen . Zollationering . Zz Div. förberedelsearbete soc. 10 2 Buddning och rättelse av fel TZ : Vilopauser orsasnesererenen 6 vi | Diverse ej närmare specifi«" "AA | cerade förehavanden eocen 172 CL Lät 088 få dv rockerna och : sötia igång första ronden, — jag ; (har lite bråttom, - ” t " Det 4 var klart . i ittne "med högst obetyd-" | no " domstolsvana,” skulle häromil i dagen : höras av en ”mellansvensk] : !lygdhusrätt, På domarens fråga om: H vittnet var jävigt satte den tillfrå=! | | gade upp ett oförstående ansike. 3 | — Jävlg / är man när man ät lälct med någon. Pappa och mam- Ima 4.'ex. försökte domaren för- klara på ett populärt sätt. 4 — Ja, de «' klart att jag är släkt, a a ih mamma, svarade; oci - er 2 frylade vittnet, OA > a . Ett glas, el tten, utgjorde härom ifyllt med da pry dnaden i en: A + parisisk . vinha d ;kgrunden . manade: |: Ft plakat £ ba ailjoner. bakterter. vänster ' vid kurvoi » krön, versa Im dn va— Vt ”Tänk' på de: som finns A deta” c | a print ———— swe re ” : H " Var : femte ymotorförare ärar 7 sig inte för. att köra, om aac |” nikten är skymd, Det He va j kta. in och I Unster vi r och pace: a ,' 1 Ajetl sons affär inrymdå. Vid järnvägens öppnande för trafik inrymdes här post samt."järnvägsexpedition . un- der ett par år tills ett stationshus hunnit uppföras. Vid övergången byggdes en brädlata, där "resande fick hålla till medan de väntade på tågets ankomst. i - Ja, så gick det till när patron Davidsson stimulerade fram Kin- nareds "samhälle, berättas det av några gamla, som har patronen och hans maka i kärt minne, Patron Davidsson ' var fader till framlidne kontraktsprosten Davidsson i -Fal- kenberg. Ej heller han glömde bort sin gamla hembygd utan gjorde | många besök där, - ” -Rbg. | Skomannekänger förbjudna i i Paris "fre stora parisiska skoaffärer har skyltat med mannekänger som " sattes bakom stora. pappskivor och sträckte fram de 'slanka och väl- 20 al ndlares "skyltfönster. " formade benen uppvisande höstens skonyheter. Uppvisningen" ackom- panjerades av schlagermusik och "det var onekligen skojfriskt och sevärt när ' de vackra och väl- skodda benen utan kropp dansade i luften. Folksamlingarna framför skyltfönstren blev emellertid så stora att trafiken på boulevarder- na blockerades. Nu har parispoli- sen förbjudit 'skomann2kängernas dansände ':benuppvisningar, = till stor" sorg för 'Seinestadens man- liga befolkning. — AEP, " LANDY' HOTAR "HÄGGS REKORD SIDNEY (ÅEP) Vr rrekC «1-'början” av december kommer John Landy att starta sina rekord- försök på en engelsk mil. Det blir två tävlingar. med en engelsk. mil som. huvudlopp och i Australien är man Övertygad om'att Landy där- vid skulle "kunna stryka Häggs namn från världsrekordlistan, Lan- 150 7 Tusklond, på den 32,000 "och redan, i mitten på november slog . överborgmästaren - i Essen, 1 starka 3 runt sta- dens gator och torg. Det är Essens ljusveckor 1953, som startat och "de kommer att pågå över hela julen, . N Över: 52, 000 hushåll och 71, 000 : länsbor | 1: förvärvsarbete z STOCKHOLM - it Från 1959 års, allm, folkräkning föreligger nu i stätistiska central- byrån de första länssiffrorna ifråga). : om. kommunernas folkmängd. efter ålder, antal, hushåll och förvärvs- arbetande befolkning . efter” yrke. + Det gäller t. vV. endast sju län, där- ibland Hallands län.” Man får bl, a. veta, att i länet den sista dec. 1950 fanns på Tandsbygden' 1005105 och i städerna 29,771 personer över fem- ton års ålder, att' hela antalet för- värvsarbetande länsbor: var. 71,000 och att det fanns. omkring 52,000 hushåll; KA Tandsbygdsbofolkningens rdel- ning på