e "FETTO TOY TE POT TYFYTYVYVYFYVYTVY — rxno.s TIDNING — YTYSYETYTT TIVA YTYYYvYTTYTT YrYfTYPEv Nn NAGOT "OM "SVENSKA JUST | I alla landets ky för tar man : på trettondedagen upp kollekt; till venska Kyrkans Missions | styrelse, som stöder inhemska , kyrkor i Afrika och Asien och. bedriver . sjukvård i och skol . + verksamhet där ute. Det är: ett” .' omfattande '' arbete, som helt bedrivs” genom ' frivilligt insam- lade medel; innevarande" år be. 'Missionsstyrelsen ckronor.: "1 .styrel- arbetar .. omkring r, lärarinnor, : lärare präster, " sjuksköterskor. och. läkare: Över :40 tusen ele-' ver får undervisning i skolor av. olika' slag ” och; över '90 "tusen patienter vårdas årligen på vår kyrkas. ; -missionssjukhus och 'polikliniker. Svenska Kyrkans: Mission har "sin expedition. och sitt "sekrete- riat. i "Uppsala. Ordinarie. mis- tor är Stig M. Falck, Udigare i många år. missionär i Sydafrika. " Vi ber' honom -berätta något om läget. på de: fem olika” arbets- k områdena. '— Om börjar med Haya- land i Tanganyika, landet väster om den stora Victoriasjön, så är läroverksfrågan' .där f.n. ett : betydelsefullt -.' problem; säger pastor ” Falck. Det seminarium, " som vår ' mission tidigare haft på Kigarama, har på regeringens önskans flyttåts” till ”Katoke,. en av det. engelska missionssällska- pets arbetscentraler: : Vår: mis- sion. har. nu i. stället tilldelats ” uppgiften” att: starta. ett : läro- verk. på Kigarama. Vi hat ock- så "planer på att” längre "fråm bygga” ut Kashäsha flickskola till ett I got som inte är minst viktigt med "tanke," på kvinnans låga ställning . just i Hayaland. F. mn har vi här i Sverige en representant. för hayakyrkan, ickard: : Mutembei, studera slöjd och I Syd-Rhodesia arbetar vår mission sen 1903 och i början av december firade . man, där "7 arbetets 50-årsjubileum. Biskop - Erik « Sundgren, prästvigde -:då "tre afrikaner; och därmed har den ' -evangelisk-lutherska kyr- kan i' Syd-Rhodesia' nu fem in- hemska präster Kyrkans ledare är. pastor Josia” Hove, ' som ju besökt 'vårt land. och som många : säkert” bevarar i kärt minne. I det här sammanhanget kan det vara intressant att få nämna att pastor:- Hoves 'kusin' Masotsha Hove, som är chefredaktör för tidningen--Bantu "Mirror, är en av ' kandidatema till det nya centraälafrikanska > federations- parlainentet, Numera är ju Syd- och Nord-Rhodesia" samt Nyas- saland förenade i en centralafri- kansk brittisk : federation. Pre- miärminister i. Syd-Rhodesia är £ nen missionär och, Politiker, .mr Garfield Todd.” — I Syd- Rhodesia skall vi nästa år star- ta ett: läroverk, närmare be- . stämt” på. Musume: missionssta- tion, . Sydafrika är. "Svenska. Kyr- kans Missions : äldsta arbetsom- råde, —' Inverkar inte landets raspolitik menligt på missionens ">. arbete? frågar vi pastor Falck. —" På "den frågan kan man säkert svara både ja och hej Även ”.om man ogillar” rege- . ringens - råspolitik, bör man göra . klart för sig, att den gör en hel del för afrikanerna och också stöder dé olika missioner- 'nas skolverksamhet ' och sjuk- "vård. När det gäller vär mis- sion. i Sydafrika" är ”Johannes- burg''étt. mycket viktigt cent- rum; där bor f. n. en fjärdedel / av den inhemska befolkningen, och där finns. ett nästan obe- gränsat behov av hjälp i olika > förmer, inte -minst då det gäl- ler, den afrikanska - ungdomens teoretiska och praktiska 'utbild- ningsmöjligheter, Vår mission ska bygga tre nya. kyrkskolor och vi hoppas, att vid sidan av rektorn för S:t. Ansgars skola i Roodepoort, utanför Johannes- . burg, få 'en praktiskt utbildad - man. — Hur har det gått med in- sarmlingen för djupborrningsar- betet i Sydindien?