v Vr FY PO YrtY Yrrvv vervytetYvrYYeTYYTYYT TY FPEeYTPEKPPYYYYYYTYtYFYYYYYYFETYVYY TYPE FI FYPFYVYVTIVOV PY YryerYrftYPYTYTT vrYvY v "= LAHOLMS "TIDNING "7 v verve ver vv vereeverrevevereYrYYerYyrt PYTT YE YVEYPYFPYY f Tisdagen den 5. 7 T 7 januari 1254 ' ägt som vi eljest inte mäktat med. j - - - ning komma upp till. något som "Allt hopp ute > > PERPIGNANS (TT 2 Reuterjns > omkring '4 km 'från . byn ” Setcasas " "vila tekniker, ' >. bia över New York och Aooren s Vibygge allt vad vi ; far vn Å - 4 ve otr SF : "STOCKHOLM +. : " . »' I för alla och envar. .Väg- och vät- fo Den i ordents egen mening tenbyggnadsstyrelsens a béroende- | : långsiktiga planeringén ” för -detistäilning fortsätter, och. därutinnan | "svenska . vägväsendats : utbyggnad! är vi ju inte ensamma, Skall jag; och gestaltning framz.år för Väg- och vattenbyggnadssiyrelsen "som det primära både 'i' dagens situa- tion och 'med tanke på en lyckosam uiveckling av svensk framtida väg- säger på vår förfrågan ge- Politik, 3 a neraldirektör K. G.- Hjort i nämnda im'vetsverl.. Han gör-sitt uttalande - "mot bakgrunden av det faktum, ati det nu är tio år sedan vägväsende förstatligades. =. oa "Re Nu är. för. all..del tio år ingen lång tidrymd, men : åtskilligt, har . dock hänt. på vägväsendets område " under det förflutna decenniet, söm kan vara värt ett ögonblickt bet "" grundan, fortsätter. gen.-dir. Hjort. +" Först och frätnst måste vi då kom- ma ihåg att det var- under denna period som .den länge efterlängtade -— och av alla: erkänt nödvändiga "— , upprustningen”. av våra vägar kunde komrna, igång... Resultaten, sådana vi just nu kan kedöma' dem, "får måhända 'anses ganska tillfreds- - ställande — det har onekligen ut- rättats en' hel del både ifråga orh - i et ana i r vägar för a inför. tioårsjubileet av vägförstat ligendet uttala en blyg "ock stillsam: önskan så må den gå ut på att ”be- roendet” blir så föga kännbart som möjligt, dvs. att vi 'också för kom- mande år får möjligast fria händer att fortsätta den så lyckligt inledda upprustningen " av ' landets vägbe- kunna uppnås så måste emellertid : Jarbetstakten" "ökas .— ' här "ligger egentligen det svåraste cruxet oci för dess : närvaro svarar kort oci, gott trafiken, : Prognoser, som sik» tar på så eller så lång tidrymd, et” färre eller störte antal år, blir me, nödvändighet alltid en smula osäk ra, De kan inte utgöra ett ovede; sägligt stabilt underlag för åtgäl En sak är absolut säker: trafiker kommer att fortsätta att öka, förså-s vitt inte krig-och atombomber 'de= finitivt knäcker alla. förutsägelser. Den stora frågan är och förblir: hur stor' kommer ökningen att bli Även om alltså svaret inte ger sig iskt tvingas vi vägbyggare nyanlä och av äldre vägar. sl " Vi är alla inom detta I "verk tjänande bröder, : I + . ock" inte” sådan ”att "vi och vatten kan” sätta oss ' ner ' för att i. självbeundran lyssna till det egna berömmets röst, som förkunnar att ”hurra va vi ä& brå”. Ty varenda 'en inom detta bets- : ämbetsverk är en tjänande broder. Vi har enligt vårt handlingspro- gram att rätta oss eftér regering-| - "ens ' och. riksdagens beslut. : Och|: statsmakterna 'å sin sida är bundna « . av hänsyn till samtliga medborgare, verk och ' institutioner," som. alla skall ha sitt och sin del av de na- »|treva" oss fram, "Ökningen om fem att i våra kalkyler baka in en lång rad . osäkra , element, att liksom ”känna .oss för” och bildlikt'talat eller tio år "kan bli förhållandevis ringa, dvs. antalet motorfordon nå-= got mindre än man kanske väntat sig, men den kan. också bli ofantligt mycket