kön sa a åldersgrupper stäl- 12,782 kvinnor, i äldarn 50-65. år 8650 män och 8478. kvinnor" samt i åldrarna över 65 år 6,138 män och 6,258 kvinnor. I åldrarna 15—65 år råder alltså kvinnounderskott,. men i åldrarna över 65 år är kvinnorna i majoritet, - Antalet. företagare. på lar. dsbygden : redovisas . till. 16.259, därav. .12,571, lantbrukare, ' vidare 4,7935 tjänstemän . och 20,885., arbe- tare. Hallands läns 'stadsbefolkning c över femton är” fördelar sig på ålders- grupper "på följande sätt: 15—30 år 6,354- män och 7,096 kvinnor, 30—50 år 9,88) män etch 10,238 kvinnor; 50 --65:år 4,270 män och 4,985 kvinnor samt åldrarna över 65 år 2,557 män och 3,437 kvinnor. Kvinnoöverskot- fet i städerna. gäller. sålunda alla åldrar. och är relativt sett störst i åldrarna över 65 år. Antalet” förvärvsarbetande stads- bor, redovisas till 29,221 med föl- jande fördelning på' näringsgrenar: byggnadsverksarahet .2,474, industri och' hantverk. 11,910 (därav metall- industri :4,833), samfärdsel .2,576, handel 6.245 och offentliga tjänster 4,410.. Slutligen är att nämna, att antelet , företr gare i städerna' var 3,667, "antalet tjä än 9,313 och 150. år. sedan .Liebig föddes Låebigs bärldsbekanta” 'gödslings- = . funna, "Bilden härovan : torde vara 'väl- känd för alla dem som ägnat 'studier åt jordbruksforskning. Det är. Jus- tus van Liebigs bekanta gödslingsi tunna, som 'på ett' mycket träffande sätt. visar grunden ”för' den? numera allmänt ade göd k- "| hade han tjänst hos olika lantbru -| den,' vars areal var cirka 17 tunn- Sr lantbrukare, som vi pre: hållningssällskapet, är Jantbr;” An ders Johansson, 14, . Tvååker, Jo= hånsson . » och hans maka, Annie- Linnéa, har innehaft. sitt jordbruk. sedån 1921. och. har "under denn hem och en välkött gård. Hr 'Johansson är född i Vare och fru! Johansson i Galtabäck.- Båd. är" i + 57-årsåldern.' I likhet 'med - många” aridra "fick Johansson redan som; ung Börja at! själv tjäna "sitt dagliga bröd.: Under ynglingaåren kare .i hemorten, . Efter: han fortfarande innehar, ' dyrtid och' besvärligt för jordb ket, ; Visserligen var priset på går- högt.— 8.000 kronor annat ; var däremot land, inte så — men ' allt dyrt, En ko, 1,500 kronor, senare köpa. för en 5 , naturligt inverkade de starka 'pris: sen « fortsatte. och": kulminerade : början på 1930-talet; — Då var det inte heller långtifrån att vi fick ge upp: här; säger : hr. Johansson, ty osäljbara, men däremot var priser- na på vad man" skulle köpa rätt "At vi kunde klara oss över kris- tidsåren berodde 'närmast” på :att min ; - maka ; fick sköta : "inte bara]; hemmet, och: barnen, utan även en hel. del av: jordbruksarbetet, me- .| dan jag arbetade borta som bygg- : nadssnickare,. tillägger: hr: Johans- Son. 4 När raskarna Jokånsson övertog gården var, husen i mycket dåligt skick, I köket fanns endast. sten- golv :och dessutom var det så lågt till taket. att 'man inte "kunde ' gå rak. genom. rummen. En första" åt- gärd, var därför at genomföra' en grundlig reparation," av -vilken' hr Johansson utförde "det mesta själv. Nu är den gamla byggnaden, väl niken..Det som i dag framstår som självklart för varje jordbrukare! var emellertid för ett sekel tillbaka nå” gonting gariska wxlart. Visserligen "hade man på den tiden klart för sig att jorden måste tillföras näring för att. växterna 'skulle trivas och ut- vecklas men hur. denna näring skul- le vara beskaffad och hur växterna använde den; därom hade man en mycket, oklar kunskap. Det var den tyske "kemisten" och forskaren Jus- tus' van Liebig som inte blott klar- lade. dessa” för: jordbruket så oer- hört