- - — Alldeles utmärkt. Det vill vi tacksamt erkänna. Den för- stora . diupborrningsmaski- sta, KYRKANS MISSION NU. "Direktor" ” StiG M. FALK, av 1 september, och ' samtidigt reste dit ut:en svensk brunns- borrare, ' som. vi anställt, herr Ragnar . Edervall från Sunne. Men. det -behövs' flera: maskiner och 'därmed ,också mera pengar. — Jag bör väl också nämna, att | vårt sjukhus i. Tirupputtur fått en förnämlig kraft; i november - | reste docenten : och 'kirurgen Lennart Walldén vid Akademi- ska : Sjukhuset här i. Uppsala dit ut, där: han ska efterträda doktor Olof Sendel, som kom- mer: hem nu till våren! => i .— Hur många missionärer har | > yrkans mission i Hngkong? — Man har kallat Hongkong ett. demokratiens ” Gibraltar , i Fjärran Östern, och där fortgår]: ännu missionsarbetet. Vår kyr- kas mission samarbetar. här med Nordiska - Kristna - Buddhistmis- närer därute. Några av dem tjänstgör vid det lutherska prästseminariet. Utanför - Kina finns "inemot 20 miljoner kine-' ser, -och :de "unga präster, som går ”Uut' från seminariet kommer rarinneseminarium, nå- j« nen gick från Göteborg i slutet . säkerligen , inte att bli arbets- lösa, slutar pastor. Falck. | Endast Skepparna « dömdes. för olaga trålfiske. >» Sex besättningsmän” på två fisketrålare - från "resp, ' Rossö-' hamns. och Resö vilka ertap- pats med” trålfiske på förbju- det område "vid det s. k. Skal- Jerrevet utanför Båstad, harj| av hovrätten befriats från'an- svar och de. böter. 8. Åsbo och Bjäre" "häradsrätt utdömt för det .oliga trålfisket.. ' Däremot blev. "de båda skepparna. do- mar på resp; 40 dagsböter å 4 kr. fastställda. De ' båda skepparna, hade i häradsrätten försvarat sig med att rådande dimma gjort ätt de inte vetat att de bedrivit trål- ning inom förbjudet område. Häradsrätten ansåg nämligen att . det måste ha stått fullt klart för svarandena att risk förelegat för att. fartygen mun- dér - rådande. väderleksförhål- landen skulle komma in på för- bjudet område. Genom att det oaktat fortsätta med fisket ha- de de förfarit ovarsamt. De sex" besättningsmännen ansågs av .häradrätten medansvariga eftersom de hade det av fångs- ten -efter visst på förhand be- stämt andelstal, . Samtliga överklagade domen i hovrätten, som för sin del in- te. "ansett de sex besättnings- männen ombord på fisketrålar- na deltagit i fartygens kurg el- ler > navigering, varför de ej haft - anledning misstänka, att fartygen kommit in på förbju- det område, Dessa ansågs där- för ej ha bedrivit olaga trålfis- ke och befriades från ansvar. Gammalt försäkringsbor ag - ändrar namn, Enligt "den nya bolagsord- ning. kommer Grevie, Förslövs och '. Båstads brandstodsför- ening att hädanefter betecknas med : Grevie—Förslövg .brand- Ia försäkringsbolag, enligt resolu- tion .av kmt av den 4 dennes. Till, styrelse för bolaget under tiden . til', nästa ordinarie: bo- lagsstämma gom kommer i a- pril har valts lantbr. G, Gug- Atavsson, AA” Mattsson, . båda från: Rannarp, | "Premieavgiften för komman. de "året bestämdes till samma som den nuvarande. Predikoturer Båsr ds : kvrka hem. mrettonde. d. vid ljus 18 (obs, tiden!), Al- taroffer + » hednamisslonen. :Jav 85 läger för 45, 000 'människor "Ii Berlin, .. [lång är Rudolf van vid i sitt 1o- :| gement för: 35 personer. - I kvinnorna i sionen och har nu åtta. missio- |" "I