större, så”. att påfrestningarna på svenskt nät blir verkligt svåra, 2. — Nuvarande investeringar kom- omer inte att räcka : stånd. - Skall än påtagligare resultat der i dag eller i' morgon men;.i-” å' stor till öch med] ” väg] ” sad f Or: försörjningssynpunkt sal SÅ RARE EIA RR der Z sAvsskijtet jiras med nuntra upptåg:i de flesta länder, och de kan vara mer eller mindre bisarra och originella, Bilden här kommer från London, där gatsoparen på Trafalgar square tycks ha svårt att tro sina egna ögon, då två unga mär kommer släpande på ett stort lejon. I Lyckligtvis kunde han strax konstatera att det inte rörde sig' om någon av de, berömda lejonfigurerna kring Nelson-monumentet. - Nr ilta tiden, nämligen, de så. kallade | na. Det är typiskt att i de fall, där ängrö STOCKHOLM - . . ; "Alla rökare är i viss mån en 'brandfara men speciellt har 'en ka- tegori av dem utmärkt sig den sis- sängrökarna, es Under 1952 omkom 28 personer vid de bränder; som "här" i landet då uppkommit genom cigarretter, som sängrökare somnat ifrån, Döds- siffran för 19353 är lika svår, erin- rar ”Brandskydd”, som fortsätter: - Denna så orimligt onödiga brand- orsak är lömsk därför att brandens A i: regel sker mycket Sedan” rökaren somnat och den brinnande cigarretten fal- lit ner på täcket eller filten,sbörjar en långsam ' glödbrand, som förtär andas koloxiden och sövs allt hår- dare. Därav de många dödsolyckor- granhar "eller : andra observerat branden och al t brandkå så, tidigt att den sovande har kun- nat räddas, har vederbörande hit- tats-i tungt sovande tillstånd, ofta medvetslös i bädden eller på gol- vet, I vissa ' fall har döden inträtt utan att några egentliga brännska= dor har skadat kroppen. Det är en- bart koloxiden som varit död: en, oc s ” En person, som "somnat från sin Hellre export "STOCKHOLM (TT) AN ser "Nas "att det st ; För närvarande för sig: i år, Räcker detta? Frågan är svår besvarad, och jag nöjer mig därför med att påmi tionella tillgå Så har "utvecklingen ”likväl varit att statsmakterna under dé allra sista Yen kunnat visa oss vägbyggare en : till skillnad mot tidigare betydande ' generositet; vi har kort sagt fått i råra : händer, så pass rikligt till- nätta medel att vi förmått åtskil- "Men arbetstakten måste öka I fans "ytterligare Nr L Men allt det där är ju kända ting! eri upprustningsplan, som avser en år från år stegrad' omslutning, Till bilden hör ju att vi fick börja rusta upp ' vid” en ganska sen tidpunkt — sviterna efter sista kriget i form av "bl 'a starkt nedslitna vägar hängde i länge — och. det. går na- kunde . kallas ”' maximiomslutning: ökningen. i vägbyggandet . och ; i förbättringen av äldre vägar måste följaktligen ske stegvis..: Man Kun= de också fc lera saken "så här: ”flygolyckäns Dö 11 ombordvarande på det" ” franska militärplan "somiti'tisa X .” dagsstörtade i Pyrenéerna tor=' .' , iVraket har kunnat iakttas på en : 2400 m hög bergstopp nära- grän sen till Spanien, men ett spanings= plan som : kretsat över olycksplats ” sen har inte sett minsta spår "av ” överlevande, Det förolyckade ' pla- net kunde 'ses mycket tydligt 'där det :låg .på det "tunnå snötäcket På fransk-spanska gränsen! ”. : "+ Meningen var att .undsättnings- manskap 'skulle” sökta ta sig "upp ; ll » planet på. "söndagsmiddagen, men eftersom "det knappast skulle hinna djt" före - mörkrets inbrott beslöt mån uppskjuta expeditionen till på måndagen, «> 207 så, - Det förolyckade planet . var på : låterväg från en 'provflygning 1 Alger och -.skulle 'gå till sin bas i Mont-De-Marsah, Ombord befann sig nio Nygofficerare och två