viktiga problem utan även med sällsynt förmåga och kraft lytkades få sina teorier och forskningsresul- tat allmänt erkända och tillämpade. Hans stora insats var att han över- tygade både sina. forskarkolleger och jordbrukarna” i allmänhet” om att växterna är beroende av jordens halt av olika mineralsalter och han illustrerade med ovannämnda teckz| ning på ett lättfattligt sätt att skör- dens: storlek står i förhållande till den :av-: det mi lsalt, som det finns minst av i åkerjorden, Det ;iökar. därför inte skörden .om man endast tillför andra salter, Vid antalet arbetare 16,241. ." Han: ör inte ha, ågon Tespekt för den, gällande” rekordnoteringen. EN ER FÖR, WESTMINSTER ABBEY: - har bildats för att få ihop medel till» den restauration, som. måste... göras på England gamla krönt - hotar att vittra sönder, dess frätande Byror.: wver-mile” utanför A ter till Lofd- Craigadon lämna « sin halj- el wärdd ändamålet: I hårt ansatt av. den rökiga londonluften och I Små och stora lämnar sind bidrag till en "sil- bbeyn och här ses:lilla Jacaranda, Craig; dot- ter, Abbey,, som ka, W | brukets Islingen måste man ta hänsyn till proportionen' mellan olika för väx- ten nödvändiga mineralsalter, d.v.s, växtnäringsbalansen, : Det är detta som kallas minimilagen. Den står] sig än i dag och i stort sett kan man säga, , att . Liebig är den moderna gödslingsmetodens grundare och att det i mycket är honom vi har att tacka för utvecklingen inom jord- avkastning. Denna göds- lingslära är av betydelse inte bara för växtodlingén' utan 'via "foderpro- duktionen ' även för husdjurssköt- seln, Det är därför all.anledning för Sveriges liksöm hela världens jord” | brukare att i år, då. det är 150 år sedan "Justus von "Liebi föddes, tänka tillbaka på denne förgruhds- figur. inom” internationell ' jord- bruksforskning och till fullo utnytt- ja hans lärdomar. "Även Inom vårt land finné det av statistiken att dör ma rhånga,' som ännu ej. använder dsélmedel i den;utsträckni som vår egen forskning "visat "vara' den ekonbmiskt sett lämpligaste, Vj'an= vända 'hämligen I rönt tal endast 1,100,000 "ton - handelsgödsel, rmen : I borde -" enligt: en" av” Huszshållnings- I sällskapens ; förbund + gjord utred« ning; använda" 2,143, 000: ton rom. till det: beljärtimer + : bibehållen, ; och, har blivit en triv- sam postad. Är: 1933 uppfördes. nya” sädesla- dor. och fem å år senare kostall. Där» :.. Bantliga byggnader är väl underhållna och "på gården. räder ordning. och reda över. allt, tid skapat ett vackert och trivsarat I svärföräldrahemmet : «j ' Galtabäck, a men' övertog år 1921 den. gård som" 2I "början på 1920-talet” var "ac , som år 1921 kostade kunde man något år - app., Helt” fallen. på en nybliven jordbrukares ” ekonomiska, möjligheter.' Men kri-"' produkterna vär ” praktiskt," taget "I stämmäånde” a makan, : akte to bondé eprvandnde va De siste H n - siste i rader de fyra ÅN 'suggor,' 9 gödsvin.: och 7200 - höns. innevarande år: har na på jordbruket förbättrats, derstryker hr. Johansson beror "givetvis. på våra: organisatio- ner, ty/ om;'dessa inte! funnits nu; skulle priserna på: produkterna var skött. er mönstergård ett! gott ben De officiella siffrorna om motor. fordonsbeståndet , den-<1:jan, 1953 har. nu framlagts av” centrala kr registret, - som" även utförligare : vanligt redovisar -beståndets fördel- rit: mycket låga, Hr: Johansso också. en :100: ning på. ll och fabrikat; To- bonde, + i "Fem barn: git ur he; sonen;” som övertaga ,- fädernegården”.' Men: det är" också "för ! hans : skul «sliter tält. fanns det 465,800”' bilar och 287,300 motorcyklar, vilket