snacka — efter” var. han ”högfär- I der — som bakgrund, Hallandsås ett tyskt fly . Rudolf Bauer heter en 13-å -årig tysk pojke som aldrig varit san att ha en vrå för sig själv. Han bor. i ett rum tillsammans med 19 vuxna och 15 barn i att trist barackläger för, flyktingar. Ett ett av tusentals för minst 400,000 7 i dagens. Väst- tyskland, : . . Barnskrik ” och kiv dagen Stän- digt hyssjande och nervösa går sina dagliga Syss- lor. : Män, "som saknar arbete, tillbringar det mesta av sin tid i- sängen. Vad tjänar det egent- ligen till att-stiga upp? Er Rudolf : Bauers lägerhery är varken'' bättre "eller sämre "än ändra av samma slag, '- Det har 600 sängar — för 700 personer = och två avträden; Naturligt-' vis” har det ingen” "fritidslokal, / och .' barnen här. har” aldrig drömt om” ”Aågon "annan. lek- plats än den smala lägergatan mellan de 'hälvt provisoriska tri- sta: längorna: 13-åringen, har glömt” bort att hans familj en gång bott annorlunda Skall han någonsin få högre standard än egen säng? Åtta år: efter kriget. känner sig ' baracklägrens hundratusen- ig Vem kan 3 mån. ta emotl ktingborkal v | FLYKTINGLÄGRENS BARN BEHÖVER DIN: HJÄLP. Kr interner nästan bortglöm- : Änkor, arbetslösa familje- försödjare och gamla med barn att dra försorg om kän inte in- om överskådlig framtid av egen kraft ta sig ur den direkt hälso- vådliga miljön, Hjälp. till själv- hjälp för dessa kategorier må- ste kamma utifrån; I dag kan Du ge Ditt "bidrag genom "att för tre månader öpp- na Ditt hem för ett tyskt flyk- tingbarn. Rädda ' Barnen '. vill bjuda ' några. hundratal av ba- racklägrens 'långliggare ' på| re- kreationsresa till Sverige, Det gäller ' att skaffa hem som tar emot" de: små gästerna. Barnen, som, är 5—13 år gamla, väljs ut av - tyska barnavårdsmyndighe- ter och anländer 1 februari, no- ga läkarundersökta, Inga” om- kostnader ' för resorna. till: och från "Tyskland -: drabbar'.. det sveriska -. värdfolket, --De "skall däremot svara för mat, logt och personlig -omvårdnad. Tlvsa Hör Du. till 'dem som vill ta emot ett flyktingbarn i Din fa- milj?” Rädda Barnen i Halland ordnar flyktingbarnens resa till våra trakter. Den som kar och vill. mottaga = ett' flyktingbarn för. nämnda tid har att medde- la sig med fru Sonja Edén, tel. Laholm 210. | | "tForts. ) : " Kalle blev långhårig — gick bort till granngården, Han klipp- te hår — och gratis.' Drängen sa spefullt; ”Du börjar bli skäggig som, en gåsunge — du borde allt. a raka. dej”, ”Jag väntar”, sa” Kalle, ”rakar man sig för tidigt, växer det sedan vilt”, Granngårds drängen . :grinade elakt. -”Du är dum”, sa, han. Han tyckte inte om 'Ängsgårdsdrängen; Denne un- derlige' prick. hade ingen ''cykel, söp inte och tog inte: fill dansba- nan heller. Hån snålade, låg och läste "Allers och ' Hermods 'om kvällarna ' och hade” inte tid att dig? Det enda goda hos honom var," att han sparkade boll - bra och sprang inte illa med sina lån- ga ben, Men nåt sällskap var det min själ inte, — Kalle 'gick' till den trevlige barberaren i Furu- bys trevna järnvägssamhälle och fick ”dunet avskrapat och skrev efter en Cineteapparat, Man var "alltså redan karl. ' Underbara sommardagar. då man var ute vid Strandbys havs- bad. Körde med häst och fjäder. vagn de fyra ungdomarna sjöng ' och ' hojtade, drack. kaffe med "medhavda smörgåsar. "Var-- annan söndag var fridag — då reste han hem, Hembygden stod som fager brud och tog ergot, I Laholms Tivol var. det dans och ungdomlig glädje. ” Och när sola