ci : Göteborg fick: -: . Jättepaddor.. "en ora AA nyårsgåva . Akvariet i Göteborg kan en- - ligt GP nu ståta med en ny 8e-- - värdhet, tre colombiinska jätte= paddor, tillhörande en art, som” är den största i'Amerika. De anlände med flyg, Från Colom= å Köpen-" hamn; till” Torslanda, .. :: . Professor O. Nybelin vat själv och tog emot dem, och sedan de fått ett bad i 25—30-gradigt vatten Pigg- nade de till sig. De är 'en gåva av forskningsresande Rolf ” Blomberg 'och: Nordisk Tonefilm. ' Paddarten "| för närvarande bygger vi för' allt Ts hdigt större belopp ställs till vårt 'H Tom den mellan Malmö och Lund, "— Jag tror för ' min del att vägar. .Jav exakt den' typen, med planskil- '""gar, kommer att bli'relativt säll- " ] närmare, X vad vi orkar, "Vår förhoppning är att' få 'förtsätta' att ta ett steg om set ekonomiskt innebär. att förfögahde: Och "under sådana för- [Kållanden ”räcker” infe nuvarande jövesteriniga Vidare är det själv- allet av; största betydelse att inves< törlågarha görs på ett ”riktigt's sätt, d. v. si "att medelsänvisningarna 'om= skiter, om jag så får uttrycka mig, riktiga och ändamålsenliga objekt, "Öm man "granskar en av kardi halpinkterna för det svenska vä väsendets utbyggnad och fullko ning .—: så långt det nu är möjligt att. fullkömna ' något 'som kräver ständig förnyelse -— så' anmäler sig ganska 'osökt en speciell fråga: hur mycket" behöver vi bygga för att | verklig mening ”komma ifatt tra- fiken”?,. Svar kan inte ges på an- nat 'sätt än så det är en högst ' ransklig fråga --.och "en 'affär på nycket lång sikt, : Under förutsätt- ling att vi får accelerera arbetstak- en skall det dock bli. möjligt 'att ned '. tiden : komma : fram till allt ringarna om. 250—300 milj. kr per a om att vi följer|: turligtvis inte att'i en handvänd-| . 2 Y ..att delta i avtalet! icke. på im- : ' portsidan "utan på exportsidarn, | internationella ”veteavtalet för [ ingen.» Vid överlägg: . ningar om' ett nytt i: > del” förklarär jörd= : inden "TF en "skrivelse : än import :. för SVeriges' del "| de storlek 'och ge' ett icke oväsent- : [ligt exportöverskott, Den areal, som hösten 1953 besådd2s' med vete, har nämligen ökat med 14,5 proc. i för- « | hållande till den med höstvete be>- i sådda arealen år 1952.= . 2: "Det finns knappast anledning tro, : nellt. ”veteavtal . förra. våren Washington. anmälde-”sig - Sv 25,000 ton per'år. Enligt näm: "dens mening: vore det befogat Frågan 'om avtalets ,ratificering + kommer att föreläggas f 4 vå, sl riksdag.? / der: det ; överläggningarna i Wat shington ; pågick, ' anmälde + jord- bruksnärinden under hand' vid. fler ra tillfällen till”régeringen, ått:ve- teproduktionen " i" "vårt -land 'med största, sännolikket komrnner "att jökåa starkt och att det med hänsyn här- till.voré berättigat ätt delta i avta- let icke på importsidan utanpå ex- portsidan. Vad. som därefter” skett har” gett ytterligare stöd "åt. nåmn- dens uppfattning, säger den, Salu? skördar: s +» rige: som deltagarland på im-, ”portsidan. med 'en kvantitet. av . 1954 års ' den "saknar närmare" kännedom om de; skäl, :som” föranlett? regeringen att, anmäla Sverige som” deltägar- land i avtalet på. importsidan, Un- fortsä F fortsätter alen kommer "att bli mindre än fö- serna på fodersäd gör det snarare sannolikt ått även |vårvetearealen : | kommer'att ökas ut. Om man räk- ..]nar med normala hektarskördar och för höstvetet med normal utvint- ringsprocent torde saluöverskottet av. 1954” års :veteskörd därför bli ungefär lika stort som 1953 års, Det gången av juni 1956. Vad beträffar det sista avtalsåret 