innebär, att. 1952 medförde en "ökning. av an= talet bilar med 55,400: och. av” an. talet motorcyklar med: 28,800, Varje - [ kvartal jredovisades: ökning av "bi. Jarna, "medan sista kvartalet notes” + rades minskning av åntalet .motor= it cyklar red 3,60 Ifråga om tf ” och; arbetar; säger: hr 3 Mizcvill nämligen? ätt" hån "skall få det: bättre vid starten "än Vi. ::Föryaltningsatskottets . beslut att. Sonbilar, och a Anotorcyklar” (35,2 Tesp, ' 35,6 -proe;d, medan beståndet a äv, bus- saroch | 1 är Man bläddrar, imponeras innehållet i På Ski dor, | iskid<. och: Friluftefrämjandets årsbok I 1954, ”vanlig årsbok?! ML riog den lata synen", på specialorganisationernas |$ di lappländska ”vatten,', s' skap, med” lyriska be; blommor. 'och fåglar, "åker skidor, . drar på i fisketur, får veta allt om nästa års pampiga, så d-VM jät- och Åre; heta .J årsskiftet sålunda: 360,600 person-. +] utom 370 hade bensin .ock bensin d blandningar, som bränsle; av buss. ' -.|2,808, « Peugeot: 3,239,' Pontiac 2,584, »> | Saab 4,844, -Standard :9,797,- Stude- So SCp, BEI fördelade sig vid bilar, 97,100.'låstbilar och. 8,100 bus= | öX sar: Härtill kommer 22,000 släpvåg- nar, I: de 287,300- motorcyklarna jä! ej inräknade" sådana, som före å skiftet var "registrerade , såsom. lätt. viktsmotorcyklar, ” Vad angår för- delningen av bilarna efter drivme- del kan i nämnas, att blla personbilar sarna ;. drevs. flertalét , ”eller' 5142 däremot: med brännolja och foton, : vändes också brännoljor, "och" foto N gen som "drivmedel; medan ett: 50- REN Ford främst med 59, 599 sty varefter följer / Volvo med 39,255, Opel 31,934, Chevrolet 29,582, Volkswagen 21,316,. Renault i 12,966, Morris .12,330,-. troön .12,110 "och: 'Austin' 11,323. I övrigt var inregistrerade "bl; a; Plymouth 8712; DKW. 9,279, "Buick 3,123, Chrysler 2,581, De Soto 2,340, . Dodge ..8,982,. Fiat .9,342, Hudson , 3,217, Mercedes-Benz - 7,572,' Nash baker 2,727, Vauxhall 5,615 och Wil= lys. 2,029' st... Bussarna är: till allra största delen Scania-Vabis och vos , fabrikat; medan bland lastbi- larna dominerar ;Volvo.ochiDodge ... med '34,000 resp. 13,400. De mest fö - reträdda fabrikaten: ay SIR 800 mo är: Huskvarna 68,863, Monark 43,800, «, +. V.21, 317 och Rex: 26,87. ör livet vt » föratt! lyfta >? - Tjö publikationer; I men | suger, näring, ur gammal” "slentrian och gäller 3 i varje, fall. inte På Ski- dör som, det försäkras, är en toppig våg i, vilken. bokflod, som helst och verkligen, förtjänar att läsas av fris luftsvänner -, och nnat gott folk långt utanför Främjandets egna led, . Här", samsas ;; höglitterära bidrag med" :skildringar,- av, enklare men därför nte oävnare! slag, shär, flyter | riktigt dimen- sionerat och avv t till läsvärde "och vetvärde att: anm ären gärna 'läg- ger alla sina, slit 8 wperlativer.. ät sidan för att ur, herömmens klipp- bok: ta fram. det glada utropsteck- net ;: Som '' han placerar. efter det uppriktigt .menade rådet: Skaffa er äkri efter raannen, Tjänste- mannen, som . tog. ig. an yttrade:" po Lat Per Det förefaller. Hitet Fönderligt, att er. man. dog så kort. tid. efter sedan ' han” tagit sin livförsäkring ” här.| Det Var. ju ett rätt högt lopp" också.! Vad” dog. hah. ge - gen avt i rövee i 2 Vad han.dog åv! Jo, det skall ' På Skidor Ni kommer att. tycka om jag tala 'om-—> han” arbetade ihjäl ig för att kunna betala premierna, OA - MÅLAS AAA RA RSAARAARARARARAÄSA a | hag Rn MR ars j RAR MAA JAA AAA AoA AKA ARA RM AAMAA KANDIKA AAA MARAR DAMP SA FASA PAD vutan" La Laoljns Tidning MAMMA, FY TTT TYFTVEV TV ETY TA,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.