har gått ner, tar .KarlErik :gitt klaver och spelar opp en gammal fin polkett” sjöng, spelade och dansade man. bn Kalle kom ' till "Ängsgåra fram på . nattkröken., Månen strödde sitt silversken över landskapet. Genom kammarxfönstret skymtade de gamla aplernas silhuetter mot | |Fommarhimlen,. Hallandsåsen stod som en. mäktig vall längst i sö- ev 1 sommarens grönska och fägring Kalle såg sig aldrig mätt morg- nar och kvällar på åsen, på kyr- kan. och gårdarna, vid dess fot. Söm:en skyddsvakt, som en gär- desgård om 'Sydhallands, bygd | stod den mäktig. och allvarlig el- ler leende vän. .Sommarmorgnarna! : 1 öster strålade ' solen över grönskande daggtga lingar, Solen strålade ö- ver kyrkbyn och dess vita kyrka med sitt svarta huvtorn.' Under- bara "morgnar på mjölkbacken. ”Vi gå över daggstänkta berg” hette en gammal skolsång, Kalle kände ordens 'underbara verklig- het, 'Men dagdrömmerj passar inte 1 verklighetens värld. Kalle hade fått. spets på bättre betalt arbete 1 hembygden. ' Han hade ungdomlig oro 1 blodet och" han längtade hem, .Varför gå här MAA Ab du Skiss. från 20-talet. längre. Isolerad, i avsaknad, av kamrater och annat, Bondens var hyggliga och på sätt och vis vår det synd om dem, Men det vär outhärdligt nu. i Kane furiderade ett par dar. En dag sa hän' tills sin husbonde: ”Det är.den förste.or' måndag åttedag”.;:" ”Jaha”,''så hans husbonde, ”Då: flyttar" jag”, sa Kalle, ”Har fått ött bra betalt: knog”. Bonden tittade upp; I Å vånad, ”Jaså gör du .det,: ja du har aldrig tagit någon städje, så du har rätt göra som du vill; an- nars hade” jag tänkt du: skulle stanna hos mej”. Kalle teg, De: följande dagarna | var . ängsgårdsbonden trumpen och tystlåten. Men hans pojk öpp. nade åter fienskapen mot Kalle. Deras slagsmål lade sig aldrig de andra i... Men Kalle- tyckte inte om att klappa till 12-åringen nu, fast det var svårt att låta bli; Dom "andra hade varit hyggliga den här sommaren och det här odjuret var ju ändå släkt med dem. Men :träto. och slagsmåls- brodern ' missuppfattade : Kalles pasivitet. och trodde han blivit rädd ocK-skulle just i full ilska, smälla till med en brädbit, mitt i en livlig diskussion om bortre- san, Då stod plötsligt bondens hustru, : alltid lugn och "värdig, bredvid. ”Du veter hut, och lägger brädbiten och slår inte” sa hon till pojken, Så blev det fred, Av- resan skedde en solklar” morgon. "När du packat kofferten så kom in -öch ät frukost”, sa bonden, Vid frukosten sa han: ”När jag ska till station nästa gång, ska jag ta din koffert med' och sända | den tär din hemstation”, , Kalle tittade stort och tackade. Bon- den, hans f. d, husbonde hade för- stått sin märkvärdige och kons- tigt orolige dräng, Ungdom är oro — eller kan vara det. Men ute var det sommar och sol över Sydhaland, ” " ee ” - Charles, vå Rännesl Ränneslövs Sparbank, S Resultatet Cav verksamheten 1953 föreligger nu, och av det- samma ' framgår, att omslutnin- gen utgör den 31/12, kronor 2,766,501 vilket innebär en ök- ning med 298,058 kr. Insättar- behållningen 5 har ökats med 224,702 kr. och utestående lån med 265,728 kr. Nettovinsten, före nedskriv- ningar och avsättningar utgöres av" 8,275 kr. mot 6,539' kr, för) 1952. jua köer fstad.. med 30, 000 Ktländska gäster. A fa nm historier berättas" "om | flyktingar, som försöker ta sig från Ungern väster ut över min- fällen längs gränserna. Det erkänt bästa sättet lär vara att göra för- söket 'med fickorna fulla av stenar , Kenelth N igen lätt sak för husmödrarna