1955—55 är. det naturligtvis svårare att bestämt ytt- ra, sig, säger. nämnden. Den ten- dens till ökad 'veteproduktion; som gett sig tillkänna under de senaste skörd kommer att bli äv betydan- : ; att. vårveteare- regåend2 år. De relativt låga pri-|. nya avtalet omfattar tiden intill ut-|.; . tas. vän rättigat räkna med något importbehov av d vete; Detta torde [ vetepriserna inom "landet kommer att sänkas;” | kö ": Nämnden -har åren" och "som i hög grad' beror på|l ; att denra produktion: numera till följd av rationaliseringen är myc= ket 'atiraktiv, särskilt på slättbyg- derna, kan emellertid kneppast an- da så snabbt, att det är be= att för det sistnämnda året älla ' äveh'. om r komihit. till överskottet,' av " vete " av 1953, år: skörd 'inte' bara täcker vårt kon- sumtionsbehov utan, torde därut- över lämna. ett exportöverskott av omkring 275,000 ton. Härvid måste dock beaktas att. fjolårets hektar- vär utomordentligt. goda och ej; obetydligt översteg vad som |å i detta hänseende kan räknas som normalt," Trots” detta tyder många teckeri 'på att även 1954 'års'vete- den uppfattningen att det ur för- sörjningssynpunkt saknas anledning ratificera ” 'veteavtalet. .. Huruvida andra omständigheter bör föranle- da till en sådan åtgärd — nämnden tänker" därvid, särskilt på de mora- liska förpliktelser Sverige" kan' ha nom att vid de preliminära överlåggningarha" delta på -import- r big "nämnde gidan — undandra bättre och bättre vägförhållanden i!. "andet, : se leads vi "Och" autostradorna? . Anser generaldirektören det troligt att vi kommer att få eller att vi behöver många sådana verkliga motorvägar da korsningar för. även mindre vä- synta hos oss, - Vad z jag hoppas på är att vi för de stark trafikerad Danskar; tröttnade på: militärlivet .. ymde till. Sveri ge RTR SE on $ ÄNGELHOLM; (TT) vil s "> Två danska värnpliktiga från . + regementet: i. Odense togs. på lördagskvällen - av -: polisen i x vägarna efferhand skall kunna för- se Yessa med dubbla körbanor och pedtrafiken från” övrig trafik. Det alternativet synes” ligga.” oss litet Ka Francoise Arnoul: gör . fyra filmer på tre > .. månader : Förtjusande : unga Francoise At- noul, en av 'den franska filmens Just "nu mest firade stjärna, får bråda dagar efter nyår, Inom'tre LÄ . har fått sitt vetensk liga namn ef- ter Rolf, Blomberg, son är 'deras ji upptäckare, och dr Funkhouser, som . klassificerat dem. 'De tre exempla- ren är de första i Sverige, "troligen i Europa, Efter forskni medde- anader "skall Francoise spela" in fyra filmer, Hon håller nu på att i -Rom spela i ”Orages”. Storm. Hon" skall snart börja med Mou- Ioudji i ”De fem sängarna”, som fnspelas Nizza. Sedan skall lade Funkhouser, att paddan tillhör er art, som är den största i Nya världen, Blomberg "har fångat en padda på 240 mm längg > . chérie” i $ hoppa till Paris för Vara med i en film som heter Sju platser”, men" redan i mitten - av februari skall hon spela huvudrol- len i en fo rträttning av ”Caroline att på dem skilja tykel-!och mo=l;” " lisen att. de jobbet ' och . därför . rymt . sin "väg. I. Köpenhamn hade : de ;, > stulit en roddbåt,/med vilken , "de tagit sig över, till; Malmö. Eftersom de; var klädda i danska uniformer vågade: de..inte bégära "Tift, utan "promenerade kustlands- vägen över Landskrona—Hälsing- borg till Ängelholm, där de greps. Målet för. deras utfärd var: Norge med. uppehåll -i' Göteborg, 'Huru- vida "de båda rymlingarna ' begått några brott i Sverige är inte ut- rett,. På måndagen: blir det: hem- transport till: Danmärlc = stapel i Cg 14 nien Mäshult; , De uppgav. för po- - tröttnat på militär: : Även lIsvestija |: Fv är fredsöptimist MOSKVA, (ITLLAFP) ös! + Den" ryska > tidningen 'Isves-" "tja ställer på söndagen enligt. . dass en prognos: för det nya - ; året "baserad - på övertygelsen - - att det under årets lopp kom- "mer att bli möjligt att uppnå” ” en avspänning i världen, - N En, viss utveckling i riktning. mot ; | batt, > Inledningsanföranden + hålles I en: minskning. av' den internatio-| nella spänningen försiggick under det gångna året, säger tidningen, [ö som "hävdar 'att 'detta faktum korm- mer att uppmunra: folk: att .käm- pa. med ännu större fö e att upprätthålla .och befästa freden i världen, — Den' framstegsvänliga opiniohen i världen delar Sovjet- unionens synpunkt att inga olikhe- ter i ekonomiska och" politiska 'sys- tem bör . utgöra ett Irel. : Målsökeri ” Målen är. mån; målen är få . Men pengar. behövs. : :. för att målen nå, .. Målen är stora och. målen är små. tv gå och k en g Målen tar tid och iden. är knapp.” Men alla. kan spara en tusenlapp! Lå Internationellt SSI « Utvecklingsténdenser inom: värl dens skogsbruk. blir ämnet 'för det föredrag, ' som ' professor Manfred Näslund skall hålla: vid Skogsvec- kans "+ :allmänha "sammanträde ' i Stockholms, konserthus dagen den 7 87 mars.'. Professor Näslund kommer som tidigare meddelats att också fungera. som Skogsveckåns ordförande. «==; syn ;- Vid allmänna :sammanträdet -kå- serar 'sedan bitr) länsjägmästaren Axel Schard, :Östersund, om Skog och jakt : Jämtland och visar ljus- bilder & färg: - ESR : Vid Svenska Skogsvärdsforening- ens årswote:på biografen Rigoletto tisdagern-den.9 mars blir den ak- tuella björkfrågan föremål för de- 'skogsveckan av tekn, dr Hilding Tydén, som ta- lar "om" Björkvirkets användning och « av "t.f. "professor Lennart Nordström, ” som behandlar ämnet Björken som skögsträd, "us " ; Med : anledning av att 'VIIF nör- diska skogskongrese 2 hålles i Fin- land; den” €—9 juli har Svenska Skogsvårdsföri besl att |krigsdeltagare, väl organiserade i en -|niskt domslut; > |röstkiädda döden. — AEP. Visa kommunalmän och" makaber staty 1: den lilla staden Burgderf har det ” bombskadade , stadshuset ”åter- uppbyggts men den vackra trästa- tyn ovanpå portalen har lett till oväntade stridigheter bland menig- heten. Statyn snidades av en 68- årig konstsnidare som kallade sitt verk för ”Död och förintelse”. Trä- figuren framställer benrangeln dö- den smyckad med en tysk-nazistisk stålhjälm och. hållande i en skjut- klar , maskinpistol. Stadens f. d. soldatförening, samlades häromda- gen till ett demonstrationståg och de” krävde av stadsfullmäktige att den mot den tyska soldatäran stö- tande statyn. skulle avlägsnas. Sta- kningen' skördar", Skalt flera dödsoffer och minskar syret i rummet, var- bi i vid koloxid bildas. Den sovande in- cigarrett, vaknade enligt uppgift till i.ett dvalatillsiåad, i vilket han in= : stinktivt kämpede för. att komma bort från de smärt- och kvävnings-" känslor, : som ' han 'var utsatt fö Han räddades av brandkåren, ”” 1. press och'radio har Svenska brandskyddsföreningen varnat -för sängrökningsriskerna,. 