i Bukarest: Genom fem komimunistländer: + Att handla är in dån. Vår k "från ett besök en statsägd butik i Bukare: . da en rad infressanta upptäckter I den $ gjor- bakom .Järnrk« ger en vältalig glimt . > st, där han bl. a, k ' klagomälsboken. stora "som . tennisbollar. :.Sedan ! kastar man dessa stenar” framför sg hela vägen över minfältet, ”” Ibland" har” flyktingen mr träffar rätt med sina stenar, Minan i hans, väg exploderor och lämnar vägen fri, Sjukhusen och” "fängel= serna längs” gränsen är ” emt enligt uppgift fullbelagda av of statsägda butiken en stund, där- för" att prissättningarna där avslö- ich jar det ' levnadsschema, "som. nitarz betats för det kö hället... I. skyltfönstren till "vänster om ingången finner man de livs- medel och kläder som ransoneras, I skyltfönstren ” till höger finner man "precis samma "varor, men o- > och följaktli till niskor , som, inte hade tur. -« De E; ;orde: sig antingen av med stenar- na. innan de kom över ellér" dåksl slölte 'de på , en. mina, medan de kröp fram, ; > Men” den kväll då far. kom "äl gränsen västerifrån -hördes inga explosioner, "Tvärtemot ; väntade vänliga mottagningskommittéer, och vackra melodier flöt. ur. högtalar- 7”. Denna vänlighet bestods därför gZ var med ett sällskap, av de-' legater,, som skulle :till -Bukarest- för. att delta i fjärde världsung- domsfesten och allt gjordes för att övertyga oss om att de: eventuella förutfattade meningar vi Käft'c det. strävsamma livet. bakom jäm" betydligt högre priser, .' I Genom ,' ett" . kupongsystem, som påminner under kriget, Kan” ; Varor,: som det råder brist på, såsom såpa och klä- der, köpas till bestämda priser. När kupongerna' är slut —" och. antalet varje person får varierar efter hans värde. för. staten som arbetare — är den fria-'marknadén öppen för alla som har pengar, : : Sockerransonen är t. ex, ungefär sexkg I Per. månad 'och priser pr kg är ungefär fem kronor, På fria marknaden kan socker köpas för cirka 25 kronor. pr kg, Det finns alltså ett pris för de fattiga och ett för de rika, Vilka är i så fall de om det som - brukades aringen att en läkare kän tjäna extra ge-' nom "att bedriva Privätpraktik: ef. : ter sin; åtta timmars" tjänstgöring - på Jasarettet,- En del 4 gör det ock-. så. Jag känner en som fördubblar, sin inkorist som pianist 1-ett jazz band. Men det måste våra ansträn= +. .« gande" att spela till klockan 4 på - morgonen innan man "går till sitt: . ordinarie arbete, Det beklagliga för: = en läkare är. att han. inté preduce- rar något' som "staten. kan sälja el=, ler" byta ut mot” något annat. Det! är också olyckligt att man inté kan, art bli en stachanovithjärtspecialist, > , (Copyright Bull's Presstjänst A/B) rika? Jag har under mina 2 - : bakom järnridån funnit att det rå=| ': der Junderliga” olikheter i inkomst-' I Tjeckoslovakten jänar . en' läs, : kare inte: mer än: en vanlig arbe-' tare, .d. v. s; omkring '600 kronor i. . månaden. ' En pilot "kan. däremot: , ' komma upp i över 3,000 kronor i Hö är; ridån var” osanning heltigen Tullformaliteter? Tänk hh mn dem,' Drick litet mer "vin! ocPr va vårt körsbärsbrännvin: Pass? .Pah, bara en formalitet. Får det: vara en "smörgås ' till, : herrn, eller får jag säga kamrat? Nej, det får ni 'De' enda passagerare : fick 'vin,; smörgåsar, gladiolusbu- ketter och ett kommunistiskt-far- väl, när tåget fortsatte färden ös-: terut, :var brittiska utrikesministe- riets kurir och hans ledsagare. De höll. sig i sin kupé för sig kokade sitt té