'Nu'. senast och pensionatens förfogande, av-- sedda att placeras på resande- oci : pensionatsrum, Det är dock att b klaga att ett relativt litet antal ho- tell och pensionat, friluftsgårdar, o. dyl, brytt sig om att utnyttja an- slaget, - - . EN I några månader kommer nu 'med välvilligt tillmötesgående från To= ksm let en brandskyddsvar=" ning med särskild tonvikt vid säng= | rökning att tryckas på tio miljoner. cigarrettaskar av märket Bill, det mest sålda. Låt oss hoppas att den na vädjan och maning till varsam=. het och" eftertanke ' inte förklingar ohördfv söt 2 - «+ Harakirihjälp : Japanska regeringen har beviljat ett belopp motsvarande 6 miljoner kronor som i iorm av statsobliga= tioner skall ' fördelas "mellan "de - 70,000 familjer” vars familjeförsör- jare' efter kriget begick självmord a dra världskriget, . Efter det förlo- rade ' kriget har. sammanlagt om- " kring 100,000 personer begått hara=- kiri, det traditionella -sättet: att be= gå självmord genom magupprist- ning efter bestärnda religiö: ilitära regler. - Av självmördarna nar 70,000. efterlämnat hustru och Iarn, fomkring 800 kronor, Svens SN . har ryckt fram > med iättesteg STOCKHOLM . «+ co cc > "På "tio års tid har den textila forskningen intensifierats i en ut- sträckning som man tidigare skul- le ansett otrolig... på tio år har dens ' visa män fattade &tt sal Så länge den all- mänt aktade träsnidaren lever skall tatyn stå kvar. Men efter dennes slöd 'skall ejt nytt och mindre paci- ifistiskt monument ersätta' den na- svensk. konfek fått nell ryktbarhet för kvalitetsproduk- tion... på tio å : textil”. och ' konfektionsindustrin! svensk industri såsom en högt ra- Helgen krävde: i olycksfal fiske i en dinge, reste sig hastigt. upp i båten, endast tatt simma till land, De vår på god. väg, men: Olof Andersson hade svårt att hålla sig uppe och-de andra måste till slut för att klara sig själv överge kamraten, som gick till botten, Den omkomne efterläm= nar maka och tre minderåriga barn. +. FALKÖPING: 35-årige — Bertil 3en på Falköpings lasarett av ska. Lär, som han fick då han hä d. UDDEVALLA: En 33-årig snics en ökad keriarbetare, Olof Andersson, Ud= industri devalla, drunknade på lördagen vid: Bar- - ; Havsten på norra Orust. Han hade - 3 jämte två svågrar begivit sig ut på inför i dag är åtskilligt mer kom- Olof Andersson Plicerade än de som var' aktuella iog för tio överbalansen och föll i vattnet, När Abe de två andra försökte få upp honom Ser — och, stora delar av den sven- i båten kantrade denna och de föll ska marknaden kvar att erövra. " Också i vattnet. För de tre återstod 'Nu har: vi högre arbetarlöner, Vv -tionaliserad och socialt väl ansedd > « industrigrupp, 3 Å erinrar . tidskrift "Textil och konfektion, som vidare! bl. a. fortsät : 4 > dringen har äv Vs flera "dödsoffer ! berört människan. Teknikern 4 ansvarig ställning är nu ofta civil ingenjör, så gott som alltid ingen- jör: Man kan med andra ord spåra teoretisk skolning bland folk il d; da hef: Ej Det behövs. De uppgifter vi står 1 . lägre maskinkostn - högre maskinkostnader och en svensk : marknad, > där industrin kärnpar en 'hård och genom brisa ' ten på tullar här hemma och" ge-l nom lägre. arbetskostnader ;: ”där borta” ojämn kamp med de textila, importvarorna. > : i Den svenske” textil- och konfek.!. Persson, Grolanda, avled på lörda. tionsteknikern : befinner sig i en :; . al. Ny i förhåll . För att uppväga de till utl d gen: tillsammans 'med fyra andra personer med en jeep körde av väx gen. Jeepen kom i sladdning i det hala väglaget och körde ut för en slänt..' Då fordonet slog runt fick Persson svåra skallskador. Dr ”" BORAS: En 42-årig typograf, Ar. vid Jön inte anordna någon, sommarexkur- sion 1954," Man räknar nämligen med ett mycket stort svenskt. del- tagande i skogskongressen i Fin- land; varför det ' ;' Vidare kan nämnas att Svenska för hinder för mellan nati na och Fångvårdskolonien Mäshult, . Förre extra överkonstapeln C. E, Nilsson har antagits till överkon- vid fångvårdskolo- att den.enda rätta och realistiska politiken måste gå ut på att sta- terna skall kunna existera fredligt sida vid sida oberoende av vilka regimer de har, heter det. ' - :- Tidningen citerar marskalk Vo- rosjilovs nyhetsbudskap samt Ma- ” | lenkovs. intervjusvar till den ame- som denna ,gång : handlar ; Arnoul blir om Carolines son vars gåtfulla och fördärvade lilla ” hustru - Francoise kansk journalisten Kingsbury Smith . och :förutspår till slut att Skogsvårdsför ex skogsresa: i' Västtyskland den 3--16 maj; "Färden går. från Läbeck via Hamburg... Därjämte iöreligger-pla- ner på att anordna:en skogsresa till Skottlands 500000 : De. svenska" skogsmännen kom- mer alltså att i rätt hög grad röra sig : på "det internationella planet under 1954, sa : ot FE s : " TOKIO: . De, västallierade har gått. med på att 'villkorligt frige förra” japanske generalguvernören i Korea; den '79-årige generalen Jiro Minami. ': Denne . dömdes : 1948 för. . krigsförbrytelser till livstids fängelse. Han är starkt åderför- j bli ett konsolide- isaedean > vå fjuknaus, , Borås, dödades på lörs Borås, Jönsson hade gått med bös- san” osäkrad och snubblade, varvid han föll så illa att ett skott gick av " ARVIKA: Under grisslakt i Skas- ås, Norra Fjöle, träffades lantbru- kare Pontus Gustafsson, 'Göksbol, av ett skott från slaktmasken, som slant. Skottet träffade 'i' ögonvrån. Han fördes till Arvika lasarett, där han opererades, Kulan hade gått in genom, pannbenet, men endast or= skada på hjärnan, sakat en mindre Någon fara fö ligga, i LINDESBERG: Höglund, I drunkna Banarbetare Tage Friggesboda, Vedevåg, devågs "bruk. Han hade kommit Överens med en kamrat om att träf- fas vid sjön för att” fiska på mor- kalkad och har'i flera år vårdats i- mA Fö där, gick han till hans hem: livet tros inte före 2 : gonen, När kamraten kom till av-' + talad plats och inte fann "Höglund till 30-talet höga maskinkostnader- na måste vi ratiofalisera ännu me- fa, Vägen går över ökad utbildning > — effektivare yrkesutbildning på "bred bas och inte minst ifråga om nyckelpositionerna ute på företa- gen Teknikern måste bli' pedagog, dagen av ett vådaskott under jakt i Det är en fängslande uppgift, Molla socken mellan Herrljunga och Så har vi den svenska markna-; den. ”fullfrågan är ett problem. r. har ett anslag ställts till hotellens' k textil . TS nn år sedan, då vi hade lägre till utla det höga ar». . betarlönerna och 'de i förhållande > ' : av skam för Japans nederlag I an=. "' ösa och +: vilka således pr familj får ryckt fram i främsta ledet inom NN a omm st ärer förr dre RE Ive ere mtr, sig. Industrins organisationer: gör,” ”allt för att få den, löst på ett till-| ij och träffade honom i bröstet, Han fredsställande. sätt. ' Men. markna-] avled på väg till lasarettet i Borås, der har flera problem,., ch konfek-' ..Den svenske textil- o tiornisteknikerns ställning i dagens» ” samhälle är. svår. Med en konkret tillspetsning' hat” någon” uttryckt hans dilemma så: om han stannar, vid att vara installatör och jgång-: sättare av maskiner, om än aldrig så fina, har han ,misslyckats med : sin uppgift. Men den svenske tek.” nikern:har, lydde fortsättningen av, - omdömet, redan delvis klarat detta problem, Han har visat sitt intres. se för att avrunda sitt yrkesområ. d ide på söndagsförmiddagen de genom att göra sin insats med": : i Högstabodasjön, strax utanför Ve. inte bara maskindetalj utan hethe= : ten för ögonen: företaget, männi= skan, produktionen, samhället. PÅSEN ITS ISA AN AD TAR A FR A. vt GIVES I LAHOLM: FRFFSE avsättningen,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.