och lagade på et spritkök som de fört med sig. Ros eyar NN Den statsägda butiken 2 Bukarest vär klätt till fest, Bus- sar. ' och -'bilar hade importerats från Ungern,' Polen. och' eckoslo-' vakien för att undanröja bristen medel: : och i > att skapa en festlig På kvällen fördes jag stämning, '- till en av mönsterförstäderna, som var "dekorerad med flaggor och r i blått och fulla "med fredsduvor, Jag såg vad att se, däribland den. stats- butiken som -betjän ägda .. striktet. Det var E Tust 'som vi /i lämnade bul tiken. som jag lade märke till 'en sliten röd anteckningsbok ” som hängde : på ' en krok tillsammans nt med en penna. Min tolk sade ätt det: var .klagomålsboken,' Jag bad honom, läsa, upp "några smakprov, Han gjorde det och det ät ungefär | å hä — Jag kom i in iden här. bu ilken några minuter innan den” ”stäng- des i går kväll och kamrat direk- tören "vägrade att hålla öppet så länge att jag hanne köpa alla” de saker jag behövde. Är det som, det skall: vara i en folkdemokrati? : Vrede: och maktlöshet hade fyd- ligen gjort, kvinnans namninteckz= ning oläslig, Namnet på nästa kla- gande är också oviktigt men det visar”att kvinnor är sig-lika på vilken sida om järnridån de; än gör sina inköp: SOS '— Jag har komrit in i. den här butiken de senaste tre, fyra da- garna för att köpa tyg til en ny klänning. Jag ser ett mönster som jag tycker om, men jag kan inte avgöra om materialet är bättre än andra material som jag sett i.an- dra butiker, Kamrat direktören sä- ger mig 'nu att jag slösar” bort hans tid genom att få honom"att 'ta ned tygrullar utan att: någonsin köpa” något. Han vägrar. nu. att | - betjäna mig, Är det .som det kall bv i en folkdemokrati? ; Jag bad tolken leta igenom" bi ken för att se om någon klagat ö- ver att ransonerna uteblivit i ju- 1, Det tycktes: ingen ha gjort, In-. vånarna 1 Budapest fick fulis! och |- .: augustis: ransoner på en "gång för | > att, som 'en husmor sade mig, und- i livsmedelsbutikerna, Det skulle inte se. trevligt ut i en Folkdemokratisk skyltning ' H . Men jag vill ta'er tillbaks till den » Vär jilhelg ha MH "Husfadern -talt N "hur. vi kan ej lev gre som vi gör! "hårt på kapitalet, och ekonomiskt vi "vårt liv förstör. vi mäste hålla hårdare om pengen, så ej den rullar fullt så runt härnäst! i Att leva budgetlöst är rena: döden, till Banken bör vi länka våra öden, och klokt planerande" är ständigt bäst, ; öm: husets: förre, må jag Kär. befalla, . "att - skall göra upp en budgetplan, och min befallning. gäller för er alla, som här har bänkats denna mellandan. > Vi skall ej ekonomiskt hasardera, nej. högst. detaljrikt "skall vi allt planera, och tiden är förvisso ganska bråd, Det: nya året. står ju nu för dörren, ni samtliga anammat detta råd! N Själv alla jasta poster j jag noterar som” hyran, bussavgifter och sånt där, Du, mor, för hushållet här klart planerar allt våd du anser rätt och skäligt är. Ni, barn, bör även i detalj fixera ni skall di sen för vi samman vad som återstår! " Då skall vår, trivsel och vår trevnad grönska, "och därmed ber jag-få er alla önska i i sporbonksekens tecken; 7 Gott nytt årt - Under det nya året blir refrängenri: a, och ordning här i huset blir ej förr än ' SON EN KVARTETT MÄSTARE vid JM-" NITETTESTETYNN ärivilt, RÅ; Lisvdebs Cndy Cinend, welia ik NYETITETTTTSN ä iu, tungvikt, konöv nas final vå t-drsgekvällen: v srt shamn, mellanvikt, YA ” NYFTv Fr, v. Sune Borg, Bjuv, och Lars Greiff, NE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.